Larsboda strand programområde Utredning av konsekvenser för Natur och Rekreation

Larsboda strand programområde Utredning av konsekvenser för Natur och Rekreation Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Miljöförvaltningen 2009

INNEHÅLL Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Inledning 3 Program Larsboda 4 Natur i Larsboda -nuläge 8 Stockholms ekologiska infrastruktur 9 Konsekvenser av bebyggelseförslaget 14 Vad som krävs för att stärka naturmiljöerna och skapa en attraktiv närmiljö? 17 Rekreation Larsboda - nuläge 19 Målområden 20 Konsekvenser av programförslaget för befintliga rekreationsvärden 22 Rekreationsvärden för de som planeras ska bo i den nya bebyggelsen 23 Källor 25

INLEDNING Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Stadsbyggnadskontoret har påbörjat ett programarbete för Larsboda strand i syfte att studera hur nya bostäder, verksamheter, publika miljöer och stråk kan bidra till att skapa en attraktiv och trygg stadsdel som kan skapa en kontinuitet i stadsbygden. Nybyggnation kan komma att föreslås på områden som idag är naturmark och som gränsar till eller omfattas av strandskyddet kring Drevviken och Forsån. Miljöförvaltningen har fått i uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av bebyggelseförslaget för aspekterna Natur och Rekreation. Arbetet har fokuserats på de frågeställningar som bedömts som viktiga i MKB-underlaget. Analyser har gjorts utifrån tidigare framtagna underlag och nya underlag såsom Parkprogrammet, Habitatnätverk och ekdatabas för Stockholm. Arbetet redovisas i denna rapport. Författare till rapporten är Helene Nilsson. Utredningsbehov enligt MKB-underlaget: Detaljerad beskrivning av de särskilt värdefulla områdena d v s strandmiljöernas samt ek- och våtmarksmiljöernas värden och funktioner utifrån ett landskapsekologiskt perspektiv. Likaså detaljerad beskrivning av rekreationsvärdena. Konsekvenserna av bebyggelseförslaget för funktionen som kärnområde för ek och för att bevara spridningsfunktionen för eklevande arter idag och i framtiden? 3 Konsekvenserna av bebyggelseförslaget på livsmiljökvaliteter och spridningsfunktionerna för groddjur? Påverkan på värden kopplade till naturstränderna. Konsekvenser av bebyggelseförslaget på övriga naturvärden? Här ingår översiktlig analys av Nynäsvägens barriäreffekter för växt- och djurlivet. Konsekvenserna av bebyggelseförslaget på rekreationsvärden, främst de värden som finns beskrivna i MKB-underlaget samt i Ekologigruppens rapport Sjönära delar av Fagersjö och Sköndal 2007-03-15, utifrån Sociotophandboken och andra underlag. Inklusive övergripande konsekvenser av förslag till nytt gångstråk över Nynäsvägen och konsekvenser av förslag till nytt gångstråk utmed Drevviken mot Forsån. Redovisa behov av hänsynstagande till naturvärden och rekreationsvärden samt redovisa behov av åtgärder för att främja en positiv utveckling /hindra negativa konsekvenser.

PROGRAM LARSBODA Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Enligt Program för Larsboda strand och verksamhetsområde föreslås bostadsbebyggelse dels i attraktiva naturnära lägen längs Drevviken, Stortorp och dels längs stråket Ågesta broväg och Mårbackagatan. Exakt siffra för antal nya bostäder inom programområdet är vid färdigställande av denna rapport inte fastlagt. För den nya bebyggelsen gäller som grundförutsättning att parkeringsbehovet ska lösas på kvartersmark. Detta kan ske i garage under de nya byggnaderna eller i form av markplanering. I denna utredning ingår också utbyggnad av ny industrimark i anslutning till Larsbodakrossen, där vegetationen kommer att avlägsnas och marken jämnas. Nya verksamhetsområden planeras likaså utmed Nynäsvägen. Nollalternativ Nollalternativet innebär dagens förhållanden d v s att gällande detaljplaner följs och att förvaltningen är densamma under den tid som motsvarar plan- och genomförandetiden. 4

Vackra ekhagar med gamla jätteekar ger karaktär åt Larsbodaområdet. Dessa träd är en tillgång ur rekreationssynpunkt. De är även oersättliga byggstenar i den ekologiska spridningszonen. 6 Drevvikens strand har potential att bli ett attraktivt rekreationsstråk som kan binda samman Sköndal och Farsta.

En representant för fjolårets grodföryngring vid Drevviken. Hela strandområdet utmed Drevviken- Forsån fungerar som livsmiljö och spridningsstråk för groddjur. 7 METOD I denna rapport har en landskapsekologisk analys gjorts utifrån underlag framtagna av Stockholm stad, t ex Stockholms biotopkarta, Ekdatabas för Stockholm, Artarken samt Habitatnätverk för Stockholm. Med hjälp av dessa underlag har viktiga delar inom den ekologiska infrastrukturen identifierats. Habitatnätverk är nätverk av livsmiljöer för en viss art eller artgrupp. De består av lämpliga livsmiljöer för reproduktion, födosök, övervintring, m.m., sammanlänkade av spridningszoner. I studien har habitatnätverk för eklevande arter och padda använts med anledning av spridningszonens innehåll av dessa naturmiljöer. Som underlag för analys av rekreativa värden har bl a Parkprogrammet och sociotopkarta för Stockholm används. Underlagsanalysen har kompletterats med studier i fält.

NATUR I LARSBODA - NULÄGE Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Inom Larsboda programområde utmärker sig stråket Drevviken-Forsån som en viktig ekologisk spridningszon på landskapsnivå. Zonen Drevviken Forsån bedöms som Särskilt värdefull i enlighet med stadens miljöprogram 2008-2011, och ska enligt programmet bevaras. Enligt utredningen Stockholms ekologiska infrastruktur bör åtgärder som leder till ökad uppsplittring eller minskning av arealen av särskilt värdefulla biotoper undvikas inom spridningszonen. Delar av den föreslagna bebyggelsen ligger inom denna zon. I zonen ingår ekologiskt särskilt känsliga stränder, våtmarker och ädellövsmiljöer. Dessa naturmiljöer är prioriterade i ÖP1999 på grund av att de fyller viktiga funktioner i stadens ekosystem samtidigt som de är känsliga för påverkan. En sträcka av strandstråket är belagt med strandskydd 100 meter, enligt miljöbalken. Delar av den föreslagna bebyggelsen ligger inom detta avstånd, varvid förutsättningar för livsmiljöer för växt- och djurlivet i strandområdet belyses i utredningen. 8 Inom det strandskyddade området finns potentiella reproduktionslokaler för padda och stråket i sin helhet utgör spridningszon för groddjur. Direkt livsmiljöförlust samt uppsplittring av spridningsvägar är primära orsaker till minskad artrikedom bland groddjur. Delar av bebyggelsen riskerar att avsevärt påverka livsmiljöer för växt-och djurlivet inom den skyddade strandmiljön. Till skillnad från större delen av övriga Europa finns i Sverige och i Stockholm grova gamla ekar med höga natur- och kulturvärden. Delar av Stockholm, bl a Larsbodaområdet, utgör viktiga kärnområden för ek i ett nationellt perspektiv. Ädellövsmiljöerna består främst av ekbestånd, men även lind, lönn och alm finns representerade. Ingen heltäckande artinventering har utförts i Larsboda, men analysen visar att området har goda förutsättningar för hög artrikedom. De mest skyddsvärda arterna är samtidigt de med höga krav på tillgång till bestånd av närliggande, murkna jätteekar med håligheter. I Larsboda finns ett antal jättekar av hög kvalitet. Därtill har ekmiljöerna ett stort kulturhistoriskt värde. Det finns ekar inom Farsta stadsdel som är så gamla att de levt genom större delen av stadens historia. Nya studier visar det finns akuta behov av att stärka ekmiljöerna i Stockholm så att även kommande generationer får uppleva ett stadslandskap med grova ekar, med bevarad artrikedom. Nyckeln är att bevara tillräckligt många ekbestånd i varje åldersklass, på tillräckligt nära avstånd till varandra, och med rätt skötsel och hänsyn i närmiljön.

9 Inom ekologisk spridningszon Bilden visar att delar av föreslagen ny bebyggelse kommer att byggas inom spridningszonen som binder samman kärnområdena i Tyresta- och Hanvedenkilen. Bilden visar också att strandområdet är klassat som ekologiskt särskilt känsligt. En del av den nya bebyggelsen är planerad inom mark där strandskydd enligt miljöbalken gäller.

10

Kärnområden för ek inom spridningszonen Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Utmed Drevviken-Forsån finns ett pärlband av ekbestånd med höga naturvärden och med inslag av gamla jätteekar. Dessa ekmiljöer utgör ett kärnområde för ek som ingår i en viktig spridningszon för ek på landskapsnivå. Inom dessa ekmiljöer bör ingrepp som påverkar kvaliteten eller spridningsfunktionen undvikas. Ekmiljöerna är i behov av restaurering och skötsel. Med rätt åtgärder kan man stärka områdets karaktär och attraktivitet. Det finns goda förutsättningar att skapa vackra rekreationsområden med grov ek som bas inom Larsboda, väl i jämförelse med delar av Norra Djurgården. Idag finns ekträd ur alla åldersklasser inom programområdet, d v s allt från ungträd till jätteekar. Det finns relativt gott om ekar av yngre ålder, färre av medelgrova. I dagsläget finns ett begränsat antal jätteträd med håligheter (över 80-100 cm i diameter), vilka utgör källor för spridning av majoriteten av arter knutna till ek. Idag står de på ett funktionellt, men sårbart, avstånd från varandra. Det är naturligt att det är färre individer i de äldre åldersklasserna, men det är akut att sätta in åtgärder för att få fram nästa generation jätteekar inom spridningszonen. Läs mer under kapitelet om Konsekvenser av bebyggelseförslaget på naturvärden. Bild 3 visar att det fi nns ett pärlband av ekbestånd (klass 1-3) inom Larsboda programområde som utgör ett kärnområde för ek. Habitatnätverket visar att stråket Drevviken-Forsån också har funktion som spridningszon vilket medför att alla ekområden innanför denna zon är att betraktas som värdefulla, oavsett klass. Punkterna representerar jätteekar (minst 80-100 cm i diameter) vilka alla, oavsett klass, har ett mycket högt naturvärde. Ekar i klass 1 och 2 har i nuläget störst förutsättningar för rödlistade arter, men med rätt skötsel kan fl er ekar inom programområdet utvecklas till jätteekar av denna kvalitet. 11

Spridningszon i strandområdet Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Stranden utmed Drevviken-Forsån är klassad som ekologiskt särskilt känslig, enligt rapporten Stockholms ekologiska känslighet 1995. Stränderna fungerar som biologiska filter som minskar belastningen av närsalter till stadens sjöar. Dessa strandmiljöer ligger dessutom inom spridningszon mellan kärnområdet Flatens naturreservat och Norra Magelungen har på så vis betydelse för den biologiska mångfalden ur ett övergripande perspektiv. Området längs stranden bedöms därför som särskilt värdefullt. Hela strandområdet utmed Drevviken- Forsån har kvaliteter som medför högsta troliga spridningsfunktion enligt studier av livsmiljökrav för indikatorarten padda. Groddjursmiljöerna inkluderar både potentiella lekområden i strandnära läge såsom sommarlivsmiljöer samt övervintringsplatser i strandnära naturmark. Intrång i den strandnära naturmarken kan därför påverka både spridningssamband och lokala levnadsmiljöer. Strandskydd, 100 meter, gäller för del av strandområde utmed Drevviken och Forsån. Nya byggnader, anläggningar eller anordningar inom de känsliga strandpartierna bedöms kunna påverka livsvillkoren för växt- och djurliv avsevärt samt påverka spridningszonens värde och funktion. Läs mer under Konsekvenser av bebyggelseförslaget för naturvärden. Bild 4 visar att stråket Drevviken-Forsån utgör en ekologisk spridningszon för groddjur. Flera potentiella reproduktionslokaler för padda fi nns utmed Drevvikens och Forsåns stränder. Spridning sker främst i fuktig mark samt i ädellövsskog, vilket sammanfaller med groddjurens optimala livsmiljöer under sommar- och vintertid på land. Vid fältbesök under våren och sommaren 2008 har föryngring av padda och vanlig groda noterats inom strandområdet. I våtmarken norr om programområdet har även mindre vattensalamander påträffats. 13

Konsekvenser av bebyggelseförslaget på naturvärden Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 I detta kapitel redovisas vilka konsekvenser och påverkan programförslaget kan få för naturvärden utifrån MKB- underlagets frågeställningar. Fokus riktas på områden med betydande förändringar för värden och funktioner. Här redovisas också åtgärder som behöver vidtas. En övervägande del av planerad bebyggelse ligger inom ytor som idag utgörs av grönyta. Viss utbyggnad sker på redan ianspråktagen mark, d v s ytan där Plantagen är belägen idag, och på mark som är naturklädd men utgör industrimark enligt detaljplan (vid Larsbodakrossen) eller på trafikmark. Av den föreslagna bebyggelsen ligger ca 50-55 % inom en den ekologiska spridningszon som binder samman Tyrestakilen med Hanvedenkilen (borträknat nya industribyggnader inom redan exploaterad industriyta i Larsboda). Ca 6 ha planerad bebyggelse samt industrimark ligger inom kärnområde och spridningszon för ek. I praktiken innebär programmet att över 6,5 ha särskilt värdefull naturmark, främst ädellövs- och strandmiljöer påverkas. Ca 3 ha av byggförslagen ligger inom strandskyddat område. Programförslaget kommer att innebära att de enskilda avlopp som finns idag inom fritidsfastigheter samt vid Plantagen och Klockelund kommer att åtgärdas, vilket sannolikt leder till förbättrad vattenkvalitet i Drevviken jämfört med nollalternativet. Delar av föreslagen ny bebyggelse eller verksamhetsområde har inga eller ringa påverkan på naturvärden. I avsnitten framöver ligger fokus på de områden där påverkan sker och hänsyn och åtgärder behövs. 14 Områden som kräver åtgärder och hänsynstagande för att bevara spridningszonens värde och funktion: 1. Jätteekar inom kärnområde/spridningszon för ek. 5-6 jätteekar, som utgör goda livsmiljöer för eklevande arter kommer att försvinna eller riskera att skadas p g a föreslagen byggnation (finns totalt ca 10-15 st av den kvaliteten i området idag, varav 2 fattas på ekdatakartan). Det påverkar kärnområdet och får dessutom betydande negativ effekt för den biologiska mångfalden i ett större perspektiv med tanke på att dessa ekindivider utgör viktiga noder i spridningssambandet. Bara om träden sparas undviker man att öka avståndet mellan spridningskällorna och därigenom undviker man att försvaga spridningszonen. Åtgärder som krävs är att förskjuta byggnaderna så att träd inkl. rotsystem bevaras....... 2. Ekbestånd inom spridningssamband. Hela sportstugeområdet hyser ett större bestånd av ek och tall av relativ ung ålder, även om det finns enstaka träd som är äldre. Hassel med förekomst av hasselticka påträffas också inom området. Ekarna inom sportstugeområdet fungerar som spridningsmiljö för eklevande arter och har betydelse för att säkra återväxten av ek långsiktigt inom spridningszonen. En stor del av ekbeståndet påverkas, genom att träd behöver tas bort p g a bebyggelse och vägutbyggnad. Detta minskar spridningszonens yta och kvalitet, som i sin tur försämrar livsförutsättningarna för de eklevande arterna långsiktigt.

Bara om man sparar ett större sammanhängande ekbestånd inom området kan påverkan minskas. Likaså bör tillräckligt många träd i olika åldersstadium inom hela området sparas för att förbättra förutsättningarna för en generationsväxling av ek i spridningsstråket. Detaljstudie krävs i planprocessen. Större ekar inom hela området behöver ges skydd och friställas, och återväxten måste säkras. Hus i riktning nordväst/sydost, ger ett mindre spridningsmotstånd för eklevande arter, än om husen skulle skärma av i annan riktning. 3 Föreslagen bebyggelse i strandnära läge ligger inom strandskyddat område. Föreslagen bebyggelse närmast stranden inkräktar på såväl sommarlivsmiljöer som övervintringsplatser för groddjur samt den zon där groddjuren kan spridas. Detta riskerar att väsentligt försämra livsvillkoren för växt- och djurlivet inom strandskyddat område. Om byggnationen förskjuts utanför strandzonen och byggnadsriktningen på husen blir nordväst/sydost ökar möjligheten att bevara värden och spridningszonens funktion. 4 Värdekärna för ek. I norra delen av sportstugeområdet finns rester av en gammal ekhage med enstaka grova, äldre ekträd. Den norra värdekärnan kan påverkas av vägutbyggnad, men berörs inte av husbyggnation enligt programförslaget. Hänsyn till de äldre trädens kronor och rotsystem, ca 10 meter från stam, måste tas vid ev. vägbyggnation. 15 5 Ekbestånd med höga värden och viktig spridningsfunktion. I sportstugeområdets södra del finns ett bestånd av grövre ekar med håligheter, vilka ger förutsättningar för stor biologisk mångfald. Ekticka och svavelticka förekommer inom beståndet. Även detta området utgör en viktig värdekärna för ek. Inom beståndet står en av de grövsta ekarna inom stråket. Föreslagen bebyggelse får till följd att den stora grova eken försvinner, och grova ekar i brynen påverkas, vilket ger betydande förlust av biologisk mångfald och allvarligt försvagad spridningsfunktion inom zonen. Ekbrynen utanför promenadstråket mot Drevviken är mycket attraktiva, se bild nedan. Om grövre ekar sparas kan såväl de ekologiska funktionerna som den attraktiva rekreationsmiljön bevaras.

6 Föreslaget torg, punkthus i anslutning till strandområde som är ett potentiellt reproduktionsområde för groddjur. En mindre del av bebyggelsen ligger inom strandskyddat område. Om bebyggelsen förskjuts utanför strandzonen, så att spridning längs vattenlinjen är möjlig kan förslaget undvika att väsentligt försämra livsvillkoren för växt- och djurlivet i strandområdet. Träden i sumpskogen har ingen lång kontinuitet på platsen, men det är viktigt att bevara en naturlig strandmiljö för marklevande flora och fauna. Mellan sportstugeområdet om koloniområdet står två mycket grova ekar inom det område som planeras att bli en ny stadspark. Hänsyn vad gäller rotsystem och ljusförhållanden behöver tas. 7 a Värdekärna för ek i spridningszonen, hänsyn inom strandskyddat område. Nordöst om koloniområdet växer medelgrov ek på bergryggarna, vilka är en rest av gamla hagmarker. Förutsättningarna för rödlistade arter är mycket goda. Bebyggelseförslaget går ut i ekbestånden kring koloniområdet. Därav påverkas en majoritet av de grova träd som ska utgöra nästa generation jätteekar, vilket får betydande negativa konsekvenser för både livsmiljökvalitet och spridningsfunktion inom spridningszonen. Bara om bebyggelsen förskjuts bort från brynet och ekbestånden på bergryggarna sparas och restaureras kan värden och funktioner bestå. 7b Värdekärna i spridningszonen, hänsyn inom strandskyddat område. Förutsättningar för rödlistade arter är mycket goda. Den föreslagna bebyggelse går in i ekbestånd med grova träd som ska utgöra nästa generation jätteekar. Dessa ekar kommer med förslaget att försvinna, vilket får betydande negativa konsekvenser för både livsmiljökvalitet och spridningsfunktion inom spridningszonen. Ekområdet övergår i opåverkad naturstrand och våtmark. Strandmiljöerna utgör potentiellt värdefulla miljöer för såväl groddjur som fågel. Byggnation här riskerar att väsentligt försämra livsvillkoren för växt- och djurliv inom området. Bara om bebyggelsen förskjuts och minskas så att ekbestånden och strandmiljön bevaras kan spridningszonen undvika att försvagas. Med friställda ekar kan området bli mycket vackert, med utblickar över Drevviken. Dessa miljöer bör därför med fördel integreras i rekreationstråket. Mindre partier med f d åkermark inom området har lägre värde, men kan nyttjas rekreativt. 8 Ekbestånd som knyter an till spridningszonen. Föreslagen bebyggelse i Stortorp ligger inom f d hagmark som idag har slutit sig till lund och blandskog. Flera medelgrova ekar som kommer att behöva tas ned, vilket medför påverkan på spridningszonen i en känslig nod. Om den västra byggnaden tas bort/förskjuts och grova träd sparas minskar påverkan. Ekbestånd tar vid varandra ned mot Larsbodakrossen. Denna del av stråket kan stärkas genom att friställa befintliga jätteekar. 9. Ekbestånd som utgör viktig nod i spridningszonen. Ekområdena söder om Larsbodakrossen utgör en viktig nod i stråket. Här finns flera grova ädellövsträd. Bestånden söder om Larsbodakrossen kommer enligt programförslaget försvinna till största del p g a sprängning mm, vilket får stora negativa konsekvenser då flera stora ekar och lindar påverkas. Tas stor del bort ökar avståndet mellan spridningskällorna vilket försvagar hela spridningszonen. Det är av stor vikt att brynzonerna och jätteträden sparas vid utbyggnad, på ett sätt så att kronor och rotsystem förblir intakta, för att klara värden och spridningsfunktionen. 10. Koloniområde i nytt läge vid Forsån. Koloniområden kan medföra risk för näringsläckage. Forsån är med inom EUs vattendirektiv och ska därmed uppnå god status. Ev. ökad näringsbelastning för Forsån bör utredas särskilt.

16 Nynäsvägen utgör en kraftig barriär i området, framförallt för landlevande djur, och i viss mån för flygande arter som rör sig under dagtid. Att bevara ett sammanhängande grönt stråk utmed vattenlinjen är avgörande för dessa djurgrupper. I programmet förslås en ny gång- och cykelväg över Nynäsvägen som ansluter till högsta punkten utmed Perstorpsvägen. Förslaget är positivt ur kommunikationssynpunkt. Den har dock ingen funktion för naturvärdena. Anslutningspunkten på Drevvikensidan utgörs av en trädbeklädd bergknalle, se foto intill. Vid inpassning av trappor och nedfart måste hänsyn tas till befintliga grova träd på knallen.

Vad som krävs för att stärka naturmiljöerna och skapa en attraktiv närmiljö? Vad krävs för att bevara och stärka livsmiljökvaliteter oh spridningsfunktioner för groddjur? Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 För att bevara ekmiljöernas värde och spridningsfunktion krävs: att det finns ekar i alla åldersklasser inom eksambandet så att det inte uppstår generationsglapp. Äldre, grova träd med död ved och håligheter hyser godast förutsättningar för hög biologisk mångfald. Saknas äldre, grova träd med håligheter kan det orsaka bostadsbrist för många arter. Grova träd bevaras och döende stammar och grenar sparas. att jätteekar och värdefulla träd/trädbestånd inte isoleras från varandra. En riktlinje är <200-500 meter från varan dra med lämpliga spridningsmiljöer emellan. Spridning underlättasi lövskog, särskilt i ädellövsskog, varvid dessa miljöer behöver värnas. Vissa studier visar att de flesta insektsarter knutna till ek flyger på låg höjd, i storleksordningen två meter över markytan vilket medför att byggnader kan förmodas utgöra hinder, särskilt mer sluten bebyggelse. att miljön runt träden sköts så att ekarna får stå öppet och ljust, utan belastning eller ingrepp i rotzonen. En radie av 10 meter runt stammen behöver skyddas mot påverkan och belastning. 17 Våtmarker, fuktiga miljöer och ädellövsskog utgör optimala eller suboptimala miljöer för vistelse under sommartid och vintertid på land, varvid dessa miljöer måste värnas. För att spridningsfunktionerna för groddjur ska fungera måste det finnas sammanhängande naturmark av för groddjuren godtagbara kvaliteter. Ädellövsskog, övrig lövskog, blandskog och fuktig gräsmark utgör lämpliga miljöer för spridning. Bullerplank, stora branter och byggnader utgör barriärer för indikatorarten padda. Reproduktionsmiljöerna kan med fördel vara solbelysta under våren för att öka vattentemperaturen under lektiden. Ekbestånden i Larsboda behöver skötas. Unga lövträd växer upp i ekarnas kronor, vilket gör att ekgrenarna dör.

18

REKREATION LARSBODA - NULÄGE Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Naturmarken längs Drevviken-Forsåns stränder har potential att bli ett attraktivt rekreationsstråk som binder samman stadsdelarna från Sköndal till Farsta och är därmed viktigt såväl kommunalt som regionalt. Idag finns ett lokalt stigsystem längs Drevvikens strand som utgår från Hökarängsbadet och ansluter till gång- och cykelvägen som sträcker sig utmed Forsån till Magelungen. Möjlighet finns också att passera området via en gång- och cykelväg utmed Perstorpsvägen. Denna sträcka är dock mycket bullerstörd på grund av närheten till Nynäsvägen. Gångstråket utmed stranden bör enligt Parkprogrammet och Sociotopkartan kompletteras så att vattenkontakten ökas och kopplingen söderut blir tydligare. Drevvikens strand är av stor betydelse för möjligheten att använda och uppleva stadens grönska. Området erbjuder vattenkontakt, utsikt och goda naturupplevelser. Naturen längs stranden uppvisar en variation med allt från picknickvänliga klippor till trolska fuktskogspartier. De bevarade delarna av ett månghundraårigt eklandskap bidrar också till det rekreativa värdet. För del av strandsträckan utmed Drevviken gäller strandskydd 100 m. Inom strandskydd får ej uppföras byggnader, anläggningar, anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle kunna färdas fritt. 19 Inte heller får livsvillkoren för växter och djur väsentligt försämras. Enligt Program för Stockholms vattenarbete 2006-2015 är målet att Drevviken ska bibehålla och utveckla rekreativa värden, inklusive fortsatt fiske och tjänlig badvattenkvalitet vid strandbadet. Man bör, enligt programmet utreda och eventuellt anlägga sammanhållen strandpromenad, därav vissa sträckor för rullstolsbundna. Nynäsvägen är en betydande bullerkälla i östra delen av programområdet. Vägen utgör också en kraftig barriär mot Farsta, framför allt för barn. I dagsläget kan man passera Nynäsvägen vid förlängningen av Ågesta Broväg och utmed Forsån.

MÅLOMRÅDEN Inom programområdet finns flera friytor med särskilt värde för utevistelse och friluftsliv. Området runt Hökarängens gård och badplats är en viktig knutpunkt för rekreation, möten och folkliv. Badet är ett populärt utflyktmål på sommaren, men även vintertid då möjlighet finns att ta sig ut med långfärdsskridskor på Drevviken. Badet erbjuder också, utöver till bad och naturlek, möjlighet till utsikt och ro. Klockelunds koloniområde som ligger utmed Perstorpsvägen erbjuder utöver odlingsmöjligheter kvaliteér som blomsterprakt, vistelse i en grön oas med närhet till vattnet. Naturområdet utmed Forsån ger flera fina utblickar med vattenblänk. Här finns också ytor för lek. Utmed Mårbackagatan ligger ett kuperat grönområde som utgör en grön oas med möjlighet till lek och naturupplevelse för närboende. Från höjden har man utsikt över Farsta och inom området finns sluttningar för pulkaåkning. 20 Klockelunds koloniområde

Konsekvenser av programförslaget för befi ntliga rekreationsvärden för nyttjare och besökare Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 I detta kapitel redovisas vilka konsekvenser programförslaget kan få för rekreationsvärden utifrån MKB-underlagets frågeställningar. Fokus riktas på områden med betydande förändringar för kvaliteter och funktioner. Här redovisas också åtgärder som behöver vidtas. 1. I programförslag för Larsboda strand föreslås ett nytt promenadstråk utmed Drevviken som knyter an mot stråket utmed Forsån. Promenadstråket får, om det utvecklas till ett variationsrikt rekreationsstråk utmed stranden, i sin helhet mycket positiva effekter för rekreationsmöjligheterna för boende i Sköndal och Farsta. Det är en stor potential i programområdet. I och med en satsning på det strandnära stråket förbättras förbindelserna såväl lokalt som regionalt. En utredning som innefattar inpassning av stråket i naturmiljön och förslag till utformning utförs av Ekologigruppen AB. Föreslagen bebyggelse inom programområdet kommer att medföra en minskning av grönytan, varav en mindre del rör sociotoper med värdet av grön oas. Det planerade stråket ut med vattnet kommer dock att öka tillgängligheten till den gröna oas som återstår samt att vattenkontakt bedöms öka. En rimlig målsättning är dock att summan av kvaliteterna måste bli högre än de befintliga, genom bevarande, restaurering och nyskapande. 22 Delar av det nya rekreationsstråket: 1a) Vid den föreslagna stadsparken vid Drevvikens strand når bebyggelsen alldeles inpå den stig som planeras att permanentas. För att uppleva stråket som trevligt behövs mer utrymme mellan bebyggelse och park- och strandmiljön. Med föreslagen bebyggelseläge hotas parkens träd och öppna ytor att beskuggas vilket minskar dess värde. Bebyggelsen bör förskjutas söderut så att man kan ta tillvara befintliga rekreationsvärden. 1b) Föreslagen bebyggelse tar rekreationsområde med höga upplevelsevärden i anspråk tex gamla ekhagmarker. Om bebyggelen förskjuts från detta område och rekretionsstråket även blir att omfatta ekområdena kommer upplevelsevärdena öka betydligt. 2. I programmet föreslås en ny gång- och cykelväg över Nynäsvägen i detta läget. Vägen ökar tillgängligheten till Farsta strands pendelstation, samt till parkleken söder om stationen. Det är viktigt att vägen blir att upplevas trygg och trevlig genom Farsta industriområde. 3. Skogsbrynen söder om Larsbodakrossen utgör en värdefull inramning av promenadstråket utmed Forsån i ett läge där stråket är som mest påverkat av trafik. Föreslagen utvidgning av verksamhetsområdet vid Larsboda riskerar att göra området mer ogästvänligt. Om man bevarar brynzonerna och jätteekarna samt gör satsning på de rekreativa värdena vid denna idag svaga punkt skulle stråket kunna bli mer attraktivt. Man bör ta ett helhetsgrepp på stråket Sköndal- Farsta för att det ska uppnå sin potential. 4. Sportstugeområdet. Förslaget till ny byggnation utesluter möjligheten att bevara sportstugeområdet på nuvarande plats. Rekreationsformen stugcamping försvinner därmed för de som har stugor där idag. Se vidare under kulturhistoriska värden i programmet.

Området känns i dag inte självklart offentligt, även om det är fullt möjligt att vistas där. Främst beror det på att det saknas tydliga gränser för byggnationen och dels för att det saknas uppmärkta promenadvägar genom området. Förslag till nytt gångstråk utmed Drevviken kommer att öka områdets tillgänglighet för allmänheten. 5. I programmet föreslås att koloniområdet flyttas till en öppen yta utmed Forsån. Det betyder att boende i norra Farsta får längre till koloniområdet. I de norra delarna överstiger avståndet 2 km, vilket gör området mer svårtillgängligt efter flytt. Det nya koloniområdet kommer att ligga inom yta som riskeras att översvämmas vid 100-årsregn (SMHI), vilket i framtiden kan få negativa effekter dels för möjligheten till odling och dels för närsaltsbelastningen till Drevviken. REKREATIONSVÄRDEN FÖR DE SOM SKA BO I DEN PLANERADE BEBYGGELSEN Den nya bebyggelsen kommer att erbjuda de boende goda kvaliteter såsom närhet till vatten och naturupplevelser, skönt lokalklimat och fina rekreationsstråk. För att uppnå målen/riktlinjerna enligt parkprogrammets är det viktigt att satsa på : Att gårdarna eller närmiljön erbjuder anordnad lek och speciellt öppna ytor för fri lek och bollek. Ytor för bollspel finns vid Hökarängsbadet, men de ligger på relativt långt avstånd för de boende i de södra delarna av programområdet. Närmaste lekplats för boende vid stranden ligger utanför rimligt avstånd. I övrigt är tillgången till lek i natur god. Avståndet till närmaste 23 bemannade parklek överstiger 500 meter för boende vid strandområdet. Det är över 1 km till både Farsta strand som till Kryddboden vid Hökarängen. För boende vid Mårbackagatan är dock tillgängligheten till parklek god. Att skapa plats för möten i utemiljön i närheten av bostadsbebyggelsen. Hökarängens gård/bad är en viktig knutpunkt, då avståndet till t ex Farsta torg är långt bort att gå till för att få uppleva folkliv. En satsning på sociala verksamheter såsom café etc kan vara värdefullt. Att öka områdets attraktion genom att satsa på vård av natur och landskap. Stråket Drevviken-Forsån skulle kunna bli mycket naturskönt och attraktivt om det gamla eklandskapet med dess stora ekar bevaras och restaurerades. Bebyggelsen utmed Perstorpsvägen kan få en avskärmande effekt på bullerstörningen, så att ljudmiljön utmed den föreslagna strandpromenaden kan förbättras. Möjligheten att uppleva ro utmed vattnet kan öka. Det är viktigt att satsa på trygghetsskapande åtgärder inom de nya bostadsområdena. T ex belysning av gångstråk inom bebyggelsen och utmed gång- och cykelvägarna utmed Perstorpsvägen. Vägen från kommunikation så som busshållplatser måste upplevas trygg. En förutsättning för att programmet för Larsboda ska bli hållbart är att de allmänna kommunaktionerna/kollektivtrafik finns inom rimligt avstånd.

KÄLLOR Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2016-04-19, Dnr 2011-15589 Stockholms parkprogram, Handlingsprogrammet 2005-2009, Stockholm stad. Stockholms stads miljöprogram 2008-2011 Stockholms vattenprogram 2006-2015, Stockholm stad. Stockholms ekologiska infrastruktur, SBK, Stockholm stad ( 2030) Stockholms ekologiska känslighet ESKO, SBK, Stockholm, 1995 Stockholms biotopkarta, utdrag ur databas senast april 2009 Habitatnätverk för Stockholm, utdrag ur databas senast april 2009 Artarken, utdrag ur databas senast april 2009 Sociotopkartan och sociotophandbok för Stockholm; SBK 2003 Sjönära delar av Fagersjö och Sköndal, Ekologgruppen AB, 2007. Upplevelsevärden i stockholmsregionens gröna kilar, 2004 25