LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM Monica Bertilsson, S Maeland, J Löve, G Ahlborg Jr, E Werner, G Hensing MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR, monica.bertilsson@gu.se New Ways mental health at work
New Ways mental health at work Ett forskningsprogram inriktat mot att öka kunskapen om hur man kan identifiera, behandla och stödja personer med depressions- och ångestsjukdom så att de kan behålla sin förmåga att arbeta och minska behovet av sjukskrivning. epso.gu.se/newways
Bakgrund Begränsad kunskap om läkarens roll i sjukskrivningsprocessen - Få studier de flesta med låg kvalitet (Söderberg et al 2010: Läkares sjukskrivningspraxis, en systematisk litteraturöversikt) Svenska studier: Läkare tycker det är svårt att bedöma arbetsförmåga (Engblom 2011) Läkare lär sig framförallt av erfarenheter från kollegor och patienter (Löfgren 2011) Låg kvalité på läkarintyg, främst avsnitt: aktivitetsbegränsning (Försäkringkassan 2012:13)
Bakgrund Studier fokuserar på läkares upplevelser av arbetsuppgiften sjukskrivning av patienter Låg kunskap om vad och hur läkare faktiskt gör när de bedömer arbetsförmåga och sjukskrivningsbehov Systematiserad kunskap underlätta det kollegiala lärandet Ökad kvalité på underlag för bedömning av insatser och sjukskrivning
Syfte Baserat i läkares erfarenheter (tyst kunskap) utforska hur och vad läkare gör, när de bedömer förmåga att arbeta och behov av sjukskrivning hos patienter med depressions- och ångestsjukdom
Metod: Kvalitativ studie Individuella intervjuer med 24 läkare Primärvård (n=13) Öppenvårdspsykiatri (n=6) Företagshälsovård (n=5) Induktiv innehållsanalys (Malterud 2012)
Deltagare: Kön: Män: 12 Kvinnor: 12 Representation regionen: Göteborg (storstad): 8 Mindre stad/ort: 16 Ålder: Spridning: 29-69 år Medelålder 55 år År sedan läkarexamen: Spridning: 9-40 år Medel: 26 år
Datainsamling Intervjuade på arbetsplatsen (n=21, annan plats n=3) Videovinjett av ett autentiskt läkar-patientmöte - kvinna med CMD, 35 år, lärare (Maeland et al, 2013) 8 minuter - Minimera risk för genusbias: - Hälften startade med vinjetten - Hälften fick se vinjetten i mitten av intervjun
SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Frågeguide 1. Om du utgår från vinjetten hur skulle du gå tillväga för att bedöma förmågan att arbeta och sjukskrivning 2. Om du utgår från egna patientfall, hur brukar du göra när du bedömer förmåga att arbeta - beskriv tillvägagångssätt - inre beslutsprocess - vad inkluderas i bedömningen - vad är särskilt viktigt - formulering av frågor
Analys Intervjuare: Medförfattare: - ansvarig för analysen - läst alla intervjuer - identifierat meningsbärande enheter - läst 6 intervjuer var - varav 2 läkare - identifierat meningsbärande enheter Analys, tematisering, diskussion osv Förförståelse - avhandling - öppenvårdspsykiatri - forskare i ämnet
Hur gör då läkare
Fem huvudkategorier Subkategorier Resultat (Submittad version) Arbetslivet Förmåga att arbetapusslet Vardagslivet Diagnostik Att sjukskriva
Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet Lägger ett pussel som inte har någon förlaga
Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet Pusslets form är okänt och det ser olika ut för varje patient En del bitar vet läkaren, till form och innehåll (känd kunskap) Andra bitar måste skapas och tillverkas, vad gäller form och innehåll
Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet TAR TID Pusslets form är okänt och det ser olika ut för varje patient En del bitar vet läkaren, till form och innehåll (känd kunskap) Andra bitar måste skapas och tillverkas, vad gäller form och innehåll
Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet Citat: utifrån sett så kan det tyckas att jag har två eller flera patienter med precis likartade problem och ändå sitter jag och gör olika med dom här personerna. Jag har funderat över just det här att jag gör väldigt olika och jag har kommit fram till att det handlar väldigt mycket om en helhetsbedömning
Kategori 1 (5) 1 Identifiera, förstå, skapa och lägga ihop pusselbitar i förmåga att arbeta-pusslet 2 sub-kategorier: Använder tidigare erhållen erfarenhet Att vässa den primära informationskällan patienten
Kategori 1 (5) 1.a Använder tidigare erhållen erfarenhet Läkaren använder en erfarenhetsbank tidigare patientstock egna erfarenheter (tidigare yrken, arbetsplatser, privatlivet) studiebesök på arbetsplatser
Kategori 1 (5) 1.b Att vässa den primära informationskällan patienten Patienten är den främsta informationskällan Vikten av en innehållsrik patientberättelse - patientens förmåga till kommunikation - patientens förmåga att ordsätta och beskriva arbetsuppgifter och arbets(o)förmåga
Kategori 1 (5) 1.b Att vässa den primära informationskällan patienten Vikten av en innehållsrik patientberättelse Citat: Jag försöker liksom få dom [patienter] att verbalisera och det är den svåraste delen för patienten, eftersom dom har uppfattat, att dom inte klarar av jobbet, men det är väldigt svårt för dom att beskriva på vilket sätt
Kategori 1 (5) 1.b Att vässa den primära informationskällan patienten Strategier: få patienten delaktig och aktiv öppna frågor och följdfrågor berätta med egna ord NU DÅ tidsförlopp hur var det tidigare (referenspunkt) hur är det nu förändring (= arbetsoförmågan) Förändring
Kategori 2 (5) 2 Identifiera de arbetsrelaterade pusselbitarna Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Identifiera potetientiella risker i arbetet Förstå vem patienten är på jobbet
Kategori 2 (5) 2.a Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Vi identifierade 9 frågeområden inom sub-kategorin
Kategori 2 (5) 2.a Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Till exempel: - vad gör man på jobbet - hur ser en arbetsdag ut - fysiska, mentala, emotionella krav - hur förmågan varierar under dagen
Kategori 2 (5) 2.a Identifiera arbetets art, arbetsuppgifter och arbetskrav Till exempel: Ändrade förhållanden på arbetet - omorganisation - nya/ändrade arbetsuppgifter / rutiner / ansvar - ny chef / ny kollega Grad av inflytande på egna arbetsuppgifter
Kategori 2 (5) 2.b Identifiera potentiella risker på arbetet Identifiera om den nedsatta arbetsförmågan leda till risker på arbetet: att patienten skadar sig själv eller tredje man risk att förstöra/skada maskiner eller utrustning risk att göra fel i produkter eller arbetsuppgifter
Kategori 2 (5) 2.c Förstå patienten på jobbet Till exempel: roll på jobbet (formell/informell) rätt kvalifikationer, kompetens och färdigheter upplevelse av och relationen till chef / kollegor vem ställer kraven (chef / patienten) finns klagomål på arbetets utförande (realism) mobbing, sexuella övergrepp
Kategori 3 (5) 3 Identifiera patientens kapacitet i vardagslivet de kontextuella pusselbitarna Att klara vardagslivet menar deltagarna är en förutsättning för att klara arbetslivet Viktig markör: Hur trött patienten är efter en arbetsdag
Kategori 3 (5) 3 Identifiera patientens kapacitet i vardagslivet de kontextuella pusselbitarna stöd och belastningar i privatlivet kunna planera och hantera hemsysslor läsa och förstå tidningar, hänga med i nyheter / TV köra bil kunna planera och utöva sysslor utanför hemmet (motion, hobbys, träffa familj / vänner)
Kategori 4 (5) 4 Sjukdomens betydelse för arbetsförmåga och sjukskrivning Diagnostik och diagnosens effekt på arbetsförmåga är fundamentalt -korrekt psykiatrisk diagnos -komorbiditet -att förstå psykiatriska diagnoser Viktiga markörer: - känner patienten igen sig själv - känner patienten igen sig själv på jobbet
Kategori 4 (5) 4 Sjukdomens betydelse för arbetsförmåga och sjukskrivning Upplevda dilemman: Inte konstant nedsatt arbetsförmåga - symptomen samvarierar i hög grad med miljö - kan fungera i en miljö men inte i en annan - kan variera under dagen Ångest problematiskt - patienten fungerar mellan anfallen, men under ett anfall trasas arbetsförmågan sönder
Kategori 4 (5) 4 Sjukdomens betydelse för arbetsförmåga och sjukskrivning Medicineringens betydelse - tid till full effekt - först då möjligt bedöma arbetsförmåga - biverkningars betydelse för arbetsförmåga - ex avtrubbad, sänkt reaktionsförmåga, ökad ångest
Kategori 4 (5) 5 Bedöma behov av sjukskrivning Viktig markör: Stort behov av vila/sömn efter en arbetsdag Koppla till plan om återgång i arbete
Kategori 4 (5) 5 Bedöma behov av sjukskrivning 2 sub-kategorier: Sjukskrivning på grund av nedsatt arbetsförmåga Sjukskrivning på grund av andra skäl
5.a Sjukskrivning på grund av nedsatt arbetsförmåga Mindre benägen att sjukskriva: fungerande arbetsplats ingen arbetsanpassning gjord vid arbetsplatskonflikter (undvika) Bertilsson et al 2017, submittad) Mer benägen att sjukskriva: icke fungerande arbetsplats arbetsanpassning gjord fungerar ändå inte arbetsanpassning inte möjlig risk för skada för patienten / tredje man / produkt (nödvändigt) undvika att patienten gör bort sig på arbetet (ex chefer, lärare)
5.b Sjukskrivning på grund av andra skäl Få tid till grundlig diagnostik och bedömning av arbetsförmåga Som en del av behandling förhindra försämring av sjukdom möjiggöra återhämtning tid för effekt av medicinering
Hög igenkänningsfaktor bland läkare Vi gör så här, men inte allt varje gång GOD TROVÄRDIGHET Aldrig sett bedömningen presenterad på ett så omfattande och systematiskt sätt
Läkares bedömning av arbetsförmåga Arbetslivet Förmåga att arbetapusslet Vardagslivet Diagnostik Att sjukskriva Konklusion: komplext palett av information tillvägagångssätt: - biomedicinskt - holistiskt
TACK monica.bertilsson@gu.se New Ways mental health at work epso.gu.se/newways