ORGANISATION PÅ SKADEPLATS

ORGANISATION PÅ SKADEPLATS Detta är elevversion av föreläsning grunder Organisation/Bilteknik/Vajerräcken. Versionen är förkortad och filmerna är länkar.

Mål med lektionen Beskriva de roller som räddningstjänsten arbetar i på en trafikolycka Beskriva vilka zoner trafikolycksplatsen delas in i. Beskriva hur räddningstjänsten spärrar av en olycksplats på ett juridiskt korrekt sätt.

Trafikolycka Antalet insatser Antalet larm mot trafikolycka ökar från år till år. Därför blir det också viktigare att vara duktig på området. 2012 16920 2013 15764 2014 16320 2015 18337 2016 10400 brand i byggnad 10200 brand i byggnad 9660 brand i byggnad 9500 brand i byggnad

Organisation Vad krävs för att nå ett bra resultat? Samarbete med polis och ambulans. Hög personal- och patientsäkerhet. Vem äger trafikolyckan? Skapa arbetsyta rensa upp. Viktigt med ett tidigt omhändertagande. Flödesschema. (krångla inte till det)

Polisens uppgifter vid trafikolycka Vid trafikolyckor biträder polisen räddningstjänsten i arbetet med att rädda liv och begränsa skador, samt utreder om det är ett brott som ligger bakom olyckan. Polisens uppgift är bland annat att: Spärra av området kring olycksplatsen. Dirigera om trafiken. Undersöka om olyckan uppstått genom brott. Dokumentera det inträffade. Att spärra av området kring trafikolyckan är viktigt. Framförallt för att ge räddningstjänsten och ambulanspersonalen en trygg miljö i sitt arbete. Polisen vill också undvika att förbipasserande får se något obehagligt och visa respekt för de som råkat illa ut och deras anhöriga. Polisen försöker i möjligaste mån att ge alla inblandade i en trafikolycka stöd och hjälp. Polisen hjälper ofta till med att ordna skjuts åt personer som måste resa vidare, kontakta bilbärgningen och liknande. Dödsfall När människor omkommer i samband med en trafikolycka är det polisens uppgift att identifiera omkomna och att framföra den svåra informationen till anhöriga. Källa: https://polisen.se/om-polisen/sa-arbetar- Polisen/Trafikolyckor/

Golden hour of shock Gyllene perioden eller gyllene timmen bygger på att den skadade ska vara på operationsbordet inom en timme efter att olyckan har inträffat. Detta innebär att vi har ca 20-25 min på en trafikolycka. Är den drabbade kritiskt skadad är tiden kortare. Till sjukhus 15-20 min Arbete på skadeplats 20-25 min Framkörning 15-20 min Tid!!!

Detta är region Skånes algoritm. Den styr vem som bestämmer och vem gör vad på en trafikolycka. Vem bestämmer vad på olycksplats?

Under punkten 22 står det att den som avgör den drabbades tillstånd är Medicinskt ansvarig. Det står också under punkten 23 att det är räddningstjänsten som väljer metod och teknik. Vem bestämmer vad på olycksplats?

ROLLER Vi strävar efter att ha 5 st roller på en trafikolycka. Är man fler i styrkan så kan flera ha samma roll på samma sätt som om det är mindre antal i styrkan, då får man dubblera på rollerna. Foto: G.Valentin

Räddningsledare/klippledare Tillfartsvägar, beslutar om helt/delvis avspärrad väg. Fordonsuppställning, första enhet ger en vindruterapport. Inventerar olyckan. Identifierar risker. Antal skadade/fastklämda. OBBO, ta med sjukvårdare. Samverkar med Medicinskt Ansvarig/SjukvårdsLedare. Ge order om metod/teknik. (Samling) Plan A och Plan B Leder insatsen, samverkar med ambulans (sjukvårdsledare) Lägesrapport; skadan, hotet, objektet. Ambulans, polis, sjukvårdsgrupp, bärgning, miljö, sanering

Säkerhetsansvarig/klippledare Vänster bak Vid indikation på att det är brand/rökutveckling klär sig säkansvarig i skyddsnivå. Annars klädd i varselväst/verktygsbälte. Tar med en handbrandsläckare fram till olyckan. Pulver el skum? Närmsta arbetsledare beslutar vilken skyddsutrustning säkerhetsmannen ska vara klädd i. Detta medför att det inte är nödvändigt att klä säkerhetsmannen i tryckluftsapparat etc. utan det beror på de faktiska omständigheterna. Medtodbeskrivning för arbete på väg (Rsyd) Ansvarar för att stabiliseringen blir gjord. Batterifrånkoppling om möjligt, tändningen av. Ansvarar för säkerheten på plats. Se till att upprätthålla säkerheten både för personal och skadade. Beredd gå in och stötta.

Klippledaren ska vara den spelande lagkaptenen Citat från Räddningstjänsten Höganäs Klippledare kan vara befälet eller utsedd person exempelvis Säkansv. I Höganäs har man gett färgen orange till Klippledaren för att kunna snabbt se vem det är. Foto: Höganäs

Klippledaren ska försöka att vara en bit ifrån. Då ser man lättare vad som händer med helheten i olyckan. Klippledare

Plan A och plan B När plan A och B ges tas följande hänsyn till: Tiden Skadorna Restvärde Egen personal Plan B Annan uttagsriktning Annan metod/teknik När plan A och B är formulerad ska denna kommuniceras till all berörd personal

Sjukvårdare/losstagare Mitten bak Tar på/med sjukvårdsväska/verktygsväska/nackkrage och följ med RL i första varvet. Ta kontakt med den skadade utan att hoppa in i bilen. Ge SABCDE om inte ambulanspersonal finns på plats, annars vara behjälplig.

Avspärrare/sjukvårdare/losstagare Höger bak Ansvarar för avspärrning. Helt eller delvis på båda sidor. Hjälper till med sjukvården, stabiliseringen. Därefter losstagare.

Verktygsansvarig - chaufför Varningsanordningar, varningsblinkers/blåljus. Fordonsplacering för att skydda olycksplatsen. Vid fastklämda - Koppla upp för Premix/vatten Bygger upp verktygsplats i varma zonen. Tar fram utrustning i rätt ordning man behöver materielen. Stabiliseringsmtrl, hydraulverktyg, mjukplast, hårdplast, osv. Servar personal i 5 meters zonen. Ligga steget före.

I feb 2017 släpptes denna vägledning. Den styr hur vi arbetar på en trafikolycka. Den ligger i sin helhet på www.t-olycka.se samt www.msb.se. Publikationsnummer MSB1078 februari 2017 ISBN 978-91-7383-731-6

Det händer då och då att räddningspersonal blir påkörda. Vi måste bli duktigare på att skydda oss på en trafikolycksplats. Påkörd brandman

Två brandmän har under de senaste åren blivit påkörda så svårt att de avlidit. Utredningarna ligger på www.t-olycka.se.

Olofström 2015 Brandman blir påkörd av lastbil, halt väglag Delavstängd väg Likande olyckor olyckor under pågående insatser vid trafikolyckor Mogetorp, Örebro 2015 Lastbil får sladd i halt väglag Kolliderar med annan lastbil + ambulans och brandbil En lastbilschaufför omkommer, flera ur räddningspersonalen + patient i amb. får lättare skador Ej avstängd väg

SYFTE MED AVSPÄRRNING Varna trafikanterna Skydda skadeområdet Vägleda trafikanterna Varningen bör ske med stor tydlighet, på ett enhetligt sätt och långt före olycksplatsen i färdriktningen. Alla trafikanter ska ges rimliga förutsättningar att förstå att en olycka har inträffat för att kunna stanna eller anpassa sin hastighet och körning. Skadeområdet bör skyddas så att andra fordon hindras från att köra in i olyckan. Det görs genom att anordna olika typer av fysiska skydd och avspärrningar som hindrar eller försvårar att fordon kommer in i skadeområdet. Trafikanterna bör får tydlig vägledning om när, hur och var de kan köra. Trafikanterna ska kunna förstå var de ska stanna eller hur de ska passera genom skadeområdet på ett säkert sätt. Det kan ske genom utplacering av vägmärken och andra anordningar

Ingrepp i annans rätt LSO Vid räddningsinsatser föreligger det ofta ett behov av att spärra av områden för att tex : trygga arbetet på olycksplatsen, utestänga obehöriga, förhindra trafik på olycksplatsen, skapa uppställningsplatser för räddningsfordonen, hindra att utsläpp av skadliga ämnen skadar befolkningen. Vi har lagstöd att spärra av. Lagen om skydd mot olyckor står följande: 6:2 Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt.

Vägmärket X6 anger att framkomligheten på en väg är begränsad på grund av ett tillfälligt hinder eller liknande Vägmärkesförordningen 2007:90 5 KAP Andra anordningar 1 : Andra anordningar för anvisningar för trafiken är: X6 - Varningsanordningen placeras på höger sida av vägbanan

Vägmärkesförordningen (SFS 2007:90) I Vägmärkesförordninge n står i 3 kap 21 att vi har två alternativ för att spärra av en väg. 3 kap. Trafiksignaler Signaler för påkallande av särskild försiktighet 21 Signaler för påkallande av särskild försiktighet är följande.

Delvis avspärrad väg

Gult blinkande ljus Signalen används där en väg är delvis avstängd eller för att förstärka en anvisning som ges genom någon annan anordning.

Helt avspärrad väg

Rött fast ljus Signalen anger att en väg är helt avstängd.

Förvarning I syfte att vägtrafikanterna ska hinna förstå att det är en olycka samt att hinna stanna krävs det att de får chansen till detta. Det kan innebära att vi är tvungna att ha en tidig förvarning innan själva avspärrningen. Foto: Säkert arbete på väg RSG

Skyddsavstånd framför skyddsfordon väljs med utgångspunkt från tabell 5 i vägledningen. Avståndet mellan vägavstängning och skyddsfordon bör ökas vid dålig sikt. Avståndet bör vara minst 150 m vid dålig sikt. Vägavstängning bör om möjligt undvikas i kurva, backkrön eller annan plats med dålig sikt. Framför allt om det är en kulle/krön eller en skymd kurva. Extra varningstält X6 och ljussignal med gult blinkande ljus som placeras på längre avstånd kan övervägas vid dålig sikt. Skymd sikt (kurva/krön) Foto: Säkert arbete på väg RSG

Syns avspärrningen? Markeringsskärm för hinder (X2) För att efterlikna vägarbeten kan räddningstjänsten använda X 2 istället eller som komplement till X 6. Detta för att många förstår inte vad X 6 med fast rött sken betyder. Detta syns bättre och blir tydligare. Anordningen anger att framkomligheten på vägen är begränsad på grund av ett hinder. Anordningen kan även ange att en väg är helt eller delvis avstängd för trafik. Markeringsskärm för hinder (X2). Foto: Säkerhet i vägtrafikmiljö

Markeringsskärm för sidohinder, farthinder med mera (X3). Vi kan också använda X 3 i syfte att väg visa trafiken exempelvis om vi släpper på den. Anordningen anger att förhållandena ändras så att hastigheten behöver anpassas. Anordningen används för att ange vägens eller körbanans kant eller för att skilja trafikriktningar åt vid komplicerade passager.

Den här bilden kommer från Räddningstjänsten i Helsingborg, de har X 2 ovanpå X 6.

Dessa skyltar sälj också. Där finns det tre olika sidor med tre olika vägmärken. Om räddningstjänsten väljer att rulla ut en vägbula kan de sätta upp en skylt för varning för fartgupp. Detta måste inte ske men kan vara en fördel så bilisterna hinner sakta farten. Stoppskylten diskuteras om denna ska vara tillåten för räddningstjänst att använda. Varningsmateriel (Ljungbymodellen)

Tilläggsskylt för X 6 är tillåtet.

Rekommenderad lägre hastighet (E11). Märket anger en vägsträcka eller ett område där särskilda åtgärder vidtagits eller där förhållandena är sådana att det är lämpligt att färdas med lägre hastighet än den högsta tillåtna. Vägmärke E11 kan användas som alternativ till vägmärke A9.

VVFS 2007:305 16 KAP Andra anordningar. 4 : Anordning X6, särskild varningsanordning, ska sättas upp på höger sida av vägen eller banan. På väg eller körbana med fler än ett körfält för färd i samma riktning ska dock anordningen vara uppsatt på båda sidor om vägen eller vägbanan.

Flares Varningsbloss eller flares kan användas för att markera zoner eller bara för att leda förbi trafiken. Bloss

Koner går också att använda.

Så här vill vi att det ska se ut. Tidig förvarning med gult blinkande sken. Sedan helt avspärrad väg.

Helt avstängd väg Väg med 50 km/h Skyddsfordon ca 50 m Skyddsavstå nd (ca 50 m) Arbetsyta, fordonsuppställning, avståndet styrs av behovet. Skyddsavstånd (ca 25 m) ca 50 m Alla avstånd får anpassas till förutsättningarna på vägen

Delvis avstängd väg Väg med 50 km/h Skyddsfordon ca 50 m Skyddsavstå nd (ca 50 m) Arbetsyta, fordonsuppställning, avståndet styrs av behovet. Skyddsavstånd (ca 25 m) ca 50 m Alla avstånd får anpassas till förutsättningarna på vägen

Tumregler för skyddsavstånd Skyddsavstånd är det avstånd som bildas efter skydds/buffert fordonet. Skyltad väghastighet Skyddsavstånd vid användning av lätt skyddsfordon, mindre än 3,5 ton (t.ex. FIP, befälsbil, polisbil) 50 km/h 50 m 25 m Skyddsavstånd vid användning av tungt skyddsfordon, mer än 15 ton (t.ex. släckbil, tankbil) 80 km/h 80 m 40 m 100 km/h 100 m 50 m 120 km/h 120 m 60 m Avstånden bör utökas vid t.ex. halka eller nedförsbacke. Avstånden ger ingen absolut säkerhet vid en kollision.

Fordonsuppställning Tänk på följande: Varning och synlighet Riskerna på platsen Tillgång till arbetsutrustning i fordonen Behov av arbetsyta Framkomlighet och parkeringsyta för ankommande och avgående utryckningsfordon, bärgare osv.

Uppställning av utryckningsfordon Parkeringsbroms aktiverad Blåljus, varningsljus och varningsblinkers är aktiverad Hel- och halvljus bör i normalfallet vara släckta men kan ibland bidra till värdefullt arbetsljus på skadeplatsen Vrid däcken åt det håll fordonet gör minst skada om det skulle bli påkört

Skyddsfordon/Barriärfordon/Buffertfordon Skyddsfordon är avsedda att skapa ökad säkerhet på skadeområdet genom att utryckningsfordon placeras som särskilt skydd på ett avstånd innan själva skadeplatsen. Skyddsfordon kan ha tre olika funktioner: varningsanordning, påkörningsskydd eller fysisk avspärrningsbarriär. Skyddsfordonen är primärt inte tänkt att behöva användas för skadeplatsarbetet. Däremot kan det vara lämpligt att ha utrustning för utmärkning och avspärrning på skyddsfordonen.

Skyddsklass 2 Skyddsklass 3 Vid allt arbete på väg ska varselväst användas. Klass 2 är godkänt för räddningstjänsten.

I vägtrafikmiljön finns det många olika olycksrisker som har betydelse för hur arbetet bör genomföras och vilken skyddsutrustning som bör användas av personal på platsen. Exempel på risker som kan behöva beaktas är skadade fordon, vältrisker, brand, tryckkärl, fordonsbränsle (brandfarlig vätska/gas, el), halka, påkörningsrisker och spända vajerräcken. Indelning i olika riskzoner kan göras för att tydliggöra var olika risker finns, och för att bedöma behov av särskilda restriktioner eller skyddsutrustning. På en trafikskadeplats är normalt alla platser mer eller mindre potentiellt farliga. Nedan ges exempel på en zonmodell med varm och het zon som tar hänsyn till de risker som generellt sett behöver beaktas vid arbete i vägtrafikmiljön. Socialstyrelsen, Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen. (2008). Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen. Socialstyrelsen, Nr 2008-130-4. Tanken med modellen är att tydliggöra riskerna från trafiken samtidigt som den också tar hänsyn till att skadade fordon inte alltid behöver innebära en hög risk. I zonmodellen är alla områden där trafik kan förekomma klassade som het zon. Dessutom är ett område framför skyddsfordonen också klassat som het zon då skyddsfordonet löper stor risk att förflyttas in i detta område om det blir påkört av ett annat fordon. Storleken på den heta zonen innanför skyddsfordonen bör bland annat styras av de föreslagna skyddsavstånden som anges i tabell 5. Zonindelningen måste alltid anpassas utifrån de aktuella förhållandena och kan naturligtvis komma att se annorlunda ut än i de exempel

Zonindelning Indelning i olika riskzoner kan göras för att tydliggöra var olika risker finns, och för att bedöma behov av särskilda restriktioner eller skyddsutrustning. Verktygsplats Skräpplats Het zon runt de krockade fordonen Ca 5 m (särskild skyddsutrustning) Varm zon (gul markerat) Ser olika ut beroende på olycksområdet Het skyddszon Allvarliga risker för liv och hälsa föreligger. Personal bör ej vistas här mer än nödvändigt, särskild vaksamhet krävs

Battenburgmönstret har utvecklats för att maximera synligheten för utryckningsfordon och liknande fordon och är avsett att ge god effekt både i dagsljus och i mörker.

Vägleda trafikanterna Skapa tydlighet Rekommenderade varnings- och markeringsanordningar (skyltar) Placering av varnings- och markeringsanordningar (skyltar) Polismans tecken Kontakta Trafikcentralen (TC)

Trafikcentralen Trafikverket har fyra Trafikcentraler som ger stöd i varsin region i landet. De ligger i Gävle, Stockholm, Göteborg och Malmö. Larm om en trafikolycka kommer till Trafikcentralen direkt från SOS Alarm. Trafikcentralen har medlyssning via Rakel på aktuell RAPS-talgrupp och kan på så sätt få löpande information om vad som händer på platsen. Trafikcentralen kan anropas om behov finns. Kontakta Trafikcentralen för att fråga om TMA-skydd finns tillgänglig i ditt område. Fotot: Säkert arbete på väg

Kan hjälpa till med: Stöd i riskbedömning. Avstängd väg eller delvis avstängd väg. Trafikköer. Prognos. Omledningar eller trafikdirigering. Trafikinformation. Skador på infrastrukturen. Hjälp från Trafikverkets resurser eller driftentreprenörer.

Forts: Hantering av vajerräcken och andra räcken. Här kan kontakt etableras med driftentreprenörer för råd om t.ex. vajerräcken. I normalfallet bör räddningstjänsten inte röra vajerräcke utan överlåta detta till experter som har bättre utrustning för säkert arbete. Restvärderäddning, RVR och Miljö-RVR. Rapportering av skadad väg och infrastruktur.

Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 5606 6164 6222 6714 6835 6230 7247 6835 6958 7871 Statistik trafikdirigering.

Trafikdirigering Räddningstjänsten kan också dirigera trafiken under en pågående räddningsinsats med stöd av ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor. Beslutet ska dokumenteras, vilket oftast sker i händelserapporten. Det finns dock inget som hindrar att någon annan som inte har ett förordnande ger anvisningar till trafikanter. Underlåtenhet att följa en sådan anvisning är inte straffsanktionerat men kan ändå komma att bedömas som vårdslöshet i trafik Men ska vi dirigera trafik?

Arbetsmiljölagen Vi ska vara försiktiga med att utföra arbetsåtgärder vi inte är tränade för. Finns stora risker med att trafikdirigera. 3 kap 3 Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet..

Mål med lektionen Beskriva risker vid en insats mot den vanliga trafikolyckan Beskriva hur bilars uppbyggnad påverkar räddningsinsatsen samt vad som måste tas hänsyn till avseende säkerhetssystemen i en bil

Konstruktioner Batterier Brand i bil Krockkuddar Bältessträckare/ROPS/Övrigt

Vad påverkar oss i räddningstjänsten? Volvos fotgängar skydd, radar. Framtida säkerhetssystem. Systemet ska i ett första steg varna föraren och därefter i ett akut nödläge automatiskt bromsa bilen för att undvika en kollision. Det unika med Volvos system är att det inte bara fungerar mot fasta föremål, utan även mot fotgängare. Redan idag finns flera tillverkare som erbjuder automatiskt bromsande system på sina bilar. Men Volvo är än så länge ensam på marknaden om ett autobromssystem som reagerar även för fotgängare. Trots begränsningarna har systemet en stor potential, anser man hos Volvo. Undersökningar har visat att ouppmärksamhet var orsaken till 93 procent av alla olyckor och att föraren i hälften av fallen inte hann reagera alls innan kollisionen! I Europas huvudstäder omkom 1 560 personer i trafikolyckor under 2007 och av dessa var 671 fotgängare. Totalt sett är 14 procent av alla som omkommer i den europeiska trafiken gångtrafikanter. För USA och Kina är motsvarande siffror 11 respektive 26 procent. I kollisioner med gående har den påkörande bilens hastighet en avgörande betydelse för olycksutgången. Om farten minskar från 50 till 25 km/tim ökar fotgängarens chans att överleva med 85 procent. Volvos nya autobromssystem har programmerats för att reagera på fotgängare och på bilar som står stilla eller rör sig i samma riktning som den egna bilen. Systemet är aktivt upp till 80 km/tim för fotgängare, för bilar finns ingen sådan begränsning. Det kan hantera och utvärdera maximalt tio personer som är från 80 centimeter långa och uppåt, det vill säga även barn. Komponenterna i autobromssystemet består av en nyutvecklad radarenhet i bilens grill, en kamera vid innerbackspegeln, en rattvinkelsensor, en gyrosensor, fyra ABS-sensorer och en central dator. Två till tre sekunder innan en förestående kollision varnas föraren via en kraftig ljud- och ljussignal, sedan bestäms om och hur bilen ska reagera och därefter bromsas bilen. Volvo bestämde sig för två, från varandra oberoende mätsystem, ett radar- och ett kamerabaserat. Radarn är bättre på att mäta avståndet och i vilken hastighet föremålen närmar sig, kameran är bättre på att se lägen och formerna på objekten. Båda skickar sin information till datorn, men först när båda systemen samstämmigt bekräftar en given situation agerar den. Och det sker blixtsnabbt, reaktionstiden är 0,2 sekunder.

Kamerans viktigaste uppgift är att identifiera fotgängare och deras rörelsemönster. Den måste fungera under bilens hela livslängd. Volvo har därför valt att använda svart/vita, lågupplösta bilder med en bildstorlek på 640 x 480 pixlar Kameran är programmerad att ta bilder i en vinkel av 48 grader och på ett maximalt avstånd av 60 meter. Med en hastighet av 15 bilder per sekund matar den sedan datorn med den nödvändiga informationen. Radarn läser av området framför bilen i två lägen. Det första i en vinkel av 20 grader och upp till 200 meter framför bilen, det andra i en 60-gradig vinkel med en längd av maximalt 60 meter. Den smala och långa radarstrålen siktar in sig på bilarna, medan den korta och breda primärt söker efter fotgängarna. I dagsläget fungerar systemet endast i dagsljus, men Volvo är självklart intresserade av att i framtiden integrera någon typ av mörkerkamera, så kallad night vision, i systemet för att det ska kunna fungera även på natten. Man jobbar också i olika forskningsprogram med att anpassa autobromsningen till olika vägförhållanden. Bilar utrustade med teknik som automatiskt bromsar bilen är inblandade i färre olyckor jämfört med bilar utan autobroms, visar en ny undersökning. Det är försäkringsbolagen If och Volvia som analyserat olycksstatistik för 10 000 exemplar av modellen Volvo XC60. Bilarna som omfattas är standardutrustade med säkerhetssystemet City Safety och har rullat i svensk trafik mellan 2009 och första kvartalet 2011. City Safety kan upptäcka en förestående kollision med hjälp av en lasersensor och automatiskt bromsa bilen. Systemet har därför möjligheten att undvika eller mildra påkörningar bakifrån, till exempel kökrockar. När de autobromsutrustade bilarna jämförs med bilar av samma årsmodell, som saknar autobroms, står det klart att Volvobilarna är inblandade i 22 procent färre olyckor där bilen kör på ett annat fordon bakifrån. Det här är första gången man granskat effekten av autobromssystem i Sverige. Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, vill se autobroms som standardutrustning på fler bilmodeller. I takt med att fler bilar utrustas med autobroms kan vi förhoppningsvis minska antalet whiplashskador som ofta orsakas av påkörning bakifrån, säger hon i en kommentar. Det som påverkar oss i räddningstjänsten under en insats är den passiva säkerheten.

Vi påkörning bromsas krockkrafterna upp av karossens deformationszoner och leds sedan ut i säkerhetsburens balksystem. Deformationszoner går tillbaka på en patent ur 1951 av Béla Barényi. Mercedes-Benz W111 (fenmerca) var 1959 den första bilen med en deformationszon. Innan dess var bilar konstruerade med en styv ram, som ofta inte var särskilt deformerad efter en olycka. Förare och passagerare brukade det dock gå sämre för, på grund av de mycket stora negativa accelerationerna vid en kollision. Idén bakom en deformationszon är att en kollision ska ta längre tid. Accelerationen (hastighetsändringstakten) blir då lägre, och de åkande blir inte utsatta för g- krafter som människan inte tål. För att deformationszoner ska kunna fungera måste passagerarna ha samma minskade negativa acceleration som bilen. Därför är säkerhetsbälten nödvändiga, så att de åkande hålls kvar i sina stolar. Annars åker de på grund av tröghetslagen med oförändrad hastighet framåt tills de slår i till exempel vindrutan. Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/deformationszon"

Styrkan i karosserna har förändrats genom åren. Ju mer förstärkningar gör det svårare att klippa. 2016 2003

Motorn brukar tvär ställas i syfte att ta upp energi

Självhavererande rattstång gör att den inte tränger in i säkerhetsburen.

Rattstången kan då vara gjord i Magnesium /aluminium inblandningar Aluminium oxiderar vid höga temperaturer och det kan vara olämpligt att släcka en brand med vatten

https://www.youtube.com/watch?v=iotvx _GSfZM&t=8s

Magnesium kan finnas i andra delar i bilen, exemplevis intsrumentpanelen, tvärbalken, motordelar.

Porsche Panamera har dörrarna i Aluminium och Magnesium. Porsche Panamera

Vid en sidokollision finns inte så mycket deformationszon att skydda föraren/passagerarna. Tvärgående balkar under golvet hindrar att karossen pressas samman från sidan och för dessutom över krockenergi till säkerhetsburen.

B stolparna blir tjockare på nya moderna bilar. Misstänker vi att stolpen är förstärkt måste vi klippa på ett sådant sätt att spetsarna kommer runt. Saab -90 13 cm Saab -00 18 cm

A stolpen kan också vara förstärkt. Men eftersom biltillverkarna alltid vill ha denna stolpe så smal som möjligt är den oftast smal nog att komma runt.

Vid klipp i kolfiber karosser bör någon form av filtermask bäras. Detta efter att tyska ADAC upptäckte att vid klipp bildades ett asbestliknande damm.

Antal ggr/år som räddningstjänsterna utför batterifrånkoppling : År Antal 1996 3370 1997 4023 1998 4003 1999 4547 2000 5061 2001 5467 2002 5947 2003 5994 2004 5859 2005 5880 2006 5372 2007 5470 2008 5248 2009 5055 2010 4390 2011 3907 År 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 3934 3481 3228 3116 Räddningstjänster na kopplar ifrån batterierna färre och färre gånger under insatserna, varför?

40 % av batterierna ligger utanför motorrummet i dagens bilar. Det är ibland svårt att hitta var 12 v batteriet finns.

Det kan också finnas fler batterier i dagens moderna fordon.

Rekommendationer Om systemet är skadat koppla ned Om systemet är helt Använd till säten, rutor osv. Om vi ska göra bilen strömlös är det minuskabeln vi ska ta loss först.

Däcken kan vara en risk om vi står nära när dessa exploderar. https://youtu.be/cs7t-ptiskm

Krockkuddarna detonerar efterhand under en brand. Kan sprida splitter och magnesiumfragment omkring sig. https://www.youtube.com/watch?v =HcBXRj1gXFw

Pistonger till huv och baklucka kan skjuta iväg. https://www.youtube.com/watch?v=ladrw bxrw1y&t=5s

Burning Bumper På vissa bilmodeller finns det tryckkärl i kofångaren. 2 brandmän i USA har fått benen skadade av iväg skjutande kofångfare. I Sverige har vi haft ett antal incidenter men ingen har blivit träffad än. https://www.youtube.com/watch?v=klr0x Uif8UA

Krockdämparen består i huvudsak av två rör. Ett ytter rör, vari ett något smalare inre rör är monterat. Ytter röret är fäst i en av bilens balkar och inner röret är fäst i stötfångaren. Inner röret är framför en kolv fyllt med kvävgas och bakom kolven med olja. Ytter rörets bakre del, bakom kolven, är också fyllt med olja. Hela systemet är trycksatt. Vid en kollision pressas innerröret bakåt i ytter röret, varvid oljan i ytter röret pressas genom hålet mellan ytter- och inner röret. Gasen i inner röret komprimeras och det hela verkar dämpande på en kollision. Incident i Örebro Utsätts dämparen för stark hetta Rör och yttre hylsor är tillverkade av stål och de yttre hållarna väger 980 gram/styck. Hylsorna har i det här fallet haft en avsevärd hastighet när de träffade husväggen. t ex brand, ökar trycket i såväl inner- som ytter rör. Blir oljan tillräckligt het, kan trycket bli så högt att inkragningen i ytter röret ger med sig och inner röret blåser ur och kastas iväg.

Säkraste sättet att närma sig en bilbrand är snett framifrån.

Antalet airbags kan variera upp till 22 st i en bil.

En installation skall vara utmärkt på något sätt, dock varierar tydligheten och i vissa fall är det mycket svårt att snabbt se om bilen har exempelvis sidokuddar. Bilindistrin har i alla fall enats om beteckningen SRS för systemet krockkudde samt bältestsräckare. Supplemetary restraining system.

Sensorer som är placerade på olika ställen ger vid en kollision om minst 15-19 km/h (beroende på bil) en signal till styrenheten som skickar en signal till de krockkuddar som skall utlösas. I vilken en kemisk reaktion sker som genererar ex kvävgas/argongas eller någon annan typ av gas. Finns många olika sorter som används. Olika ämnen används för denna reaktion och vissa biprodukter kan frigöras i form av ett fint damm och vara starkt frätande (gamla kuddar innan -00) Ett sådant ämne är kaustiksoda. I dammet ingår också ofarliga komponenter såsom talk från själva kudden. Idag finns det gascylindrar som är utan frätande ämnen. Finns även sensor bak för ex wv. För att hinna förbereda stolar för en bakkollision. Styrenhet Sensorer

Finns också mekaniska krockkuddar på ett par modeller. Dessa går inte att stänga av. Mekaniska utlösare

Styrenheten kan ha eget batteri, lagra energi vilket innebär att den inte stängs av omedelbart vid frånkoppling av 12 v batteriet.

Placeringen kan variera från att den kan finnas mellan framstolarna till att finnas någonstans vis instrumentpanelen.

Undvik att klämma, pressa eller klippa i dessa. Då kan den kortslutas och skicka signal till krockkuddarna att detonera.

https://www.youtube.com/watch?v=b1qj7 5pbl8o

Sensorer finns det runt bilen. De är aktiverade när tändningen är igång. Sensorer

Slå alltid av tändningen. Då avaktiveras sensorerna. Om vi klipper nära en sensor kan denna skicka signal till styrenheten att vi är påkörda. Då kan krockkuddarna lösa.

Hur stänga tändningen? Det kan bli problem att slå av tändningen om bilen har så kallad keyless. Detta innebär att bilen har en dosa/kort eller app i telefonen där närvaron av föremålet gör att bilen öppnar sig och tändningen slås på. Här måste vi hitta och ta ut dessa föremål ut ur kupèn så att tändningen slås av.

Det finns en massa olika krockkuddar. Alla dessa har en laddning. Vi kan utlösa dessa på tre olika sätt. Klipp i laddningen, påverka sensorerna eller styrenheten.

Sidokrockkuddar tillsammans med sidokudde för bröstkorgen minskar risken för svår skada med upp till 45 %. Endast krockkudde för bröst minskar risken med ca 10 %. Har en volym på ca 20 l. Vanligast är att sidokuddarna fylls med Argongas

Exempel på gascylindrar. Trycket ligger på mellan 200 400 bar.

Klipp i laddningen kan göra att krockkudden smäller av.. högt. https://www.youtube.com/watch?v=pk4ei7y86nq

ACH 4 finns i kommande XC60. ACH 4 liknar mer en kallgasgenerator där tryckstegringen sker i bagen. ACH 4 är enligt Autoliv ett slags mellanting mellan kallgas och hybridgasgenerator. 20 % argon 80 % helium. 500 bar. Klipp i dessa pyser bara. Men undvik att klippa i. Helium används för att det är lättare att läcksöka.

3 sätt att utlösa en krockkudde Klipp/tryck/påverkan på styrenheten Om sensorerna är aktiverade vid klipp Klipp i laddning

https://www.youtube.com/watch?v=k2twnzc-ggi Nästan alla bältessträckare är pyrotekniska sedan 2001. Drar åt bältet i syfte att inte fara fram för snabbt till krockkudden

B-stolpen är stark i nya bilar, dessutom tillkommer anordningen för bältessträckaren som kan vara besvärlig att klippa i. Vajern kan vara svår att klippa av. Kontrollera noga före du lyfter av taket. Bältesförsträckarna mittplats och bak i XC 90 är utrustade med nytt utförande på pyrotekniska försträckare. I det böjda rör ändan sitter längst ut en sprängladdning små kulor av aluminium ligger i röret som skjuts in mot bältesmekanismens skovelhjul som är utrustad med skålformadskiva. Bältet dras åt och efter aktivering är kulorna lösa i röret. Kulorna dra med ett bestämt moment så att de inte kan dra för hårt och inte heller för löst.

Klipp i B stolpe med pyroteknisk bältesförsträckare. Normalt sett ofarlig att klippa i men uppfästningen är förstärkt och svår att klippa i och kan skada skären.

Det finns olika appar som kan hjälpa till. Exempelvis Crash Recovery System. Där kan man knappa in regnummer så kommer en sprängskiss upp på säkerhetsutrustningen.

Tid Position Riktning Drivmedel ecall är en europeisk tjänst för elektroniska nödanrop från motorfordon till en larmcentral. [1] När ett motorfordon råkar ut för en olycka skickar fordonet automatiskt sin geografiska position till en larmcentral. Fordonet upprättar en förbindelse med hjälp av en inbyggd GSM terminal och skickar först ett kort datameddelande och upprättar sedan en talförbindelse med larmcentralen. ecall aktiveras automatiskt genom någon av fordonets inbyggda sensorer, t.ex. en krockkudde, men kan även aktiveras manuellt av föraren. Tanken är att systemet vid en krock automatiskt ska meddela larmcentralen:

Klistermärkena med så kallade QR-koder (Quick Response) kommer att sitta på insidan av tanklocket och på andra sidan av bilen, på B- stolpen, med start från i år. Tanken är att räddningstjänsten ska kunna läsa av koden, en svartvitrutig kvadrat, med hjälp av en smart mobiltelefon och snabbt få information om hur bilen är uppbyggd och hur man lättast klipper upp karossen för att få ut skadade passagerare. Informationen är specifik för varje bilmodell och bland annat anges placeringen av krockkuddar, batterier, bränsletank, elkablar och andra delar som räddningspersonalen inte vill komma åt med sina klippverktyg. "Den här informationen kan rädda liv eftersom varje sekund är dyrbar i en nödsituation", skriver Mercedes i ett pressmeddelande. Mercedes uppger också att man inte tar patent på idén med QR-koder på bilarna, utan uppmanar i stället andra biltillverkare att införa motsvarande system. Infördes sedan 2013. Foto: Vi bilägare

Mål med lektionen Beskriva risker vid insats mot den vanliga trafikolyckan. VAJERRÄCKEN

Antalet dödsolyckor har gått ned med 76 % på denna typ av väg. Problemet blir för räddningspersonalen som kan ha svårt att komma fram till olycksplats. Strävan från SOS är att alltid skicka fler enheter från olika riktningar så att någon kommer fram. Varför Trefältsväg?

https://www.youtube.com/watch?v=l6h4eog7gmu Varför vajerräcken?

Modeller Vajersystem Blue Systems AB "Safence" Linan är uppspänd med en spänning av ca 2 ton. EN1317-2, som den del som specifikt beskriver hur ett vägräcke skall provas heter, är uppbyggd som en trappa med ungefär 10 olika kapacitetsnivåer. Ungefär mitt i den trappa finns en nivå som kallas N2. Det är den nivån som Svenska Vägverket valt att använda som standardnivå för våra svenska vägar. Kapacitetklass N2 innebär krockprov med en personbil som väger 1500 kg i 110 km/h och med 20 graders inkörningsvinkel. Det är alltså det funktionella krav som Svenska myndigheter valt att ställa på ett "vanligt" vägräcke. Med den kunskapen i ryggen så är det helt plötsligt inte så konstigt att tyngre fordon kör igenom eller över vägräcken. CERTEX Svenska AB "Brifen" Ca 2 ton Allmaco AB "Safe Road" Gunnebo Protection AB "Safety Line" Foto: G.Valentin

Långt mellan fästpunkter 1500-3000 meter. Katastroföverfarter ska finnas där det är långt mellan vändmöjligheterna. Normalt ca 3 km mellan dessa. Foto: MSB

Behov av att klippa vajer? Foto: MSB

Vajerräcken utspänd vajer i sidled är farlig Riskområde längs hela vajerräckets längd Erfarenheter och kunskapsläge Inträffade händelser har visat på stora riskområden kring utspänd vajer Simuleringar av kapning av eller brott på utspänd vajer har visat på risker längs vajerns hela längd upp till 2 km

Riskområde Om vajern är spänd! Primärt och sekundärt riskområde ska alltid vara tömda på människor innan lösgörning/klipp i vajer sker.

Vajerräcken MSB rekommenderar Räddningstjänstens hantering: Vajer i normalläge på rak väg kan läggas ner Vajer i normalläge i kurva kan läggas ner OBSERVERA riskzoner i innerkurva! Arbeta utanför vajern och enbart från en punkt. Utspänd vajer i sidled innebär risker så länge den är utspänd Utspänd vajer i sidled bör inte kapas eftersom personer eller egendom kan skadas utefter vajerns hela längd Kontakta alltid Trafikcentralen (TC)