Intern uppföljning. 1 januari 31 december Analyser och kommentarer. Dnr E 2016/

Intern uppföljning 1 januari 31 december 2016 Analyser och kommentarer Dnr E 2016/300 2017-04-03

Göteborgs universitet Innehållsförteckning Intern uppföljning 2016 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Forskning... 4 Externa bidrag och oförbrukade medel... 4 Utfall av ansökningar till och intäkter från Vetenskapsrådet och FORMAS... 6 Bibliometri... 11 Forskningsinfrastruktur... 13 Samfinansiering av forskning... 13 Samfinansiering av forskningsinfrastruktur... 15 Strategiska forskningsområden... 15 UGOT Challenges... 16 Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)... 18 Utbildning... 19 Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat... 19 Utfall per fakultet... 20 Utbildningsprofil... 21 Universitetets studenter... 22 Utbildning på forskarnivå... 24 Kostnader för utbildning på forskarnivå... 26 Personalekonomisk redovisning... 27 Antal anställda... 27 Personalkostnader... 28 Sjukfrånvaro... 28 Andelen visstidsanställda per personalkategori... 28 Anställda uppdelat på kön, ålder och anställningsform... 29 Pensionsavgångar... 29 Internationell rekrytering och mobilitet... 30 Likabehandling... 31 Ekonomisk redovisning... 33 Ekonomiskt resultat... 33 Ekonomisk utveckling under året... 34 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde... 39 Utveckling av balanserat kapital... 39 Kostnader för stödverksamhet... 43 Upphandling och inköpsstyrning... 45 Bilagor... 48

Göteborgs universitet Sammanfattning Intern uppföljning 2016 Inledning Enligt beslut i universitetsstyrelsen 2006-12-07 görs en intern uppföljning av verksamhet och ekonomi tertialvis. Interna uppföljningsrapporter tas fram per 30 april och 31 augusti samt 31 december. De interna uppföljningsrapporterna samordnas av ekonomienheten, men såväl andra enheter inom gemensamma förvaltningen som varje fakultet bidrar med underlag. I uppföljningen för helåret görs fördjupade analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapportens syfte är att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelad på forskning, utbildning, personal och ekonomi. I dokumenten redovisas fakta per fakultet/motsvarande inom dessa områden. Då det i denna uppföljningsrapport görs en rad jämförelser med andra lärosäten, kan vara bra att få en bild av de jämförda lärosätenas storlek, mätt som ekonomisk omsättning. I nedanstående tabell visas kostnadsomslutningen dels totalt och dels per verksamhetsområde, det vill säga för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. MIljoner kronor 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnadsomslutning 2016 Totalt Utbildning Forskning LU=Lunds universitet, UU=Uppsala universitet, KI=Karolinska institutet, GU=Göteborgs universitet, SU=Stockholms universitet, KTH=Kungliga Tekniska Högskolan, UmU=Umeå universitet, LiU=Linköpings universitet, Chalmers=Chalmers tekniska högskola. Uppgifterna är hämtade från lärosätenas årsredovisningar för2016. Av tabellen framgår att Lunds universitet är störst vad gäller den totala kostnadsomslutningen. Efter Lunds universitet kommer Uppsala universitet tätt följt av Karolinska institutet och därefter Göteborgs universitet. Kostnadsomslutningens totala omfattning och ordning speglar föregående års förhållanden. Avseende kostnader inom enbart grundutbildningen ligger Göteborgs universitet i topp, tätt följt av Lunds universitet. På tredje plats ligger Stockholms universitet följt av Uppsala universitet. Föregående år var ordningen omvänd mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet, bland övriga lärosäten i tabellen gäller samma förhållanden som föregående år. Högst kostnader inom forskningen har Lunds universitet tätt följt av Karolinska institutet och därefter kommer Uppsala universitet. Göteborgs universitet återfinns på fjärde plats. Ordningen är oförändrad sedan föregående år. 2

Göteborgs universitet Sammanfattning Intern uppföljning 2016 Sammanfattning I det avräknade uppdraget mot staten når universitetet inte upp till det tilldelade takbeloppet på 1 981 miljoner kronor och redovisar en underproduktion för femte året i rad. Underproduktionen motsvarar 19 miljoner kronor, varvid universitetets sparade överproduktion minskar till 32 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter uppgår till totalt 25 996, vilket är en ökning med 599 helårsstudenter eller 2,3 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av utökat antal platser inom lärarutbildningen till följd av ett utökat utbildningsuppdrag från regeringen. Universitetet redovisar ett samlat ekonomiskt överskott på 69 miljoner kronor, i jämförelse med en nollbudget, och prognosticerat resultat per augusti på tio miljoner kronor i överskott. Skillnaden i utfall kontra ekonomisk prognos består främst av ökade bidragsintäkter och av försäljningen av Studenternas hus. Det ekonomiska resultatet fördelar sig med ett underskott på 48 miljoner kronor inom utbildningsverksamheten, respektive ett överskott på 117 miljoner kronor inom forskningsverksamheten. Forskningsbidrag ökar med 131 miljoner kronor, motsvarande åtta procent, under året och uppgår till 1 768 miljoner kronor. Det är främst bidrag från övriga svenska givare som ökar. De oförbrukade bidragen uppgår totalt till 1 904 miljoner kronor, en ökning med 145 miljoner kronor eller tio procent jämfört med föregående år. UGOT Challenges, vilket är en av universitetsstyrelsen strategisk satsning på att bygga upp starka forskningscentrum med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor har inrättats. Under det inledande året har medelsförbrukningen varit tämligen förväntat låg. Antalet anställda vid Göteborgs universitet ökar marginellt under året och uppgår till 6 211 personer. Antalet årsarbetare ökar med 38 stycken jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron minskar jämfört med föregående år. Under den närmsta femårsperioden kommer 611 anställda att fylla 65 år. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 35 procent att gå i pension under kommande tioårsperiod. Universitetet har med årets resultat ett myndighetskapital på 1 200 miljoner kronor, det motsvarar drygt 19 procent av verksamhetens totala årliga omsättning. Av universitets myndighetskapital räknas 1 159 miljoner kronor som balanserat kapital. För Göteborgs universitet uppgår de totala stödkostnaderna till 1 458 miljoner kronor. Det innebär att 23,7 procent av samtliga kostnader vid Göteborgs universitet utgörs av kostnader för stödverksamhet. Motsvarande siffra för föregående år var 24,5 procent. Göteborgs universitets totala inköpsvolym uppgår till 1 242 miljoner kronor år 2016. Köp från avtalsleverantörer uppgår till 53 procent av den totala inköpsvolymen, en ökning med tre procent jämfört med föregående år. Göteborgs universitet rangordnas på fjärde plats bland de svenska lärosätens avseende bibliometriskt index. Över tid ser vi en positiv utveckling av det bibliometriska indexet för Göteborgs universitet medan den procentuella andelen av den totala indexsumman minskat något sedan 2014.

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Forskning Externa bidrag och oförbrukade medel Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag inom forskningsverksamheten är en indikator på lärosätets konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till de personella och infrastrukturella resurser som lärosätet tillhandahåller. Vid Göteborgs universitet har, liksom för flertalet av de andra större universiteten, både externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren. De oförbrukade bidragen ökar med 145 miljoner kronor eller tio procent jämfört med föregående år. Med fler anställda och en förbättrad infrastruktur finns förutsättningar för att öka takten i forskningsverksamheten och därmed minska de oförbrukade medlen. Diagrammet nedan visar utvecklingen av externa bidrag och oförbrukade bidrag under perioden 2012-2016. Externa bidrag och oförbrukade medel 2012-2016 Forskningsbidrag, årliga inkomster miljoner kronor 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 Forskningsbidrag, årliga intäkter Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag Under perioden ökar inkomster av forskningsbidrag med 397 miljoner kronor eller 29 procent. Det speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till lärosätena under perioden. De årliga bidragsintäkterna ökar med 412 miljoner kronor, motsvarande 33 procent, och speglar hur mycket kostnader som har genererats i de olika forskningsprojekten. Oförbrukade bidrag visar tilldelade medel som ännu inte har förbrukats. Dessa ökar med 324 miljoner kronor, motsvarande 27 procent under perioden. Upplupna bidrag ökar med 51 miljoner kronor eller 28 procent under perioden. Upplupna bidrag är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu inte har inbetalats från forskningsfinansiärerna. Medlen ökar med 51 miljoner kronor eller 28 procent under perioden. Under 2016 tog Göteborgs universitet emot 1 768 miljoner kronor i forskningsbidrag, vilket är en ökning med 131 miljoner kronor eller åtta procent jämfört med föregående år. Bidrag från forskningsråden uppgår till 722 miljoner kronor, vilket är en ökning med knappt tre procent, medan bidrag från övriga svenska organisationer och företag ökar med cirka 16 procent, vilket motsvarar 101 miljoner kronor. Ökningen av bidrag från övriga svenska organisationer och företag förklaras till största del av förändrad hantering av medel mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Akademin som infördes i juli år 2014. Bidrag från Europeiska unionen ökar med 21 procent, jämfört med föregående år. Ökar gör även bidragen från utländska givare med 66 procent, vilket motsvarar ett belopp på 26 miljoner kronor. Statliga myndigheter som lämnar bidrag, minskar däremot med 17 procent.

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Universitetets forskningsbidrag, årliga inkomster per givargruppp 2012-2016 (miljoner kronor) 2016 2015 2014 2013 2012 Andel 2016 Forskningsråd 722 703 683 645 592 41 % Övriga svenska 726 625 505 462 419 41 % Övriga statliga 155 188 130 114 142 9 % EU 97 80 121 87 86 5 % Utländska givare 67 41 56 49 43 4 % Summa bidragsinkomster 1 768 1 637 1 495 1 357 1 282 100 % I nedanstående tabell redovisas löpande bidragsinkomster per fakultet. För de flesta fakulteterna ökar bidragsinkomsterna under perioden 2012 till och med 2016. För Handelshögskolan är det främst Övriga svenska givarna som ökar. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten märks en minskning mellan 2015 och 2016 från samtliga givare utom från EU, som ökar med cirka 45 procent. Ökningen för Sahlgrenska akademin beror delvis på en ändrad redovisning av medel mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin, som innebär att medlen för så kallad resurssamordning numera hanteras som bidragsmedel, och inte som tidigare som uppdragsmedel. Bidragsmedel från EU ökar dessutom med nästan 75 procent mellan 2015 och 2016, och övriga svenska givare ökar med cirka nio procent. Bidragsinkomsterna från övriga statliga givare minskar hos de flesta fakulteteter, medan inkomsterna från övriga svenska givare och från EU ökar. Bidragsinkomster 2012-2016 per fakultet (miljoner kronor) Fakultet 1 2016 2015 2014 2013 2012 Förändring HFS 105 93 89 67 66 59 % SFS 158 174 168 171 164-4 % HHFS 120 128 108 119 119 0 % UFS 56 50 52 47 44 27 % SA 891 801 725 625 559 59 % NFS 330 279 274 242 262 26 % KFS 10 9 11 11 14-25 % ITFS 30 29 22 27 14 114 % För 2016 fortsätter Sahlgrenska akademin att öka oförbrukade bidrag, vilka uppgår till 918 miljoner kronor, en ökning med 79 miljoner kronor eller nio procent jämfört med föregående år. Naturvetenskapliga fakulteten ökar sina oförbrukade bidrag för andra året i rad efter några år med en nedåtgående trend. Samhällsvetenskapliga fakulteten minskar däremot sina oförbrukade bidrag med 19 respektive fem miljoner kronor. Handelshögskolan ökar åter sina oförbrukade bidrag till samma nivå som de var på år 2014. När det gäller upplupna bidrag ökar dessa för de flesta fakulteteter med undantag för den Naturvetenskapliga fakulteten. Sahlgrenska akademin ökar kraftigt med 28 miljoner kronor, motsvarande 32 procent jämfört med föregående år. I följande tabell redovisas universitetets samlade oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet för perioden 2012-2016. 1 HFS = Humanistiska fakulteten, SFS = Samhällsvetenskapliga fakulteten, HHFS = Handelshögskolan, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakulteten, SA = Sahlgrenska akademin, NFS = Naturvetenskapliga fakulteten, KFS = Konstnärliga fakulteten, ITFS = IT-fakulteten, UB = Universitetsbiblioteket samt Övriga enheter = nationella enheter. 5

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Oförbrukade bidrag och upplupna bidrag 2012-2016 per fakultet (miljoner kronor) Fakultet Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag 2016 2015 2014 2013 2012 2016 2015 2014 2013 2012 HFS 82 68 57 51 47-7 -4-9 -6-3 SFS 147 166 175 177 173-19 -6-6 -12-14 HHFS 130 118 129 130 129-11 -5-12 -10-20 UFS 63 61 53 47 43-10 -2-5 -4-3 SA 918 839 785 701 646-113 -85-89 -73-57 NFS 302 274 272 279 299-77 -83-80 -87-70 KFS 18 16 12 9 12-1 -1-2 -3-5 ITFS 23 16 15 20 12-8 -7-4 -2 0 LUN 11 16 15 7 6 0 0 0 0 0 UB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Donationer mm 180 192 202 185 198-2 -1-1 -1-4 Övriga enheter *) 30 15 17 20 23-16 -2-5 -1-2 Summa 1 904 1 781 1 733 1 625 1 586-263 -195-212 -199-179 *) Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Nationellt centrum för matematikutbildning, Nationella sekretariatet för genusforskning, Havsmiljöinstitutet, Nordicom. Svensk nationell datatjänst och Segerstedinstitutet. Not. Siffrorna i tabellerna inkluderar även utbildningsverksamheten, som här utgör en ytterst marginell andel. Oförbrukade bidrag är en periodiseringspost som kan betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel som universitetet har fått till speciella ändamål/projekt vilka ännu inte har förbrukats. Upplupna bidragsintäkter är en periodiseringspost som kan betraktas som en fordran på bidragsgivare. Beloppet består av utgifter/utlägg som universitetet haft i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte överfört medel i tillräcklig omfattning. Ofta avser det projekt som är finansierade av EUs institutioner vilka betalar ut beviljade bidrag i efterskott. Utfall av ansökningar till och intäkter från Vetenskapsrådet och FORMAS I det följande beskrivs utfallet av universitetets ansökningar till Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), i jämförelse med andra lärosäten. Underlaget är hämtat från Vetenskapsrådets och FORMAS årsrapporter samt PRISMA. Vetenskapsrådet Under 2016 betalade Vetenskapsrådet (VR) ut 5 071 miljoner kronor i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor, en minskning med 19 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den första minskningen av utbetalda medel till lärosäten som skett vid VR. Förutom särskilda satsningar 2 från VR har området natur och teknik (NT), medicin och hälsa (MH) och forskningens verktyg och infrastrukturer (RFI) erhållit de största anslagen följt av samhällsvetenskap och humaniora (HS) samt utbildningsvetenskap (U). Sedan 2007 har VR:s anslag till universitet och högskolor fördubblats. Ökningen har varit störst inom området medicin och hälsa (MH), forskningens verktyg och infrastrukturer samt så kallade särskilda satsningar. Bidragsökningen har inte inneburit några större förändringar sett till lärosätenas relativa konkurrenskraft även om Karolinska institutet och Lunds universitet ökar sin andel något bland annat på grund av Linnébidragen och en ökad andel av bidrag för forskningens verktyg och infrastrukturer till Lunds universitet. 2 I VR:s kategori särskilda satsningar (tidigare även kallad övrig forskning i VRs årsrapporter) ingår exempelvis Linnéstöd, forskarskolor, Berzelii centra, rådsprofessorer, internationell rekrytering av toppforskare, framstående yngre forskare med mera. 6

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Under den senaste femårsperioden har Göteborgs universitets andel av VR:s utbetalade medel legat kring nio procent, men har under den senaste tvåårsperioden ökat till över elva procent. Göteborgs universitet har tillsammans med Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet varit de mest framgångsrika lärosätena sett till den relativa andelen av utbetalda medel från VR de senaste fem åren. Under 2016 erhöll dessa lärosäten tillsammans drygt 65 procent av VR:s anslag till universitet och högskolor. Totalt skickades 6 100 ansökningar in under 2016 varav 1 051 beviljades, vilket motsvarar en beviljandegrad på17 procent. Under 2016 skickade Göteborgs universitet in 607 ansökningar till VR, en ökning med 19 ansökningar jämfört med föregående år. Antalet beviljade ansökningar var 106 stycken och beviljandegraden 17 procent. Det är relativt bra siffra med hänsyn till att snittet för den totala beviljandegraden är 17 procent för samtliga ansökningar till VR, och att Göteborgs universitet har många ansökningar inom områdena humaniora & samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap, vilka har en mycket lägre andel beviljade ansökningar jämfört med natur och teknik och medicin och hälsa. Medicin och hälsa (VR-MH) Göteborgs universitets intäkter på 120 miljoner kronor från VR-MH, motsvarar 14 procent av avsatta medel för forskningsbidrag inom medicin och hälsa under året. Totalt betalades 844 miljoner kronor ut i bidrag från VR-MH till svenska lärosäten vilket var en minskning med tio miljoner kronor jämfört med föregående år. Budgeten för MH har inte ökat nämnvärt de senaste fem åren. Det har inte heller skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena och området domineras av Karolinska institutet som under 2016 erhöll 46 procent av tilldelade medel. Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet erhåller tillsammans 90 procent av svenska lärosätens intäkter. Under året skickade Göteborgs universitet in 152 ansökningar inom MH, 24 stycken färre ansökningar jämfört med föregående år. Under året beviljades 29 ansökningar vilket motsvarar en beviljandegrad på 19 procent, en något lägre siffra än för Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Lunds universitet. Utöver ansökningar till ämnesrådet för medicin och hälsa har Göteborgs universitet under året skickat in tretton ansökningar till kommittén för klinisk behandlingsforskning, varav en beviljats. Totalt fick kommittén 135 ansökningar, varav tio av dem beviljades. miljoner kronor 500 400 300 200 100 0 VR- Medicin och hälsa, utbetalda medel 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: VR årsrapporter GU KI LU UU UmU LiU Humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS) Göteborgs universitet erhöll under året, liksom föregående år, 21 procent av utbetalda medel till svenska lärosäten avseende forskningsbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap, vilket motsvarar ett belopp på 50 miljoner kronor. Totalt sett har inte budgeten för HS ändrats nämnvärt de senaste tio åren. 7

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Under året skickade Göteborgs universitet in 195 ansökningar varav 34 beviljades. Motsvarande siffror föregående år var 152 ansökningar varav 19 beviljades. Liksom föregående år ligger universitets beviljandegrad över det nationella snittet. Beviljandegraden för året uppgår till 17 procent jämfört med det nationella snittet på 14 procent. VR - Humaniora och samhällsvetenskap, utbetalda medel 2010-2016 miljoner kronor 55 50 45 40 35 30 25 20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 GU LU UU SU Källa: VR årsrapporter Naturvetenskap och teknik (VR-NT) Göteborgs universitet tog emot sex procent, motsvarande 62 miljoner kronor, av forskningsbidragen inom naturvetenskap och teknik under året. Under de senaste tio åren har den totala budgeten för NT ökat med drygt 200 miljoner kronor uppgår nu till cirka en miljard kronor. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena där Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan tar emot den största andelen forskningsbidrag. Under året skickade Göteborgs universitet in 149 ansökningar varav 24 beviljades, jämfört med föregående år då ansökningarna var 141 varav 37 beviljades. Det nationella snittet för beviljandegraden uppgår till 19 procent, jämfört med Göteborgs universitet vars beviljandegrad uppgår till 16 procent. VR - Naturvetenskap och teknik, utbetalda medel 2010-2016 miljoner kronor 180 160 140 120 100 80 60 GU LU UU SU UmU LiU KTH 40 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 CTH Källa: VR årsrapporter Utbildningsvetenskap (VR-U) Göteborgs universitet tog emot 18 procent, motsvarande 28 miljoner kronor, av forskningsbidragen inom utbildningsvetenskap till lärosäten under året. Den totala budgeten för utbildningsvetenskap har inte ökat nämnvärt de senaste åtta åren och uppgick till 158 miljoner kronor 2016. 8

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Under året skickade Göteborgs universitet in 46 ansökningar inom utbildningsvetenskap varav tre ansökningar beviljades, vilket motsvarar en beviljandegrad på sju procent, vilket procentuellt är oförändrat jämfört med föregående år då 32 ansökningar skickades in varav två beviljades. VR - utbildningsvetenskap, utbetalda medel 2010-2016 40 miljoner kronor 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 GU UU SU Um U Källa: VR årsrapporter Konstnärlig forskning Under året erhöll Göteborgs universitet drygt åtta miljoner kronor från VR till konstnärlig forskning, en ökning med en miljon kronor jämfört med föregående år. Det motsvarar en tredjedel av den totala summan för vad svenska lärosäten erhåller från VR inom ämnesrådet. Göteborgs universitet skickade in elva ansökningar under året varav tre beviljades, motsvarande 27 procents beviljandegrad. Totalt erhöll VR 58 ansökningar och nio projekt beviljades medel, motsvarande 15 procents beviljandegrad Särskilda satsningar och forskningens verktyg och infrastrukturer Inom VR har det sedan 2010 skett en stor ökning av medel till särskilda satsningar inom forskningsinfrastruktur, från 356 till 807 miljoner kronor. De senaste årens ökningar med cirka 500 miljoner kronor hör framför allt till regeringens satsning på att attrahera internationella toppforskare där Göteborgs universitet har fått fyra av totalt 20 stycken av dessa prestigefulla anslag. Göteborgs universitet erhöll 192 miljoner kronor inom de särskilda satsningarna under året. Bidragen inom forskningsinfrastruktur går främst till Lunds universitet och Uppsala universitet. Göteborgs universitet erhöll 36 miljoner kronor för 2016. VR - Särskilda satsningar, utbetalda medel 2010-2016 miljoner kronor 350 300 250 200 150 100 50 UU LU GU SU UmU LiU KI KTH 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: VR årsrapporter 9

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 400 VR - Forskningens infrastruktur, utbetalda medel 2010-2016 miljoner kronor 350 300 250 200 150 100 50 UU LU GU SU UmU KI KTH 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: VR årsrapporter Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) Under året betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ut 1,3 miljarder kronor i forskningsbidrag. Av dessa gick en miljard kronor till svenska universitet och högskolor. Göteborgs universitet tog emot nio procent, motsvarande 93 miljoner kronor, från FORMAS under året, vilket andelsmässigt är på samma nivå som föregående år. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är den största enskilda bidragsmottagaren och erhöll cirka 30 procent av FORMAS totalt utbetalda medel. Totalt skickade Göteborgs universitet in 123 ansökningar till FORMAS under året varav 24 beviljades, motsvarande 20 procents beviljandegrad. För den årliga utlysningen och projektbidragen beviljades totalt tio av 60 ansökningar från Göteborgs universitet, vilket motsvarar en beviljandegrad på 17 procent. Den genomsnittliga beviljandegraden för alla ansökningar till projektbidrag vid FORMAS uppgår till 20 procent. miljoner kronor 300 250 200 150 100 50 0 FORMAS, totalt utbetalade medel 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Formas årsrapport UU LU GU SU UmU KTH CTH SLU 10

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Bibliometri 3 I nedanstående tabell redovisas poängsumman av alla publikationer i publiceringsdatabasen (GUP) i början av januari 2017. Poängsummorna baseras på fraktionerad räkning. Utgångspunkten är att varje publikation tilldelas ett poäng, som sedan delas upp på publikationens författare. I de fåtal fall en författare är associerad med flera institutioner under olika fakulteter har poängen (fraktionen) delats mellan institutionerna och sedan förts över till motsvarande fakulteter. Över tid ser vi en fluktuerande utveckling med avseende på summa fraktionerade publikationer. Riktigt vad denna variation avspeglar är svårt att säga eftersom en mångfald publikationstyper samsas i GUP och en del av dessa kan associeras med undervisning, den tredje uppgiften eller mindre formell forskningskommunikation. Tolkningen av data kompliceras också av att publikationerna fraktionerats, varför ökande eller minskande samarbete i termer av samförfattarskap påverkar poängsummorna. Summan fraktionerade publikationer för 2016 bör betraktas som preliminär eftersom en del publikationer publicerade sent på året inte har hunnit bli registrerade. Fördelningen av fraktionerade publikationer över fakulteter, perioden 2012-2016 Fakultet 2016 2015 2014 2013 2012 Humanistiska fakulteten 723 833 950 887 771 Samhällsvetenskapliga fakulteten 848 1 036 938 1 016 884 Handelshögskolan 538 510 528 611 542 Utbildningsvetenskapliga fakulteten 465 470 514 507 395 Sahlgrenska akademin 1 228 1 292 1 263 1 267 1 241 Naturvetenskapliga fakulteten 371 467 494 430 480 Konstnärliga fakulteten 188 318 297 183 249 IT-fakulteten 119 130 104 90 104 Övriga enheter 29 40 60 60 31 Totalt 4 510 5 096 5 148 5 052 4 697 Källa: GUP publikationsdatabas 2017-01-12 Med utgångspunkt i stapeldiagrammet nedan framgår att Göteborgs universitet rangordnas på fjärde plats avseende bibliometriskt index och fördelningsåret 2017. Över tid ser vi en positiv utveckling av det bibliometriska indexet för Göteborgs universitet medan den procentuella andelen av den totala indexsumman minskat något sedan 2014, se figur 2. Det bibliometriska indexet baseras på data från Thomson Reuters Web of Science (WoS). 4 3 Från och med budgetåret 2009 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometri. Universitetet har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring. 4 För ett givet fördelningsår räknas citeringar till publikationer publicerade sex till två publiceringsår före själva fördelningsåret. För fördelningsåret 2016 räknas således citeringar till publikationer publicerade 2011-2014. Citeringsintervallet är öppet vilket innebär att citeringar räknas från publikationsdatum fram till tidpunkten då observationerna görs. De bibliometriska poäng som ligger till grund för medelsfördelningen ställs samman av områdesnormerad volym multiplicerat med fältnormerad medelcitering och beräknas enskilt för varje lärosäte och ämnesområde (34 makroämnen genererade genom klustring av WoS-tidskriftsklasser). Slutligen summeras dessa för varje lärosäte och utgör då det bibliometriska indexvärdet för respektive lärosäte och fördelningsår. 11

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Jämförelse mellan universitet med avseende på bibliometriskt index inför fördelningsåret 2017 Källa: Vetenskapsrådet Utveckling över tid av bibliometriskt index för Göteborgs universitet (antal poäng, procentuella andelar) Källa: Vetenskapsrådet 12

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Forskningsinfrastruktur Forskningsinfrastruktur har varit en brännande fråga i Sverige de senaste åren, i synnerhet gällande ansvarsfördelningen mellan lärosäten och forskningsfinansiärerna. Lärosätena har bildat en nationell referensgrupp, URFI 5. URFI har fungerat väl och gemensamt förmått att prioritera bland en stor mängd behov av infrastruktur. I årets utlysning från Vetenskapsrådet har dock finansiären valt att delvis frångå lärosätenas prioriteringar genom att utlysa medel även för andra infrastrukturer. Inom universitetet fortsätter arbetet med att utveckla det interna samarbetet för effektivt utnyttjande av infrastrukturer, men också med att stimulera verksamheten att delta i arbetet på nationell och internationell nivå. Göteborgs universitet kommer således att delta i 18 ansökningar till Vetenskapsrådet om deltagande i ny eller fortsatt utveckling av nationell forskningsinfrastruktur varav tre som huvudsökande. Under året har en genomlysning av den marina stationsverksamheten vid Göteborgs universitet gjorts. Bakomliggande orsak är en ekonomi i obalans och ett för dåligt kapacitetsutnyttjande av den marina infrastrukturen. Utredningens slutsats är att det finns goda förutsättningar för Göteborgs universitets två marina forskningsstationer Kristineberg och Tjärnö att utvecklas till ett framtida forskningsoch innovationsnav för det marina klustret i Västsverige, tillsammans med ett nytt forskningsfartyg. Samfinansiering av forskning Göteborgs universitet samfinansierar forskning enligt flera olika principer. Här behandlas samfinansiering på universitetsgemensam nivå. Ytterligare samfinansiering kan förekomma såväl på fakultetssom på institutionsnivå. Samfinansiering av EU-projekt Systemet med samfinansiering av EU-projekt, där kostnaden fördelas lika mellan fakultet och universitetsgemensam nivå, har funnits sedan 2010. Nedanstående tabell visar utbetalda medel för samfinansiering. Samfinansiering av EU-projekt per fakultet 2011-2016 (tusen kronor) Fakultet 2016 2015 2014 2013 2012 HFS 442 2 434 905 3 024 2 598 SFS 0 2 776 4 015 2 396 2 584 HHFS -258 1 230-187 802 0 UFS 0 628 90 601 168 SA 6 883 3 710 8 097 6 252 3 322 NFS 7 087 8 750 9 747 6 575 8 436 KFS 389-12 2 072 408 2 616 ITFS 0-32 -398 1 798 504 Nat enh. 87 946 690 1 136 0 Summa 14 629 22 445 25 031 22 990 20 228 Not. Minusbelopp motsvaras av återbetalning av tidigare erhållen samfinansiering. Variationerna mellan och inom fakulteterna är stora. Störst andel av såväl externa medel från EU som samfinansiering har Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Samfinansieringens omfattning är också kopplad till OH-nivån på berörd institution, vilken projekttyp det rör sig om, vilka aktiviteter som utförts inom ett projekt samt fluktuationer i växelkurser. Trots en ökning av forskningsbidragen från EU med drygt 20 miljoner kronor jämfört med året innan så minskar samfinansieringen. Det beror i huvudsak dels på att samfinansieringen numera sker i takt med projektens redovisar kostnader, istället för att som tidigare utbetalas i samband med att medel från EU 5 Universitetens referensgrupp för infrastruktur 13

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 kommer in, dels att projekt inom H2020 erhåller högre ersättning för indirekta kostnader jämfört med tidigare ramprogramsprojekt. Samfinansiering av NIH-projekt Göteborgs universitet samfinansierar forskningsprojekt finansierade av amerikanska National Institutes of Health (NIH) enligt samma modell som EU-samfinansieringen. För icke-amerikanska organisationer beviljar NIH 8 procent påslag för vissa indirekta kostnader. Under 2016 har 1,8 miljoner kronor beviljats som samfinansiering. I likhet med samfinansiering från EU så har NIH medlen ökat men samfinansieringen minskar då den numera sker i takt med projektens kostnader. Precis som för EU-samfinansieringen får effekterna främst sökas på ett kvalitativt plan. Samfinansiering av NIH-projekt per fakultet 2013-2016 (tusen kronor) Fakultet 2016 2015 2014 2013 SA 1 681 2 116 984 262 NFS 150 398 0 0 Summa 1 831 2 514 984 262 Strategisk samfinansiering Under 2013 beslutade rektor om så kallad strategisk samfinansiering. Den strategiska samfinansieringen syftar dels till att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor för yngre, mycket framgångsrika forskare och dels till att premiera framstående forskning som attraherar stora externa konkurrensutsatta bidrag. För yngre forskare innebär det samfinansiering för Wallenberg Academy Fellows, Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura samt Starting grant och Consolidator grant från Europeiska forskningsrådet. De stora externa konkurrensutsatta bidrag som också är berättigade till samfinansiering är Riksbankens Jubileumsfonds programanslag, Forte-centra, Knut och Alice Wallenbergs projektanslag, Wallenberg Scholars och ERC Advanced Grant. Under året genomfördes en utvärdering av den strategiska samfinansieringen, vilken har slutförs under början av 2017. Samfinansieringen är uppskattad, särskilt för de institutioner och forskare som erhållit medel. Det har i flera fall upplevts som avgörande för att ha kunnat genomföra projektet samt en stor konkurrensfördel när man gjort ansökan. Den kritik som framförts har främst varit en önskan om att samfinansieringen skulle omfatta fler finansiärer och utlysningar. Samfinansieringen har även ansetts favorisera forskare inom naturvetenskap och medicin. Det har därför framförts att samfinansieringen borde omfatta fler nationella finansiärer som inte täcker alla indirekta kostnader. I utvärderingen konstateras att: den strategiska samfinansieringen har bidragit till att förverkliga Vision 2020, samfinansieringen har varit efterfrågad och använts på ett framgångsrikt sätt i ansökningar för att skapa än mer konkurrenskraftiga ansökningar, rektors beslut om samfinansiering har varit tydligt så att verksamheten vet vad som samfinansieras på central nivå och vad som inte gör det (vilket leder till att man vet vad som behöver förhandlas om på institutions- och fakultetsnivå), samfinansieringen har inte resulterat i några större omfördelningar av medel mellan vetenskapsområden såsom man befarat, men varit relativt träffsäker med att premiera framgångsrika forskare inom alla vetenskapsområden, fler män än kvinnor har varit huvudmän för de projekt som erhållit samfinansiering. Utvärderingens slutsats är att den strategiska samfinansieringen har fungerat väl och bör fortsätta i sin nuvarande form, men med en tydligare signal till institutioner att se över jämställdhetsperspektivet i sin prioritering i hur medlen används. En framtida uppföljning bör därför även titta närmare på satsningen ur ett jämställdhetsperspektiv. 14

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Under året uppgår kostnaderna för denna satsning till nära 38 miljoner kronor vilket är en förväntad ökning. Den stora ökningen beror på att flera nya projekt har beviljats. I kombination med att projekten ofta löper på fem år gör det att kostnaderna förväntas fortsätta öka de närmaste åren. Strategisk samfinansiering per fakultet 2013-2016 (tusen kronor) Fakultet 2016 2015 2014 2013 HFS 6 188 5 750 0 0 SFS 5 990 2 958 3 443 0 SA 15 869 5 105 3 882 0 NFS 8 586 5 291 4 896 2 363 ITFS 1 093 0 0 0 Summa 37 725 19 104 12 221 2 363 Samfinansiering av forskningsinfrastruktur Under hösten 2016 beslutade rektor om samfinansiering av forskningsinfrastruktur som ska gälla från och med år 2017. Beslutet innebär att bidra med 25 procent av det externa bidraget till Göteborgs universitet för beviljade ansökningar om stöd till nationell forskningsinfrastruktur till Rådet för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Science for Life Laboratory. Universitetets samfinansiering gäller under den externa finansiärens bidragsperiod och för bidragsperioder med tidigast startdatum den 1 januari 2017. Strategiska forskningsområden De strategiska forskningsområden (SFO:er) som initierades i och med 2008 års forsknings- och innovationsproposition har nu varit verksamma i sju år. Göteborgs universitet har medel för området vårdforskning och deltar tillsammans med Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet i sex andra områden, huvudsakligen inriktade på miljö och hälsa. En nationell utvärdering av samtliga SFO:er genomfördes under år 2014 och 2015 och avrapporterades till regeringen i maj 2015 6. I forskningspropositionen hösten 2016 kom ett mer långsiktigt besked om framtida finansiering. De allra flesta SFO:erna föreslås få fortsatt finansiering ytterligare fem år. Ett undantag från det är BioCARE, som leds från Lunds universitet men med medverkan från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har där 30 procent av budgeten. Den osäkra finansieringen de senaste åren har avspeglas i medelsförbrukningen. Några av SFO:erna vid Göteborgs universitet har varit återhållsamma och inte förbrukat alla inkommande medel. GPCC, som har haft ett större ackumulerat kapital har förbrukat mer än intäkterna under 2016. Av medelsredovisningen för 2016 framgår att ungefär hälften av medlen används för lönekostnader. Göteborgs universitet har konsekvent samfinansierat de SFO:er som universitetet deltar i. Samfinansieringen har trappats ner under 2015 och 2016. Med anledning av den förlängda statliga finansieringen, som presenterades i forskningspropositionen, föreslås nu samfinansieringen fortsätta ytterligare fem år på samma nivå som under 2017. Medelsförbrukning 2016 (tusen kronor) 6 https://publikationer.vr.se/produkt/evaluation-of-the-strategic-research-area-initiative-2010-2014/ 15

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 BECC BioCARE GPCC MERGE MultiPark SIMS STI Totalt Anslag till GU 5 523 5 272 20 499 1 820 879 3 015 7 279 44 287 Samfinansiering GU 1 250 1 500 5 956 521 250 857 2 055 12 389 Övriga intäkter 137 0 977 647 120 0 1 1 881 Summa intäkter 6 910 6 772 27 432 2 988 1 248 3 872 9 335 58 558 Personalkostnader 2 545 1 185 12 752 957 396 962 3 910 22 707 Infrastruktur 75 1 563 62 410 118 360 93 2 680 Driftkostnader 940 3 918 9 490 170 30 51 1 124 15 724 Övriga kostnader 1 944 247 9 190 393 131 695 2 357 14 957 Summa kostnader 5 503 6 913 31 494 1 930 676 2 068 7 484 56 068 Utfall 1 407-141 -4 061 1 058 572 1 804 1 851 2 489 BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate. Lunds universitet koordinerar, GU:s andel av budgeten är 22 %. BioCARE: Biomarkers in Cancer Medicine Improving Health Care, Education and Innovation. Lunds universitet koordinerar, GU:s andel av budgeten är 30 %. GPCC: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. 100 % GU. MERGE: ModElling the Regional and Global Earth system. Lunds universitet koordinerar, GU andel av budgeten ä r20 % varav 5 % är avsett för SMHI. Även Chalmers tekniska högskola, KTH, SMHI och Linnéuniversitetet är med i samarbetet. MultiPark: Multidisciplinary research focused on Parkinson s disease MultiPark. Lunds universitet koordinerar, GU:s andel av budgeten är 3 %. SIMS: Strategic Initiative Materials Science. Chalmers tekniska högskola koordinerar, GU:s andel av budgeten är 12 %. STI: Chalmers tekniska högskola Sustainable Transport Initiative. Chalmers tekniska högskola koordinerar, GU:s andel av budgeten är 15 %. Centrum för personcentrerad vård Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) är den enda SFO:n som har sitt huvudsäte vid Göteborgs universitet. Nedan sammanfattas årets verksamhet kortfattat i punktform. Aktuella forskningsområden o Utvärderingsprogram av implementering av personcentrerad vård. o Plattform för ehälsa. Implementering och utbildning o GPCC Implement (svb bolag 7 ) tar fram skräddarsydda implementeringsprogram för olika hälso- och sjukvårdsverksamheter. o Kurs i personcentrerad vård på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Internationella samarbeten o Medverkan i EU-projekt där enhandlingsplan för en framtida hälso- och sjukvård med kostnadskontroll och bibehållen eller förbättrad kvalitet tagits fram. UGOT Challenges UGOT Challenges är en av universitetsstyrelsen strategisk satsning på att bygga upp starka forskningscentrum med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor. 8 Satsningen uppgår till 300 miljoner kronor och utgår från att det krävs stark tvärvetenskaplig forskning för att lösa samtidens globala samhällsutmaningar. En omfattande ansöknings- och bedömningsprocess genomfördes under 2014-2015. Internationella sakkunniga har granskat ansökningar där forskargrupper själva definierat och utvecklat olika teman inom begreppet globala samhällsutmaningar. Slutligen föreslogs sex grupper få finansiering. 7 Svb är en form är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. 8 http://www.gu.se/forskning/vår+forskning/ugot-challenges 16

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 Den 1 april 2016 inrättades sex centrum som utgör breda tvärvetenskapliga kraftsamlingar kring antibiotikaresistens, kollektivt handlande, marint vattenbruk, åldrande och hälsa, kulturarv samt kemiska riskanalyser och styrning. Vissa initiativ är nya, andra utgår från tidigare forskningsstrukturer som nu utvidgas med utgångspunkt i samhällsutmaningsperspektivet. Valda delar av respektive centrums verksamhet under året beskrivs nedan. Under det inledande året har medelsförbrukningen varit tämligen låg. Det är i linje med förväntningarna eftersom det tar tid att bygga upp stora verksamheter, bland annat på grund av rekryteringar. Medelsförbrukningen förväntas öka de kommande åren. Sammantaget har ungefär hälften av de medel som förbrukats använts för personalkostnader. Medelsförbrukning 2016 (tusen kronor) AgeCap CARe CCHS CeCAR FRAM SWEMARC Totalt Totala intäkter 6 585 6 585 6 585 6 585 6 585 6 585 39 510 Totala kostnader 2 210 3 754 6 208 2 664 2 104 1 676 18 617 varav personalkostnader 1 274 1 937 2 369 1 298 813 872 8 563 varav driftkostnader 360 836 2 272 351 215 363 4 398 varav indirekta kostnader 504 906 1 567 582 537 412 4 508 Utfall 4 375 2 831 377 3 921 4 481 4 909 20 893 Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet (AgeCap) UGOT Challenges-satsningen finansierar tolv nya forskningsgrupper utöver de fem som finansieras via Forte. Dessa organiseras i sex stycken joint programs som startat sina möten under året. 20 projekt över fakultetsgränser har initierats. Totalt ingår 129 personer från fem fakulteter i centrumet. AgeCap citerades i massmedia totalt 274 gånger under året. AgeCap publicerade under året 93 vetenskapliga publikationer. Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet (CARe) Åtta nya forskningsprojekt har i konkurrens tilldelats medel från svenska och internationella finansiärer under året. CARe har synliggjorts nationellt och internationellt genom deltagande i konferenser, kontakter med näringsliv, beslutsfattare och påverkansorganisationer. Media har uppmärksammat flera forskningsstudier och hemsidan har besökts av internetanvändare från 76 länder. Nära 100 forskare från sex fakulteter har hittills anslutit sig till CARe. Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet (CCHS) Centrat är ett partnerskap mellan Göteborgs universitet och University College London (UCL). Under året har ett stort arbete lagts på forskningsklustrens utveckling av gemensamma aktiviteter. I budgeten anslås 12 procent för att stödja dessa aktiviteter på UCL. Under året har ett stort arbete lagts på att fördela resurser för klusterverksamhet till ansvariga institutioner. Till en viss del har resurser från den tidigare Critical Heritage Studies kunnat överföras till den nya CCHS och därmed fungera som en finansiell buffert. Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet (CeCAR) Under året har 16 specifika forskningsprojekt startat upp. Forskargruppen har också organiserat ett antal interna workshopar. En webbsida och en seminarieserie har lanserats och CeCAR-forskare har 17

Göteborgs universitet Forskning Intern uppföljning 2016 deltagit i en rad publika aktiviteter, såsom föreläsningar öppna för allmänheten. På utbildningssidan har centret utvecklat en kursplan för en doktorandkurs. Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet (FRAM) FRAMs medlemmar har bidragit till fyra debattartiklar i svenska dagstidningar, arrangerat ett seminarium i Almedalen, representerar Sverige i OECDs arbetsgrupp om kemikalieblandningar, samarbetar med FNs miljögrupp för att skriva den andra Global Chemical Outlook. En kommunikatör, en doktorand, en postdoc samt examensstudenter har knutits till centrat. Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) Första verksamhetsåret har SWEMARC prioriterat organisationsarbete och verksamhetsplanering. Policys för intern och extern kommunikation samt institutionernas samarbetsformer har varit i fokus tillsammans med rekrytering av tre doktorander och tre internationella gästprofessorer, varav en erhöll Wallenbergs gästprofessur. SWEMARC:s samverkansaktiviteter har bland annat omfattat myndighetsuppdrag, arrangerande av vattenbrukskurs och workshop i Livscykelanalys för entreprenörer, myndigheter och medlemmar. Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) WCMTM är del av en nationell satsning för att återta Sveriges position som världsledande nation inom livsvetenskaperna. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse investerar tillsammans med Göteborgs universitet, AstraZeneca och Västra Götalandsregionen minst 620 miljoner kronor under en tioårsperiod. WCMTM startade sommaren 2015 och motsvarande centrum byggs samtidigt upp i Lund, Umeå och Linköping. Karriärpaket för internationellt lovande forskare inom molekylär medicin ska ligga till grund för ett antal nya starka forskargrupper knutna till befintliga framstående akademiska miljöer. Under 2016 har ett flertal forskare anställts inom Wallenbergcentrum och rekrytering av medarbetare till de olika forskargrupperna har påbörjats. Ett stort arbete har lagts ner för att skapa starka translationella miljöer genom att koppla samman forskarna med sjukhusmiljöer och AstraZeneca. För att säkerställa bredden inom WCMTM stöds också specifika translationella projekt och infrastrukturer som överbryggar forskning och klinik. I det framtida arbetet inom WCMTM är det av stor vikt att centrumbildningen förankras optimalt inom Göteborgs universitet linjestruktur såväl som inom de aktuella institutioner där forskarna placeras. Ett antal överklaganden kring lärarförslagsprocesserna har påverkat tillsättningarna men i stort följer WCMTM planerat tempo kring rekryteringar. Under 2017 beräknas ytterligare tre till fyra forskartjänster tillsättas. Kostnaderna för 2016 avseende WCMTM är består främst av personalkostnader för enhetens center, arvode till sakkunniga, resekostnader samt andra rekryteringsrelaterade kostnader. 18

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Utbildning Göteborgs universitet har ett brett utbildningsutbud med 1 400 fristående kurser och 190 utbildningsprogram. Det övergripande söktrycket till universitetets utbildningsprogram är fortsatt högt och antalet förstahandssökande till program på avancerad nivå ökar 2016. Totalt tilldelades universitetet ett takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå från staten om 1 981 miljoner kronor för året. Här ingår en utbyggnad av lärar- och sjuksköterskeutbildningarna, som beräknas vara fullt genomförd 2018, samt tillfälligt höjda ersättningsbelopp för humaniora och samhällsvetenskap. I det avräknade uppdraget mot staten når universitetet inte upp till det tilldelade takbeloppet för året. Utbildningsvolymen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 98,7 procent i förhållande till tilldelat takbelopp, vilket motsvarar nivån för de två senaste åren. Den totalt avräknade utbildningsvolymen ökar med 509 helårsstudenter jämfört med föregående år till 25 021 helårsstudenter. Ökningen förklaras av utökat antal platser inom lärarutbildningen till följd av det utökade uppdraget från regeringen. Vidare har universitetet inför den nya versionen av Ladok ändrat metod för fördelning av högskolepoäng över budgetår vilket bidrar till ökningen då visst antal helårsstudenter som enligt den tidigare modellen skulle avräknas 2017 istället har avräknats 2016. Den genomsnittliga prestationsgraden för fakulteterna minskar något, från 83,9 procent föregående år till 83,6 procent 2016. Den något minskade prestationsgraden påverkas av att flera fakulteter, framförallt de med uppdrag inom lärarutbildningen, fått ökade uppdrag med eftersläpande registreringar av helårsprestationer. Antalet studieavgiftsskyldiga studenter fortsätter att öka och uppgår till 175 helårsstudenter, en ökning med 24 helårsstudenter jämfört med föregående år. Antalet avgiftsskyldiga studenter har ökat årligen sedan införandet 2011. En översyn av studieavgifterna storlek pågår och arbetet beräknas klart under våren 2017. Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat För året fördelade Göteborgs universitet, utifrån det tilldelade takbeloppet från staten på 1 981 miljoner kronor, ett internt takbelopp till fakulteterna på totalt 1 931 miljoner kronor, motsvarande ett uppdrag på 25 131 helårsstudenter. I det avräknade uppdraget mot staten når universitetet inte upp till det tilldelade takbeloppet för året och redovisar därmed en underproduktion för femte året i rad. Underproduktionen motsvarar 19 miljoner kronor i relation till tilldelat takbelopp, vilket minskar universitetets sparade överproduktion i motsvarande omfattning. År 2012 hade Göteborgs universitet ett utgående anslagssparande till följd av överproduktion på 114 miljoner kronor, något som nu minskat till 32 miljoner kronor. Universitetet kan ha ett negativt anslagssparande på cirka 200 miljoner kronor innan återbetalning till staten blir aktuell. Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå (miljoner kronor) 2016 2015 2014 2013 2012 Bokfört ekonomiskt resultat 82 59 57 92 21 Över/-underproduktion mot staten -19-22 -30-8 -3 Takbelopp från staten 1 981 1 901 1 872 1 833 1 789 Avräknat antal helårsstudenter 25 021 24 512 24 187 24 841 25 300 19

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Utfall per fakultet Enligt universitetets interna avräkningsregler används en dämpning som tillåter fakulteterna ett anslagssparade motsvarande fem procent av tilldelat takbelopp, för såväl över- som underskott. Efter avräkning 2016 ser fakulteternas anslagssparande ut enligt tabell nedan. Tabellen kan inte summeras direkt till ovan tabell eftersom tabellen ovan även inkluderar universitetsgemensamma verksamheter och utfallet inom anslagsfördelningen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå takbelopp, utfall, över- och underproduktion 2014-2016 per fakultet samt utgående anslagssparande 2016 (miljoner kronor) Fakultet Takbelopp Utfall Över- /underproduktion Över- /underproduktion Över- /underproduktion Utgående anslagssparande 2016 2016 2016 2016 2015 2014 HFS 152 144-8 -7-4 -8 SFS 277 258-20 -9-1 -14 HHFS 185 188 4 2 8 9 UFS 43 40-3 -5-1 -2 SA 461 448-13 7 8 9 NFS 187 192 4-7 -10-5 KFS 225 225 1 2 9 11 ITFS 66 72 6 8 9 3 LUN/SOL 336 345 9-11 -23-6 Utfallet i avräkningen mot universitetets interna takbelopp gentemot fakulteterna på 1 931 miljoner kronor uppgår till 1 912 miljoner kronor, vilket motsvarar 99 procent. Årets avräkning innebär en samlad intern underproduktion som uppgår till 19 miljoner kronor, jämfört med en underproduktion på 21 miljoner kronor föregående år, och knappt sex miljoner kronor för 2014. Av universitetets nio fakulteter inklusive lärarutbildningen underproducerar fyra fakulteter i relation till utbildningsuppdrag och takbelopp. Resultat från den interna avräkningen 2016: Samhällsvetenskapliga fakulteten underproducerar med 7,1 procent i förhållande till takbeloppet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten underproducerar med 6,6 procent i förhållande till takbeloppet. Sahlgrenska akademin underproducerar motsvararande 2,8 procent av uppdraget. Fakulteten tilldelades ett utökat utbildningsuppdrag på 168 helårsstudenter inför 2016, baserat på såväl äldre budgetpropositioner som vårändringsbudgeten 2015, vilket ännu inte helt uppnåtts. Natuvetenskapliga fakulteten fick inför året ett reducerat uppdrag på 65 helårsstudenter baserat på tidigare års underproduktioner. Under året har fakulteten lyckats vända utvecklingen och överproducerar med motsvarande 4 miljoner kronor. Minskningen med 65 helårsstudenter motsvarade en anslagsminskning på cirka fem miljoner kronor. Lärarutbildningen som tidigare år har underproducerat, överproducerar i år med nio miljoner kronor. Inför året tilldelades lärarutbildningen ett takbelopp från universitetsstyrelsen på 336 miljoner kronor, motsvarande 4 114 helårsstudenter, men delade ut ett uppdrag till institutionerna på 370 miljoner kronor och 4 370 helårsstudenter. 20

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Efter den interna avräkningen fick tre fakulteter tillsammans återbetala knappt 13 miljoner kronor till universitetsstyrelsen enligt gällande interna avräkningsregler 9. Det kan jämföras med nära 20 miljoner kronor i återbetalning för föregående år. Berörda fakulteter för återbetalning är Humanistiska fakulteten (sju miljoner kronor), Samhällsvetenskapliga fakulteten (tre miljoner kronor) och Utbildningsvetenskapliga fakulteten (2,7 miljoner kronor). Då dessa fakulteter underproducerat tre år i följd faller de därmed också under regelverket om dynamisk omfördelning av uppdrag som universitetsstyrelsen fattade beslut om 2016 10. Hänsyn till detta tas i den pågående planeringen av uppdragen 2018. Utbildningsprofil Under 2016 fortsätter andelen helårsstudenter som läser utbildningsprogram att öka och utgör 70 procent av universitetets utbildningsutbud, vilket är jämförbart med föregående år. År 2011 utgjorde andelen helårsstudenter inom utbildningsprogram 62,5 procent. Ökningen av andelen helårsstudenter inom utbildningsprogram är en effekt av det minskade grundutbilningsuppdraget till fakulteterna åren 2013-2014. Merparten av de nya helårsstudieplatser som tilldelades universitetet i regeringens vårändringsbudget 2015 fanns inom program, vilket ökade andelen programstudenter ytterligare. En annan faktor att ta hänsyn till är att programstudenter oftast har högre prestationsgrad jämfört med helårsstudenter som läser fristående kurs, vilket kan skapa ekonomiska incitament att satsa på att anordna programutbildningar före fristående kurser. Andelen helårsstudenter vid fristående kurser har årligen minskat och utgör 30 procent för året. Flertalet fakulteter arbetar med att öka antalet fristående kurser och riktade satsningar görs av Utbildningsnämnden, där en treårig satsning pågår vilken kommer att utvärderas vid utgången av 2017. Ännu finns inget tydligt avtryck i utfallet för andelen helårsstudenter på fristående kurs, dock ökar antalet helårsstudenter vid fristående kurs för året jämfört med föregående år. Andelen studenter som läser utbildningsprogram skiljer mycket mellan fakulteterna. På Humanistiska fakulteten läser 22 procent inom program samtidigt som motsvarande andel för Sahlgrenska akademin och ITfakulteten är 95 respektive 93 procent. Under den senaste femårsperioden är det små förändringar i utbildningsutbudet mellan fristående kurser och program, se tabellen nedan. Utfallet för 2016 är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Andel utbildning fördelad på grundnivå och avancerad nivå fristående kurser och program (procent) 2016 2015 2014 2013 2012 Fristående kurs grundnivå 26 26 26 28 29 Fristående kurs avancerad nivå 5 5 5 5 5 Program grundnivå 50 50 51 49 48 Program avancerad nivå 19 19 18 18 18 Källa: Datalagret mätt som andel av helårsstudenter 9 Regelverket om anslagssparande där fakulteten kan anslagsspara fem procent av sitt takbelopp till nästföljande år. Om en fakultet underpresterar ett år behöver fakulteten inte återbetala beloppet under förutsättning att underskottet utgör mindre än fem procent av takbeloppet. Om underskottet är över fem procent av takbeloppet måste fakulteten återbetala den överskjutande delen ned till fem procent. 10 Regelverket för dynamisk omfördelning möjliggör en intern omprioritering av utbildningsplatser. Regelverket syftar till att nå ett effektivare utnyttjande av det tilldelade takbeloppet och motverka underproduktion på lärosätesnivå. Målsättningen är att nå ett mer dynamiskt och efterfrågestyrt utbildningsutbud. Regelverket innebär att upprepad underproduktion kan innebära att helårsstudieplatser dras in från den underproducerade fakulteten. 21

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Universitetets studenter I följande diagram visas vilka län som studenterna som började sina studier vid Göteborgs universitet kom ifrån vårterminen 2016 11. Likt tidigare år är den dominerande rekryteringsbasen Västra Götalands län. Närområdet Västra Götaland har varit den största rekryteringsbasen under den senaste tjugoårs perioden. I diagrammet är posten okänt den näst största andelen med 21 procent. Det innebär att uppgift om regional härkomst saknas och rör sig oftast om inresande studenter. Posten okänt har ökat och är den näst största rekryteringsposten de senaste fem åren. Övriga län är en sammanslagning av de län där studentrekryteringsandelen är lägre än 1,5 procent. Hemlän för de högskolenybörjare som påbörjade studier vid Göteborgs universitet VT-16 Jönköpings län 2% Övriga län 9% Skåne län 4% Stockholms län 3% Västra Götalands län 56% Hallands län 5% Okänt 21% Källa: UKÄ Databas I jämförelse med andra stora lärosäten visar statistiken att geografisk närhet spelar stor roll i studenternas val av lärosäte. En stor andel av universitetens upptagningsområden för nya studenter är geografiskt närbelägna län. Vid Stockholms universitet kommer exempelvis endast 2,5 procent av nybörjarna från Västra Götalands län, samtidigt som nära 62 procent kommer från Stockholms län. Övriga jämförbara universitet som Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppvisar en något större geografisk spridning i sin rekryteringsbas. Fortfarande utgör dock geografiskt närbelägna län största eller näst största rekryteringsområde. Uppsala universitet och Lunds universitet har okänt som största post vilket tyder på en stor andel inresande studenter. Andel högskolenybörjare med högutbildade föräldrar (procent) År Riket GU LU SU UmU UU 2015 39 44 53 44 41 47 2014 38 43 53 45 39 49 2013 37 42 53 43 36 50 2012 36 44 50 43 35 46 2011 35 42 49 42 33 48 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2016 års underlag är ännu inte klart) Tabellen ovan visar andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar, vilket i detta sammanhang innebär att minst en av föräldrarna har en högskoleutbildning om tre år eller mer. Generellt är förändringarna små mellan åren för samtliga lärosäten. Andelen för Göteborgs universitet har i princip varit oförändrad under perioden. Sett till hela riket har andelen högskolenybörjare med högskoleutbildade föräldrar ökat från 29 procent år 2007 till 39 procent 2015, vilket motsvarar en ökning på 32 procent. 11 Uppgifter gällande höstterminen 2016 är ännu inte sammanställda. 22

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Andel studenter med utländsk bakgrund (procent) År Riket GU LU SU UmU UU 2015 20 22 16 28 12 18 2014 19 20 15 25 12 17 2013 19 19 15 26 12 17 2012 18 19 16 24 11 16 2011 17 18 16 24 10 15 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2016 års underlag är ännu inte klart) Nybörjarstudenter med utländsk bakgrund definieras i detta material som att de antingen är födda utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. I uppgifterna inkluderas även inresande. Göteborgs universitet ligger något över nivån för riket och andelen har ökat de senaste åren. Andelen studenter med utländsk bakgrund har också ökat vid nästan samtliga redovisade lärosäten 2015. Könsfördelningen bland de sökande till högskolan har varit ungefär densamma under en längre tid med cirka 60 procent kvinnor respektive 40 procent män. Skillnaden i könsfördelning är stor mellan olika inriktningar. Mer än 75 procent av de förstahandssökande inom utbildningsprogram med inriktning mot pedagogik och lärarutbildning respektive hälso- och sjukvård är kvinnor, samtidigt som andelen kvinnliga förstahandsökande till program inom teknik, data, tillverkning och naturvetenskap uppgår till mindre än en tredjedel. Könsfördelningen bland de sökande till högskolan ger också avtryck i könsfördelningen mellan antagna studenter enligt tabellen nedan. Könsfördelningen bland studenter vid Göteborgs universitet är något mer ojämn jämfört med riket som helhet. Det kan till viss del förklaras av de könsbundna utbildningsvalen samt avsaknaden av tekniskt fakultet. Universitetet arbetar, likt övriga lärosäten, för att jämställdhetsintegrera verksamheten. Här är bland annat utbildningarnas innehåll ett viktigt område och flera av de utvalda pilotinstitutionerna har påbörjat ett arbete med att granska kursplaner och kurslitteratur för att stärka jämställdhetsperspektivet. Studenter- fördelning av kvinnor och män (höstterminen 2015) 100% 80% 60% 40% 20% 0% GU LU SU UmU UU riket kvinnor män Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2016 års underlag är ännu inte klart) 23

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Utbildning på forskarnivå Göteborgs universitet har under den senaste tioårsperioden haft en fallande trend när det gäller antal doktorander och trenden fortsatte även under 2015 12. Under perioden 2004-2015 har antalet doktorander minskat varje år, med undantag för 2011. Antalet doktorander har under perioden minskat med nära 30 procent. Samma trend finns vid flera universitet. I jämförelsegruppen nedan utmärker sig Göteborgs universitet då den nedåtgående kurvan är starkare, längre och mer konstant än övriga jämförbara lärosäten. Antalet doktorander minskar dock vid samtliga universitet mellan hösten 2014 och hösten 2015. För 2016 visar uppföljningen dock att antagningen till forskarutbildningen vid Göteborgs universitet ökar något. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antal doktorander 2008-2015 jämförbara universitet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 GU LU SU UmU UU Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2016 års underlag är ännu inte klart) Under tidsperioden 2008-2015 minskade antalet doktorander vid samtliga lärosäten i diagrammet ovan. Lunds universitet gjorde en kraftig expansion av antalet doktorander från 2008 till 2013, men därefter har antalet minskar. Övriga lärosäten har haft varierande utfall för antalet doktorander under perioden. Göteborgs universitet utmärker sig dock med en konstant nedgång i antalet doktorander under hela mätperioden 2008-2015, med undantag för 2011, och har dessutom den kraftigaste nedgången vid jämförelse mellan universiteten. Utbildning på forskarnivå - olika lärosäten GU LU SU UmU UU Nybörjare 2015 262 417 229 112 318 Doktorander (aktiva) 1 596 2 662 1 465 972 2 165 Anställning doktorand 2014 (kalenderår 2015)* 607 1 347 862 497 1 203 Andel anställning som doktorand (helårsdoktorander HT15) 63 % 73 % 78 % 71 % 73 % Andel utländska doktorander (HT15) 19 % 30 % 39 % 31 % 36 % Doktorsexamina 2015 282 379 232 174 315 * Omräknat till heltidspersoner. Källa Universitet och högskolor Årsrapporter Antalet doktorandnybörjare för samtliga lärosäten i tabellen ovan minskade 2015 jämfört med 2014. Andelen utländska doktorander är oförändrad för samtliga universitet i tabellen, med undantag för Stockholms universitet. 12 Uppgifterna hämtas från Universitetskanslersämbetet som ansvarar för officiell statistik. Sammanställning av uppgifter för 2016 är ännu inte publicerade. 24

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Aktiva studerande på forskarnivå 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2016 års underlag är ännu inte klart) GU LU SU UmU UU Antalet aktiva studerande på forskarnivå minskar något jämfört med föregående år vid samtliga lärosäten i jämförelsen. Vid Göteborgs universitet har trenden varit svagt fallande under hela perioden, med undantag för 2011. Lunds universitet har haft en kraftig expansion av antalet aktiva forskarstuderande under de inledande åren i perioden, men sedan 2014 har en minskning skett. 600 Doktorandnybörjare 500 400 300 200 100 GU LU SU UmU UU 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Universitet och högskolor Årsrapporter (2016 års underlag är ännu inte klart) Samtliga universitet i ovanstående diagram har färre doktorandnybörjare 2015 jämfört med föregående år. Generellt har antalet doktorandnybörjare minskat under senare år vid samtliga redovisade lärosäten. Nationellt ökade antalet doktorandnybörjare fram till 2012 men har därefter minskat. En förklaring är att många lärosäten har börjat avveckla utbildningsbidraget och istället erbjuder doktoranderna doktorandandställning, vilket är dyrare för lärosätena men ger doktoranderna möjlighet till bättre villkor. Utbildning på forskarnivå per fakultet I nedanstående tabell framgår antalet och antalet nyantagna forskarstuderande vid universitetet. För 2016 ökar antalet nyantagna forskarstuderande, ökningen finns framförallt inom det medicinska vetenskapsområdet vid Sahlgrenska akademin. Antalet aktiva forskarstuderande fortsätter att minska något även under 2016, minskningen finns inom vetenskapsområdena samhällsvetenskap respektive naturvetenskap 25

Göteborgs universitet Utbildning Intern uppföljning 2016 Aktiva forskarstuderande Aktiva forskarstuderande Nyantagna forskarstuderande Nyantagna forskarstuderande Andel Andel Andel Andel 2016 2016 2015 2015 2016 2016 2015 2015 HFS 193 11% 194 11% 23 7% 25 9% SFS 212 12% 233 13% 24 7% 43 15% HHFS 132 7% 136 7% 20 6% 17 6% UFS 119 7% 135 7% 8 2% 24 8% SA 843 47% 833 45% 186 57% 129 44% NFS 196 11% 218 12% 49 15% 41 14% KFS 47 3% 46 2% 9 3% 10 3% ITFS 39 2% 46 2% 8 2% 5 2% 1 781 100% 1 841 100% 327 100% 294 100% Kostnader för utbildning på forskarnivå Sedan 2011 har universitetet arbetat med att särredovisa kostnader för utbildning på forskarnivå. Kostnaderna uppgår till 555 miljoner kronor under 2016, en ökning motsvarande fem procent 13 jämfört med föregående år. Ökningen av kostnaderna mellan 2012 och 2013 med drygt nio procent berodde bland annat på beslut om doktorandanställning från första dagen. Kostnader för utbildningen på forskarnivå (miljoner kronor) 2016 %-andel 2015 2014 2013 2012 Lönekostnader/övriga personalkostnader 358 65 % 335 323 326 298 Driftkostnader, lokaler och avskrivningar 66 12 % 64 71 73 69 Indirekta kostnader 130 23 % 126 122 128 116 Summa 555 100 % 525 515 528 483 13 inklusive pris- och löneomräkning. 26

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2016 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet anställda vid Göteborgs universitet ökar marginellt 2016, motsvarande 0,4 procent, från 6 189 personer 2015 till 6 211 personer 2016. Antalet årsarbetare ökar med 38 stycken jämfört med föregående år, motsvarande 0,7 procent. Ökningen finns inom personalkategorierna undervisande personal och forskarstuderande, övriga kategorier minskar något. Antalet undervisande och forskande personal ökar med drygt en procent till totalt 2 686 årsarbetare. Antalet forskarstuderande ökar med fem procent, till totalt 829 årsarbetskrafter. Kategorierna administrativ, teknisk och bibliotekspersonal har minskat med knappt två procent, till totalt 1 984 årsarbetare. Under femårsperioden ökar antalet anställda med 439 personer, samtidigt som antalet årsarbetare ökar med 469. Att antalet årsarbetare ökar mer än antalet anställda innebär en utveckling mot ett ökat antal heltidsanställningar. Andelen administrativa årsarbetare minskar något jämfört med föregående år och utgör 22 procent av det totala antalet årsarbetare. Andelen tillsvidareanställda är drygt 60 procent, vilket återspeglar villkoren för sektorn i stort. Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2016 2015 2014 2013 2012 PERSONAL Antal anställda * 6 211 6 189 5 906 5 880 5 772 Förändring från föregående år (%) 0,4 4,8 0,4 1,8-0,5 Antal årsarbetare * 5 500 5 462 5 188 5 138 5 031 Förändring från föregående år (%) 0,7 5 1 2 0,5 Antal årsarbetare per personalkategori * Undervisande personal 2 108 2 044 1 945 1 842 1 828 Annan undervisande o. forskande personal 578 609 585 598 547 Forskarstuderande 829 790 699 734 764 Teknisk personal 611 623 630 638 638 Administrativ personal 1 225 1 238 1 173 1 175 1 113 Bibliotekspersonal 148 158 155 151 141 Total 5 500 5 462 5 188 5 138 5 031 Andel administrativa årsarbetare i relation till totala antalet (%) 22 23 23 23 22 EKONOMI Personalkostnadernas andel av totala kostn. (%) 63 62 62 61 60 Förändring från föregående år (%) 0,5 1 1 2 0 Kostnader för arvoden (tkr) 9 286 96 902 96 991 108 621 103 817 Andel arvodeskostnader i relation till total personalkostnad (%) 2,4 2,6 2,8 3,2 3,2 *Avser december respektive år inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU) Borttagna är tjänstlediga annan anställning samt 100 % tjänstlediga hela månaden. Källa: GU:s personal- och ekonomisystem 27

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2016 Personalkostnader Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökar från 60 till 63 procent under femårsperioden. Ökningen från föregående år är 0,5 procent. Förutom ökningar av personalvolymen påverkas kostnaderna av en högre lönenivå till följd av lönerevisionen och en förändrad lönestruktur i samband med nyrekryteringar. I relation till de totala personalkostnaderna minskar kostnaderna för timersättningar och arvoden till uppdragstagare från 3,2 procent till 2,4 procent under den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för universitetet hamnar på 3,1 procent för året, mätt i andel av tillgänglig arbetstid, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron minskar i åldersgrupperna över 30 år, både bland kvinnor och män. Bland medarbetare i ålderkategorin 29 år och yngre ökar dock sjukfrånvaron. Likt tidigare år har kvinnor i alla åldersgrupper högre sjukfrånvaro än män. Långtidssjukfrånvaron minskar i jämförelse med föregående år. För högskolesektorn är sjukfrånvaron 2,9 procent för året, vilket innebär att Göteborgs universitet hamnar strax över genomsnittet. För staten som helhet är motsvarande siffra 4,0 procent. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 29 år och yngre 2,2 2,6 1,6 1,9 2,5 1,0 1,6 2,1 0,8 30-49 år 2,9 3,8 1,7 3,3 4,3 1,8 2,6 3,5 1,3 50 och äldre 3,4 4,5 1,9 3,6 4,5 2,4 2,7 3,6 1,6 Totalt 3,1 4,0 1,8 3,3 4,2 1,9 2,6 3,4 1,4 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 64,0 64,4 62,6 66,6 67,0 65,4 56,3 57,9 50,8 Andelen visstidsanställda per personalkategori Andelen visstidsanställda uppgår till 39 procent av totalt tidbegränsat anställda, vilket är i paritet med föregående år. Den höga andelen tidsbegränsade anställningar förklaras av att det inom högskolesektorn, utöver Lagen om anställningsskydd (LAS), finns möjlighet att tidsbegränsa anställningar med stöd av Högskoleförordningen och kollektivavtal samt att vissa anställningar, till exempel anställning som doktorand, är tidsbegränsade per definition. Av det totala antalet tidsbegränsade anställningar utgör forskarstuderande 34 procent och meriteringsanställningar (postdoktor, forskarassistent, biträdande universitetslektor) 14 procent. Det är en ökning med två procent jämfört med 2015. Allmän visstidsanställning enligt LAS utgör 20 procent (487 personer) av de totalt tidsbegränsade anställningarna, vilket är en minskning från föregående då gruppen utgjorde 27 procent av det totala antalet visstidsanställningar. Jämfört med föregående år minskar antalet personer med allmän visstidsanställning med 185 personer, motsvarande 140 årsarbetare, till 487 personer, vilket omräknat motsvarar 375 årsarbetare. Nästan hälften av de 487 anställningarna tillhör personalkategorin annan undervisande och forskande personal. Vikariat utgör nio procent av visstidsanställningarna. Återstående del består av bland annat läraranställningar på konstnärlig grund, adjungerade lärare och studentmedarbetare. 28

vt tv Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2016 Antal personer** per handläggarkategori uppdelat på kön och anställningsform Personalkategori Totalt Tillsvidare Visstid kvinnor män summa kvinnor män summa Undervisande personal 2 543 774 862 1 636 457 450 907 Annan undervisande och forskande personal 752 208 172 380 216 156 372 Forskarstuderande 861 0 0 0 494 367 861 Teknisk personal 664 322 263 585 44 35 79 Administrativ personal 1 302 876 232 1 108 138 56 194 Bibliotekspersonal 150 108 36 144 3 3 6 ** En person kan inneha både en tillsvidare- och en visstidsanställning. *Avser december respektive år inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (ej avlönade från GU). Tjänstlediga annan anställning samt 100 procent tjänstlediga hela månaden har exkluderats. Källa: GU:s personalsystem Anställda uppdelat på kön, ålder och anställningsform Drygt hälften av universitetets anställda är 30-49 år och knappt tio procent är yngre än 30 år. Andelen visstidsanställningar varierar beroende på åldersgrupp. I likhet med universitetets personalsammansättning i stort är kvinnor i majoritet, motsvarande 56 procent, vad gäller andelen visstidsanställningar. I åldersgruppen upp till 29 år finns den största andelen visstidsanställningar vilken skiljer sig tydligt från övriga åldersgrupper. Skillnaden förklaras till stor del av att en betydande andel av de anställda inom åldersgruppen är doktorander. Bland anställda upp till 29 år har 77 procent av kvinnorna och 90 procent av männen en visstidsanställning. I åldersgruppen 30-49 år har skillnaden mellan andelen visstidsanställningar och andelen tillsvidareanställningar utjämnats jämfört med föregående år. Andelen visstidsanställningar är runt 45 procent för både kvinnor och män. Inom åldersspannet finns en hög andel meriterings- och doktorandanställningar. I åldersgruppen över 50 år ligger andelen visstidsanställningar runt 20 procent och är relativt jämnt fördelad mellan könen. 100% 80% Antal personer ** per kön, åldersgrupp och anställningsform 822 617 250 242 60% 254 195 40% 20% 0% 1 143 826 1 062 710 78 23 K -29 M -29 K 30-49 M30-49 K 50 - M 50 - ** En person kan inneha både en tillsvidare- och en visstidsanställning. Källa: GU:s personalsystem Pensionsavgångar Under perioden 2017-2021 kommer drygt 611 anställda att fylla 65 år och av dessa finns 365 inom kärnverksamheten. Den årsvisa fördelningen är relativt jämn där 110-135 personer per år uppnår 29

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2016 pensionsålder. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 35 procent att gå i pension under den kommande tio årsperioden. Även 35 procent av de tillsvidareanställda inom kärnverksamheten beräknas avgå med ålderspension under samma period. Möjligheten att kvarstå i anställning till 67 år innebär en viss osäkerhet i prognosen. Vid ingången av 2017 kvarstår 139 personer över 65 år i sin anställning. 160 Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år (prognos) 140 120 100 80 60 40 20 Teknisk/administrativ/ biblioteks personal Annan undervisande o. forskande personal Universitetslektor Universitetsadjunkt Professor 0 2017 65+ 2018 2019 2020 2021 Källa: GU:s personalsystem Internationell rekrytering och mobilitet Universitetet fortsätter att öka antalet internationellt rekryterad personal under 2016. Förändringen kan delvis härledas till ett medvetet rekryteringsarbete i flera delar av verksamheten, särskilt avseende meriteringsanställningar. Under femårsperioden 2012-2016 utgör de nyanställda med doktorsexamen från utländskt lärosäte 31 procent, vilket framgår av nedanstående diagram. Av de nyanställda under samma period har 22 procent avlagt doktorsexamen vid annat svenskt lärosäte. Antal nyrekryterade 2012-2016 fördelade efter lärosäte för avlagd doktorsexamen 120 100 a. Antal nyanställda med doktorsexamen från utländskt lärosäte 80 60 40 20 0 2012 2013 2014 2015 2016 b. Antal nyanställda med doktorsexamen från annat svenskt lärosäte c. Antal nyanställda med doktorsexamen från Göteborgs universitet, exklusive den egna institutionen d. Antal nyanställda med doktorsexamen från den egna institutionen (vid Göteborgs universitet) Källa: Fakulteternas återrapportering 30

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2016 Likt tidigare år finns merparten av de internationellt rekryterade 2016 inom meriteringsanställningar. Könsfördelningen är relativt jämn inom de olika tjänstekategorierna för de internationellt rekryterade. Antalet rekryterade med avlagd doktorsexamen från annat svenskt lärosäte minskar något under 2016. För rekryterade inom Göteborgs universitet med avlagd doktorsexamen vid den egna institutionen ökar antalet jämfört med föregående år, från 65 till 97 personer. Det kan delvis förklaras av ett antal personer har befordrats till lektorer. Nära 48 procent av de nyanställda lektorerna 2016 har doktorsexamen från utländskt lärosäte eller annat svenskt lärosäte. Antal nyrekryterade 2016 fördelade på tjänstekategori och lärosäte för avlagd doktorsexamen Utländskt lärosäte Svenskt lärosäte Göteborgs universitet 40 18 26 24 7 7 3 2 2 2 1 16 16 13 10 2 4 9 11 11 11 34 35 Kvinnor Professor Män Professor Kvinnor Lektor Män Lektor Kvinnor Forskare Män Forskare Kvinnor Meriteringsanställning Män Meriteringsanställning Källa: Fakulteternas återrapportering, Årsredovisning 2016 Likabehandling Universitetets policy för jämställdhet och likabehandling tydliggör att universitetet ska arbeta för en inspirerande arbetsmiljö där alla medarbetare och studenter får möjlighet att växa och utvecklas, oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Likabehandlingsarbete genomförs universitetsgemensamt och vid förvaltning, universitetsbibliotek och samtliga institutioner. Regeringen har gett universitet och högskolor i uppdrag att jämställdhetsintegrera verksamheten. Under 2016 har arbetet med probleminventering övergått i ett mer konkret utvecklingsarbete. De utvalda pilotinstitutionerna har påbörjat arbete utifrån sina identifierade behov och universitetsledningen har identifierat ett antal universitetsövergripande processer som ska jämställdhetsintegreras, bland annat berednings- och bedömningsprocesser i samband med rekryteringar. Flera informations- och diskussionstillfällen har arrangerats som fokuserat på att jämställdhetsintegrering innebär förändringsarbete och att personer med ledningsuppdrag har ansvar att driva arbetet med hjälp av en ändamålsenlig stödverksamhet. Utbildningar, seminarier och workshopar har genomförts för att öka anställdas och studenters kompetens inom jämställdhet, likabehandling, tillgänglighet och normkritik. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv är även en del i universitetets chefsutbildningsprogram, i utbildning i arbetsmiljö för chefer, samt i riktade utbildningar för chefer och arbetsgrupper i verksamheten. 31

Göteborgs universitet Personal Intern uppföljning 2016 Universitetets enhet som arbetar med utbildningsfrågor genomgår för närvarande en process för att bli HBTQ-certifierad. Flera enheter har normkritiskt granskat fysiska miljöer och genomfört förändringar där behov uppmärksammats. Även nya riktlinjer för kränkande särbehandling har tagits fram (se Kvalitetsdrivet arbetsmiljöarbete). Universitetet arbetar systematiskt för att representationen utifrån kön ska vara jämställd i varje anställnings och personalkategori. Ett brett rekryteringsunderlag skapas inför varje anställning och underrepresenterat kön, med annan social, kulturell och språklig bakgrund, ska särskilt uppmuntras att söka. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiven ska tillämpas i rekrytering av undervisande, forskande (inklusive doktorander), teknisk och administrativ personal. En central lönekartläggning pågår. En fakultet och en institution har genomfört lokala lönekartläggningar, något som kommer att följas upp under 2017. Universitetet har mot bakgrund av det tidigare rekryteringsmålet för kvinnliga professorer riktat särskild uppmärksamhet på andelen kvinnliga professorer. Av nyrekryterade professorer under 2016 var 47 procent kvinnor. Antal nyrekryterade lärare och andel fördelat på kön 2014-2016 Kategori Antal 2016 Andel kv./ män i % Antal 2015 Andel kv./ män i % Antal 2014 Andel kv./ män i % Professorer* ** 45 47/53 65 51/49 56 39/61 Universitetslektorer*** 140 55/45 147 56/44 116 50/50 Universitetsadjunkter 69 75/25 34 76/24 22 55/45 * exklusive adjungerade professorer ** inklusive befordrade och gästprofessorer *** inklusive befordrade 32

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Ekonomisk redovisning Ekonomiskt resultat Universitetet redovisar som årets resultat ett samlat överskott på 69 miljoner kronor. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig resultatet med överskott inom forskning och utbildning på forskarnivå på 117 miljoner kronor och inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ett underskott på 48 miljoner kronor. Skillnaden jämfört med ekonomisk prognos för året består främst i ökade bidragsintäkter och i försäljningen av Studenternas hus. Intäkterna har fortsatt att öka med 255 miljoner kronor, en ökning med drygt fyra procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har samtidigt ökat med 227 miljoner kronor, vilket motsvaras av en ökning på knappt fyra procent. De senaste budgetåren har en rad initiativ och beslut tagits om strategiska satsningar som berör både forskning och utbildning. Satsningarna har inneburit, och kommer fortsatt att innebära, stimulans till nyanställningar och ökar kostnader för infrastruktur. En stor del av satsningarna har medfört förväntade kostnadsökningar. Exempelvis har antalet årsarbetare ökat med sex procent (312 årsarbetare) mellan 2014 och 2016. Med hänsyn till överskottet från 2015 och planerade satsningar lades en budget för 2016 med ett nollresultat. Prognosen för helårsresultatet beräknades under året till ett överskott i verksamheten på tio miljoner kronor, främst beroende på ökar bidragsintäkter. Resultatet 2016, jämfört med budget och prognos för 2016, respektive utfall för åren 2014-2015, framgår av följande sammanställning (miljoner kronor). Bokslut Prognos Budget Bokslut Bokslut 2016 08/2016 2016 2015 2014 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 3 987 3 985 3 985 3 892 3 841 Intäkter av avgifter o andra ersättningar 473 478 450 449 445 Intäkter av bidrag 1 739 1 753 1610 1608 1 438 Finansiella intäkter 19 18 14 14 25 Summa intäkter 6 218 6 234 6 059 5 963 5 749 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -3 845-3 891-3 783-3 693-3 530 Kostnader för lokaler -623-615 -635-627 -646 Övriga driftkostnader -1 464-1 500-1 427-1 401-1 323 Finansiella kostnader -33-30 -18-16 -8 Avskrivningar -184-188 -195-185 -185 Summa kostnader -6 149-6 224-6059 -5 922-5 691 Verksamhetsutfall 69 10 0 40 58 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 13 26 0,0 19,1-1,3 Transfereringar Finansiering av bidrag 232 205 205 206 194 Lämnade bidrag -232-205 -205-206 -194 Saldo 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 82 36 0 59 57 33

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Ekonomisk utveckling under året Intäkter av anslag uppgår till 3 987 miljoner kronor och ökar med 95 miljoner kronor eller med drygt två procent jämfört med föregående år. Intäkter av anslag utgör 64 procent av den totala finansieringen. Av de totala anslagen på 3 987 miljoner kronor användes knappt 13 miljoner kronor till finansiering av transfereringar. Anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 60 miljoner kronor beroende på tillkommande utbildningsplatser inom såväl hälso- och sjukvårdsområdet som inom lärar- och förskollärarutbildningar. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 35 miljoner kronor, vilket främst beror på pris- och löneomräkning av basresursen samt på att universitetet har tilldelats särskilda medel om sammanlagt tio miljoner kronor för jämställdhetsintegrering och till uppdraget att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen till våldsbejakande ideologier och rörelser samt till rasistiska organisationer 14. Statsanslagen omfattar: 1 981 miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 482 miljoner kronor för forskning och utbildning på forskarnivå 21 miljoner kronor som särskilda anslag till nationellt resurscentrum i matematik, spetsutbildningar i entreprenörskap, uppdrag att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen till våldsbejakande ideologier och rörelser samt till rasistiska organisationer, jämställdhetsintegrering i högskolan samt forskning och dokumentation om medieutveckling. 515 miljoner kronor för ersättning till klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen (en ökning med 1,4 procent), i enlighet med avtal mellan staten och Västra Götalandsregionen. I nedanstående tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Anslag, miljoner kronor 2015 T1 1 295 2016 T1 1 323 2015 T2 1 297 2016 T2 1 331 2015 T3 1 300 2016 T3 1 333 3 892 3 987 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 15 uppgår till 473 miljoner kronor, vilket är en ökning med 23 miljoner kronor jämfört med föregående år. I ökningen ingår realisationsvinsten från försäljningen av Studenternas hus med 41 miljoner kronor. Det innebär i praktiken en nettominskning av intäkterna motsvarande 18 miljoner kronor jämfört med 2015. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgör nära åtta procent av den totala finansieringen. Intäkter av uppdragsutbildning uppgår till 72 miljoner kronor vilket är en minskning med knappt sju procent jämfört med föregående år. Den största delen av uppdragsutbildningarna sker gentemot andra statliga myndigheter, främst Skolverket. Intäkter av uppdragsforskning uppgår till 160 miljoner kronor och minskar med tolv procent. Även här härrör den största andelen från andra statliga myndigheter, som står för totalt 86 miljoner kronor i intäkt. Uppdrag från Skolverket utgör närmare 50 procent av alla uppdrag från statliga myndigheter. Intäkter av beställd utbildning uppgår till 29 miljoner kronor och ökar med 21 procent. Avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter uppgår till 20 miljoner kronor och minskar 14 Segerstedtinstitutet 15 Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgörs av intäkter för uppdragsutbildning, uppdragsforskning, beställd utbildning samt försäljningsintäkter enligt Avgiftsförordningen. Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte eller annan statlig finansiär. 34

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 med tio procent. Ersättningar för upplåtande av bostadslägenheter till studenter och gästforskare uppgår till 26 miljoner kronor och minskar med knappt fyra procent. Avgifter enligt Avgiftsförordningen ( 4) uppgår totalt till 81 miljoner kronor och ökar med sex procent. Övriga ersättningar och försäljningsintäkter uppgår till 38 miljoner kronor. Dessa intäkter ökar med sju procent jämfört med föregående år. I den finansiella redovisningen finns en specifikation av avgiftsfinansierad verksamhet som visar att det ackumulerade överskottet till och med 2016 uppgår till 26 miljoner kronor eller åtta procent av omsättningen, vilket understiger gränsen på 10 procent där regeringen måste meddelas om disposition av överskottet. Av överskottet kommer sex miljoner från uppdragsforskning. Det ekonomiska resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår till ett överskott på nära fem miljoner kronor 2016 att jämföra med ett överskott på drygt två miljoner kronor för 2015. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Avgifter och andra ersättningar, miljoner kronor 2015 T1 147 2016 T1 115 2015 T2 118 2016 T2 179 2015 T3 184 2016 T3 179 449 473 Intäkter av bidrag 16, det vill säga bidrag från forskningsråd och andra bidragsgivare, uppgår till 1 739 miljoner kronor. Bidragsintäkterna ökar med 131 miljoner eller åtta procent jämfört med föregående år, vilket är en mindre ökning än föregående år. Intäkter av bidrag utgör 28 procent av den totala finansieringen för året. De löpande bidragsinkomsterna ökar med 130 miljoner kronor, motsvarande åtta procent. Skillnaden mellan redovisade intäkter och löpande inkomster redovisas som förändring av oförbrukade bidrag och/eller upplupna bidragsintäkter. I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Bidrag, miljoner kronor 2015 T1 493 2016 T1 537 2015 T2 480 2016 T2 505 2015 T3 635 2016 T3 697 1 608 1 739 Bidragsinkomsterna fördelat på olika grupper av finansiärer visar följande: Bidrag från forskningsråden utgör 41 procent och ökar med 16 procent under den senaste femårsperioden. Bidrag från andra statliga myndigheter utgör knappt nio procent och ökar med drygt fyra procent under de senaste fem åren. Sedan föregående år minskar dock bidragen från denna kategori med 33 miljoner kronor, eller 18 procent. 16 Intäkter av bidrag omfattar främst forskningsbidrag från forskningsråd och andra statliga givare, forskningsbidrag från övriga svenska givare (stiftelser och företag) samt från Europeiska unionen. 35

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Bidrag från stiftelser och andra svenska organisationer och företag utgör 41 procent och ökar med 59 procent under de senaste fem åren Följande tabell anger bidragsintäkternas utveckling under åren 2012 till 2016. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Bidrag (miljoner kronor) 2012 2013 2014 2015 2016 Forskningsråd Övriga statliga givare Övriga svenska givare EU Utländska givare De finansiella intäkterna uppgår till 19 miljoner kronor och ökar med fem miljoner kronor i jämförelse med 2015. De finansiella intäkterna utgör mindre än en halv procent av den totala finansieringen. Av de finansiella intäkterna utgörs merparten av en positiv värdeförändring från universitetets egna fonder (elva miljoner kronor). Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till 6 218 miljoner kronor och ökar med 255 miljoner kronor, eller drygt fyra procent, jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Summa intäkter, miljoner kronor 2015 T1 1 935 2016 T1 1 980 2015 T2 1 904 2016 T2 2 025 2015 T3 2 124 2016 T3 2 213 5 963 6 218 Personalkostnaderna uppgår till 3 846 miljoner kronor och ökar med 153 miljoner kronor, motsvarande fyra procent, jämfört med föregående år. Kostnaderna utgör 63 procent av den totala resursanvändningen. Av kostnaderna utgör direkta löner och andra ersättningar 2 500 miljoner kronor och 1 268 miljoner kronor arbetsgivaravgifter, avsättningar till pensioner samt övriga personalkostnader (företagshälsovård, kompetensutveckling med mera) 78 miljoner kronor. Antalet årsarbetare ökar med 38 stycken jämfört med föregående år. 36

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Personalkostnader, miljoner kronor 2015 T1-1 271 2016 T1-1 334 2015 T2-1 086 2016 T2-1 149 2015 T3-1 336 2016 T3-1 363-3 693-3 846 Lokalkostnaderna uppgår till 623 miljoner kronor och utgör tio procent av den totala resursanvändningen. Jämfört med föregående år minskar lokalkostnaderna med fyra miljoner kronor eller mindre än en procent. En bidragande orsak till förändringen är minskade värmeskostnader under året. Av lokalkostnaderna utgör 579 miljoner kronor hyreskostnader och 44 miljoner kronor övriga kostnader för fastighetsdrift. Hyreskostnaderna minskar med tolv miljoner kronor, eller tre procent, beroende på låga räntor och låg inflation, medan kostnaderna för fastighetsdrift ökar med 16 procent till 20 miljoner kronor. Lokalytan uppgår till 381 537m 2, vilket är en nettominskning med 5 025 m 2 jämfört med 2015. Volymförändringen består till största delen av avgående lokalytor inom den gemensamma förvaltningen. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Lokalkostnader, miljoner kronor 2015 T1-226 2016 T1-193 2015 T2-191 2016 T2-226 2015 T3-210 2016 T3-204 -627-623 Övriga driftkostnader uppgår till 1 464 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 24 procent. Jämfört med 2015 ökar driftskostnaderna med 63 miljoner kronor eller fem procent. Övriga driftskostnader omfattar en stor mängd av skilda kostnadsslag. Ersättning för utbildningstjänster och tjänster hos annan huvudman (främst Chalmers tekniska högskola) uppgår till 202 miljoner kronor och ökar med tre procent. Böcker, tidskrifter och övriga varor uppgår till 158 miljoner kronor och ökar med tre procent. Resor uppgår till 104 miljoner kronor och minskar med fyra procent. Konsulttjänster och övriga tjänster uppgår till 253 miljoner kronor och ökar med 15 procent. Datatjänster uppgår till 114 miljoner kronor och ökar med 17 procent Övriga driftkostnader (laboratoriekemikalier med mera) uppgår till 79 miljoner kronor och ökar med fem procent. Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkar- och tandläkarutbildningen omfattar 515 miljoner kronor, en ökning med sju miljoner kronor jämfört med föregående år. I följande tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. 37

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Övriga driftskostnader, miljoner kronor 2015 T1-426 2016 T1-452 2015 T2-436 2016 T2-460 2015 T3-540 2016 T3-552 -1 402-1 464 Finansiella kostnader och avskrivningar uppgår till 217 miljoner kronor och utgör knappt fyra procent av den totala resursanvändningen. Kapitalkostnaderna uppgår till 33 miljoner kronor, och ökar med 17 miljoner kronor jämfört med 2015. Räntekostnader på räntekontot uppgår till nästan 15 miljoner kronor, en ökning med sju miljoner kronor jämfört med föregående år. Bland de finansiella kostnaderna redovisas också orealiserade värdeminskningar på finansiella instrument om nära nio miljoner kronor. Avskrivningarna uppgår till 184 miljoner kronor och är nästintill oförändrade jämfört med 2015. I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Avskrivningar, miljoner kronor 2015 T1-57 2016 T1-60 2015 T2-60 2016 T2-61 2015 T3-68 2016 T3-63 -185-184 Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till 6 149 miljoner kronor och ökar med 227 miljoner kronor, motsvarande fyra procent, jämfört med föregående år. I nedanstående tabell redovisas verksamhetens samlade kostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2015 och 2016. Summa kostnader, miljoner kronor 2015 T1-1 981 2016 T1-2 046 2015 T2-1 779 2016 T2-1 914 2015 T3-2 162 2016 T3-2 189-5 922-6 149 38

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde Det ekonomiska resultatet per fakultet/motsvarande redovisas i nedanstående tabell. Fakultet/motsvarande Utfall Ingående Budget Utfalls- Utfall Utgående balanserat prognos balanserat 2015 kapital 2016 160831 161231 kapital Humanistiska fakulteten -20 87-28 -28-24 63 Samhällsvetenskapliga fakulteten 0 100-20 -16-1 99 Handelshögskolan 0 134-29 -25-26 108 Utbildningsvetenskapliga fakulteten 16 57 12 15 16 73 Sahlgrenska akademin 17 314 15 19 62 376 Naturvetenskapliga fakulteten 25 54 0 25 46 101 Konstnärliga fakulteten 6 31-7 -6-2 29 IT-fakulteten 2 58-6 -5-5 52 Lärarutbildningsnämnden -7 26-20 -14-12 14 Universitetsbiblioteket -3 10-4 -3 2 12 Styrelsen -35 145-40 -57-48 98 Ledning & myndighetsfunktioner 9 16 1 11 13 30 Univ.gem ändamål 17-15 -16 2-13 -28 Övrigt gemensamt 11 22 0 0 8 31 Övriga enheter 1) -1 18-5 3 13 31 Justeringspost 0 0 146 89 0 0 Donationskapital 4 33 1 0 39 72 37 1 090 0 10 69 1 088 Resultatandel GU Ventures 19 0 0 26 13 13 Summa kapitalförändring 59 1 090 0 36 82 1 173 1) Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Nationellt centrum för matematikutbildning, Nationella sekretariatet för genusforskning, Havsmiljöinstitutet, Nordicom. Svensk nationell datatjänst och Segerstedinstitutet. Fakulteternas ekonomiska resultat och ställning redovisas även i bilaga med specifikation för verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. I bilagan redovisas dessutom oförbrukade bidrag och upplupna bidragsintäkter per fakultet och institution per den 2016-12-31. Utveckling av balanserat kapital Universitetets ekonomiska ställning, det vill säga myndighetskapitalet inklusive årets resultat, uppgår till 1 200 miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital (deponerad konst), donationsfastigheter och resultatandel i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 1 159 miljoner kronor. Av verksamhetens balanserade kapital har 28 procent skapats under de senaste fem åren. Det balanserade kapitalet speglar finansiering av verksamhet som inte ännu har genomförts. Medel kan därför vara reserverade för sådan verksamhet som av olika skäl inte har hunnits med. Det finns därför möjlighet för fakulteterna att, efter en analys, dela upp det balanserade kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning. Som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen har gett som resultat att av det balanserade kapitalet på 1 159 miljoner kronor är ungefär 64 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 36 procent som fritt kapital. Universitetet har också satt upp som tumregel att cirka fem procent av omsättningen, det 39

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 vill säga ungefär 300 miljoner kronor, bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att ha förmåga att möta oförutsedda händelser. Universitetets samlade överskott, det balanserade kapitalet, fortsätter att växa, en belägenhet som delas med flera av de större lärosätena. Lärosätena är inte tillräckligt flexibla och snabbrörliga för att fungera som den budgetregulator som regeringar genom åren har velat ha. Rekrytering av såväl studenter som personal tar lång tid och följden blir stora överskott. Den bidragsfinansierade forskningsverksamheten har behov av tillgängliga balanserade överskott om bidragsansökningarna inte faller ut som förväntat. Till det kommer det fragmenterade budgetansvar som följer på universitetets decentraliserade organisation. Överskotten är inte alltid tillgängliga där de behövs. Sedan tidigare känner vi till följande gemensamma hinder mot att våga satsa, realisera planer och använda de medel som finns att tillgå: För lite stabilitet i förutsättningar vad gäller anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar. Minnet av ekonomisk kris lever kvar länge. Osäkerhet kring hur externa medel påverkar planerings- och budgetarbetet är stort. Det tar lång tid att rekrytera personal, önskad rekryterbar kompetens saknas ofta och det är svårt att avveckla personal. Det balanserade kapitalet är kopplat/låst till forskargrupper inom Sahlgrenska akademin. Överliggande nivåer måste ta ansvar för att undanröja eller minimera ovanstående hinder. Rektor kommer att vidta ytterligare åtgärder för att komma åt problemen såsom att bättre följa upp hur de fördelade statsanslagen används i verksamheten. Balanserat kapital per verksamhetsgren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid slutet av 2016 hade utbildningsverksamheten ett balanserat kapital på 423 miljoner kronor, vilket motsvarar över 17 procent av dess kostnadsomsättning. En del av det balanserade kapitalet förklaras av förändrade planeringsförutsättningar samt av de relativt sena tillskotten av anslag under 2015 både i form av medel för kvalitetsförstärkning och som utökar uppdrag. Föregående år uppgick det balanserade kapitalet till 477 miljoner kronor, så en del av det balanserade överskottet från 2015 har förbrukats efterhand som verksamheten har kommit igång. Den största delen av det balanserade kapitalet har likväl byggts upp under längre tid. Balanserat kapital inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014-2016 (tusentals kronor) 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS 2016 2015 2014 40

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Vid en mätning av det balanserade kapitalet i tusentals kronor störs jämförelsen något av fakulteternas olika storlek, men det ger ändå en bild av hur kapitalet är fördelat mellan universitetets fakultetsområden. Måttet över- respektive underskottsmarginal visar andelen balanserat kapital i relation till kostnadsomsättning och tar därmed hänsyn till skillnaderna i storlek mellan fakultetsområdena. Över- respektive underskottsmarginal inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (procent) 60% 50% 40% 30% 20% 2016 2015 2014 10% 0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS En vanlig riktlinje är att en överskottsmarginal på maximalt tio procent är lagom för att ha utrymme att möta oförutsedda händelser. Generellt finns det inget större behov av en buffert inom utbildningsverksamheten, som till största del är anslagsfinansierad och därmed tillförs nya medel för varje nytt verksamhetsår. Inom universitetet tillämpas därför en tumregel som föreskriver att en relation mellan fritt balanserat kapital och kostnadsomsättning på tre procent är lagom inom utbildningsverksamheten. Andel "fritt" balanserat kapital i relation till kostnadsomsättning (procent) 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS -5% -10% -15% 3 % En negativ andel speglar att verksamhet planerats för resurser som inte finns tillgängliga. 41

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Totalt har fakulteterna uppgett att 208 miljoner kronor eller 49 procent av det balanserade kapitalet inom utbildningsverksamheten är att betrakta som bundet balanserat kapital. Forskning och utbildning på forskarnivå Det balanserade kapitalet inom forskningsverksamheten uppgår till 738 miljoner kronor vid slutet av 2016, vilket utgör nära 20 procent av kostnadsomsättningen. Balanserat kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå (tusentals kronor) 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 2016 2015 2014 50 000 0 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Forskningen inom Sahlgrenska akademin utgör över 40 procent av universitetets totala forskningsverksamhet, vilket också avspeglas i diagrammet ovan. Vid en jämförelse av över- och underskottsmarginal blir bilden annorlunda. Över- respektive underskottsmarginal inom forskning och utbildning på forskarnivå (procent) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 2016 2015 2014 10% 5% 0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Totalt inom forskningen betraktas det balanserade kapitalet som bundet till 73 procent, vilket motsvarar 538 miljoner kronor. 42

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Andel "fritt" balanserat kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå i procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS 5 % En negativ andel speglar att verksamhet planerats för resurser som inte finns tillgängliga. Kostnader för stödverksamhet Mångåriga nationella diskussioner om full kostnadstäckning och OH-kostnader mellan forskningsfinansiärer å ena sidan och universitet och högskolor å andra sidan samt europeiska drivkrafter inom European University Association (EUA) ledde 2007 fram till beslut inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) att rekommendera sina medlemmar att införa en ny redovisningsmodell för fullständig kostnadsredovisning. Göteborgs universitet införde den nya redovisningsmodellen från och med 2009 och sedan flera år tillbaka har samtliga lärosäten i Sverige infört modellen. En positiv effekt av modellens införande är att kostnadsjämförelser kan göras mellan lärosätena och varje år tar SUHF fram statistik som bland annat jämför stödkostnadernas andel av lärosätets totala verksamhetskostnader. Det senaste jämförelsedatat från 2016 finns redovisat i bilaga till den interna uppföljningen. Av denna kan utläsas att Göteborgs universitet inom forskningsverksamheten ligger på elfte plats (samma som föregående år) av 33 lärosäten, och inom utbildningsverksamheten på plats 23 (plats 20 föregående år) av 33 lärosäten. För Göteborgs universitet uppgår de totala stödkostnaderna till 1 458 miljoner kronor (budget för 2017) och de totala verksamhetskostnaderna enligt senaste bokslutet år 2016 till 6 149 miljoner kronor. Det innebär att 23,7 procent (24,5 procent föregående år) av alla kostnader utgör kostnader för stödfunktioner av olika slag. Ökningen finns främst på institutionsnivå, medan fakultetsnivån minskar jämfört med föregående år, framför allt eftersom kostnaderna för stöd till lärarutbildningen flyttats till universitetsgemensam nivå. Andelen för utbildningsverksamheten utgör 33 procent och för forskningsverksamheten drygt 19 procent. Att utbildningsverksamheten har högre kostnader för stödverksamheter beror bland annat på kostnader för studieadministrativa system, kostnader för antagning och examination, kostnader för studievägledning med mera. Av samtliga verksamhetskostnader ligger ungefär 40 procent på utbildning respektive 60 procent på forskning för Göteborgs universitet. Motsvarande siffror för alla lärosäten ligger på 41 procent respektive 59 procent. 43

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 I bilaga till föreliggande interna uppföljning finns Jämförelsetal stödverksamhetens kostnader i relation till totala verksamhetskostnader redovisat för varje institution inom Göteborgs universitet. Metoden att mäta andelskostnaderna är den samma som SUHF tillämpar, vilket möjliggör jämförelser med andra lärosätens motsvarande institutioner. I underlaget har 2012 valts som jämförelseår. Motivet för det val är att kostnaderna för det år kan anses spegla läget före organisationsförändringen GU förnyas. Uppföljning sker årligen och i denna rapport redovisas budgeterade kostnader för stödverksamheten för 2017 ställd i relation till faktiska verksamhetskostnader enligt bokslutet för 2016. Under den gångna perioden 2012 till 2016 kan konstateras att de totala kostnaderna för stödverksamheten ökat med 19 procent. Denna ökning ligger främst på institutionsnivån, vilket kan förklaras med organisationsförändringen GU förnyas som inneburit ökar administrativa krav på institutionerna. Ett ytterligare annat sätt att redovisa skillnader i verksamheten är att visa hur kostnadsandelen för stödfunktioner ser ut för våra olika fakultetsområden. Vid jämförelsen måste man ta fakulteternas olikheter i beaktande, dels att fakultetsområdenas storlek har betydelse för hur stor andelen stödkostnader blir i relation till de totala verksamhetskostnaderna och dels fakultetsområdets sammansättning och utformning av verksamheten i övrigt. Utbildningstunga fakulteter har vanligen större andel stödkostnader än forskningstunga. Verksamhet som kräver mycket infrastruktur som exempelvis konstnärlig fakultet har större andel än torr verksamhet. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 2015 2016 2017 5% 0% I bilaga till den interna uppföljningsrapporten för 2016 finns jämförelsetal redovisade dels för Göteborgs universitet i jämförelse med övriga lärosäten (2016), dels jämförelsetal för varje fakultet och institution vid universitetet (budget 2017). 44

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Upphandling och inköpsstyrning Göteborgs universitets totala inköpsvolym uppgår till 1 242 miljoner kronor år 2016. Inköpen klassificeras enligt nedan grupperingar: Köp från avtalsleverantörer Köp från stat, kommun, landsting m.fl. (offentlig verksamhet) Ej upphandlingsbart Direktupphandlingar Övriga inköp Köp från avtalsleverantörer beräknas på summan av ramavtalsleverantörer, såväl egna som statliga ramavtal samt summan från leverantörer där separat upphandling skett för ett specifikt ändamål. Volymen uppgår till 658 miljoner kronor, vilket utgör 53 procent av den totala inköpsvolymen för hela universitetet för året. Det är en ökning med 81 miljoner kronor, motsvarande 3 procent jämfört med förra året. Köp från stat, kommun, landsting, det vill säga offentlig verksamhet, uppgår till 199 miljoner kronor, vilket utgör 16 procent av den totala inköpsvolymen för året. Ej upphandlingsbart innefattar köp från Chalmers tekniska högskola och GU Ventures AB. En konkurrensutsättning av köpen bedöms inte vara möjlig i dagsläget. Summan uppgår till 108 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 procent av den totala inköpsvolymen. Direktupphandlingar innefattar köp genomförda av institution eller motsvarande i enlighet med riktlinjerna för direktupphandling, det vill säga dokumenterade och diarieförda direktupphandlingar över 53 000 kronor. Ramavtal saknas vid dessa köp varför direktupphandling är möjligt. Köpen redovisas till ekonomienheten och uppgår totalt till 26 miljoner kronor, motsvarande två procent av den totala inköpsvolymen. Det är första året siffran kan presenteras och innebär en förändring i den totala inköpsbilden till det bättre. Utöver dessa två procent redovisar institution eller motsvarande även inköp överstigande 300 000 kronor till ett totalbelopp på drygt 40 miljoner kronor. Dessa köp har en potential att förflyttas till andelen för direktupphandlingar alternativt till andelen för avtalsleverantörer. Övriga inköp innefattar olika slags köp från leverantörer där ramavtal eller köpeavtal saknas. Summan av övriga inköp uppgår till 251 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av den totala inköpsvolymen. Hur inköpen fördelar sig under året illusterars i diagrammet nedan. 2% 9% 16% 20% 53% Avtalsleverantör Köp stat, kommun, landsting Ej upphandlingsbart Direktupphandlingar Övriga inköp 45

Göteborgs universitet Ekonomi Intern uppföljning 2016 Utöver mätning av leverantörstroheten har en övergripande spendanalys gjorts, där den totala inköpsvolymen fördelats i logiska avtalskategorier. I spendanalysen går att utläsa inom vilka avtalskategorier den största inköpsvolymen finns. Under 2016 var de fem största avtalskategorierna köp av olika slags tjänster, köp av laboratorieprodukter, köp inom personal och kompetensförsörjning, resor och boende samt anläggningar/inventarier. De fem avtalskategorierna med högst andel köp hos avtalsleverantör är arbetsmiljö och hälsa, lokaler och avfall, möbler och inredning, post, gods och transport samt skydd och säkerhet. Motsvarande avtalskategorier där andelen övriga inköp är störst är böcker och tidskrifter, laboratorieprodukter, kategorin för tryck, reklam och PR, översättning, språkgranskning och tolktjänster samt övriga varor. Figuren nedan visar avtalstroheten inom respektive avtalskategori. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Avtalsleverantör Köp stat, kommun, landsting Ej upphandlingsbart Övriga inköp Att öka andelen köp från avtalsleverantörer och samtidigt minska andelen övriga inköp innebär aktiviteter från olika infallsvinklar. Att informera om nya ramavtal och vara tydlig i policydokument, riktlinjer, webb samt att ha en bra dialog med verksamheten bidrar till en ökad förståelse och därmed ökad köptrohet. Arbetet med att öka antalet ramavtalsområden och att göra avtalen så avändbara som möjligt för inköparna i kombination med att följa lagens ramar och att dessutom öka användandet av inköpssystemet pågår konstant. Inköpare ute i verksamheten erbjuds kontinuerligt utbildning i inköpssystem samtidigt som inköparna rutinmässigt också bjuds in att delta i referensgrupper i samband med ramavtalsupphandlingar. Dessa personer tillför stor kunskap kring de olika produktområdena och behövs för att kunna ställa rätt krav i upphandlingen och även vara behjälpliga vid implementeringen av avtalen i verksamheten. Inköpssystemet Användningen av inköpssystemet har fortsatt öka och i genomsnitt läggs drygt 850 beställningar per månad. Det finns ramavtal på 130 produktområden varav 66 är beställningsbara. De fyra fokusområden som identifierades under 2015, når målen under 2016. Det innebär att kontorspapper till 95 procent köpts via inköpssystemet, kontorsmaterial till 83 procent, kaffe till 86 procent och kringutrustning till datorer till 92 procent. 46