Vägen fri snabbt och säkert

Transkript

1 Vägen fri snabbt och säkert 1

2 Stopp i trafiken kostar tid och pengar 3 Ett snabbt och säkert arbetssätt 5 Rekommendationer för ökad säkerhet på en skadeplats 8 Placering av fordon vid en skadeplats 11 Varje aktörs ansvar vid en skadeplats 14 Varje aktörs arbetsuppgifter vid en skadeplats 18 2

3 Stopp i trafiken kostar tid och pengar Trafikolyckor som sker på våra Europavägar och riksvägar orsakar stopp i trafiken som ibland varar under så lång tid att både privatpersoner och företag drabbas. Resor måste bokas om och industrier tvingas stå stilla i väntan på leveranser när trafikanter och transporter blir försenade. På olika sätt ger långa stopptider upphov till höga samhällsekonomiska kostnader, bland annat genom förlorad arbetstid och inställd produktion. Genom att minska stopptiderna kan vi uppnå följande: Vi minskar problemen för trafikanter och godstransportörer. Vi minskar den tid som räddningspersonal (ambulans, räddningstjänst eller polis), bärgare och entreprenörer finns i den riskfyllda arbetsmiljön på en skadeplats i trafiken. Vi minskar risken för att nya olyckor sker när människor efter lång tid i kö vill köra in förlorad tid. Vi minskar de samhällsekonomiska kostnaderna. Vi minskar miljöeffekterna. Trafikverket har analyserat orsakerna bakom långa stopptider och tagit fram förslag på åtgärder som kan bidra till att minska dem. Det har vi gjort i samarbete med representanter från räddningstjänst, polis, polisens länskommunikationscentral (LKC), bärgare, restvärdeledare, SOS Alarm, Trafikverkets driftentreprenörer, ambulanssjukvård, Trafikverkets trafikledningscentral (TLC) och Sveriges Åkeriföretag Öst i Östergötlands län. De åtgärder som har genomförts har resulterat i ett effektivare arbetssätt vid hinder och olyckor på väg. Detta har i sin tur minskat stopptiderna, utan att äventyra räddningspersonalens arbetsmiljösäkerhet. Syftet med handboken Tanken med denna handbok är att sprida den samarbetsform som nu finns etablerad i Östergötlands län till räddningstjänst, polis, polisens länskommunikationscentraler (LKC), bärgare, restvärdeledare, SOS Alarm, Trafikverkets driftentreprenörer och trafikledningscentraler, ambulanssjukvård och Sveriges Åkeriföretag i hela landet. Samarbetet mellan aktörerna i Östergötlands län visar hur berörda aktörer tillsammans kan se till att arbetet vid en skadeplats blir effektivare, säkrare för räddningspersonalen och mindre kostsamt för samhället. Denna handbok och rekommendationerna i den bygger på projektdeltagarnas erfarenheter av åtgärderna som har genomförts i projektet. Ingen olycka är den andra lik och alla olyckor kräver olika insatser. Vi förutsätter att varje aktör har den kunskap de behöver ha inom sin egen organisation om sitt ansvar och sina arbetsuppgifter. Innehållet i den här handboken ska främst vara ett stöd för aktörerna när de har vägen som arbetsplats. Handboken har tagits fram utifrån de lagar som gäller i dag, och var och en har ansvar för hur de tillämpar rekommendationerna. 3

4 Samverkan vid en skadeplats Räddningstjänsten, polisen, ambulanssjukvården och andra aktörer blir larmade samtidigt, men har både olika långt till skadeplatsen och olika mycket resurser. Att aktörerna samverkar är därför en förutsättning för att olyckan ska tas om hand på bästa sätt. Samverkan fungerar bäst om alla aktörer känner till varandra och är vana vid att arbeta tillsammans. Varje aktör bör även vara införstådd med sin organisations uppdrag i förhållande till andra aktörers uppdrag. Med kunskap om sitt och andra aktörers ansvar, rutiner och arbetsuppgifter kan varje aktör agera så att de inte hindrar andra samt vid behov också bistå andra med hjälp. En viktig del i samverkan vid en skadeplats handlar om att informera andra om vad man vet och vilka åtgärder man tänker vidta samt att man lämnar en prognos om förväntad avstängningstid. God samverkan mellan berörda aktörer är en förutsättning för att vi ska nå målet att minska stopptiderna. Om möjligt, öppna för trafiken så fort som möjligt Det gäller att hitta en balans mellan kraven på räddningspersonalens arbetsmiljösäkerhet och strävan efter att minska stopptiderna. Viktigt att tänka på, är att man genom att minska stopptiderna även minskar risktiderna, det vill säga den tid som räddningspersonalen vid skadeplatsen löper risk att bli påkörd. I ett inledningsskede bör man stänga av trafiken för att kunna läsa av situationen utan direkt risk för att bli påkörd, samråda och ta beslut om hur olyckan ska hanteras och hur personalen bör agera. När det akuta räddningsläget är över bör man om möjligt öppna ett eller flera körfält för trafik om än med begränsad hastighet. Foto: Mia Karlsvärd/Östgöta Correspondenten 4

5 Ett snabbt och säkert arbetssätt Larm om olycka Vid en trafikolycka larmar SOS Alarm eller motsvarande, ut ambulans, räddningstjänst och polis till skadeplatsen samt dirigerar dessa rätt. SOS Alarm skickar samtidigt information till Trafikverkets trafikledningscentral (TLC) och Sveriges radio (SR). Om det är en olycka med farligt gods kontaktar SOS Alarm även en miljörestvärdeledare. Stäng av trafiken Räddningspersonalen som först når skadeplatsen bör ställa sitt fordon så att fronten pekar snett framåt, meter före skadeplatsen, tills övriga aktörer är på plats. Då kan räddningsfordonen placeras enligt den struktur som räddningsledaren bedömer lämplig med hänsyn till väg- och väderförhållanden, olyckans beskaffenhet och räddningsfordonens reflexer. Räddningsledaren leder arbetet i det akuta räddningsläget och tar beslut om att stänga av trafiken för att skydda sig själva och skadeplatsen, hindra fler olyckor och rädda liv i det akuta räddningsläget samt för att kunna bedöma olyckans omfattning och besluta vilka insatser som kommer att krävas av räddningspersonalen. Information till SOS Alarm och TLC Räddningsledaren informerar SOS Alarm och TLC om olyckans omfattning, om vägen stängs av (ingrepp i annans rätt) och prognos om förväntad avstängningstid. TLC har under hela räddningsarbetet fortlöpande kontakt med polisens och räddningstjänstens kommunikationscentraler, och ger medierna och allmänheten aktuell information om olyckan och eventuella omledningsvägar. Det sker via radio, GPS, webbapplikationer och variabla meddelandeskyltar längs vägarna. Kontakta TLC i ett så tidigt skede som möjligt för att få ut trafikinformation till medierna och allmänheten. Information till Trafikverkets driftentreprenörer TLC ska också i ett tidigt skede informera Trafikverkets driftentreprenörer så att de kan förbereda sig på att de kan behöva åka ut till skadeplatsen och bistå polis och räddningstjänst. Det kan handla om att skydda skadeplatsen med påkörningsskydd, så kallade TMAskydd, och att hjälpa till att sanera eller avlägsna hinder på vägen samt skylta för omledningsvägar vid längre avstängningstider. Det är viktigt att driftentreprenörerna också får veta om vägen har blivit skadad eller om räcken har blivit nedkörda. Olyckan dokumenteras med kamera När ambulanssjukvården har tagit hand om skadade personer och det akuta räddningsläget är över, dokumenterar polisen eller räddningstjänsten olyckan med kamera för att polisen senare ska kunna utreda orsaken till olyckan. För polisen är det viktigt att få en översiktsbild över olyckan i färdriktningen, tagen cirka 25 meter från skadeplatsen, och en översiktbild 5

6 tagen på lite närmare håll. Polisen är intresserad av eventuella bromsspår samt hur och var krockskadade fordon står i förhållande till varandra. För räddningstjänsten är det bra att få en bild av registreringsnumret. Ta hellre för många foton än för få. Om olyckan har dokumenterats av räddningstjänsten och polis inte finns på plats så kan räddningstjänsten avlägsna fordonsvrak från vägen genom att placera dessa i höger körfält, i vägkanten eller i diket. På så vis kan vägen delvis öppnas för trafik, om än med reducerad hastighet. Det är viktigt att man i så fall tydligt märker ut dessa fordon för att undvika ytterligare utryckningar till samma skadeplats. Detta kan med fördel göras genom att man placerar fordonets varningstriangel på fordonets tak. Givetvis bör fordon med gods och fordon i gott skick hanteras varsamt. Skadeplatsen saneras Räddningstjänsten stannar kvar för att sanera skadeplatsen från lösa föremål, men lämnar därefter över till Trafikverkets driftentreprenörer, som förutom att sanera också lagar eventuella skador på vägar och räcken. Om det behövs sanering och schaktning är det viktigt att först kontrollera vägkonstruktionen och var det finns ledningar och tätskydd. Trafikverkets driftentreprenörer har kunskap om detta. Kabel- och ledningsanvisningar finns även på När räddningstjänsten lämnar platsen bör de rapportera detta till TLC. De bör även meddela TLC om vägen då kan öppnas för trafik, så att TLC i sin tur kan vidarebefordra informationen till medierna och allmänheten. Bärgning Polisen beställer bärgning via polisens kommunikationscentral (LKC). Om det behövs och är möjligt kan även räddningstjänsten göra detta för att förkorta stopptiden. Polisen ska samråda med räddningstjänsten, TLC och bärgare för att avgöra om fordon först bara ska flyttas åt sidan, exempelvis till höger körfält, vägkanten eller diket, för att sedan bärgas vid senare tillfälle, eller om de ska bärgas bort direkt. På så vis minimeras framkomlighetsproblemen och olycksriskerna, och trafiken kan eventuellt fortsätta med reducerad hastighet. Faktorer som trafikintensitet, väglag, typ av fordon, typ av last och tid på dygnet ska beaktas. Särskilt i rusningstid bör man överväga att vänta med bärgning till en tidpunkt då trafiken är mindre intensiv. Om läget inte är akut beställer polisen bärgare efter samråd med ägaren till det fordon som ska bärgas. När fordon som är inblandade i olyckor är okända, utländska eller oförsäkrade, ordnas de praktiska detaljerna via Trafikförsäkringsföreningen (TFF) för att bärgningsarbetet inte ska försenas. I vissa län har polisen också särskilda avtal med TFF. Avtalen innebär att polisen via ett särskilt telefonnummer kan beställa bärgning till närmsta uppställningsplats av en bärgare som fordonsägarens försäkringsbolag har avtal med, utan att polisen för den skull tar på sig kostnaderna för bärgning. På detta sätt kan också bärgarna vara säkra på att de får betalt för sitt arbete. 6

7 7

8 Restvärderäddning vid olyckor med godstransporter När det gäller godstransporter måste räddningsledaren efter det akuta räddningsarbetet begära ut en restvärdeledare via SOS Alarm. Denne gör ett restvärdeskydd för att begränsa skador och rädda gods, exempelvis genom omlastning. Restvärdeledaren är en behörig representant för försäkringsgivaren, som avgör om fortsatt restvärdeskydd ska utföras och i så fall av vem. En restvärdeledare kallas in som behörig representant i följande fall: när försäkringsbolagets representant inte kan nås om skadorna berör flera bolag när försäkringsförhållandena är okända vid omfattande brand-, vatten-, miljö- eller transportskador. Restvärdeledare, polis och bärgare bör samråda när det gäller omlastning och bärgning av fordon. Bärgaren ska informera TLC om hur lång tid det kommer att ta att lasta om och bärga fordonet. Därigenom kan TLC hålla medierna och allmänheten informerade om att bärgaren befinner sig på vägen och att det kan finnas problem med framkomligheten till följd av detta. Vägen öppnas för trafik Den aktör som sist lämnar platsen ska meddela TLC när vägen är återställd och helt öppen för trafik igen. TLC kan då informera medierna och allmänheten om detta, och totalbilden av olyckan och dess konsekvenser för trafiken blir så korrekt som möjligt. Rekommendationer för ökad säkerhet på en skadeplats Varna och synliggöra Det är viktigt att hitta en balans mellan säkerhet och effektivitet. Den räddningspersonal som först når platsen bör vidta de åtgärder som behövs för att säkert kunna bedöma olyckans omfattning och insatserna som kommer att krävas. Använd de varningsljus och blixtljus som finns tillgängliga för att varna och synliggöra fordon och räddningspersonal så mycket som möjligt. Slå av helljus till halvljus på stillastående fordon vid en skadeplats för att inte blända mötande trafik. Vill man att det blåa blixtljuset ska synas bättre kan man slå av från halvljus till parkeringsljus. På vägarna bör man aldrig arbeta med ryggen mot trafiken, utan i stället försöka ha ögonkontakt med trafikanterna. Räddningspersonal i fordon som har ställts upp för att skydda skadeplatsen får inte stanna kvar i fordonet när det har placerats ut på rätt plats. 8

9 Det gäller att vara försiktig och tänka på risken för att bli påkörd! Det gäller särskilt när man i början av en räddningsinsats placerar ut varningsmaterial och när man plockar in varningsmaterial efter avslutad räddningsinsats. Om en katastroföverfart har använts, tänd ett varningsbloss för att markera denna för nästkommande fordon. Tänk också på att öka avstånden i buffert- och säkerhetszoner vid kraftigt snöfall och halka. Snabb och tydlig trafikdirigering Personalen i det första räddningsfordonet på plats (ambulans, räddningstjänst eller polis) bör placera ut varningsbloss, blixtpuckar och varningstält med gult blinkande eller rött fast ljus för att varna och tydligt markera att en olycka har inträffat. Tänk på att inte placera varningsbloss eller skyltar för långt från olyckan, eftersom varningen då inte får önskad effekt. Om man har tillgång till fler än ett räddningsfordon, bör man försöka att använda ett av dessa som skyddsfordon. Påkörningsskydd, så kallade TMA-skydd, är önskvärt ur trafiksäkerhetssynpunkt, men för en räddningstjänst med små resurser kan det vara nödvändigt att använda tankbilar som skydd för räddningspersonal, även om det kan innebära risk för nya olyckor. När man placerar ut farthinder och TMA-skydd kan det vara tillräckligt att stänga av en del av vägen och ha den andra delen öppen med begränsad hastighet, i stället för att stänga av vägen helt. Om det finns plats i ett räddningsfordon bör två eller flera portabla farthinder med tillhörande varningsskyltar tas med till skade- 9

10 platsen. Placera ett eller flera farthinder före och jämsides med skadeplatsen så att hastigheten begränsas till 30 km/tim. Fordon som passerar platsen bör inte köra fortare än så där räddningspersonal uppehåller sig i omedelbar närhet till trafiken. Rekommenderad säkerhets- och trafikdirigeringsutrustning Räddningspersonalen ska bära godkänd skyddsutrustning med tillhörande varselbeklädnad när de arbetar vid en skadeplats. De bör också ha kläder med lågt ställda reflexer eftersom bilars xenonlampor inte har några stickstrålar som kan reflektera över halvljusnivå. Poliser, som inte bör synas under vissa insatser, bör utrustas med reflexer långt ner på avigsidan av byxbenen som kan vikas fram vid behov. I varje räddningsfordon som används vid en trafikolycka bör det finnas reflexvästar, varav en bör vara märkt med polisinsatschef, en med räddningsledare och en med sjukvårdsledare. Anledningen till det är att chefsvästarna ska finnas till hands oavsett vilket fordon som kallas till skadeplatsen och att räddningspersonalen ska kunna se vem inom varje organisation som har ett särskilt ansvar för insatsen vid skadeplatsen. Fordonen bör även vara utrustade med varningsbloss och ficklampa på bekvämt avstånd från föraren. Särskilt användbar utrustning att ha med till en skadeplats: två eller flera portabla farthinder med tillhörande varningsskyltar för att begränsa hastigheten förbi skadeplatsen fyra olyckstält med gult blinkande ljus för varning och rött fast ljus för avstängning för korrekt utplacering på en dubbelriktad väg ljusstarka handhållna diodlampor med rött ljus för att i mörker kunna varna och synliggöra räddningspersonal minst en förpackning blixtpuckar (med 10 i varje) för att synliggöra skadeplatsen och markera avsmalningen av vägen till avsett körfält, vintertid gärna kompletterade med varningsbloss eftersom blixtpuckar då syns sämre hopfällbara markeringsskärmar med gula och röda reflexer, eventuellt med horisontella varningslyktor med fast rött sken, för att markera avstängd väg bensindriven lövblås för att möjliggöra snabbare saneringsarbete. 10

11 Placering av fordon vid en skadeplats Skadeplatsen Ordna en tydlig avgränsning av skadeplatszonen och skapa en bra struktur för hur fordonen ska ställas upp. Skadeplatsen bör delas in i tre zoner: en kall zon, en varm zon med tio meters radie från skadeplatsen och en het zon med fem meters radie närmast skadeplatsen. I den kalla zonen, den så kallade avspärrningszonen, ställs räddningsfordonen så att de skyddar skadeplatsen. I den varma zonen finns räddningspersonal, verktyg och utrustning. Det är också där bortklippta bildelar och liknande placeras. I den heta zonen vistas bara räddningspersonal som arbetar med livräddande åtgärder. All personal som vistas i heta zonen ska förutom sin personliga skyddsutrustning bära hjälm och skyddsglasögon. Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning Kall zon Inget krav på skyddsutrustning Ledning i samverkan Sjukvård, Räddningstjänst, Polis, Experter 11

12 Exempel på placering av fordon vid en skadeplats Två exempel som visar en olycka i höger körfält har tagits fram för att synliggöra hur man kan placera räddningsfordon vid en skadeplats av både praktiska och säkerhetsmässiga skäl. I det akuta räddningsläget bör hela vägavsnittet stängas av för att räddningspersonalen utan direkt påkörningsrisk ska kunna göra en bedömning av olyckans omfattning och de insatser som kommer att krävas. För tydlig varning kan två varningstält med gult blinkande ljus placeras meter före skadeplatsen. Cirka 150 meter före skadeplatsen bör varningstält med rött fast ljus placeras för att markera vägavstängning. Avståndet varierar beroende på vägens egenskaper och väderförhållanden. Varningstält och markeringsskärmar med fast rött ljus markerar stopp medan olyckstält med gult blinkande ljus betyder varning. Hur räddningsfordon ska placeras vid en skadeplats beror på väg- och väderförhållanden, olyckans beskaffenhet och räddningsfordonens reflexer. Försök att skapa en struktur som tillåter att ett eller flera körfält öppnas för trafik med begränsad hastighet efter det akuta räddningsläget utan att alla fordon först måste flyttas. De släck- och räddningsfordon med TMA-skydd som står närmast trafiken och längst från skadeplatsen bör stå placerade i färdriktningen för att TMA-skyddet ska fungera. Samma fordon utan TMA-skydd bör i stället stå så att fronten pekar snett framåt, dels för att skydda skadeplatsen, dels för att markera helavstängning eller avsmalning av väg. Genom att fordonet står snett används hela längden som skydd och risken för påkörningsolyckor vid skadeplatsen minskar. Av samma skäl placeras även övriga fordon med fördel i färdriktningen med fronten pekande snett inåt mitten av vägen. Ambulansfordon bör placeras på samma sätt framför skadeplatsen, med fronten pekande snett framåt, för att man enkelt ska kunna lyfta in skadade och sedan snabbt lämna platsen. När ambulansen lämnat skadeplatsen och det akuta räddningsläget är över bör man om möjligt öppna ett eller flera körfält för trafik med begränsad hastighet. De portabla farthindren bör då vara placerade jämsides med skadeplatsen för att särskilt begränsa hastigheten där räddningspersonalen uppehåller sig i omedelbar närhet till trafiken. 12

13 1. Placering av fordon vid en trafikolycka på en motorväg med hel avstängning och förberedelse för att om möjligt kunna öppna ett körfält för trafik med begränsad hastighet förbi skadeplatsen. POLIS POLIS Släck- och räddningsfordon (X06) Polis Bärgare Ledningsbil (X08) Släck- och räddningsfordon (X06) Ambulanser Polis 2. Placering av fordon vid en trafikolycka på en motorväg med halv avstängning. POLIS POLIS Släck- och räddningsfordon (X06) Polis Bärgare Ledningsbil (X08) Släck- och räddningsfordon (X06) Ambulanser Polis 13

14 Varje aktörs ansvar vid en skadeplats Det finns lagar och förordningar som reglerar vilket ansvar olika aktörer har, samt att de ska samverka med andra aktörer på skadeplatsen. SOS Alarm SOS Alarms nationella uppdrag regleras i det så kallade alarmeringsavtalet, 112-avtalet, mellan staten och SOS Alarm, där staten företräds av Försvarsdepartementet. Avtalet reglerar hur SOS Alarm ska hantera SOS-tjänsten på ett effektivt sätt. SOS Alarms insatser när det gäller räddningstjänst regleras i separata avtal med varje enskild kommun, räddningstjänst eller räddningstjänstförbund. I lokala avtal regleras vilka styrkor och insatser som ska larmas ut i olika typer av situationer. Hur SOS Alarm ska alarmera polisen regleras i 112-avtalet. Tillsynen över utlarmning av räddningstjänst och polisen utövas enligt alarmeringsavtalet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Ambulanssjukvården Ambulanssjukvården ansvarar för det medicinska omhändertagandet vid det akuta räddningsläget och lyder under hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Sjukvårdsledaren leder sjukvårdens arbete och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen vid en skadeplats. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har ansvar för skadeplatsen vid det akuta räddningsläget. Arbetet vid en skadeplats leds och samordnas av räddningsledaren och lyder under lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Om det råder fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön har räddningsledaren mandat att helt eller delvis stänga av vägen i det akuta räddningsläget med stöd av LSO. Räddningstjänsten kan också hjälpa polisen att dirigera trafiken med stöd av 2 kap 3 trafikförordningen (1998:1276). Polisen Polisens ansvar tar vid när det akuta räddningsläget är över. Polisen ansvarar för att dirigera trafiken och utreda olycksorsaken. Det är även polisens ansvar att avgöra när bärgningsarbetet ska utföras med hänsyn till trafikintensitet, väglag, väderlek, typ av fordon, typ av last och tid på dygnet. Beslutet om när bärgning ska genomföras bör tas i samråd med räddningstjänsten, bärgare, Trafikverkets trafikledningscentral och driftentreprenörer samt övriga inblandade aktörer med hänsyn till faktorerna ovan. Polisens arbete vid en skadeplats leds av en polisinsatschef. Polislagen (1984:387) och rättegångsbalken (1942:740) reglerar och styr hur polisen ska arbeta samt ger polisen dess befogenheter. 14

15 15

16 Bärgarna På fordonsägarens eller polisens uppdrag ansvarar bärgarna för att utföra bärgningsarbeten. Det är polisen som avgör när bärgning ska ske med hänsyn till trafikintensitet, väglag, väderlek, typ av fordon, typ av last och tid på dygnet. Hur detta ska ske regleras i trafikförordningen (1998:1276). Restvärdeledarna Restvärdeledarna företräder berörda försäkringsgivare och har mandat att bland annat samordna omlastning av gods efter en transportolycka. Restvärdeledaren ska vara på plats inom fyra timmar efter ett larm och ska ha kontakt med försäkringsgivaren, åkeriföretaget och avsändaren och mottagaren av godset. Uppdraget varar tills varje objekts försäkringsgivare eller ägare själv är beredd att ta över ansvaret för sin skada. Restvärdeledaren har försäkringsbolagens mandat att ta kostnader för sanering eller liknande under de första 48 timmarna vid en händelse. Tid därutöver kräver särskild beställning. I dag finns avtal med alla kommuner och deras räddningstjänster om att utföra akut restvärderäddning på uppdrag av försäkringsbranschen. Trafikverket Trafikverket ansvarar för att hålla de statliga vägarna framkomliga och säkra året om. Det dagliga drift- och underhållsarbetet av det statliga vägnätet utförs av driftentreprenörer som upphandlas av Trafikverket. Det är dock fortfarande Trafikverket som har väghållningsansvaret enligt väglagen (1971:948). Trafikverket genomför djupstudier av alla dödsolyckor på vägarna för att få en så komplett bild som möjligt av vad som har hänt före, under och efter en trafikolycka. All information om en olycka sammanställs och analys- 16

17 eras av experter inom bland annat fordonsteknik, vägutformning och beteendevetenskap. Även experter från exempelvis sjukvård, polis och räddningstjänst kan delta i arbetet. Arbetet med att djupstudera olyckor regleras i regeringens förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket. Trafikverkets trafikledningscentraler Trafikverkets trafikledningscentral (TLC) ansvarar för att trafikinformation når medierna och allmänheten. Eftersom Trafikverket enligt väglagen (1971:948) har ansvar för att hålla vägarna framkomliga har TLC även ansvar för att flytta fordon. Detta gäller fordon som står uppställda inom vägområdet på en allmän väg som staten är väghållare för, i följande fall: Om fordonet är uppställt i strid mot föreskrifter om stannande eller parkering och a) försvårar snöröjning, renhållning eller annat arbete på väg, När och hur ett fordon får flyttas regleras i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall samt förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Trafikverket har dessutom en tjänsteman i beredskap (TIB) tillgänglig dygnet runt som ska kontaktas vid mer omfattande händelser. Dessa nås via TLC. Trafikverkets driftentreprenörer Trafikverkets driftentreprenörer har ansvar för trafikoch omledningsanordningar och ska medverka när hinder ska tas bort. Så snart entreprenörerna får kännedom om en skada, ett hinder eller någon annan brist ska de vidta åtgärder för att skydda trafikanter och för att förhindra eller begränsa skadan. De ska också meddela TLC. Enligt avtal med Trafikverket är entreprenörernas inställelsetid 1 2 timmar beroende på vägklass. Trafikverkets entreprenörer har 010-nummer, liksom övriga blåljusmyndigheter. Dessa telefonnummer finns listade på Trafikverkets webbplats b) det finns stor risk för att fara uppstår, eller c) fordonet varit fortlöpande uppställt på samma plats under minst tre dygn. Om fordonet kan klassas som ett fordonsvrak. 17

18 Varje aktörs arbetsuppgifter vid en skadeplats SOS Alarm svarar för nödnumret 112 ansvarar för att alarm sker till polis och räddningstjänst prioriterar och dirigerar ambulansuppdrag fullgör åtaganden även vid större krissituationer och extraordinära händelser driver SOS-centraler som upprätthåller SOStjänsten för nödnumret 112 i hela landet. Ambulanssjukvården tar hand om skadade människor gör en bedömning och prioritering av skadade människor ger de skadade vård på bästa sätt fördelar de skadade till olika sjukhus. Räddningstjänsten släcker bränder räddar liv och överlämnar skadade människor till ambulanssjukvården leder arbetet på skadeplatsen i det akuta räddningsläget samordar olika insatser och organisationer skyddar människor, miljö och egendom genomför losstagning vid trafikolyckor lämnar prognos om förväntad avstängningstid till TLC sanerar körbanan från lösa föremål förebygger risk för olyckor. Polisen utreder om och hur brott har begåtts spärrar av och utrymmer om det krävs beslutar om bärgning dirigerar trafiken samverkar med TLC och Trafikverkets driftentreprenörer inför beslut om omledning beslutar om omledning identifierar och registrerar de drabbade leder eventuella eftersökningsarbeten. Bärgarna bärgar fordon utför starthjälp och jourreparationer ordnar diverse speciallösningar såsom att skaffa hyrbil. Restvärdeledarna tillvaratar försäkrings- och ägarintressen räddar miljö och egendom (prioriterar åtgärder för att rädda största möjliga värde) rekvirerar resurser, såsom sanerings- eller bärgningsbilar, vid behov. Bland restvärdeledarna finns även ett fåtal specialutbildade miljörestvärdeledare, som kallas ut för att styra och leda särskilt stora saneringsinsatser. 18

19 Trafikverkets trafikledningscentraler samlar in information om trafikolyckor och vägförhållanden informerar polis om lämpliga omledningsvägar förmedlar akut trafikinformation till SOS Alarm, polis, räddningstjänst och kommuner förmedlar akut trafikinformation om köer, akuta hinder, trafikolyckor, halkrisk och vägarbeten till privatbilister och yrkesförare via bland annat radio, text-tv, GPS och internet vägleder och styr trafik på det statliga vägnätet med elektroniska skyltar och bommar. I storstadsområdena Stockholm och Göteborg kan TLC via Rakel, Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning, även skicka ut Vägassistans, ett antal assistansfordon som cirkulerar på de stora vägarna och är utrustade för att snabbt hjälpa stillastående fordon, stänga av körfält eller dirigera om trafiken. Trafikverkets driftentreprenörer sköter vinterväghållning (snöplogning och halkbekämpning) underhåller och reparerar grusvägar, belagda vägar och broar röjer och klipper vegetation på vägslänter sköter och reparerar vägmärken och vägräcken. Vid trafikolyckor kan driftentreprenörerna bistå med både saneringshjälp och TMA-skydd. Vid längre stopptider rekommenderar Trafikverkets driftentreprenörer omledningsvägar och ansvarar för att skylta upp dessa. Vidare information Referensmaterial Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på sin webbplats bra information om bland annat varselkläder på en skadeplats, samverkan, grundvattenförorening vid trafikolyckor och kunskapsmaterial för räddningstjänsten. Se Försäkringsbranschens restvärderäddning har bra information om restvärderäddning på På finns information om Trafikverkets trafikledningscentraler och driftområden samt telefonnummer till Trafikverkets driftentreprenörer. För information om det avtal som har slutits mellan Trafikförsäkringsföreningen (TFF) och ett antal länspolismyndigheter i landet, kontakta TFF via eller Polisen via Information om och för Sveriges räddningstjänster finns på respektive kommuns webbplats och på MSB:s webbplats 19 Alfredsson, Cecilia och Carlsson, Claes-Håkan Carlsson (2006), Räddningstjänst och miljö, Karlstad: Räddningsverket. Björnberg, Fredrik ( ), Rutiner vid insats på olycksplats väg, Jönköpings län: Räddsam F. Cedergårdh, Erik och Winnberg, Thomas (2011), Proaktiv samverkan vid olyckor. Samverkan för säkerhets skull, Publ. nr MSB276, Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Felixon, Hans och Oxelgren, Patrik ( ), Stor skadehändelse typolycka buss, Räddningstjänsten Ödeshög och Linköping, Östergötland: Räddsam E. Red. Wargclou, Dan (2010), Räddning vid trafikolycka personbil, Publ. nr: MSB209, Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

20 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. beställningsnummer: isbn: UTGÅVA: mars Foto: Trafikverkets bildbank och Mia Karlsvärd/Östgöta Correspondenten. PRODUKTION: helikopter brand design. TRYCKERI: trafikverket.