Sida 1(21) Årsredovisning 2015 Styrelsen för folkhögskolorna 1. Sammanfattning Gemensam styrelse De regionsägda folkhögskolorna har samlats i en gemensam förvaltning med en styrelse. Arbetet med att föra samman sex skolor under en organisation har präglat arbetet under 2015. Verksamheten Allmänna och särskilda kurser har genomförts på alla skolor som planerat. Förändrat kursutbud på Fristads folkhögskola, Dalslands folkhögskola och Grebbestads folkhögskola är beslutad och kurserna startar under 2016. Arbetet med en ny filmutbildning i Göteborg är klart och deltagare studerar nu på kursen. Skolornas arbete med uppdrag från kulturnämnden beskrivs i den genomförandeplan som lämnats till kulturnämnden den 27 mars. Personalen Statistiken kring personalens sjuktal visar att administrativ personal har ökad sjukskrivning. Arbete tillsammans med Hälsan & Arbetslivet till stöd för denna grupp har pågått. Omorganisation av förvaltningens ekonomihantering har pågått under 2015. Beslut om omorganisation tas under våren 2016. Implementeringen av ett nytt administrativt system för alla folkhögskolor har startat 2015 och kommer att pågå under 2016. Personalvolymen följer till stora delar budget. Arbetsmiljöarbetet har utvecklats genom fortbildning och utveckling av arbetsmiljöorganisationen i hela förvaltningen. Ekonomi Ekonomiska resultatet för folkhögskoleförvaltningen är 559 tkr (överskott). Budgetmålet för 2015 var ett nollresultat, trots att förvaltningen kunde förutspå en större verksamhet för 2015 med oförändrade regionala resurser. Förvaltningens omsättning överskred budgeten med 6,3 mkr, vilket beror på en utvidgad verksamhet inom SMF, etablering, SFI och nya regionala projekt. Samtidigt har en del strukturella förändringar också skett såsom uppbyggnad av kansliet och överlämning av arbetsuppgifter till Regionservice.
Sida 2(21) 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Den nybildade gemensamma styrelsen för folkhögskolorna har under året arbetat med att ta fram ett miljöledningssystem. Arbetet fortgår och kommer under 2016 att leda till beslut. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Folkhögskolorna har traditionellt sett en förhållandevis låg personalomsättning. Samtidigt har rekryteringsläget varit förhållandevis gynnsamt. Variationer som finns är bland annat beroende av skolornas geografiska placering. Under 2015 har förvaltningen gått in med en ansökan om att få stöd för en satsning på pedagoger inom svenska som andraspråk och speciallärarkompetens. Samhällsförändringar leder till ett ökat behov av svenska som andraspråkspedagoger akut men också på sikt. Utvecklingen av deltagare i behov av stöd gör också att förvaltningen behöver stärka och utveckla dessa kompetenser. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Folkhögskoleförvaltningens resultat för 2015 är positivt. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Under 2015 har förvaltningen arbetat fram en ny organisation för administration och ekonomihantering. Detta leder till en mer sammanhållen organisation och större möjlighet att följa upp och lära av varandra mellan skolor. Riktlinjer för verksamhetsplaner, uppföljning och utvärdering har tagits fram alternativt är på gång att tas fram. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Omorganisationen av folkhögskolorna i regionen har bidragit till att effektiviseringarna fokuseras till specifika områden.
Sida 3(21) Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Lönebildning Folkhögskoleförvaltningen har inga osakliga löneskillnader. I de grupper där både män och kvinnor finns representerade är kvinnors del av männens medellön cirka 0,99. För den största gruppen som är pedagoger är kvinnors del av männens medellön 0,985. Fortbildningsinsatser De gemensamma fortbildningsinsatserna som förvaltningen genomfört har varit för ledarskapsutbildningar för ledare, arbetsmiljöutbildning för samverkansgrupper, förvaltningsgemensam dag, fortbildning för servicepersonal, IS/IT fortbildning för all personal samt fortbildning inom administration i administrativt system. De grupper som deltagit på fortbildningarna har till största delen varit könsneutral. För fortbildningsinsatserna inom servicepersonal och administration är den övervägande delen kvinnor, här är fördelningen mer ojämn. De förvaltningsgemensamma fortbildningarna speglar förvaltningens könssammansättning. Föreläsare Ledarskapsutbildningarna har genomförts till största delen av egna föreläsare som uteslutande varit kvinnor (4 kvinnor) Arbetsmiljöutbildningarna har letts av en kvinna (1 kvinna) Den förvaltningsgemensamma dagen bestod i en föreläsning samt inspel från fyra andra aktörer. (4 män, 1 kvinna) Fortbildning av servicepersonal ledd av en man med inspel från förvaltningen (1 man, 1 kvinna) IS/IT fortbildning leddes av personal från kansliet (2 män, 2 kvinnor) Fortbildning i admninistrativ system (1 man, 1 kvinna) Totalt 10 kvinnor, 8 män. Arbetsgrupper som bildats Central Ledningsgrupp (4 män, 3 kvinnor) Central Chefsgrupp (7 män, 8 kvinnor) Kvalitetsgrupp (3 män, 3 kvinnor) Administrativ/ekonomi grupp (15 kvinnor) Samverkansgrupp (5 män, 4 kvinnor) Marknadsföringsgrupp (4 män, 3 kvinnor) Totalt 23 män, 36 kvinnor Förvaltningen arbetar fortsatt med att bevaka jämställdehetsfrågan i arbetet med deltagare såväl som i arbetet med personal. Vi upplever att vi är på god väg att vara jämställda men
Sida 4(21) bevakar ständigt frågan för att fortsätta att utvecklas. 4. Verksamheten De regionägda folkhögskolorna har till uppgift att bedriva folkbildningsverksamhet som är baserad på statens syften och mål. Folkbildningsrådet anger regelverket och står för basfinansieringen av verksamheten. I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. Det särskilda målet för den statliga folkbildningspolitiken är att "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." Statens syften med stödet till folkbildningen är fortsatt att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolorna har under 2015 fortsatt att arbeta utefter detta mål och dessa syften. Kulturnämnden har i sitt uppdrag till folkhögskolestyrelsen satt upp fem mål. Här följer redovisning av dessa för 2015. Mål 1: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Alla folkhögskolor har längre terminskurser De flesta folkhögskolor har kortare kurser Alla skolor anordnar olika typer av kulturevenemang Alla skolor anordnar föreläsningar De flesta har uppdragsutbildningar inom sin verksamhet Alla skolor bedriver konferensverksamhet Alla skolor deltar i utvecklande samarbeten i sitt närområde Mål 2: Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. Samtliga folkhögskolor är aktiva i närområdet och attraherar studerande i etableringskommunen och närliggande kranskommuner. En mer strukturerade och uttalad samverkan sker på ett flertal platser inom Västra Götaland. Vi kan idag räkna till 16 kommuner + 3 stadsdelar i storstadskommunen Göteborg där samverkansprojekt inom utbildningsområdet sker mellan kommun och folkhögskola. Detta har idag berört ca 400 deltagare i olika folkhögskoleutbildningar spridda inom hela Västra Götaland.
Sida 5(21) Nätverkande och utvecklingsarbete sker kontinuerligt i samverkan med kommunföreträdare och andra utbildningsanordnare. Beroende på politiska beslut både statligt och kommunalt och med hänsyn taget till omvärldsförändringar, anpassar sig folkhögskolorna ständigt mot nya målgrupper och med utvecklade undervisningskoncept, för att nå fler grupper med låg utbildning och/eller långt ifrån arbetsmarknaden. Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med kommuner har i syfte att nå medborgare långt från arbetsmarknad och eller bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för dessa grupper öppnas. Vi ser att behovet av de insatser skolorna gör efterfrågas allt mer. Vi utvecklas gärna i detta avseende med resursbrist hindrar oss från denna utveckling. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika individer stärks. I arbetet med validering av kompetenser ser vi behovet av att utveckla metoder som stärker nysvenskars väg in i arbetslivet. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. Mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. Folkhögskolorna har en lång tradition av att samverka med civilsamhället inom en rad områden. Denna samverkan har skett genom gemensam kursverksamhet, kallat samverkanskurser medverkan i arbetsgrupper tillsammans med civilsamhällets aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer drivit och utvecklat konsert-, utställningsoch teaterverksamhet på folkhögskolorna. Öppna skolornas internat och lokaler för föreningar och organisationer som önskar nyttja lokalerna då skolans ordinarie kursverksamhet inte nyttjar lokalerna. Folkhögskolorna har under 2015 Drivit samverkanskurser Medverkat i arbetsgrupper Anordnat konserter i samverkan Anordnat utställningar i samverkan Anordnat teaterverksamhet i samverkan Öppnat skolans lokaler för civilsamhällets aktörer Mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Folkhögskolorna har fortsatt med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola har sett över kursutbudet. Detta beror främst av att Hässleholmen, skolans filial i Borås, fått möjlighet att bli egen folkhögskola. Under 2016 startar en ny kurs inom gröna näringar på Fristads folkhögskola.
Sida 6(21) Göteborgs folkhögskola har startat en filmutbildning på uppdrag av kulturnämnden. En kurs i stenhantverk kommer att starta i Grebbestad under 2016 En kurs om människor på flykt startar på Dalslands folkhögskola under 2016 Vi har bevakat antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Vi har arbetat med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. Mål 5: Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. De särskilda kurserna har sin utgångspunkt inom ett specifikt område där våra folkhögskolor har profilerat sig inom några områden. Variationen mellan våra folkhögskolors särskilda kurser varierar stort från radiolinje över hantverksutbildningar vidare till fritidsledarutbildningar till musiklinje. De flesta av de särskilda kurserna är ett- eller tvååriga. Den allmänna kursen antar främst de deltagare som saknar behörigheter och har lång väg till att bli behöriga till högskola och universitet. Detta leder till att många deltagare behöver mellan ett och tre år för att klara sina studier. Förvaltningen har drivit kurser inom kulturområdet på olika nivå. Allt från intressenivå, som inriktningar av allmän kurs, men också som specialutbildningar inom specifika områden. Billströmska folkhögskolan driver allmän kurs med textil-, musik- och bild/akvarellinriktningar. Billströmska folkhögskolan driver Musiklinje som särskild kurs Fristads folkhögskola driver vävkurs som särskild kurs Grebbestads folkhögskola driver allmän kurs med inriktning silver/smycke och grafisk kommunikation Grebbestads folkhögskola driver trä-möbelhantverkskurs, Grundkurs trä, Keramisk kurs och Textil/vävkurs som särskild kurs Göteborgs folkhögskola driver allmän kurs med musikinriktning Flera av folkhögskolorna driver kortare kurser inom kulturområdet Folkhögskolorna har under 2015 arbetet med att ta fram en gemensam plan för kvalitetsarbetet. 4.4 Rättighetsfrågor Förvaltningens arbete under 2015 med jämställdhet kan delas i två delar. Arbetet tillsammans med personal som redovisas tidigare i årsredovisningen Arbetet med deltagare som pågår i varje lärandesituation folkhögskoledeltagarna befinner sig i. Allt ifrån att skapa en så jämn könsfördelning som möjligt vid antagning som att skapa möjligheter för deltagare från båda kön att söka kurser som vanligtvis har stor övervikt av det ena könet. Till att i varje situation diskutera, möta och ifrågasätta de invanda mönster som deltagare och vi själva bär på och som hindrar
Sida 7(21) allas möjligheter att gå den väg hen vill. Barnens rättigheter Styrelse för folkhögskolorna har bjudit in deltagare att närvara vid varje styrelsemöte. Förvaltningen har skapat en gemensam studerandeorganisation till stöd för deltagare som vill engagera sig och på så sätt skapat kanaler för påverkan i organisationen. Varje september ordnar förvaltningen en ambassadörutbildning för de deltagare som vill vara ambassadörer för folkhögskolorna under sitt studieår Funktionsnedsättning Folkhögskolorna tar varje år in studerande med olika formar av funktionsnedsättning. En del deltagare studerar på specifika kurser för deltagare med viss funktionsnedsättning medan andra individer studerar på folkhögskolornas andra kurser med de anpassningar som hens funktionsvariation bidrar till. Skolornas lokaler är anpassade för individer med funktionsvariation Skolornas personal är van att hantera situationer som uppkommer i samband med olika individers behov och önskemål. 4.7 Verksamhetens miljöarbete Folkhögskoleförvaltningens miljöarbete vilar på den historia de sex folkhögskolorna hade innan förvaltningen bildades 1/1 2015. Ett gemensamt arbete med miljöledningssystem har inletts under 2015 och kommer att slutföras under 2016. 4.8 Verksamhetens säkerhetsarbete Folkhögskoleförvaltningens säkerhetsarbete vilar på den historia de sex folkhögskolorna hade innan förvaltningen bildades 1/1 2015. Ett gemensamt säkerhetsarbete kommer att inledas under 2016. 5. Personal Rekryteringsläget Folkhögskolorna står hela tiden inför utmaningar. Det omkringliggande samhället ställer krav på verksamheterna att stötta individer och grupper på en rad områden. Under de närmaste åren kommer behovet av kompetenser inom dessa områden att öka. Områden som bör nämnas är: Kompetenser inom svenska för invandrare Kompetenser inom olika funktionsnedsättningar Folkhögskolorna har dessutom kommande pensionsavgångar. Under 2015 har förvaltningen arbetat vidare med att se över de rutiner och arbetssätt som finns för introduktion av nyanställda. Förvaltningen har ansökt om medel från personalstrategiska för att kunna vidarefortbilda förvaltningens egna pedagoger inom Sv2 och
Sida 8(21) specialärarkompettens. Samverkan I arbetet med skapandet av en gemensam organisation för alla folkhögskolor i regionen har ett samverkansavtal undertecknats. Implementeringen av detta avtal har under 2015 pågått. Medarbetarenkät I den medarbetarenkät som genomfördes under 2013 fann vi att folkhögskolorna har en god arbetsmiljö på många områden. De områden som vi vill utveckla vidare är: Målkvalité Ledarskap God lärandemiljö Aktiviteter inom de olika områdena har genomförts. En ny medarbetarenkät har genomförts under hösten 2015. Handlingsplansarbete och målområden kommer att arbetas fram under 2016. förvaltningen har förbättrat sitt resultat från förra mätningen men har fortsatt områden att arbeta vidare med. Ekonomihantering Under 2015 har ett arbete med att förändra processer och arbetssätt för att hantera folkhögskolornas ekonomi pågått. En utredning av detta är gjord och beslut är nu tagna i förvaltningen. En förändrad organisation är nu på plats och utvecklas vidare under 2016. Nytt administrativt system för folkhögskolor Arbetet med att utforma och bygga upp ett nytt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige har under 2015 pågått. Förvaltningen driver denna utveckling. Göteborgs folkhögskola är utsedd till en av pilotskolorna för utprovning av det nya systemet, som ska vara i drift under 2016. 5.2 Chefsförutsättningar Folkhögskoleförvaltningen har 15 chefer. 12 av dessa har mellan 10-35 underställda, 1 har fler är 35 underställda och 2 har färre än 10 underställda Ett arbete med att se över situationen för chefer har under 2015 pågått och arbetet fortgår under 2016 för att nå en bra ledningsorganisation i hela förvaltningen. 5.4 Sjukfrånvaro
Sida 9(21) Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön 2015-12 Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 5,0% 3,8% 4,6% Teknik, hantverkare 0,0% 4,0% 4,0% Kök, städ, tvätt 11,2% 0,0% 10,7% Administration 10,6% 3,6% 8,4% Totalt 7,7% 3,7%6,4% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2015-2014- 12 12 Kvinnor 7,7% Män 3,7% Totalt 6,4% Andel långtidssjukfrånvaro 2015-12 2014-12 Andel Andel Kvinnor 72,1% Män 65,7% Totalt 70,8% Analys/kommentarer: Förvaltningen är nybildad och har därför ingen historik att luta sig tillbaka på. Vi ser att sjuktalen för administration och teknik/hantverkare är högre än för andra grupper. Vi arbetar med Hälsan & Arbetslivet för att minska administrationens sjuktal. Sjuktalen för hantverkargruppen kan kopplas till individer. 5.7 Personalvolym och personalstruktur Antal anställningar Antal Andel kvinnor Andel män Rehabilitering förebyggande 2 100% 0% Utbildning kultur fritid 171 63,2% 36,8% Teknik hantverkare 17 5,9% 94,1% Kök städ tvätt 56 94,6% 5,4% Administration 55 67,3% 32,7% Totalt 301 66,8% 33,2% Antal Tillsvidareanställda Antal kvinnor Antal män Totalt Rehabilitering förebyggande 2 0 2 Utbildning kultur fritid 82 48 130 Teknik hantverkare 0 13 13
Sida 10(21) Kök städ tvätt 37 2 39 Administration 32 11 43 Totalt 153 74 227 Personalvolymen för 2015 stämmer med den budget som lades för året. Jämförelsen med tidigare år är svår eftersom förvaltningen bildades 1 januari 2015. För att förvaltningen ska behålla den verksamhetsvolym som krävs innebär det att förvaltningen arbetar aktivt med externa finansieringsmöjligheter. Den stora gruppen i förvaltningen är som förväntat pedagoger. De förändringar som sker inom personalvolymen är i huvudsak kopplat till de projekt och specifika externa uppdrag som förvaltningen driver. Förvaltningen ser svårigheter i att rekrytera pedagogisk personal inom svenska som andraspråk då dessa kompetenser efterfrågas av många aktörer. Vi ser också på sikt behov av utökad kompetens inom speciallärarområdet. Ofrivilliga deltider Antal kvinnor Antal män Totalt Rehabilitering förebyggande Utbildning kultur fritid 5 2 7 Teknik hantverkare Kök städ tvätt 2 2 Administration 1 1 Totalt 8 2 10 Andel ofrivilliga deltidsanställda av tillsvidareanställda Kvinnor 4,6% Män 2,7% Totalt 4,4% Förvaltningens ofrivilliga deltider är förhållandevis få. Förvaltningen arbetar med att ge medarbetare heltider i så stor utsträckning som möjligt. Det är främst två orsaker till de ofrivilliga deltider: kompetensbrist och resursbrist. 5.9 Personalkostnadsanalys Utgående balans för övertidsskulden är 677 tkr och förändringen över året är en ökning med 76 tkr. En del av övertiden är för medarbetare inom kök, städ och vaktmästeri, som jobbar under sommaren för att skolorna har sommarkurser. Dessa kurser genererar arbete både på helger och kvällar. Där utöver arbetar personal inom kök, städ och vaktmästeri under terminerna utöver ordinarie arbetstid då skolorna har konferenser, uppdragsutbildningar och kulturevenemang på kvällar och helger.
Sida 11(21) 6. Ekonomi Ekonomiska resultatet för folkhögskoleförvaltningen är 559 tkr (överskott). Budgetmålet för 2015 var ett nollresultat, trots att förvaltningen kunde förutspå en större verksamhet för 2015 med oförändrade regionala resurser. För att nå en ekonomi i balans har Förvaltningen sett över sina rörliga kostnader för inköpen under året. Skolorna har arbetat aktivt att minimera vikariekostnaderna. Förvaltningens omsättning överskred budgeten med 6,3 mkr, vilket beror på en utvidgad verksamhet inom SMF, etablering, SFI och nya regionala projekt. Samtidigt har en del strukturella förändringar också skett såsom uppbyggnad av kansliet och överlämning av arbetsuppgifter till Regionservice. 6.1 Ekonomiskt resultat Utfallet på konto 754x och 7551 består av kostnader för bredband, fiber och IT-support inkl. konsulttjänster. Förvaltningen har haft kostnader här i samband med att bygga upp skolornas IT-nätverk och support via regionens nätverk. Utfallet med motpart 100 blev 323 tkr vid bokslutet. Årsredovisning 830 Styrelsen för folkhögskolorna 2016-01-20 10:56 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget budget/ utfall/utfall 1512 1512 utfall % Statsbidrag 89,6 84,8 4,8 Erhållna bidrag 65,8 64,8 1,0 Övriga intäkter 31,2 30,7 0,5 Verksamhetens intäkter 186,6 180,3 6,3 Personalkostnader -124,9-124,3-0,6 Övriga kostnader -59,6-54,3-5,2 Avskrivningar -1,6-1,7 0,2 Verksamhetens kostnader -186,1-180,4-5,7 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,1-0,1
Sida 12(21) Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,6 0,0 0,6 Totalt redovisar förvaltningen ett positivt resultat på 559 tkr med en omsättning av 186,6 mkr som överstiger budgeten med 6,3 mkr. På intäkterna redovisar förvaltningen ett överskott med 6,3 mkr Utfallet på statsbidrag blev 4.8 mkr högre än budgeterad som beror på fler "uppdrag" från Folkbildningsrådet i form av SMF och etableringskurser Erhållna bidrag och övriga intäkter blev 1,5 mkr högre än budgeterat på grund av den oförväntade ersättningen för Serviceöverenskommelsen och ökade lönebidrag. Sommarmånaderna har genererat intäktöverskott på kursintäkter Logiintäkter på skolorna har däremot blivit 1 mkr lägre en förväntat, beroende på lägre beläggning på några av internaten, färre konferenser och ombyggnation av ett internat. Kostnaderna har också överskridit budgeten; kostnadsunderskottet blev 5,7 mkr. Personalkostnaderna har överstigit budgeten med 600 tkr. Särskilt under sommarmånaderna var antalet timanställda högre än planerat på skolorna i kök, städ och vaktmästeri i samband med sommarkurser, B&B och vandrarhem verksamhet. Till följd av fler uppdrag och projekt har även förvaltningskansliet haft flera visstidsanställda. Övriga kostnader ligger över budget med 5,2 mkr. Förvaltningen har under 2015 skrivit av 418 tkr i kundförluster som inte har budgeterats för. I underskottet ligger även ca 900 tkr underskott på kostnaden för Serviceöverenskommelsen med Regionservice. Lokalkostnaderna har också blivit högre än förväntat såsom livsmedelskostnaderna; den sistnämnda på grund av en ökad andel ekologisk inköp. Dessutom finns det ett underskott på IT utrustningskonton och resekostnaderna som främst är kopplade till projekt, där vi då har motsvarande intäkt. 6.2 Eget kapital De sex folkhögskolor, som från och med 1 januari 2015 är en förvaltning, hade ett eget kapital på 5,3 mnkr per 141231. Enligt beslut i regionfullmäktige har folkhögskoleförvaltningens egna kapital att minskas med 1,7 mnkr, som en bokslutsdisposition, till 3,6 mnkr. 6.3 Investeringar Förvaltningen har investerat i kategorin datautrustning med 120 tkr för fiber och nätverksanslutning på Billströmska och Grebbestad Folkhögskola. Utfallet på Övriga maskin- och inventarieinvesteringar blev 757 tkr som omfattade nya möbler och inredning till skolorna och internaten
Sida 13(21) diskmaskin till storkök i Vara Folkhögskola utrustning till Fristads gym gräsklippare till Billströmska Två större fastighetsinvesteringar har också skett under året. Grebbestads folkhögskola har gjort en investering på 1 000 tkr för att bygga om sin spånsug och ventilationen kopplat till den. Billströmska folkhögskolan har gjort en investering på 1 500 tkr för ombyggnad av skolans lastbrygga och miljöstation. 7. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Styrelsen för folkhögskolorna Not Utfall Utfall Resultaträkning 1512 1412 Verksamhetens intäkter 1 186 611 0 Verksamhetens kostnader 2-184 497 0 Avskrivningar och nedskrivningar 4-1 558 0 Verksamhetens nettokostnader 556 0 Finansnetto 5 3 0 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat 559 0 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1512 1412 Löpande verksamhet Årets resultat 559 0 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 4 1 558 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0
Sida 14(21) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 2 117 0 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 15-3 244 0 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 19-2 530 0 Kassaflöde från löpande verksamhet -3 657 0 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Investeringsverksamhet Investeringar 7-877 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -877 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 18-215 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner -1 700 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 915 0 ÅRETS KASSAFLÖDE -6 450 0 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 12 923 0 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 6 476 0 Kontroll av årets kassaflöde -6 447 0 Differens 3 0
Sida 15(21) Not Utfall Utfall Balansräkning 1512 1412 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 10 1 954 0 - maskiner och inventarier 11 3 800 0 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 5 754 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 15 7 560 0 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 6 476 0 Summa omsättningstillgångar 14 036 0 Summa tillgångar 19 790 0 Eget kapital Eget kapital 5 263 0 Bokslutsdispositioner -1 700 0 Årets resultat 559 0 Summa eget kapital 4 122 0 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 18 462 0 Kortfristiga skulder 19 15 206 0 Summa skulder 15 668 0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 19 790 0 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 830
Sida 16(21) Styrelsen för folkhögskolorna 1. Verksamhetens intäkter 1512 Patientavgifter med mera 0 Såld vård internt 0 Såld vård externt 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt 3 250 Försäljning material, varor och tjänster, externt 15 402 Hyresintäkter 8 788 Specialdestinerade statsbidrag 89 579 Investeringsbidrag 0 Övriga bidrag, internt 62 971 Övriga bidrag, externt 2 830 Biljettintäkter 0 Övriga intäkter, internt 161 Övriga intäkter, externt 3 630 Totalt 186 611 2. Verksamhetens kostnader 1512 Personalkostnader 124 933 Bemanningsföretag 0 Köpt vård internt 0 Köpt vård externt 0 Läkemedel 0 Lämnade bidrag, internt 0 Lämnade bidrag, externt 25 Lokalkostnader, internt 22 981 Lokalkostnader, externt 10 073 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 217 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 3 964 Material och varor, internt 1 417 Material och varor,externt 11 033 Övriga tjänster, internt 3 094 Övriga tjänster, externt 1 250 Övriga kostnader, internt 1 033 Övriga kostnader, externt 4 477 Totalt 184 497 3. Personalkostnader, detaljer 1512 Löner 85 414 Övriga personalkostnader 2 636 Sociala avgifter 36 883
Sida 17(21) Pensionskostnader 0 Totalt 124 933 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1512 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader och markanläggningar 209 Maskiner och inventarier 1 349 Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 Totalt 1 558 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader och markanläggningar 0 Maskiner och inventarier 0 Totalt 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 1 558 5. Finansnetto 1512 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 9 Ränteintäkter, externt 26 Övriga finansiella intäkter, internt 0 Övriga finansiella intäkter, externt 13 Totalt 48 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 20 Räntekostnader, externt 2 Övriga finansiella kostnader, internt 0 Övriga finansiella kostnader, externt 23 Totalt 45 Totalt finansnetto 3 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 1512 Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 0 Momsjustering vid reavinst 0 Totalt 0 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0
Sida 18(21) Momsjustering vid reaförlust 0 Totalt 0 Netto reavinster/ förluster 0 7. Investering i anläggningstillgångar 1512 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Årets investering i byggnader och mark 0 Årets investering i maskiner och inventarier 877 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 Årets pågående investering 0 Totalt 877 8. Försäljning anläggningstillgångar 1512 Försäljning byggnader och mark 0 Försäljning maskiner och inventarier 0 Totalt 0 9. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicintekniska informationssystem 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 Nyanskaffningar 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 Utgående restvärde 0 10. Byggnader och mark 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 6 277 Nyanskaffningar 0
Sida 19(21) Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 6 277 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 4 112 Årets avskrivning och nedskrivning 209 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 4 321 Utgående restvärde 1 956 11. Maskiner och inventarier 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 31 024 Nyanskaffningar 877 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 75 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 31 826 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 26 752 Årets avskrivning och nedskrivning 1 349 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 75 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 28 026 Utgående restvärde 3 800 12. Finansiell leasing 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 Nyanskaffningar 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0
Sida 20(21) Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 Utgående restvärde 0 13. Pågående investeringar 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 Nyanskaffningar 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 14. Finansiella anläggningstillgångar 1512 Aktier och andelar 0 Långfristiga fordringar, internt 0 Långfristiga fordringar, externt 0 Totalt 0 15. Kortfristiga fordringar 1512 Kundfordringar, internt 0 Kundfordringar, externt 1 708 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 1 016 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 3 161 Övriga fordringar, internt 0 Övriga fordringar, externt 1 675 Totalt 7 560 16. Kortfristiga placeringar 1512 Kortfristiga placeringar 0 Totalt 0
Sida 21(21) Ingående 17. Övriga avsättningar värde Ange på raderna vad avsättningarna avser 0 0 0 Totalt 0 18. Långfristiga skulder 1512 Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 Övriga långfristiga skulder, internt 462 Övriga långfristiga skulder, externt 0 Totalt 462 19. Kortfristiga skulder 1512 Leverantörsskulder, internt 24 Leverantörsskulder, externt 4 960 Semesterskuld 5 148 Löner, jour, beredskap, övertid 709 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt 2 554 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 1 401 Övriga kortfristiga skulder, internt 60 Övriga kortfristiga skulder, externt 350 Totalt 15 206 20. Övriga ansvars och borgensförbindelser 1512 Ange i text vad ansvars och borgensförbindelserna avser (noten avser hel och delägda bolag) Totalt 0