Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildning mot yrkesämnen



Relevanta dokument
Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)

EUROPAPARLAMENTET RÅDET

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

European Qualifications Framework (EQF) Referencing Guide. Guide till att koppla ihop övergripande färdigheter till lärandemål för EQF- referens

Examinas, lärokursers och övriga samlade kompetensers placering på kvalifikationsnivåerna

1 (16) Datum: Diarienr: YH 2012/1343

Ansökan om statsbidrag för yrkesvux 2012

Referensramen för examina inom högskolan och SeQF. Janerik Lundquist

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet

Behörighet för lärarexamen hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet

Anna Kahlson, Pär Sellberg, Nationella samordnare validering

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

Gymnasiereformen i korthet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Yrkeskunnande. en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. Betänkande av utredningen Utbildning till yrkeslärare.

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Sökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

HUR GÖR DU FÖR ATT VÄLJA?

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Att tänka på inför ditt gymnasieval

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande

Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

HUR GÖR DU FÖR ATT VÄLJA? Lär dig tekniken att göra ett skickligt val

Kort om gymnasieskolan

Jämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18

Välkommen på. gymnasieinformation!

Nätverk för validering inom högre utbildning

Välkommen till gymnasieskolan!

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Degerfors (1862) period 20091

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

PÅBYGGNADSUTBILDNING TILL LÄRARE 90HP HÖSTEN 2010 YRKESÄMNE I GYMNASIESKOLAN

Förslag avseende handels- och administrationsprogrammet Förslag till försöksförordning med handelsinriktning på ekonomiprogrammet

Naturbrukskonferensen 2016

Välkommen till. gymnasieinformation!

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2012/13

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17

Lärarkonferens om Gy2011

Färdigheter. (utföra uppgifter och lösa problem) Utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde,

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20071

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Studiedagsprogram 29 mars

SeQF och ansökan YH. myh.se

UHR:S samordningsuppdrag för validering av yrkeskunskaper

Attityder, antal och etablering

Naturbrukskonferens 2015

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Svensk författningssamling

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

Den svenska gymnasieskolan

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

En svensk referensram för kvalifikationer vad är det och hur kan det användas? seqf.se

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

En svensk referensram för kvalifikationer - i praktiken. myh.se

SeQF - vad gäller praktiskt för utbildningsanordnare. Sven-Owe Eriksson och Stefan Skimutis Stockholm

Jämtlands läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år...

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.

Tabell 1: Programmen i Jämtlands län som ger högst inkomst

Den svenska gymnasieskolan

Vuxenutbildning efter reformerna

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Gymnasieinformation läsåret 14/15 Vad tycker du om att göra? Intressen Fritidssysselsättning Favoritämnen

Svensk författningssamling

SEMA OREN. Gymnasiepokalen en sjukamp mellan elva yrkesprogram. Thomas Lundberg. regiongavleborg.se

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2011 i Stockholms län

Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning * = inklusive färdighetspoäng

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret 2016/17

Beslutsprocesser. Jag. Alternativ. Gymnasievalet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Bilder från fotofinnaren.se

Attityder, antal och etablering

Information inför gymnasievalet 2017

Attityder, antal och etablering

Mer detaljerad beskrivning av de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

GYMNASIET Vad innebär det?

Transkript:

Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen

Problembilden (Skolverkets statistik)

Problembilden med lärare i yrkesämnen, några exempel från yrkesämnen Lärare i ämne/ämnen % utan ped. högskoleexamen bygg-/anläggningstekniska 40,1 fordonstekniska 49,4 media 58,6 omvårdnads 15,8 barn-/ungdoms 12,4 (Skolverkets statistik)

Framtida behov av lärare i yrkesämnen fram till 2012 Examinationsbehovet i yrkesämnen är 740 lärare per år Läsåret 2006/07 examinerades ca 300 lärare i yrkesämnen

Flera anledningar till varför en individ inte söker till lärarutbildningen Ekonomiska skäl Sociala skäl Tillgången till utbildning Saknar meriter

Behörighetskrav till lärarutbildningen mot yrkesämnen i dag Omfattande yrkeserfarenhet Relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande

Lärarutbildningen i yrkesämnen över tid 5 veckors lång utbildning under första halvan av 1900-talet, enbart pedagogisk utbildning 15 veckors lång utbildning under 50-talet, enbart pedagogisk utbildning 33 veckors lång utbildning under 60-talet, enbart pedagogisk utbildning 40 veckors lång utbildning under 70-talet, enbart pedagogisk utbildning 100 veckors lång utbildning under 90-talet både ämnesstudier (60 veckor) och pedagogisk (40 veckor) 120 veckors lång utbildning från och med 2001, både ämnesstudier (60 veckor) och pedagogisk (60 veckor)

Utredningens huvudsakliga uppdrag Hur ett system för bedömning och dokumentation av yrkeskompetens och yrkeserfarenhet kan utformas och genomföras för sökande till utbildning till en examen för lärare i yrkesämnen på gymnasial nivå, Hur krav på behörighet för tillträde till utbildningen som lärare i yrkesämnen på gymnasial nivå kan omfatta relevant yrkesutbildning och yrkeserfarenhet, På vilket sätt branscher och näringslivsorganisationer kan involveras i arbetet.

Utredningens arbetssätt Möten med branscher/yrkesnämnder, Möten med lärosäten, Möte med andra intressenter, fackliga etc., Möte med skolhuvudmän, skolledare, lärare, Möte med organisationer som arbetar med validering, Möte med samtida utredningar och Expertgrupp

Samtida utredningar som påverkat ställningstaganden En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109), Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Yrkeshögskolan för yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Dagens yrkesförberedande program Barn- och fritidsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Omvårdnadsprogrammet Teknikprogrammet

Dagens yrkesförberedande program Byggprogrammet El-programmet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet

Föreslagna yrkesprogram Programmet för Bygg- och Anläggning, Programmet för Djurhållning och Naturbruk, Programmet för El- och Energiteknik, Programmet för Flygteknik, Programmet för Fordon och Transporter, Programmet för Handel och Administrativ service, Programmet för Hantverk, Programmet för Hotell och Turism, Programmet för Industriell teknik, Programmet för Ledarskap och friskvård, Programmet för Restaurang och Livsmedel, Programmet för Sjöfart, Programmet för VVS-, Klimat och Fastighetsteknik, Programmet för Vård och Omsorg.

Föreslagna högskoleförberedande program Programmet för Ekonomi, Programmet för Estetik och Humaniora, Programmet för Naturvetenskap, Programmet för Samhällsvetenskap och Media, Programmet för Teknik.

Utgångspunkter vid förslag till förändringar Hur kan särskilda behörighetskrav formuleras för lärare i yrkesämnen så att de öppnar upp möjligheten för fler individer att vara behöriga sökande än i dagens system och som samtidigt säkrar tillräcklig ämneskunskap? Hur säkerställs en nationell likvärdighet och rättsäkerhet vid bedömning av yrkeskunnande för den sökande? Vilken precisionsnivå måste ett bedömningssystem ha för att ge tillräcklig förutsägbarhet när det gäller kunskap i kommande undervisningsämnen?

Förslag till förändring för ökad rekrytering För att antas till lärarutbildningen i yrkesämnen är den behörig som utöver grundläggande behörighet har: godkända resultat från en högskoleutbildning omfattande minst 90 högskolepoäng i relevant ämnesområde, och kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, eller godkända resultat från annan eftergymnasial utbildning omfattande minst 60 veckors heltidsstudier i relevant ämnesområde, och kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, alternativt intyg utfärdat av Skolverket på bekräftade kunskaper och kompetenser som motsvarar kvalifikationskrav inom sökt ämne/inriktning eller yrkesutgång.

Grund för ställningstaganden Rimligt att det även fortsättningsvis är möjligt att uppnå särskild behörighet genom högskolestudier i relevant ämnesområde Rimligt att anta att det finns/kommer att finnas eftergymnasiala kurser utanför det traditionella högskolesystemet som har relevans för att undervisa inom de ämnesområden som existerar inom gymnasial yrkesutbildning Branschrepresentanter, skolledare, lärare och lärosäten anger att det är möjligt att utveckla tillräcklig praktisk och teoretisk ämneskunskap för undervisningen genom lärande i arbete

Förslag till individens rätt till validering av yrkeskunskaper En individ som söker till lärarutbildningen med inriktning ska ha rätt att få sina kunskaper validerade av Skolverkets Nationella programråd.

Validering som företeelse Validering process som innebär en strukturerad bedömning, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetenser som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Övergripande ramverk (Valideringsdelegationens slutrapport, 2008, s. 165).

Förslag till system för bedömning och dokumentation av yrkes- och ämneskunskap Bedömningen av yrkes- och ämneskunskap ska utgå ifrån på förhand fastställda kvalifikationskriterier för såväl inriktning alternativt yrkesutgång som de programgemensamma yrkesämnena inom respektive yrkesprogram. Efter bedömning av yrkes- och ämneskunskap ska validanden erhålla ett intyg där det anges om individen uppfyller de särskilda behörighetskraven till lärarutbildningen eller ej och i så fall inom vilket ämne/inriktning eller yrkesutgång.

DEN EUROPEISKA REFERENSRAMEN FÖR KVALIFIKATIONER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (EQF) Kunskaper Färdigheter Kompetens Nivå 1 Grundläggande allmänna kunskaper Grundläggande färdigheter för att utföra enkla uppgifter Arbete eller studier under direkt övervakning i ett strukturerat sammanhang Nivå 2 Grundläggande faktabaserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde Grundläggande kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att använda relevant information till utförande av uppgifter och lösning av rutinmässiga problem med hjälp av enkla regler och verktyg Arbete eller studier under övervakning, med viss självständighet

DEN EUROPEISKA REFERENSRAMEN FÖR KVALIFIKATIONER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (EQF) Kunskaper Färdigheter Kompetens Nivå 3 Kunskaper vad gäller fakta, principer, processer och allmänna begrepp inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att utföra uppgifter och lösa problem genom att välja ut och tillämpa grundläggande metoder, verktyg, material och information Ta ansvaret för fullgörandet av arbetseller studieuppgifter Anpassa det egna beteendet till omständigheterna vid problemlösning Nivå 4 Faktabaserade och teoretiska kunskaper i breda sammanhang inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för lösningar på specifika problem inom ett arbetseller studieområde Utöva egenledning inom riktlinjerna för arbets- eller studiesammanhang som vanligtvis är förutsägbara men kan ändras Övervaka andras rutinarbete, med visst ansvar för bedömning och förbättring av arbets- eller studieverksamhet

DEN EUROPEISKA REFERENSRAMEN FÖR KVALIFIKATIONER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (EQF) Kunskaper Färdigheter Kompetens Nivå 5 Övergripande, specialiserade, faktabaserade och teoretiska kunskaper inom ett arbets- eller studieområde samt medvetenhet om denna kunskaps gränser En övergripande skala kognitiva och praktiska färdigheter för att utarbeta kreativa lösningar på abstrakta problem Utöva ledning och övervakning av arbets- eller studieverksamhet där det finns oförutsägbara förändringar Se över och utveckla egna och andras prestationer Nivå 6 Avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde som inbegriper kritisk förståelse för teorier och principer Avancerade färdigheter i vilka man uppvisar skicklighet och innovation, och som behövs för att lösa komplicerade och oförutsägbara problem inom ett specialiserat arbets- eller studieområde Hantera komplicerade tekniska eller yrkesrelaterade aktiviteter eller projekt, ta ansvar för beslutsfattande i oförutsägbara arbets- eller studiesituationer Ta ansvar för ledning av individers och gruppers yrkesutveckling

DEN EUROPEISKA REFERENSRAMEN FÖR KVALIFIKATIONER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (EQF) Kunskaper Färdigheter Kompetens Nivå 7 Mycket specialiserade kunskaper, varav en del ligger i spetsen för kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, som grund för eget tänkande och/eller forskning Kritisk medvetenhet om kunskapsfrågor inom ett område och i beröringspunkterna mellan olika områden Specialiserade färdigheter för problemlösning som behövs inom forskning eller innovation för att utveckla nya kunskaper och nya förfaranden och integrera kunskaper från olika områden Hantera och omvandla arbets- eller studiesituationer som är komplicerade, oförutsägbara och kräver nya strategiska tillvägagångssätt Ta ansvar för att bidra till yrkesrelaterade kunskaper och praxis och för att se över arbetslagens strategiska prestation Nivå 8 Kunskaper på den mest avancerade nivån inom ett arbetseller studieområde och i beröringspunkterna mellan olika områden De mest avancerade och specialiserade färdigheterna och metoderna, inbegripet den syntes och bedömning som behövs för att lösa kritiska problem inom forskning eller innovation och utvidga och omdefiniera befintliga kunskaper eller yrkespraxis Uppvisa betydlig auktoritet, innovation, självständighet, akademisk och yrkesrelaterad integritet och varaktigt engagemang för utveckling av nya idéer eller förfaranden i spetsen för arbets- eller studiesituationer, inbegripet forskning

Intygets innehåll Intyget bör bestå av följande områden: En inledande text som anger i vilket sammanhang intyget är framtaget och i vilket syfte, Vem som har ansvaret för intygets giltighet och giltighetstid, Vilka utgångspunkter som föreligger dvs. de kvalifikationskriterier som utgör grund för bedömning, Att det tydligt framgår om individens kunskap och kompetens är tillräcklig eller ej för att ge särskild behörighet till lärarutbildningen inom sökt område.