Inkluderande lärmiljö Det är lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna Det handlar om att skapa sammanhang och ta ansvar- hela vägen i syfte att göra barnet till huvudperson i den omvärld som omger dem.
Pedagoger skapar livsavgörande vägskäl Mitt liv har precis som många andras liv kantats av många vägskäl Lotta Pettersson 14 år, odiagnostiserad ADHD, många riskbeteenden och stora svårigheter vad det gällde exekutiva färdigheter; arbetsminne, koncentration, impulsstyrning, motivation Jag är tyvärr inte ett resultat av en främjande, förebyggande, systematisk elevhälsa Jag hade nästan alla de riskbeteenden som vi kan identifiera hos tonårsflickor med ADHD Att jag inte slogs ut helt ur grundskolan är helt avhängigt några få goda pedagoger, som såg mig och inte mina beteenden. Som redan då under 80 talet förstod att jag var så mycket mer Intelligens, tur, goda hemförhållanden, ett stort socialt kontaktnät, blev min räddning. Min grundskoletid, har en liten eller ingen del alls i mitt lyckande som vuxen.
Skolan som huvudleverantör av unga i utanförskap? Det är ett enormt mänskligt och ekonomiskt resursslöseri. Kopplingen mellan skolmisslyckanden och ett framtida liv i utanförskap är extremt stark. Skolan är huvudleverantör av unga i utanförskap. Ingvar Nilsson, nationalekonom, som under många år ägnat sig åt; Utanförskapets ekonomi.
Besvärliga barn, eller besvärlig miljö? Barn som inte fungerar i klassrummet, som har svårt med auktoriteter och svårt för att följa regler, får ofta epitetet besvärliga barn De uppfattas kanske som manipulativa, uppmärksamhetssökande, tvångsmässiga, omotiverade och/eller gränslösa Ofta flyttar skolan ut sitt eget ansvar för barnet till barnets föräldrar. Att det är föräldrarnas passiva, inkonsekventa och nyckfulla sätt som skapar dessa besvärliga barn. Om skolan flyttar ut ansvaret utanför skolans väggar så äger man inte längre lösningen. Det handlar nästan aldrig om bristande uppfostran. Det handlar om bristande färdigheter hos barnet Lösningen handlar således inte om fostran, utan om att vi pedagoger ska skapa en miljö med anpassad pedagogik, bemötande, förståelse och tålamod
Föräldrarna är våra oavlönade kollegor Föräldrarna tar alla arbetspass utanför skolan, fritids och andra verksamheter Det innebär kvällar, helger, lov nätter Vi ska alltid förutsätta att alla föräldrar gör så gott de kan, utifrån de förutsättningar som de har Ett gott samarbete med föräldrar är en nyckel till att vi lyckas med barnet
Miljöhandikapp? Det är bristande förmågor som gör att många barn upplever hög stress och ångest när de vistas i miljöer som inte är anpassade för dem. I en sådan miljö är det svårt för barnet att fungera som vi förväntar oss och kräver av dem. I en miljö som inte är anpassad känner många barn hög stress som kan leda till psykosomatiska åkommor- ont i magen, ont i huvudet, utbrott, våld eller självskadebeteende Oförutsägbar och olämplig miljö, gör att många av våra elever helt enkelt går hem från skolan, för att aldrig gå dit mer Den fysiska, psykososociala miljön och pedagogiken behöver anpassas till dessa barns förutsättningar
Fostran? Eller skapa vikänsla? Vi är alla här fostrade av någon- vanligtvis våra föräldrar. De i sin tur är fostrade av sina och de av sina I rakt nedstigande led, så använder vi oss i mångt och mycket av uppfostringsmetoder som går långt, långt bakåt i tiden. Inte särskilt modern eller hur? Vi använder oss av; hot, mutor, skäll, straff, skrik, belöningar etc etc. Det finns ingen forskning alls, som stödjer att ett barn förstår bättre av att misslyckas lära sig av sina misstag Tvärtom, så finns det mycket forskning som stödjer att barn INTE lär sig av sina misslyckanden. De är vana vid att misslyckas, och förväntar sig inget annat. Och det blir ju begripligt, när barn generellt har outvecklade förmågor vad det gäller att se runt hörn, ända upp till 20 års ålder. Vi kallar det outvecklade färdigheter. Alla människor lär sig av att lyckas. Ingenting annat.
Skolan måste ha bättre metoder än de föräldrar använder sig av i hemmet För att vi får betalt, så måste våra metoder bygga på forskning och vetenskap För att vi är professionella det behöver inte föräldrar vara Skolan måste skapa en lärmiljö som kan kompensera för olika grader av bristande färdigheter hos de barn som skolan möter Så minskar vi antalet konflikter, frustrationsutbrott, tillfällen av uppkäftighet OCH vi skapar en inkluderande lärmiljö för alla elever oavsett var de befinner sig i sin färdighetsutveckling
Obegriplighet skapar stress och ångest Stress uppstår när det är obalans mellan krav och förmåga Svåraste former av utbrott, våld och självskadebeteenden ser vi när det är obalans mellan den vuxnes krav och barnets upplevda förmåga. Alltså vad barnet känner att den klarar av just där och då. Inte vad den vuxne gissar eller tror att barnet klarar av. Vår uppgift: Är att ändra sammanhanget efter de barn vi möter. I syfte att minska stress hos barn som vi märker känner hög stress och hög frustration. Inte behandla alla generellt. Do no harm! Barn som kan bete sig gör det! Att arbeta lågaffektivt innebär INTE att inte vara affektiv alls tvärt om.
Att arbeta lågaffektivt innebär; Att vi inte låter oss affektsmittas när barnet är i kaos Att vi inte ställer krav, hotar, mutar eller fostrar när barnet är i kaos Att vi sänker vår kropp och vår röst stannar hos barnet, men på avstånd Att hot av slaget jag ska döda dig flytta på dig stick betyder att vi inte ska närma oss en bra strategi för att slippa skada någon. (Sofie) Att vi ber de andra barnen att lämna klassrummet eller korridoren (detta gör vi för att det är meningslöst att ställa krav på någon som är i kaos, de har då låga kognitiva färdigheter). Att vi har stor förståelse över att de okvädningsord som riktas mot oss är en strategi för barnet att behålla sin självrespekt, när det befinner sig i kaos. Att vi har stor förståelse för att utbrottet är ett tecken på stress, ångest och/eller bristande färdigheter Att vi ALDRIG, ALDRIG, tar tag i barnet, håller fast det eller hotar om att göra det. (Barn dör i Sverige år 2017 av fasthållningar). Och de som inte dör får skador i själen resten av sina liv.
Att arbeta lågaffektivt innebär Att när barnet är talbart igen så försöker vi närma oss det med stor ödmjukhet Att vi låter dem förstå att vi förstår att denna dag förmodligen var den värsta dagen för barnet, den här veckan, månaden eller kanske året. Att vi hjälps åt att ställa i ordning, utan krav på barnet, vi börjar och ofta så får vi hjälp, vi småpratar utan att värdera Att vi inte förstärker känslan av skuld hos barnet barn som ofta hamnar i dessa scenarion, har ofta låg självkänsla och upplever sig själva som monster. Skam och skuld är vanligt här. Att vi är medvetna om att beteendet kommer upprepas MEN återigen- det handlar om bristande färdigheter
Att arbeta lågaffektivt innebär Att vi efter ett utbrott kanske åker iväg med barnet, tar en fika eller köper en glass. Det är inte att BELÖNA ett dåligt beteende Det är att visa barnet att vuxenvärlden är god, att den är att lita på och att vi vågar värna om barn som har bristande färdigheter. På så sätt så skapar vi sammanhang, förståelse och vi ökar våra chanser till samarbete med barnet i framtiden Utbrottens mängd och längd kommer att minska Preventivt arbete i arbetslaget och i elevhälsan är stora parametrar för lyckande
Konsekvenser vid bristande färdigheter Svårigheter att planera sitt handlande Svårigheter att stoppa impulser/beteenden Svårigheter att använda inlärda kunskaper och anpassa dessa till nya situationer Svårigheter att bryta invanda mönster, svårt att lösa konflikter och stoppa icke önskvärda beteenden trots att man har kunskap om att beteendet är just icke önskvärt En del barn och tonåringar kan upplevas som rigida och oflexibla och kan hamna i olösliga konflikter med andra barn eller vuxna. Detta beror på att de inte har förmågan att anpassa sig, utvärdera eller förändra sitt beteende i förhållande till situationen. Återigen bristande eller omogna färdigheter.
Mot bakgrund av bristande färdigheter, vad är det som är svårt? De bristande tankeförmågorna leder till: Kravkänslighet Stresskänslighet: Inflexibilitet: Nej-sägande: Bristande ork: Ovanstående svårigheter skapar fysiska reaktioner som hög stress, hög ångest, som leder till försämrade kognitiva färdigheter Om du inte omedelbart minskar på kraven, uppstår affekt och kaos.
Inkludering- hur får vi det att fungera? För att inkludering ska fungera så måste vi som har papper på att vi inte har bristande färdigheter anpassa oss efter dem som har det. Inkludering innebär alltså att vi normalstörda ska anpassa vårt sätt att tänka och agera beroende på vem vi möter och vilka färdigheter denna människa har- eller kanske inte har Använd en hållbar och fungerande struktur för elever med bristande färdigheter Som personal i skolan, kan du antingen ge barnet ett bra eller ett dåligt liv, det är den makt du har när du jobbar med andra människor. Att barnet ska få just en bra dag ett bra liv är egentligen den viktigaste uppgiften för dig som jobbar i skola och på fritids. Du behöver varken ha pedagogglasögonen på dig eller fostra barn, men däremot se till att barnet får en bra dag
Vad behöver skolan ta hänsyn till och arbeta kring? Lyhörd för elevens kravnivå och stressnivå, och kartlägga reaktioner under olika delar av dagen och för olika uppgifter Extremt flexibla, eftersom eleverna har bristande färdigheter rörande flexibilitet Uppmärksam på orken, och att avbryta arbeten i tid Noga med att se till att syftet med en uppgift alltid är glasklart för eleven. Huvudmän och rektorer måste kravställa uppåt och vara lyhörda inför sin personal.
Faktorer för lyckande Underlätta informationsutbytet genom visuellt stöd Skapa sociala strategier Vara goda förebilder Ge våra elever förförståelse, skapa en kontext Öka delaktigheten hos våra elever, hjälpa dem att välja, lyfta fram starka sidor Upprätta balans mellan kravställandet och elevens förmåga. Just där och då. Vi kan inte förvänta oss att våra elever kan och har ork till samma saker varje dag. Anpassa omgivningen
Elevernas behov och rättigheter Behoven hos barn och ungdomar med bristande färdigheter skiljer sig grunden från andra barn För att kunna ge dem lika möjligheter till en fungerande och framgångsrik skolgång krävs en flexibel skolgång som utgår från den här gruppens, men i synnerhet varje individs särskilda behov. Bristande färdigheter hos normalbegåvade barn och ungdomar, är trots att medvetenheten och kunskapen kontinuerligt växer, fortfarande ett i grunden missförstått fenomen Det behövs kunnig personal som ständigt fortbildas och får handledning och specialutformad pedagogik för att klara detta
Förebyggande arbete inom EHT Barn behöver bli delaktiga i sin egen process Fokus måste ligga på barnets intressen och styrkor Barnets ansträngningar ska belysas. Skolans personal ska ingjuta framtidstro hos barnet och hos föräldrarna. Vårdnadshavare tillåtas att ha ha tät kontakt med skolan Skolans kunskaper om barn med omogna eller bristande färdigheter Intensivt arbete i arbetslaget runt olika metoder, bemötande och lågaffektivt bemötande ALLA vuxna på hela skolan ska vara delaktiga därför att vi är aldrig starkare än vår svagaste länk.
Tillhandahåller utbildning inom lågaffektivt bemötande Helleborusskolan erbjuder även utbildning för föräldrar, syskon, personal, skolor och institutioner. Målet med våra utbildningar är att ge kunskap om olika alternativ för att skapa de bästa förutsättningarna för barnets utveckling. Vi har god kunskap rörande att hantera problemskapande beteenden, exempelvis explosiva utåtagerande beteenden, ångest eller låsningar i vardagsnära sammanhang.
Redan 1944 sa Hans Asperger Dessa barn visar ofta en förvånansvärd känslighet inför lärarens personlighet. Hur svåra de än är även under optimala förhållanden kan de vägledas och undervisas, men endast av de som ger dem sann förståelse och genuin tillgivenhet/ömhet, människor som visar vänlighet gentemot dem och, ja, humor.
Kontakt? Lotta Curbo, grundare, och VD för: Helleborusskolan Täby AB, Helleborusskolan Österåker AB och Helleborus omsorg AB Lotta.curbo@helleborusskolan.se 0707-889331 I mån av tid, svarar jag på mail om ni har några frågor som rör er verksamhet. Jag kan inte handleda via mail, men ge tips och råd, kortfattat. Välkomna att ta kontakt.