Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel
Kursanvisningar Kursens innehåll Inom psykologiska teoribildningar refereras det ofta till latenta (icke observerbara) och manifesta (observerbara) begrepp eller konstrukt. För att studera dessa fenomen empiriskt används ofta enkäter. En förutsättning för att hålla en god vetenskaplig kvalitet och erhålla tillförlitliga resultat är att enkätundersökningarna genomförs på ett bra sätt. Kursen Enkätmetodik: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp behandlar grundläggande enkätmetodik och mätteori. Kursen genomförs i huvudsak genom föreläsningar som behandlar olika delar av litteraturen. Studenterna förväntas ha läst de kapitel som står som litteratur till respektive föreläsningstillfälle (se schema). Kursen innehåller ett laborativt moment i par som dock examineras individuellt. Studentparen ska tillsammans konstruera en mindre enkät, samla in data och koda dessa. Sedan utvärderar varje student instrumentets mätegenskaper (reliabilitet, validitet, explorativ faktoranalys) och undersöker de teoretiska relationer som antas finnas mellan variablerna, detta rapporteras skriftligen och individuellt. Inom kursen ges även en grundläggande introduktion till statistikprogrammet SPSS. Denna introduktion syftar till att ge studenterna de färdigheter som behövs för att genomföra det laborativa momentet. Kursens mål Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och erfarenheter avseende datainsamling med hjälp av enkäter. Utgångspunkten tas i distinktionen mellan teoretisk och empirisk nivå, dvs att med hjälp av frågeformulär lyckas fånga olika teoretiska begrepp och deras inbördes relationer. Målsättningen är att deltagarna efter kursen på egen hand ska kunna konstruera en enkät, samla in data samt utvärdera tillförlitligheten i enkäten. Mer konkret innebär denna målsättning att studenterna efter avslutad kurs ska: Besitta grundläggande kunskaper om frågekonstruktion Behärska de grundläggande tankegångarna i psykometrin Ha praktiska färdigheter i skapandet av skalor/test/indexvariabler Ha förståelse för sambandet mellan frågeställning, enkätkonstruktion och statistisk analys Känna till begreppet reliabilitet och besitta praktiska färdigheter att utvärdera reliabilitet i enkäter Ha god kännedom om begreppet validitet, olika typer av validitet och av olika sätt att skatta validitet Självständigt kunna utvärdera mätegenskaper i enkäter baserade på latenta variabler med multipla indikatorer (tex genom explorativ faktoranalys och reliabilitetsestimat) Ha goda kunskaper om, och praktiska färdigheter i sådana statistiska bearbetningar som krävs för att besvara undersökningars frågeställningar Ha god kännedom om olika undersökningsdesigner och urvalsmetoder samt hur dessa kan relateras till giltigheten i de slutsatser som kan dras på basis av resultaten
Examination Graderad betygssättning gäller och slutbetyget baseras på resultatet av dels en skriftlig tentamen och dels en rapport. Båda uppgifter påverkar betyget lika mycket. Det totala betyget är en sammanvägning av de två delarna, enligt följande poängsystem och kriterier: Betyg Kriterium Poäng A Lärandemålen har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning 9-10 poäng B Lärandemålen har uppfyllts i mycket hög utsträckning 7-8 poäng C Lärandemålen har uppfyllts i hög utsträckning 5-6 poäng D Lärandemålen har uppfyllts helt godtagbart. 3-4 poäng E Lärandemålen har uppfyllts, trots vissa brister. 2 poäng Fx Lärandemålen har inte uppfyllts. 0-1 poäng OBS! För att bli godkänd på hela kursen måste man dock ha minst 1 poäng på både tenta och rapport. Tentamen behandlar de teoretiska aspekterna av kursen och utgör 50 procent av delkursens totala betyg. Totalt kan tentan ge 5 poäng som räknas till det totala betyget, dessa poäng fördelas enligt följande: Poäng Kriterium 5 minst 90 % av poängen på tentan 4 minst 80 % 3 minst 70 % 2 minst 60 % 1 minst 50 % 0 färre än 50 % Rapporten behandlar de praktiska aspekterna av kursen, och denna examineras både skriftligt och genom ett obligatoriskt seminarium. Detta moment utgör 50 procent av det totala betyget. Rapporten baseras på en enkätundersökning som studenterna utför i par. De två studenter som valt att samarbeta väljer varsin frågeställning, som ändå är så pass relaterade att de kan studeras med hjälp av samma enkät. Studenterna hjälps åt att identifiera och definiera de variabler som behövs för att besvara frågeställningen, och operationaliserar dessa genom att skapa frågor som mäter de olika variablerna i en gemensam enkät. Studentparens enkäter ska lämnas in, dels som en pappersenkät enligt mall och dels som en fil för sammanfogning till webenkät. Dessa läggs sedan samman till en stor
enkät. Varje kursdeltagare ska sedan ombesörja att ett antal ex (mer detaljerad information när kursen startar) av hela kursens stora enkät blir ifyllda (detta för att det ska bli meningsfullt att räkna på materialet). Resultaten av enkätundersökningen, inklusive utvecklingen av instrumentet, dess mätegenskaper och svar på frågeställningen, presenteras i en rapport som författas individuellt. Varje student skriver alltså en egen rapport, som utgår från de variabler som relaterar till den valda frågeställningen. Rapporten ska innehålla syfte och frågeställning, metoddel, resultatdel (inkl tabeller och figurer) samt en kort diskussion som tar upp de problem man stött på (närmare instruktioner ges vid kursstart). Den färdiga lrapporten ska lämnas in till Claudia senast måndagen den 20 oktober 2014 klockan 12.00 (det går bra att maila in). Varje par ska vid examinationstillfället fredagen den 24/10 2014 presentera sin enkät samt slutsatser för övriga i gruppen. Alla studenter förväntas aktivt delta i den allmänna diskussion som följer efter respektive redovisning. Rapporten kan bidra med högst 5 poäng som räknas till det totala betyget på kursen, dessa fördelas enligt följande kriterier: Poäng Kriterium 5 Studenten diskuterar och argumenterar självständigt för frågeställning och val av variabler, frågeformuleringar är välgrundade. Tillvägagångssätt och analyser är exemplariskt genomförda och beskrivna. Diskussionen av resultatet är självständigt och tyder på stor kunskap om reliabilitet och validitet, en mycket självständig reflektion förs över studiens bidrag till att besvara frågeställningen. Rapporten innehåller alla delar som specificerats i anvisningarna och har en tydlig struktur samt följer formalia. Korrekt val av analyser i förhållande till frågeställning och uppgift. 4 Studenten diskuterar och argumenterar självständigt för frågeställning och val av variabler, frågeformuleringar är välgrundade. Tillvägagångssätt och analyser är väl genomförda och beskrivna. Diskussionen av resultatet tyder på kunskap om reliabilitet och validitet. En självständig reflektion om studiens förmåga att besvara frågeställningen presenteras. Rapporten innehåller alla delar som specificerats i anvisningarna och har en tydlig struktur samt följer formalia. Korrekt val av analyser i förhållande till frågeställning och uppgift. 3 Studenten argumenterar i viss mån självständigt för frågeställning och val av variabler, frågeformuleringarna är tillräckligt välgrundade. Tillvägagångssätt och analyser är tillräckligt väl genomförda och beskrivna. Diskussionen visar på kunskap om reliabilitet och validitet, och presenterar en reflektion over problem med studien. Rapporten innehåller alla delar som specificerats i anvisningarna och har en tydlig struktur samt följer formalia. Korrekt val av analyser i förhållande till frågeställning och uppgift. 2 Rapporten innehåller alla delar som specificerats i anvisningarna och har en tydlig struktur samt följer formalia. Korrekt val av analyser i förhållande till frågeställning och uppgift.
1 Rapporten innehåller alla delar som specificerats i anvisningarna och har en sammanhängande struktur samt följer formalia. Korrekt val av analyser i förhållande till frågeställning och uppgift. 0 Rapporten brister i ett eller flera av de krav som listas för 1 poäng Litteratur Böcker DeVellis, R. F. (2012). Scale development: Theory and applications. Thousand Oaks, CA: Sage. (137 sid). (DV) Shultz, K. S., & Whitney, D. J. (2005). Measurement theory in action. Thousand Oaks: Sage Publications. (433 sid) (SW) Artiklar/bokkapitel Binning, J.F., & Barrett, G.V. (1989). Validity of personnel decisions: A conceptual analysis of the inferential and evidential bases. Journal of Applied Psychology, 74, 478-494. (B) Cronbach, L. J., & Meehl, P. E. (1955). Construct validity in psychological tests. Psychological Bulletin, 52, 281-302. (CM) Kline, R. B. (2009). Becoming a behavioral science researcher. New York: Guidlford Press. (Kapitel 3). (RK) Messick, S. (1995). Validity of psychological assessement: Validation of inferences from person s responses and performances as scientific inquiry into score meaning. American Psychologist, 50(9), 741-749. (M) Sverke, M. (2004). Design, urval och analys i kvantitativa undersökningar. I B. Gustavsson (Ed.), Kunskapande metoder i samhällsvetenskapen (3 uppl., s. 21-45). Lund: Studentlitteratur. (S2) Sverke, M. (2004). Kvantitativa metoder: Om konsten att mäta det man vill mäta. I B. Gustavsson (Ed.), Kunskapande metoder i samhällsvetenskapen (3 uppl., s. 47-69). Lund: Studentlitteratur. (S3) I kompendium (ligger på fastreg) Kline, P. (1998). The new psychometrics. London: Routledge. (Kapitel 3). (PK) Rust, J., & Golombok, S. (1999). Modern psychomterics. London: Routledge. (Kapitel 7). (RG) Lärare Claudia Bernhard- Oettel, tfn 08-16 38 86, cbl@psychology.su.se (kursansvarig) Anders Sjöberg, tfn 08-16 39 41, anders.sjoberg@psychology.su.se Johanna Stengård, tfn 08-16 3896, johanna.stengard@psychology.su.se Aleksandra Bujacz?