Kernekraftværker Forskningsneakcorer. t/hi-

;<ø-/ooo *<o Kernekraftværker Forskningsneakcorer t/hi-

Nordisk Nordisk Pohjoismainen Nordic keme- kim- ydin- nuclear sikkerheds- sakerhets- turakisuus- safety forskning forskning tutkinus research NKS(91)2 1991-01-25 DET NORDISKE KERNESIKKERHEDSPROGRAM 1990-1993 Årsplan for 1991

Indholdsfortegnelse Side 1. Indledning 3 2. Arbejdsplan for de enkelte programområder BER programmet 5 KAN programmet 21 RAD programmet 41 SIK programmet 57 SAM sekretariatet 71 3. Oversigt over financeringsbehovet 1591 73 %

Indledning Årsplanerne for 1991 er udarbejdet af projektlederne for de enkelte projekter og sammenfattet af de fire koordinatorer for områderne Beredskab i unormale strålingssituationer (BER), Kerneaffald og nedlægning (KAN), Radioøkologi (RAD), Reaktorsikkerhed - kundskabsmæssig beredskab (SIK), samt for fællesudgifterne (SAM) af sekretariatet. Årsplanerne skal ses på baggrund af årsrapporten for 1990, NKS(91)1. Der er store forskelle i detaljeringsgraden mellem de enkelte projekter. Dette hænger sammen med den indkøringsfase, som mange af projekterne har været igennem, og som for visse af dem først vil udkrystallisere sig i detaljerede arbejdsplaner i løbet af de første måneder i 1991. Det finansieringsbehov som er angivet for de enkelte projekter er for de flestes vedkommende det totale behov inklusive restbeløbet på de bestillinger, som blev foretaget i 1990. Der er dog en del undtagelser herfra (bl.a. BER-2, KAN-2, KAN-3, SIK-2 og SIK-3). Spørgsmålet om finansiering af de enkelte projekter med NKS-midler i 1991 vil blive afgjort af NKS og forelagt konsortialparterne til godkendelse. h

ÅRSPLAN FOR BER-PROGRAMMET 1991 Programkoordinator: Erling Stranden, SAT. 1» generelt BER - programmet har 4 delprosjekter: BER - 1: BER - 2: BER - 3: BER - 4: "Spredningsprognoser og omgivelseskonsekvenser" Prosjektleder: Ulf Tveten, IFE "Strategi og metodikk for målinger samt håndtering og utveksling av data for beslutningstagere". Tidligere projektleder: Leif Blomqvist, STUK. "Evaluering, harmonisering av planleggingen for mottiltak og anvendelse av tiltaksnivåer". Prosjektleder: Ole Walmod-Larsen, Risø "Underlag for informasjon til publikum". Prosjektleder: Sven Carlsson, SSI I tillegg til disse delprosjektene arbeides det som et eget prosjekt med utarbeidelse og gjennomføring av et program for fellesnordisk beredskapsøvelse. (BER-5). Til nå har arbeidet i stor grad gått med til å konstituere prosjektgruppene og å få startet opp prosjektarbeidet. Noen av delprosjektene har hatt en del vanskeligheter underveis ved at det har vxrt utskiftninger av personer i gruppene. Det har også vxrt utskiftninger i referansegruppen og nye medlemmer er formelt ennå ikke oppnevnt. Disse vanskelighetene gjenspeiles til en viss grad i planene for 1991, og noen av planene er derfor nokså vage. Vi regner imidlertid med at disse problemene løses underveis og at prosjektene vil kunne gjennomføres i henhold til opprinnelige intensjoner. Øvelsesprogrammet er i stor grad avhengig av de ulike delprosjektene. Det har vxrt arbeidet med rammene for øveisene, og det vil i 1991 skrives kontrakt med konsulter for é utpensle øvelsesopplegg fram mot sluttøvelsen i 92/93. 2, Planer for de enkelte delprosjekter. I det følgende er det gitt årsplaner for de enkelte delprosjekter lnnen BER-programmet. 5

Tidsplan og spesifikasjon for hver enkelt arbeidsoppgave og av arbeidsoppgaver for prosjektleder. BER-1 BER-11 Spredningsmodeller i realtid BER-111 Kartlegging. Den nordiske del av denne oppgaven ble stort sett utført i 1990, men det gjenstår i systematisere og komplettere opplysningene om nordiske program. Dette vil utføres av prosjektlederen. Det er vanskeligheter med å få alle de aktuelle informasjoner, fordi noen av programmene er kommersielle. Med andre programmer er vanskeligheten at de er så uferdige at spesifikasjonene ikke er avklart. Informasjon om programmer utenfor Norden vil tas fra den undersøkelse OECD/NEA's ekspertgruppe GRECA utførte for noen år siden, oppdatert med informasjon fra ATMES Workshop i mars 199L Denne oppgaven vil også utføres av prosjektlederen. Dette betyr at BER-111 først kan avsluttes sent på våren 1991* BER-112 Identifikasjon av krav. Iflg. prosjektbeskrivelsen gjelder dette krav til selve dataprogrammene, inngangsdata vedr. meteorologiske og radiologiske forhold, koblinger mellom program og data, presentasjon og dokumentasjon av resultater, krav til nøyaktighet. Det synes tvilsomt allerede nå at den omfattende målsetningen kan nås. Hovedproblemet er at man synes å vsre lengre fra en løsning på problemet med back-fitting fra Donitoreringsdata enn man hadde inntrykk av da prosjektbeskrivelsen ble utarbeidet. En annen side ved probleoene er at det synes vanskelig å stille almengyldige krav til dataprogrammene, da landenes respektive program er bygget på temmelig forskjellige konsepter. En oppgave som det har vcrt uttrykt interesse for å utføre. er å bestemme usikkerheten i beregningene for noen forskjellige forhold for de forskjellige beregningsmodeller. Dette er en ytterst komplisert oppgave. I 1991 vil en begrenset usikkerhetsvurdering redegjøres; nemlig usikkerheten forbundet med vindhastigheter og vindretninger. Oppgaven vil utføres på Risø og saomenfaller med arbeide de skal utføre for CEC. Bakgrunnen for oppgaven er egentlig vindmøller. De øvrige arbeidsoppgaver (krav til input/output etc.) vil vsre meget møte-intensive; noe som er en temmelig dyr arbeidsmetode. Også for denne oppgaven ser det ut til at det er mest hensiktsmessig at prosjektlederen utarbeider den forventede dokumentasjon fra arbeidet. BER-113 Evaluering og samordning Evaluerings-delen av denne arbeidsoppgaven vil det vare vanskeligheter med. En evaluering av lkke-nordiske modeller kan sikkert gjennomføres, men vil kanskje ikke ha så stor hensikt ettersom de respektive nordiske land ser ut til allerede å ha gjort sine aodell-valg. En evaluering av de nordiske modellene vil vsre nesten umulig å gjennomføre, fordi de eneste personer kompetente til å gjennomføre evalueringen vil vsre de samme personer som utførte utviklingsarbeidet. Å overlate evalueringen til ikke-nordisk ekspertise vil bil meget kostbart, samtidig som konklusjonene neppe vil aksepteres av alle nordiske parter. Et brukbart alternativ til evaluering av programmene er evaluering av deres anvendelighet i sammenheng med nordiske beredskapsøvelser. Dette innebsrer at evalueringen må utføres av representanter for oyndighetene. 6

I 1992 planlegger SMHI å utføre ytterligere beregninger for å kvantifisere forskjellige deler av usikkerhetene forbundet ned prognoser. En samordning bør kunne gjennomferes pfi ett eller flere alternative nivåer. Det aest ambisiøse er å oppnå at alle beregningsprogrammer i Norden vil gi saaae resultater (føre til de samme beslutninger) i hver enkelt ulykkessituasjon. En enklere målsetning er fi oppnå at programmene med et minimum av vanskeligheter kan anvende hverandres inputdata og at programmene gir resultatene i en form som lett kan forstaes i alle nordiske land, og lett kunne sammenlignes med resultater fra de andre beregningsprogrammer. Til en viss grad foregår disse oppgavene løpende gjennom hele BER-11. men en spesifikk innsats vil først igangsettes i 1992 og avsluttes i 1993- BER-12 Konsekvenser av radioaktivt nedfall BER-12 har en overordnet målsetning: Å kunne, ut fra opplysninger om deponeringssituasjonen, forutsi stråledoser via alle forskjellige eksponeringsveier for de forskjellige tidsfaser. De øvrige målsetniger er: a) Å sammenstille ny kunnskap om hvordan radioaktive stoffer beveger seg gjennom de forskjellige typer omgivelser. b) Fremskaffe de best mulige paramcsrverdier som beskriver de respektive fenomener som påvirker stoffenes bevegelser gjennom omgivelsene. c) Vurdere hvordan eksisterende modeller ned tilhørende parameterverdier bør modifiseres for å tilpasses spesifikke ulykkessituasjoner. BER-121 Stråling fra bakken Denne oppgaven (i likhet med det meste av BER-12-arbeidet) vil mest bestå av systematisk samling av informasjon. Mengden tilgjengelig informasjon er imidlertid meget stor, og det er ofte uklarheter når det gjelder påliteligheten av de rapporterte resultater, så vurderingen av resultatene vil vare en stor del av arbeidsoppgavene i BER-12. I BER-121 er det viktigste forskningsarbeidet utført i Sverige; i Gavle- og Uppsala-traktene. Store deler av afilingene i Gavle-området har hittil Ikke vart tilgjengelige, da de tilhører CEGB i Storbritannia, og de har ende ikke blitt publisert. Kontakt er tatt for å få tilgang til disse resultatene. De øvrige målinger 1 Gavle-området er utført av Risø og UK Safety and Reliability Directorate (SRD). Tilgjengelig Informasjon har til en stor grad blitt oppsummert i 1990, og en rapport vil foreligge tidlig på nyåret 1991* Ny informasjon vil tas inn ettersom den blir tilgjengelig, og rapporten gradvis utvides. Arbeidsoppgaven ventes øvsluttet midt i 1992, og Studsvik forestår rapporteringen. BER-122 Stråling fra skyen Denne oppgaven vil v*re enklere å få utført enn de andre BER-12-oppgavene, fordi det meste av det utførte 7

arbeidet på dette feltet i nordisk saanenheng er utført av den samme person (på Risø) som har fått ansvaret for å utarbeide BER-122-rappor ten. Disposisjon for rapporten ble utarbeidet tidlig på høsten 1990, og den er planlagt ferdigstillet sent i 1991. BER-123 Terrestriske eksponeringsvejer Soa første oppgave innen BER-123 ble valgt å forsøke å fremskaffe en oversikt over hva soa kan vsre de viktigste terrestriske eksponeringsveier for forskjellige deler av de nordiske land. Det foreligger nå en foreløpig rapport oa klassifisering av typer jordbruksoaråder i Finland og Sverige. Tilsvarende arbeide er utført for Norge, og resultatene foreligger i fora av kart der en fargekode angir viktigheten av forskjellige typer jordbruksprodukter (fra bcr (dyrkete) og frukt til reinsdyrkjøtt) for hvert enkelt fylke. Tilsvarende arbeide for Danaark vil utføres tidlig i 1991. Annen halvpart av 1991 vil anvendes til å saale opplysninger oa overføringsfaktorer og vurdere hvordan dette aaterialet kan settes i en slik fora at det kan vare anvendbart i beredskapssaaaenheng. Et viktig aspekt er den aåten konsekvensene vil vare forskjellige for forskjellige årstider. I den forbindelse vil man utnytte arbeidet innen IAEA's VAMP*s "seasonality group". Rapport plenlegges ferdig på våren 1992. Siste del av BER-123 vil bestå i å oppsummere all inforaasjon om langtidsmottiltak, soa nedforing. tilskudd av bentonitt eller Berlinerblått etc. Rapport på denne del av arbeidet skal foreligge soaæren 1993* Det vesentlige av arbeidet i 1991 utføres i Finland og Norge. BER-12M Akvatiske eksponeringsvejer Denne arbeidsoppgaven har mange likhetspunkter med BER-123, men er mindre omfattende, da antallet aulige eksponeringsvejer er»indre. Hele BER-124 plenlegges utført i 1992, og det er fra finsk side uttrykt ønske oa å få lagt ansvaret for denne oppgaven dit. BER-5 Beredskapsgvelser Av de tre typer øvelser foreslått, er typen "functional" av spesiell interesse for BER-1-deltågerne. Fra diskusjonene på seminaret i november 1990 fremkom det at man så det hensiktsaessig å utføre en "functional" rundt 1. juni 1991 Denne skal først og freast vare rettet aot å utprøve overføring av inforaasjon sos har saanenheng med utarbeidelse av prognoser for skyens bevegelser og estiaering av konsentrasjoner av radioaktive aaterialer. Det er ikke planlagt noe agte i denne samaenheng, da det nettop er overføring av Inforaasjon ælloa de respektive nordiske institusjoner soa skal utprøves. 6

Prosjektlederens spesifikke oppgaver i 1991: - Sørge for å arrangere de prosjektaøter soa er nødvendige for 4 holde freadrift i prosjektene. og lede disse. - Sørge for at planene lagt på prosjektaøtene/ber-seainarene blir utført. - Fungere soa prosjektenes kontakt til/fra det nordiske og internasjonale fagmiljø; ikke ainst andre NKS-prosjekter. Spesielt viktig er kontakten til BAD. - Sørge for freadrift av de aktuelle deler av beredskapsøvelsene. - Skrive rapport fra BER-111. Ferdig ca. april 1991. - Skrive rapport fra BER-112. Ferdig ca. deseaber 1991. - Binde saaaen de forskjellige deler av BER-12. - Planlegge "functional" beredskapsøvelse. Planlagte agter i 1991 9. januar Prosjektaøte BER-12 10. januar Prosjektaøte BER-11 April Rundreise for prosjektlederen for å planlegge beredskapsøvelse, og for å ferdigstille rapport fra BER-111. Noveaber, (like Prosjektaøter BER-11 og BER-12, og saalet, der aan før seminaret) oppsuamerer erfaringene fra beredskapsøvelsen og planlegger neste. November BER-seminar. 9

BER Årsplaner 1991. MQ2«irWW (DKK). 1990 1991 1992 1993 BBl-111 Kartlegging 110 BER-112 Krav BER-113 Saamrdnins; BER-121 Marken 30 BER-122 Skyen 30 BER-123 Terrestrisk 60 BER-124 Akvetiek 25 1 1*0* 90' 45 4 1005 350 105 105 140 350 175 Projektleder 60 60 60 60 Reiser/BER-ll 25 Reiser/BER-12 35 Radser/prosjektleder 30 30 10 30 30 10 15 15 10 Totalt 350 530 770 625 BER-5 90 1 IFE * Deles slik: SHHI 50. Risø 40. * Studsvik * Risø 5 Deles slik: VTT 50. IFE 50 DMI 40. FMI 10 Kjeller, 21/1-91 10

Budsjett/Avtaler (DKK). Status 8. jan. 1991. Prosjekt Budsjett/ Avtaler Nordiske»idler utbetalt Restbelø] BER-1/1100 Budsjett 350.000 DMI/BER-11 Risø/BER-11 SMHI/BER-11 IFE/BER-123 Risø/BER-122 STUD/BER-121 VTT/BER-123 Prosjektleder Reiser/BER-11 Reiser/BER-12 27.5OO 27.500 55-000 30.000 30.000 30.000 30.000 60.000 25.000 35.OOO 27-500 27.500 55.OOO 30.000 12.000 30.000 30.000 60.000 1*1.500* 21.700* 0 0 0 0 18.000 0 0 0 IO.5OO' 13.300 lait/rest 0 ca. 41.800* * Beløpene på reiser kan ikke settes opp neyaktig. Fakturaene sos er levert er i alle forskjellige nordiske valutaer, og jeg vet ikke hvilken kurs soa brukes ved utbetaling. Nasjonale»idler Prosjekt Nasjonal innsats (DKK) BER-1/1100 DMI/BER-11 Risø/BER-11 SMHI/BER-11 IFE/BER-123 Risø/BER-122 STUD/BER-121 VTT/BER-123 Prosjektleder 27.500 200.000 350.000 30.000 12.000 30.000 30.000 60.000 For de fleste av underprosjektene er de nasjonale aldler vanskelige å best e e, da de nordiske prosjektene ikke er klart avgrenset fra nar beslektede nasjonale prosjekter. For noen har det vart aulig & fremskaffe et tall for den nasjonale innsatsen, og for de andre er det nasjonale bidraget satt lik det nordiske. I de fleste tilfelle er det betydelig større. Kjeller, 8. januar 1991 Ulf Tveten 11

BER UTKAST 28.12.1990 BER-2 (90) 08 ÅRSPLAN 1991 - BER-2 Strategi och metodik for matningar samt behandling och utv&xling av data for beslutsfattare. Planlagt arbete och deltagande organisationer. Inotn BER-2 fort sat ter de två delprojekt som start at s upp under Ar 1990: - BER-22 "A system study for rapid exchange of radiological environmental data between the Nordic countries", och - BER-23 "On-line flyveopmål Inger i en akut situation, samarbejde mellem de nordiske land". Arbetet planeras utforas av samma kontraktorganisationer som tidigare, dvs Statens Datorcentral i JyvaskylS (VTKK) och Infocon i Kopenhamn. Under 1991 kommer flere deltagarorganisationer i samtliga nordiske lttnder att kontaktas. Safort tillrackligt material fran dessa projekt finns tlllgttngligt strttvar projektledaren att igångsatta ttven delprojekt BER-21, en kartlttggning av gttngse matmetoder i en beredskapssituation i de olika lttnderna. Inom projekt BER-22 omfattar fortsatt arbete under ar 1991 en provdrift av det prototypsystem som framstttllts med projektmedel undet 1990. Under provdriften som planeras omfatta alia nordiska lttnder, Insamlas feedback bl.a. om dataformat, protokoll och adb-teknisk losning. Erfarenheterna analyseras och systemets slutliga innehall och tekniske specifikationer fastslås. Inom projekt BER-23 slutfores en analys av mojligheterna att samordna/standardisera uppbyggnlngen av nationella 12

BER flygmätningssystem, med sikte på att dessa skall kunna arbeta samman tekniskt, metodmässigt och styrningsmässigt. För att värdera flygmätningar i samband med beredskapen som helhet skulle det vara värdefullt att få till stånd en utprövning av flygmätningar i beredskapsövningar, med den vikt man kan föreställa sig att flygmätningar kunde ha i en akut situation. Sådana utprövningar kan genomföras med moderata ändringar i existerande utrustning och metoder. Huvudvikten borde då läggas vid: den taktiska användningen av flygspårning, utprövning av on-line datatransmission, utprövning av GPS-navigationsutrustning så snart lämpliga instrument finns tillgängliga. Det fortsatta arbetet inom BER-23 kunde planera sådana utprövningar i mån av möjlighet i samband med nationella beredskapsövning?r under 1991-92. Erfarenheterna kunde sammanfattas som en kunskapsbas inför den gemensamma nordiska beredskapsövningen inom BER-programmet. Förslag till finansiering Nordisk finansiering: - BER-22 (VTKK): 150.000 - BER-23 (Infocon): 150.000 - Till projektledarens disposition (för resor och projektdeltagarmöten + reservation för BER-21) 100.000 400.000 Nationell finansiering: - Bidrag till BER-22 från Handels- och Industriministeriet, Helsingfors 150.000 - arbetsinsats, STUK + Inrikesministeriet, SF (3 maninånader) 165.000 - arbetsinsats koordinert av Civilforsvarsstyrelsen, DK (2 naranånader) no.ooo 425.000 13

BER Rapportering Från projekten BER-22 och BER-23 förväntas rapporterna om 1990 års arbete inom januari 1991. För arbetet år 1991 uppdelas rapporteringen i vardera projekten i en delrapport inom juni månad och egentlig arbetsrapport vid årets slut. 14

BER-i: Evaluering, harmonisering og planlcgning for modtiltag og anvendelse af tillcgsniveauer. ARBEJDSPLAN 1991. Anneli Salo, STUK Indtil udgangen af 1990, har indvilliget 1 at ville oeltage 1 projektets videre arbejde som konsulent. "Hyndighedsgruppen" skal i BER-3.2 - delprojektet: 1. Vurdere de foreliggende Nordiske og internationale modforanstaltninger og indgrebsniveauer 2. Gennem optimering - eller anden analyse, som gruppen natte finde relevant - definere niveauer, der vil holde den totale skade for samfundet sd lavt som muligt. 3. Hvor fællesnordiske niveauer ikke er opnåelige, at beskrive nationale begrundelser for afvigelser fra de Ideelle, gennem gruppens arbejde definerede Indgrebsniveauer. 4. Fremsatte forslag til de Nordiske strålebeskyttelsesmyndigheder til vedtagelse. 5. Diskutere BER-projektets øvelsesvirksonhed med indfaldsvinklen: Indgrebsniveauer og modforholdsregler. "Myndighedegruppen" afholder sit neste arbejdsmøde i Stockholm d. 25. og 26. februar 1991. Til dette møde foreligger den nu fsrdiggjorte delrapport BER-3.1, materialet om nationale forholdsregler 1 de Nordiske lande samt kopi af "THE 1990 RECOMMENDATIONS OF ICRP", R. H. Clarke, November 1990. Inden BER-fJVELSE-mødet, 12. -13. marts i DK, gennemdrøftes pkt 5 og et forslag til øvelsesvirksomhed søges fremlagt. Det forventes, at der kan defineres nsrmere analyser 1 overensstemmelse med 2, «om kan udlsgges som delprojekter (BER-3.2.1 og evt.ber-3.2. 2). Defineres delprojekter på det første arbejdsmøde, forventes "Myndighedegruppen" at holde sit nsate to-dagesmøde i august. Hvis ikke - regnes der med endnu et arbejdsmøde hertil i foråret 1991. 15

BER TIDSPLANLEGGING FOR 1991 PROSJEKT: BER-3 PROSJEKTLEDER: Ole Walmod-LaRSEN BER-3. (90) 7 1990-12-21 TID DELOPPGAVE jan feb mar apr mai jun jul aug sep okt nov des 1 1 1 I BER-3.1(90)1 1990-12-19 BER-3.2 fortsætter gennem 1991 - t> BER-3.2.1 BER-3.2.2 >. RAPFORT/M0TE BER-3.2. møder I 25-26/21 I rapport til BER-5-gVg Se 16

BER Budget 1991: Lønudgifter:OW-L 60000 rejseudgifter OW-L 14000 BER-3.2 (91) projektopg. 1 og evt. 2 115000 3 arbejdsmøder 2 dage 6 pers. 42000 126000 BER-3 deltagelse 1 seminar pvelsesindsats 1991, lønudgifter, rejser, konsulentopgaver Samlet budget BER-3 1991: 3SOOO 50000 4O000O 17

BER-program met 1991-0M5 Årsplan avseende profeti BER 4, 1. Under året fir målsättningen att en produktionsplan skall upprättas för framtagning av internordiskt informationsmateriel. Dessutom planeras ett seminarium under arbetsnamnet "Mänskliga reaktioner i krislägen". "Funktionsövningar" i form av studier av praktikfall samt diskussion av otika scenarier, framför allt sådana söm år en följd av ryktesspridning. 2. Årets första sammanträde äger rum I Stokholm den 5-6 februari. I sammanträdet deltar de som ingår i projektet och som avses genomföra de i punkt 1 angivna uppgifterna. Resultatet av detta sammanträde är helt avgörande för hur arbetet under resten av året skall genomföras. Bland annat skall definitivt beslut då fattas om slutligt namn på seminariet och tid och plats för genomförande. Ett sammanträde tillsammans med "Kontaktforum" är planerat till den 19 februari. På grund av att Norges representant lämnar projektet är det osäkert om sammnantrådet kan genomföras. 3. Finansieringen av årets arbete är också beroende av sammanträdet i Stockholm. Efter redovisning av den inventering av befintligt materiel som pågår kommer underlag att finnas för att ta ställning till dels öen nyproduktion som behövs och dels det översättningarbete som kan ske av befintligt materiel. Kqsjaaden för den pågående inventeringen av infomateriel kommer att Ull Hl CÄ50.000 CÄ50.0UU btl SEK. Sven Carlsson Projektledare 18

BER 1991-01-21 Komplettering till Årsplan: Utöver kostnaden för inventering beräknas 50.000 SEK Resekostnader 60.000 Konsultarvode+projekltkostn 60.000 Seminariekostnader 60.000 Prod av infomateriel 1S0Q00 formatter ej. Summa: 400.000 tryckningkostnader) 19

BER-5. Øvelse. Prosjektgruppen består av Johs Jensen, Civilforsvarsstyrelsen, Mauritz Wallin, SSI, Ole Walmod-Larsen, Risø, Arne Bull, Universitetet i Oslo, Ahti Toivola, TVO, Erling Stranden, SAT. Det er utfra diskusjoner innen prosjektgruppen og referansegruppen og på basis av inntrykkene fra BER-seminaret laget tentative rammer for øvelser fram mot 1993. Disse rammene er foreløpige, og trenger mer bearbeiding før konkrete øvelsesopplegg kan utarbeides. Det legges stor vekt på at de ulike lands myndigheter kan fremkomme med synspunkter på øvelsesopplegget. Utfra rammene som gis av prosjektgruppen vil det bli tätt kontakt med en eller flere konsulter som kan stå for detaljplanleggingen. Aktuelle konsulter er: Scandpower (Norge) og T. Bennerstedt (Sverige). Det er foreløpig planlagt et prosjektmøte i prosjektgruppen. Dette er fastlagt til 12. mars ved Risø. Ved dette møtet skal de to konsulter innkalles for drøftinger av opplegg og fordeling av arbeidsoppgaver. Det vil videre avhojdes møter i august og november for I følge opp status for konsultenes arbeid. Det forventes imidlertid at nordiske midler vil brukes i langt større grad i 1991 enn i 1990. Storparten av dette vil gå til kontrakter for utarbeidelse av øvelsesopplegg. Det kan også påregnes noe reiseutgifter til noen av medlemmene av prosjektgruppen, samt møteutgifter. Tentativt budsjett: Nordiske midler; Honorarer og reiser for konsulter: 250 000 Møteutgifter: 50 000 Reiser, etc. for prosjektgruppe: 50 000 Nflgflpnflle midler? Arbeidsinnsats for prosjektgruppe: 250 000 Reiseutgifter: 100 000 20

Arbetsplan for KAN-programmet 1991: KAN ÅRSPLANER FOR 1991 En sammanställning för hela KAN området ges i tabellen nedan. I tabellen anges tilldelade medel för 1990 och hur stor del av detta som tagits i anspråk via beställningar till konsulter. De här angivna beställda beloppen är i regel större än de belopp som faktiskt har betalats ut (fakturerat belopp). I tabellen anges vidare förslag till fördelning 1991 års medel. Det har därvid antagits att medel som ej intecknats med beställningar från 1990 års tilldelning kan läggas till det belopp som kan NKS tillhandahåller för 1991. Slutligen innehåller tabellen en skattning av nationella insatser på de olika projekten. Fördelning av medel inom hela KAN-området Medel Beställt Förslag Nationella 1990 1990 1991 medel KAN 1.0 30' 15' 15' 40' 1 KAN 1.1 230' 130' 230' 300' 1 KAN 1.2 230' 230' 230' 400' KAN 1.3 310' 180' 570' 1000' 1 KAN 2 200' 190' 320' 320' 1 KAN 3 300' 220' 490' 1800' 2 1300' 965' 1855' 3860' Beloppet baseras främst på uppskattad värde av odebiterad arbetstid. 2 Beloppet baseras dels på ekonomiska bidrag till forskningsprojekt inom KAN 3 dels på uppskattat värde av odebiterad arbetstid. I det följande görs en genomgång av de planer som för närvarande gäller inom de olika KAN-projekten, samt i vilken mån det antagna resursbehovet avviker från den plan som finns angivet i de ursprungliga projektbeskrivningarna, NKS(89)15. I den ursprungliga planläggningen angavs resurserna i man-år. Dessa har här omräknats till DKK under antagandet att 1 manår 460 000 DKK. I tabellerna anges resursena i tusen DKK. 21

KAN-PROGRAMMET Esko Ruokola/STUK 18.12.1990 KAN 1.1: Kriterier för friklassning av radioaktivt material Arbetsplan för 1991 1 Komplettering av arbetsrapport om potentiella avfallsmängder Enligt överenskommelsen vid projektgruppmötet den 10 december 1990 skall arbetsrapporten KAN-1.1(90)3 "Potential amounts of wastes to be exempted" revideras så, att Lövendahl/OKG granskar siffrorna om avfallsmängder från kärnkraftverk p.g.a. data från svenska kärnkraftverk Öyan/Halden uppskattar friklassbara avfallsmängder från nedläggning av Halden-rektoren Kupfer/SSI komletterar texten om friklasbara avfallsmängder från icke-kärnteknisk verksamhet Arbetsuppgiften skall vara färdig om ca. fyra månader. 2 Procedurer för friklassning av radioaktivt material Med tanke på ansökningar om friklassning och deras myndighetsgranskning vore det önskvärd att ha fastslagna procedurer om friklassning, d.v.s. redogörelser om vad information skall i en friklassninsansökan ingå och hur kan denna information inhämtas. Med sådan information avses data om avfallets aktivitet och materialegenskaper, redovisning om deponerings- eller återanvändningsmetod och strålexponeringsanalyser. I arbetsuppgiften beskrives sådana procedurer för friklassningssätt som är mest sannolika i de nordiska länderna, nämligen olika markdeponeringsalternativ, återcyckling av metaller och återahvändning av byggnader. Informationen inhämtas från svenska och finska friklassningserfarenheter och från litteratur t.ex. om strålexponeringsanalyser. RappoVteringstidspunkten är slutet av 1991. 22

Uppskattning av aktivitet hos avfall Före friklassning måste aktivitet (eller övre gräns för det) mdtas eller uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Mätning av aktivitet hos stora volymer av mycket låga^+ivt avfall är problematisk. I arbetsuppgiften redovisas olika metoder för aktivitetsmätningar och uppskattas deras lämplighet för mätning av olika nuklider och avfallstyper. I sådana metoder ingår t.ex. ytkontaminationsmätningar gammaspektrometriska mätningar med automatiska scanning-system provtagning och radiokemiska analyser användning av "scaling-factors". Redovisningen baseras på erfarenheterna från nordiska kärntekniska anläggningar (speciellt i samband med KAN- 1.2 projektet) och på en litteraturgenomgång. Rapporteringstidspunkten är slutet av 1991. 23

KAN KAN-1.2 Erfaringer fra nedlægning af uran-renseanlegget Arbeidsplan for 1991 i. mi» uemqumanw Rlvingen i 1983-1984 er omtalt 1 Intern rappart lfe/1-8/006, Uranrenseanlegget på Kjeller - Hlstarlkk og første demonteringsperiode, 01.09.1989. Rapporteringen er omfattende og lxmeholder bl.a. tekniske og praktiske erfaringer fra det fysiske rlvningsarbeidet. Rapportering av andre deaonteilngsperiode vil bli ferdig i deæaijm 1990, og vil son beskrivelse gi en detaljert översikt over det fortsatte rivingsarbeidet ned omkringliggende forhold (intern rapport?. Videreføring 1991 I 1991 vil de måletekniske farhold når det gjelder detektering av radioaktivitet lnmendig i små rør (lmvendig diameter ned til 6-8 nm) bli vektlagt. Dette ees i sanaenheng med planlagte dekontaminerlngsforaøk og kontxoll av rørene og ned fxlklasslng som målsetting. IFE's miljø- og stxalevernavdeling vil i samarbejd med forhandlere av måleteknisk utstyr finne frem til egnede metoder og utstyr. Det er under rlvingen lagt til side kontamlnerte blyblakker og metal Ide? er som skal forsøkes dekan taminert med mekaniske og kjendske dekontamineringsmetoder. Innledends forsøk ned mekanisk dckonlaminering av blyskjemring Al okker viser at det er en egnet metode. KJemiske dekontandnerlngsfarsøk av innvendig kontamlnerte rørblter vil bli Igångsatt og forventes pågå i perioder fremover. Det ex lnvltert til medvirkning fra de andre nordiske landene til et PdU-prosJekt om mekanisk dekcntamlnerlng av blyskjermingsblokker, og som xettas not praktisk opplaring i arbeldsmbtodlkken. Under forutsetning av planlagt pareonelldispcnering vil projektet bil videreført son beskrevet her og i punkt 5. 24

3. Ångflan 1991 Tidsplan 1991 H&lctataitldc /FtaU xing/ru Kjeadsk dbkmtandisring/fwj Vblu«re±JcsJcn/RU ertnøkan 1.2 KM«1.2 Kinlasndnsr (inkl. redelser) MakaniaV kjendak racing FraktLak rivlngsaxtoeid VblunradJcsjcnpakklng Riving/IFA

KAN 4. Forventet tidsplan 1991-1993 Måleteknlkk/ FoU Dskontanilnerlngsarbeid - Vblunreduksjon/FoU Rapportering KAN 1.2 4' Miniseminar IFE-prosjektsr D 1991 1992 1993 Praktisk rivingsarbeid Etterarbeid Rapportering Rivlng/Uft HD l 5, TV^ w *^T ^r^)biblkt. Personellinnsats/kostnader frem til og mad 1993 er vist nedenfor og er som følger under foruteetning av at rlvlngen opprettholdes. KW 1.2 Naslonal OQ fou-innsats 1990 1991 1992 1993 Sun Nasjonal innaats *) wcs (nordiske midler) 0,6 0,5 0,7 0,5 0,4 0,3 0,3 0,3 2,0 1,6 Total lmsste 1,1 1,2 0,7 0,6 3,6 *) 1 nasjonal raamar 1991 - NOK 476.000 I tillegg lmnttes rivlngsproejektst mot KAN-prosjaktet, slik at den oppgltte naajonale lmsatsen egentlig er større. 26

KAN KAN-1.3: Informationsbevarande Arbetsplan for 1991 1. PLANERAD VERKSAMHET UNDER 1991 I delprojekten for 1990 ingår enbart nordiska erfarenheter. Det faller sig naturligt att avrunda prpjekten Regler och Praxis och Tillgånglig Information till att i enlighet med projektbeskrivningen belysa internationellafrågorsåsom havsdumpning wm Jag raknar med något "fact-finding n -projekt av samma typ som skisseras for septembennowt i Finland. Vidare kommer under våren prpjekten for 1991, avseende principer for e«gemensam nordisk syn pi regler, att laggas ut. Prpjekten har diskuterata på projektets workshop i november 1990. 2. PRESENTATION AV PROJEKTET Jag avser att delta i Miljddepartementets symposium "Environmental Consequences of Hazardous Waste Disposal" den 27-31 maj 1991. Projektet har accepterats for presentation. BUDGET En forskjutning har skett mot 1991 då det egentliga projektarbetet forst kunde påbdrjas en bit in på våren 1990. For att mildra den svenska overrepresentationen har en pott reserverats for 1990 for konsultinsatser som kan komma att begaras efter narmare diskussion med myndigheter och industri i dvriga nordiska lander. De i halvårsrapportens redovisade summorna kommer sannolikt att stå sig avseende 1990 och 1991. Vid utgången ar 1990 beråknas 130 kkr ha forbrukats och 450 kkr for 1991 fdrfaller rimligt Då mycket talar for att redovisningen och dårmed resultat-seminariet kommer att belasta 1992 behover vireservera medel for detta år utover vad som angavs i halvårsrapporten. Budgeten ges i bilaga 3. All remissbehandling av projektbeskrivningen pekar dessutom på en hdgre budget for 91-92 ån vad som angavs halvårsrapporten. Mikael Jensen Projektledere KAN 1.3 27

KAN 3. KAN 1.3 PROJEKT FOR 1990 OCH 1991 PROJEKT 1990 KAN L8, PROJ. 1-90: REGLER OCH PRAXIS (ÅTERSTODEN) Projektledning: Mikael Jensen, Torbjor\ Carlsson. Tillsynsmyndigheternas regler for dokumentation på kåmkraftssidan. (MJ) - Regler EG och London Dumping Convention. (MJ) - Safeguards (TO PROJEKT 1991 KAN 1.3, PROJ. 1-91: RIVNING/NEDLAGGNING Projektledning: M Jensen Nordiska erfarenheter:. Rivning av reaktorn RI i Stockholm. (Utlagd BM). Rivning av uranrenseanlågget i Kjeller. KAN1.3, PROJ. 2-91: URVAL OCH PRESENTATION Projektledning: Torsten Eng, Arne Fryksen. Krav på sista såkerhetsrapporten fbre fdrslutning fbr två typer av forvar - Låg och medelaktivt reap hdgaktivt avfall avseande 28

KAN. urval av information, gallringsfrågor. KAN 1.3, PROJ. 3-91: BESTÅNDIGHET Projektledning: ArneFryksén.. dokumentationens form, krav på åtkomlighet Redovisning av arbetet inom riksarkivet med foreakrifter om bestandighet som forvåntas komma ut 1 juli 1991. KAN 1.3, PROJ. 4-91: SAFEGUARDS Projektledning: Torbjorn Carlsson Information till gruppen om målsattning for det pågående arbetet om safeguard och forvar av hogaktivt avfall vad avser informationsåtkomlighet. KAN 1.3, PROJ. 5-91: ARKIVSÅKERHET Projektledning: M Jensen - Case Study. Tysklands arkiv under 1900-talet - Framtida hot mot arkivsåkerhet/ Arkivsåkerhetsstrategi KAN 1.3, PROJ. 6-91: EXTREMT LANGÅ TIDER Projektledning: Mikael Jensen Befintliga arbeten, litteratursokning Internationella erfarenheter, myndigheternas overvåganden. Tekniker for regenerering av information lagrade på medier i upplosning Bas for gemensam Nordisk syn. 29

KAN 4. KAN 1.3 Budget 1990-1992 1990 De i halvårsrapporten budgeterade 130 000 beraknas ha betalts vid utgången av 1990. Anslaget har anvånts som beraknat med mycket små andringar. 1991 Ezperthjålp inom delområden.inkl adm. projektsekreterare. Konsulter 70 000:- Avseende både vetenskaplig och administrative insatser inkl viss del av resultatseminariet Summa projektledning 1991:70 000:- Projekt Principer for myndigheternas, 30 000:- inkl arkivmyndigheters, krav. Arkivfrågor/bestandighetsfrågor, 20 000:- Arkivsåkerhet, case study 50 000:- Arkivsåkerhet, hot/sakerhetsstrategi 50 J00:- Extrem Långtidsarkivering 40 000:- Summa projekt 1991:190 000 30

Resor/mindre arbetsmoten 2 resor for 2/3 ledamdter utanfor Norden for att ge input till Havsdumpning samt NEÅs regler mm Mindre arbetsmoten 2x20 000: Nordiaka resor for bl a projektledaren 40 000:- 40 000:- Summa resor 1991:110 000 Sårskilda konsultmedel Pott reserverat for uppdrag avbeende Danska, Norska och Finska forhallanden avseende befintliga regler, tillgånglig information 30 000:- 100000:- Konferenser Workshop for huvudprojektet, Gemensam nordisk syn på regler for informationen 100 000:- Summa 1991:570 000:- 1992 Resor 60 000:- 000:- Remisseminarium/er) 350 med nordiskt och utomnordiskt deltagande SUMMA 1992:400 000:- TOTALT 1990-1992:1100 000:- 31

KAN KAN 1.3 publikationer under 1990 MikaelJoDocn NKS/KAN-1.3(90)1: Bennerstedt. T. En kort beskrivinr > SSIs information om strålkillor på ett sjukhue. 01.10.1990 NKS/KAN-1.3(90)2: Bennerstedt, T. Loksl dokumentation av ttrålkillor på ott ojukhua. 11.10.1990 NKS/KAN-1.3(90)3: Bennerstedt. T. Beskrivning av regler, praxis och tillgtfnglig informotion om radioaktivt sjukhuaavfall på Studsviks avfallsanlaggning. 22.11.1990 NKS/KAN-1.3(90)4: Pettersson, M-L. Tokniekt dokumentataonneystem hos SFR. 27.11.1990

DET NORDISKA KARNSAKERHETSPROGRAMMET - PROJEKT KAN 2 ÅRSPLAN FOR 1991 Jukka Lehto 23.11.1990 HANTERING OCH DEPONERING AV RADIOAKTIVT AVFALL VID MARKBELÅGGNING FRÅN KARNOLYCKOR 1. Litteraturstudie om avfallshantering och -deponering I Radiokemiska Institutionen vid Helsingfors Universitet fortsatter litteraturstudien om hantering och deponering av radioaktivt avfall som uppstår vid sanering av stora omraden efter kårnolyckor. Litteratursammandraget handlar om olika metoder att sanera stora omraden och som exempel beskrivs ungefar tio fall, dår man har behandlat och deponerat stora mångder av radioaktivt avfall (Chernobyl, Khystym, Goiania, Ciudad de Juarez, Palomares, Thule mm.). Den fsrsta versionen (på finska) skall vara fårdig i februari 1991. Ytterligare material skall insamlas och den slutliga versionen skrivas på engelska. Sammadraget (50-60 sidor) skall publiceres som NKS-rapport och som artikel i någån internationell tidskrift i slutet av 1991 eller borjan av 1992. 33

2. Utveckling av cementsolidifieringsmetoder fbr jord I Risd skall utvecklingen av cementsolidifieringsmetoder for jord fortsåtta. Under 1991 skall GEODUR-methoden provas fbr olika slags jordtyper, som innehaller varierande proportioner lera, silt och sand. Utlakning av Cs och Sr från dessa solidifieringsprodukter skall studeras. 3. Scenarier fbr avfallshantering och -deponering Utarbetandet av tre olika scenarier fbr avfallshantering och -deponering efter karnolyckor skall påborjas 1991. De tre scenarierna och ansvariga fir: - scenario fbr stadsmiljb (Jorn Roed, Risb, Danmark) - scenario fbr jordbruksmijjb (Brit Salbu, NLH, Norge). scenarie fbr skogsmiljb (Raimo Mustonen/Tarja Ikfiheimonen, STUK, Finland) Planen fbr scenarierna finns som bilaga. Ovann&mnda personer skriver en detaljerad plan Pir sina scenarier innan slutet av januari 1991. Dessa planer skall diskuteres vid nfista projektmbte i maj 1991. Statusrapporterna skall skrivas i slutet av 1991 och de slutliga versionerna inom år 1992. Varje scenario skall publiceras som NKS-rapport år 1993 och projektledaren skall utarbeta ett gammadrag, som publiceras 1993 eller 1994. 34

4. Projektmdte Projektm&tet skall hållas i maj 1991 5. Ekonomin Total penningsumma fbr 1991, 320.000 DKR, skall delas på f&ljande sfitt: - projektlederens resor och projektmdte 50.000 DKR litteraturstudien (Helsingfors Universitet, Jukka Lehto) 30.000 DKR - scenario fdr stadsmiljb (Risd, JOrn Roed) 80.000 DKR - scenario for jordbruksmiljø (NLH, Brit Salbu) 80.000 DKR cementsolidifieringmetod (Ris6, Knud Brodersen) 80.000 DKR 35

Arbetsnlan for KAN 3. år 1991 Projektledare: Fritz Kautsky, SKI KAN 3 består av två integrerade delprojekt H Klimatologiska processer" (3.1) samt " Istidspåverkan på ett slutforvar" (3.2). Det overgripande målet for KAN 3 år att identifiera processer alternativt håndeiser som kan påverka ett slutforvars funktion och integritet i en framtid med avseende på klimatforåndringar. Foljånde huvudmål for KAN 3 har uppråttats: 1 Kunskapsinventering och uppfoljning av den forskning som pågår i norden och internationellt 2 Vålja ut några konkreta vål avgrånsade problem som kan tjå'na som nyckelområden for att i ett senare skede (såkerhetsanalys) Svertygande kunna visa att valt slutf&rvarskoncept dimensionerats f&r att ta hand om eventuella klimatforåndringar 3 St&dfinansiera vissa av de ovan utvalda insatsatserna med syftet att underlåtta kontakter melian nordiska forskare samt utnyttja och bredda den kompetens som finns i norden och dårigenom Sven uppnå en bred samnordisk forståelse fdr problemkomplexet Syftet med KAN 3 år således att skaffa en dverblick Sver de olika klimatologiska processer (3.1) som i framtiden kan inverka på ett slutforvars såkerhet och att illustrera betydelsen av några vål avgrånsade problem (3.2) i detta sammanhang. (Ytterligare bakgrund se projektplan NKS 8915 och årsrapport 901201). Arbetsplan delprojekt Kan 3.1 och 3.2, 1991 3.1.0 Uppfdljning och tillvaratagande av information som successivt tas fram och rapporteras inom internationella program, bla IGBP och andra nationella program som studerar klimatprocesser pågår fortlopande. Projektet år uppsatt på såndlistor for fortlopande information, dvervågande pågår om projektet via direkta bidrag till andra projekt kan effektivisera kunskapsoverf»ringen till KAN 3. Specieilt intressant år PAGES (Past global changes) projektet inom ramen fdr IGBP som kommer att starta upp under 1991. Kostnad 50 000 SEK Nordiska medel. (Huvudmål 1, 2) 36

3.1.3 Forstudie om geogastransport i berg. Det samlade kunskapslåget betraffånde en eventuel1 transport av radionuklider ifrån ett slutforvar med hjalp av en geogasstrom ar ofullståndigt och tillåter ej en kvantifiering. Studien syftar till en diskussion av ovan nåmnda fenomen. Projektet påborjades under 1990 och genomfors av Studsvik Nuclear och S6AB. Slutrapport fardig under våren 1991. Studien bekostas helt av nationella medel (SKN). (Huvudmål 1,2) 3.2.1 Tredimensionel1 termomekanisk distinkt elementmodellering av glaciationens inverkan på slutforvaring av kårnavfall. Studien har utforts under 1990 med hjalp av nationella medel (SKI) samt med ett tillskott av nordiska medel.studien år uppdelad i två faser: Glaciationens inverkan på omgivningen - fas 1 Glaciationens inverkan på nårområdet - fas 2 Det overgripande målet for projektet år att identifiera kunskapsluckor som år av betydelse for bla såkerhetsanalysen. (se åven projektplan NKS 8915) Projektet kommer att avrapporteras till arbetsgruppen i borjan av 1991. Projektets fas 1 har presenterats vid GEOVAL 90, fas 2 kommer att presenteras vid två internationella moten våren 91. Slutrapport fårdig under våren 1991. Inga kostnader for 91 forutses. (Huvudmål 2) 3.2.2 Metanis, en litteraturstudie Studien som år en inledande litteraturstudie syftar att klargora om fenomenet metanis/klatrater år av betydelse for ett slutf&rvars såkra funktion och om processen kan påverka radionukliders transport ogynnsamt upp till biosfåren. Projektet genomfors av Studsvik Nuclear och bekostas helt av nationella medel (SKN). Slutrapport under våren 1991. (Huvudmål 1,2). 3.2.3 Permafrost och dess betydelse fbr ett slutforvar Studien genomf&rs av INTERA och syftar till att ge nddvåndigt underlag till analysen om permafrost kan påverka ett slutforvar på ett ogynnsamt sått. Studien påborjades under 1990 och kommer som slutrapport våren 1991. Arbetet bekostas helt av nationella medel (SKI). (Huvudmål 1,2) 3.2.4 Analys av landhdjningsfttrloppen inom Skandinaviska inlansisens nedisningsområde, baserat på en stor strand1injedatabas. Den yttersta målsåttningen med projektet år att erhålla Skade kunskaper om Skandinaviens landhojningsfdrlopp, - dynamik och dårmed åven bakomliggande orsaker. I en vidare bearbv. jning kan resultaten också anvåndas fdr att analysera exempelvis effekterna på den skandinaviska berggrunden vid en kommande nedisning. Behovet fdr en dylik samnordisk databas har diskuterats vid några specialistmaten och frågan har hog prioritet. Genom ett samnordiskt projekt 37

uppnås bla att en enhetlig databas skapas som kan utnyttjas av samtliga nordiska länder och som täcker hela den nordiska intressesfären.(huvudmål,2,3) 3.2.4.1 Sverige: En ansökan till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finns till en kostnad av ca 600 000 SEK för 3 år. Första året 1990 har samfinansierats av NFR och SKN med vardera 100 000 SEK. Erfarenheterna från första årets arbete sammanställs förnärvarande. 1991 års verksamhet inom databasinsamlandet kommer att få kostnadstäckning till lika delar av NFR och SKN. 3.2.4.2 Finland ämnar sammanställa en liknande strandlinjedatabas för finska området och därvid använda sig av samma typ av databas som Sverige. Ett samarbete mellan Sverige och Finland har initierats. Kostnader för den finska insatsen är uppskattad till ca 340 000 SEK för 1991. Finansiering är täckt till hälften av finska akademin dvs ca 170000 SEK. Finansiering av resterande del har sökts hos TVO och KAN 3. Fördelningen mellan dessa parter är osäker men Kan 3 projektet ämnar reservera ca 85 000 SEK för denna insats. 3.2.4.3 Norge har liknande planer med kostnader av ungefär samma storlek som i Sverige, men finansiering är oklar. 200000 NOK har erhållits av norska oljebolag. Resterande behov av ca 400 000 NOK fördelat på 2 år har ingen finansiering förnärvarande. Projektet KAN 3 avser att bidra med ca 200 000 SEK under 1991. 3.2.5 Vänernområdets neotektonik I Sverige har Vänerområdet föreslagits som ett mycket intressant område att studera förskjutningar i strandlinjedata dvs indikationer på postglaciala rörelser. Området har vid sekelskiftet undersökts ingående med hjälp av gamla strandlinjedata och nivelleringår. En förnyad analys av området med dagens kunskaper möjliggör att ny värdefull kunskap om existensen av postglaciala rörelser i urberget erhålls vilket medför bättre möjligheter att analysera detta fenomen ur slutförvarssynpunkt. En preliminär kostnadsberäkning visar ett behov av 650 000 SEK för två år. Finansieringen är ej helt löst. Diskussion pågår med SKB inför en eventuell start av detta projekt. SKB uppskattar att det är möjligt med en insats från deras sida på ca 400 000 SEK under 2 ar. KAN 3 projektet avser att reservera ca 85 000 SEK av nordiska medel under 1991. (Huvudmål 2,3) 3.2.6 Datering av unga förkastningsrörelser SKB planerar en jämförande studie av olika möjligheter att datera unga rörelser med hjälp av mikrostrukturen analys, paleomagnetisk daterinsmetoder, ESR metoden samt utnyttjandet av isotopdateringsmetoder. Unga förkastningsrörelser anses framförallt ha skett i samband med klimatförändringar såsom nedisning och påföljande värmeperioder, studien startar i början av år 1991 och förväntas vara avrapporterad under årets lopp. Finansiering helt genom nationella medel (SKB). (Huvudmål 1,2) 38

KAN kaw3 A^p/an \<Wl A S^tactc *3tS l«s6lrt Q 3.7.1 3.2. *U ^360fcSg^ p c ri««fcsfc*> flg let fcfc. fttfå k5ctc > r*f* QCkitfc r^okscic^! «4 O»ete* UfcS*c<4c< IcS&fc fredet* b*sc*«( f«js»*?«wl Mt:S bn V? fo

BA«* RAD(91)3 RAD-programmet Sammenfatning RAD PROGRAMMETS ARBEJDSPLAN FOR 1991 11-1-1991 Der overføres ca. 600.000 DKK fra 1990 til 1991. Størsteparten af dette beløb hidrører fra RAD-1, hvor det planlagte forskerkursus måtte udsættes til 1991. Der er derfor i denne arbejdsplan disponeret med 2.1 MDKK i stedet for de oprindeligt planlagte 1.5 MDKK. Beløbene fordeler sig således på de enkelte projekter: kdkk RAD-1 Uddannelse, kvalitetssikring, metodik: 750 RAD-2 Akvatisk Radioøkologi: 450 RAD-3 Jordbrugets økosystemer: 450 RAD-4 Naturlige økosystemer: 450 Sum: 2.100 Et hovedprojekt i 1991 vil være gennemførelsen af forskerkurset i radioøkologi og det udarbejdelse af det tilhørende kompendium i radioøkologi. Derudover vil arbejdet i de forskellige projektgrupper, der blev initieret i 1990, blive fortsat og i større omfang end i 1990 styrket af supplerende prøvetagninger, undersøgelser og udredninger. De 4 projektlederes beskrivelse af midlernes anvendelse er vedlagt. 41

RAD ARBETSPLAN for 1991. RAD Al. 1 Forskarkurs. Forskerkursen i radioekologi genomfora enligt planerna. De nedel om analagita (300 000«-) overfors till 1991. Rursen kommer att omfatta eta 40 tim fore lasningar och 40 tim praktiska noment. Kursens program och annoncering bifogas. Ett viktigt moment for kursen och utbildning lnom NKS i allmanh't ir utarbetande av det radioekologlska kompendium som baserar sig på bidrag fran foreliearna under kursen. Kompendiet skrivs pi engelska om da behover eprlkgranskning samt ocksa editering. Det foreslogs under seminariet att medel avsitts for detta. Beraknad kostrad for editering, (prikgranskning och tryckning beraknas till reapektive 50 OOOt-, 10 000:- och 30 000:- respektive. Det bor vara mojligt att darefter salja exemplar vilket skulle inbringa vissa inkomster till NKS. Kostnader under 1991: Lararinsatser + kompendieskrivning 20x5000:- 100 000 Lirarnas resor och uppehalle 20x6000:- 120 000 Extra sekretariat insatser 40 000 Editering av kompendium 50 000 Sprlkgranakning av kompendium 10 000 Tryckningskostnader 30 000 Total kostnad 350 000 RAD Al 2. Utvaxling. Fellowship. Teknisk assistane. Nordisk Databas. Det beraknas att for 1991 kommer att brukas 25 000>- under 1991 for atipandiar under Utvaxling Fellowship) motsvarande 5 atipendier a 5000«-. Detta ir att angeliget omride for yngre Nordiaka forskare inom radioekologi och den risga koatnaden totalt aett gor att en visa flexibilitet i de beriknade medeln skall rada. En fornyad annoncering gore for att pi basta aitt ipridi informationen om mojligheten att erhlll«atipendier. Laboratorier akall ocksl ha mojlighet att soka Teknisk Assistant for igingsittning av projekt eller radioana lyt iika metoder. Det ir oft«nodvandigt att det for fungerandc analytiske metoder ir nsdvindlgt att under ledning applicer«metoderne på laboratoriet. Spridningen och ti 1limpningen av analytiske metoder g6r deasutom intcrkalibraingar aer relevante. NKS stir finner tlllginglig expert och atår for lonekostnader medan laboratoriet i frlga betaler resor och uppehille, 100 000 DKR anslis for detta indatnil under 1991. 42

Arbete ned en Norisk Databas for Tjernobyl re laterade resultat har paborjats. Det ir dock nodvandigt att utforma en anvindarinstruktion samt att infora de relevanta data som producer as/har producerats. Under 1991 kommer kostnaden for detta att vara 75 000:- for RAD programnet. Kostnad under 1991. Utvaxling/Fellovship 25 000 Teknisk assistans 100 000 Nordisk Databas 75 000 Total kostnad 200 000 RAD Al. 3 Ioterkalibrering. Rallbreringsproverna for gammaspektrometri bereds och distribueres under 1991. Resultat bor vara inkomna och sammanstallda under 1991. Kostnaden beraknas till 30 000:-. Interkalibreing av hogvolyo-lufts am lare utfors enligt bifogat forslag. POA innehar redan lamplig utrustning. Projektet genomfors under två ir. Exklusive miniseminarium tilldelas projektet 60 000:- varav 40 000:- anslis for 1991 och resterande for 1992. Ett genensamt miniseminarium for alia interkalibreringarna kan hillas 1992. Interkalibrer ing av he lkr oppsni t ningssys t en utfors enligt foralaget. Fantont il lverkning niste goras nen det ir tveksatnt om NKS akall bira hela denna koatnad. Fantomet tillhor tillverkande institution. For projektet anslis 120 000:- (exklusive kostnader for miniseminarium) fordelat med 50 000:- uoder 1991 och resterande under 1992. Vi bor redan nu ha 1 itanke ett gemensamt miniseminarium for Znterkalibrcring under 1992. Kostnad c*a 30 000 DKK. Kostander for 1991 Interkalibrering gamma-spektrometri 30 000 Interkalibrering hogvolyo-luftsamlare 40 000 ( 420 000 for 1992) Interkalibrering helkroppsmitningssystem 50 000 ( +70 000 for 1992) Total kostnad 120 000 EAD Al.4 Doser till Nordens Befolkning Projektet syftar till att utvirdera doser till Individer, lokala grupper sant populationen till f51jd av Chernobylolyckan. En Jimforeise ned fallout från kirnvapenprov skall goras. 43

RAD Den absorberede dosen skall relateres till depositionen for olika regioner med hjilp av resultat och modeller. Projektet står eon ett centralt moment for slutkonklusionerna av RAD programmet. Projektdelarna startas under 1992. Under 1991 kommer ett seminarium for planeringen att hållas. Kostnaden harfor beraknas till 20 000:-. Kostnadssammanfattning for 1991 RAD Al. RAD Al.l Forskarkurs 350 000 RAD Al.2 Utvixling. Fellowship. Teknisk assistans Nordisk Databas 200 000 RAD Al 3 Interkalibrering 120 000 RAD Al.4 Doser till Nordens Befolkning 20 000 Ersattning for projektledarens arbetstid 60 000 Total kostnad for 1991 750 000 Lund 1991 01 04 ^k*w^ Elis Holm docent 44