Beskrivning av delprogrammet (Metaller i mossa)

1(14) Beskrivning av delprogrammet (Metaller i mossa) 1 Övergripande beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Analyser av halter av tungmetaller i mossor har sedan slutet av 1960-talet används för att mäta belastningen av tungmetaller. Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige i slutet av 1970-talet (Rühling och Skärby, 1979). De nationella mossundersökningarna i Sverige startade 1975 och har genomförts vart 5:e år sedan dess. Mossor tar nästan uteslutande upp metaller från luften. Endast ett litet upptag av metaller från underlaget finns (Tyler, 1970). Metoden med att använda mossor som bioindikatorer för metaller har visat sig ge en god bild av trender för belastningen över Sverige och andra länder. Lokala skillnader kan också spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Mossmetodikens styrka ligger i att man på ett enkelt sätt insamlar mossprover, för vidare beredning, så att analyserade prover representerar metallbelastningen under två till tre års tid. Inga speciella provtagningsanordningar behöver placeras ut. Detta gör metoden kostnadseffektiv. Proverna prepareras så att de senaste två till tre årens tillväxt på mossorna tillvaratas och analyseras, varigenom ett samlat mått på nedfallet av metaller under den perioden erhålls. Även om tungmetallkoncentrationen i mossor inte ger någon direkt kvantitativ mätning av deposition, finns regressionsmetoder som nyttjar uppgifter om metallhalter i mossa tillsammans med nederbördsuppgifter för att uppskatta depositionen av metaller (Pihl Karlsson m.fl., 2016; Schröder m. fl., 2013; Berg m. fl., 2003; Berg och Steinnes, 1997). Resultaten från delprogrammet ger kunskaper om den generella bakgrundsnivån av metaller inom landet. Dessa bakgrundsmätningar utgör ofta ett komplement till detaljerade kartläggningar som sker genom lokala förtätningar av mossprovtagningen. De element som främst analyseras är arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink. Vid undersökningarna 2010 och 2015 tillkom analyser av aluminium, molybden, kobolt och mangan. Mätningar av metaller i mossor genomförs storskaligt i många länder i Europa och används för att följa upp nationella miljömål och Luftvårdskonventionens (CLRTAP) protokoll om minskade utsläpp av metaller. Dataanalysen av metallinehållet i provtagna mossor

2(14) koordineras av ICP Vegetation inom CLRTAP. Det svenska deltagandet är en viktig del av ICP Vegetation och de svenska resultaten rapporteras tillsammans med övriga europeiska deltagarländers resultat inom CLRTAP. Sedan 2005 har, inom ICP Vegetation, mossor även använts som bioindikator av atmosfäriskt belastning av kväve. De data som hittills framkommit tycks spegla det atmosfäriska nedfallet av kväve över Europa och kan därför potentiellt vara ett verktyg för att identifiera riskområden med hög deposition av atmosfäriskt kväve (Harmens m. fl., 2011, 2013a; Schröder m. fl., 2010). I Sverige har gjorts en undersökning av förhållandet mellan kvävenedfall och halt av kväve i mossa (Pihl Karlsson m.fl., 2016). Undersökningen visade på ett starkt samband och relativt låg spridning, varför detta samband bör kunna användas vidare för depositionsuppskattningar. I en pilotstudie utförd i några europeiska länder undersöktes 2010 om mossor även skulle kunna användas som bioindikatorer för atmosfärisk deposition av långlivade organiska föroreningar (POPs) (Foan m. fl., 2014, Harmens m. fl., 2013b). ICP Vegetation uppmuntrade inför 2015 års undersökning att pilotstudien från 2010 ska utökas till fler europeiska länder. Under 2015 års genomförande i Sverige av Metaller i mossa har ett 80-tal mossprover, jämnt spridda över landet, insamlas. Av dessa har 20 prover analyserats med avseende på innehåll av långlivade organiska föroreningar (Danielsson m.fl., 2016). 1.2 Mål och syfte Det förväntade resultatet av delprogrammet Metaller i mossa är att data ska bidra till en aktuell bild av tungmetalldepositionen i bakgrundsmiljön. Undersökningen har förutom nationell, regional samt lokal täckning även en internationell täckning. Miljöövervakningen enligt detta delprogram har flera olika användningsområden, däribland: att ge en bild av hur bakgrundsbelastningen av metaller varierar såväl geografiskt som tidsmässigt, både kvalitativt och kvantitativt ur ett nationellt och regionalt perspektiv att följa upp tidigare mätningar av tungmetaller i mossa och följa förändringar över tiden att följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder att påvisa mer betydande föroreningskällor och storleken av de påverkade områdena att utgöra ett komplement till övervakning av metaller i luft och nederbörd som genomförs årligen genom mätningar av halter i luft och nederbörd att delta i och rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftvårdskonventionen, CLRTAP, och ICP Vegetation presentera resultaten på ett lättillgängligt sätt i form av kartor så resultaten lätt kan användas i olika typer av sammanhang. Undersökningarna av metaller i mossa är av betydelse för övervakningen av hur det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö uppfylls. Enligt detta miljömål skall miljön vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors

3(14) hälsa eller den biologiska mångfalden. Undersökningarna i detta delprogram har även bäring på miljömålen Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. 1.3 Styrdokument 1.3.1 Undersökningar/undersökningstyper Delprogrammet består av följande undersökningar: Mätningar av metaller i mossa Delprogrammet består av följande undersökningstyper: Metaller i mossa (2016-03-29) 1.3.2 Kvalitetsdeklarationer för officiell statistik 1.3.3 Övriga styrdokument Undersökningstyperna ingår i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Metoderna har i princip behållits sedan början av mätningarna. För att möjliggöra jämförelser mellan olika länders mossundersökningar inom Luftvårdskonventionen följs den internationella manualen för provtagning, provhantering och analys, http://icpvegetation.ceh.ac.uk. 1.4 Beställare, ansvarig utförare samt styrning och förankringsprocesser IVL Svenska Miljöinstitutet AB ansvarar, på uppdrag av Naturvårdsverket, för delprogrammets genomförande. Delprogramansvarig på Naturvårdsverket är Petra Hagström: Tel 010-698 12 84 E-post: Petra.Hagstrom@naturvardsverket.se Lämpliga lokaler för mätplatser har utgjort de som används tidigare år för provtagning av tungmetaller i mossor inom Riksskogstaxeringens provpunkter. Detta har skett för att följa tidigare kriterier och att på ett kostnadseffektivt sätt provta mossorna. 1.5 Finansiering och kostnad Naturvårdsverkets anslag till Metaller i mossa var för år 2015 1 400 000 kr inom ramen för Programområde Luft. Betydande samordningsvinster görs, nu liksom vid tidigare undersökningar, då samordning sker med Riksskogstaxeringens ordinarie provtagning för insamlandet av mossproverna.

4(14) 1.6 Användare och användningsområden Resultaten från undersökningarna av tungmetaller i mossa kan vara lokal, regional och nationell miljömålsuppföljning, uppföljning av specifika miljöproblem som rör metaller inom ett område. Resultaten från undersökningarna av tungmetaller i mossa används även som en viktig beståndsdel inom internationell uppföljning inom Luftvårdskonventionen, CLRTAP. Sammanställning av resultaten från 2010 års undersökning inom ICP Vegetation presenteras av Harmens m. fl. (2015). Generellt kan sägas att användare av resultat framtagna inom delprogrammet omfattar främst lokala, regionala och nationella myndigheter såsom kommuner, Luftvårdsförbund, Länsstyrelser, Naturvårdsverket eller Skogsvårdsorganisationerna. Det kan även vara specifika företag som använder resultaten i sin tillståndsbedömning. Vidare används resultaten även av studenter, nationella och internationella forskare och lärare. I dagsläget ser vi en ökad efterfrågan på resultaten från mätningarna, främst nationellt men även internationellt då allt fler har upptäckt vilka stora datamängder som finns. Under 2015, liksom under 2010, har ett stort antal förtätningar genomförts i samband med den nationella mossundersökningen. Dessa förtätningsundersökningar finansieras av olika luftvårdsförbund, länsstyrelser, kommuner och företag. För mer information om hur data kan användas hänvisas till rapport (Danielsson & Pihl Karlsson, 2016). Resultaten från de europeiska metallundersökningarna i mossa används för att ge uppföljningsunderlag till Luftvårdskonventionens protokoll för metaller från 1998. De metaller som mäts internationellt är: arsenik, kadmium, krom, koppar, järn, bly, kvicksilver, nickel, vanadin och zink. Mossor kan användas effektivt och billigt för att övervaka utvecklingen av metallbelastningen med hög upplösning. De huvudsakliga målen inom ICP Vegetation med mossundersökningarna är att identifiera förorenade områden, producera Europakartor som visar variationen av metallmängder över Europa och vidareutveckla förståelsen av långväga transporterade luftföroreningar. Framtida utmaningar för ICP Vegetations mossundersökningar är bland annat att närmare knyta mossdata till andra tillgängliga miljödata, till exempel klimat- och markdata. En viktig utmaning för framtiden blir att fastställa hur resultaten av mossundersökningarna kan användas i bedömningen av effekter av metaller, och på senare år även kväve och POPs, på ekosystem och senare identifiering av ekosystem som riskerar påverkas negativt av metallföroreningar. Detta kan ge värdefull information för det tillvägagångssätt som antagits av LRTAP-konventionen med kritisk belastning. Eftersom ekosystem och människors hälsa framgent antas utsättas för negativa effekter av metaller och andra föroreningar bör mossundersökningarna fortsätta att övervaka eventuella trender nationellt såväl som i Europa. 2 Information som erhålls inom delprogrammet 2.1 Design och Stationsnät Mätningar inom Metaller i mossa påbörjades 1975. I 2010 och 2015 års undersökningar delades Sverige in i 6 zoner (Figur 1). Genom åren har antalet prover som helhet samt per zon varierat (Tabell 1).

5(14) Tabell 1. Tabell över antal mossprover per zon och år. OBS att antalet kan variera något beroende på analyserad metall. Zon 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 1 Fjälltrakter 40 83 90 75 31 21 25 39 31 2 Norra Sveriges inland 172 208 187 167 174 105 120 134 162 3 Norra Sveriges kustland 90 85 96 82 66 33 55 66 55 4 Mellansverige 181 226 213 183 195 99 137 155 153 5 Sydöstra Sverige 93 103 120 104 107 59 78 105 99 6 Sydvästra Sverige 84 111 131 102 134 75 115 103 111 Hela Sverige 660 816 837 713 707 392 530 602 611 Figur 1 Karta över zonindelning baserad på samtliga insamlade mossprover inom de nationella metallundersökningarna som genomförts under 1975-2015. För att möjliggöra jämförelser mellan olika länders mossundersökningar inom Luftvårdskonventionen har den internationella manualen för provtagning, provhantering och analys generellt följts.

6(14) Den huvudsakliga provtagningen utförs i samband med Riksskogstaxeringens ordinarie inventeringsarbete och deras system av provytor, trakter, används vid denna undersökning. Mossprover samlas in från flertalet av Riksskogstaxeringens provytor där väggmossa eller husmossa finns. I vissa områden krävs en viss förtätning jämfört med Riksskogstaxeringens provytor vilket medför en viss utökad provtagning. Detta gäller speciellt vid kustnära platser i hela Sverige samt i södra Sveriges jordbruksområden. Variationen i fält är relativt stor varför man bör ta ett samlingsprov från varje provplats. Samlingsprovet bör bestå av mellan fem till tio delprov tagna inom en yta på ca 50 50 meter. Ett relativt stort provantal rekommenderas och möjliggörs av metodens enkelhet och relativt låga kostnad. Mossprover insamlas vart femte år. Den ordinarie provtagningen följer Riksskogstaxeringens årliga arbetsperiod maj-september. Om insamling av mossor sker på annat sätt rekommenderas en kortare period t.ex. augusti september. För provtagning under 2010 och 2015 har följande varit styrande: provtagningsytan skall ligga minst 300 m från riks- eller länsväg och samlad bebyggelse (tre eller flera hus för permanent boende med tomterna gränsande mot varandra) provtagningsytan skall ligga minst 100 m från annan regelbundet trafikerad väg och hus för permanent boende i första hand insamlas väggmossa (Pleurozium schreberi), i andra hand husmossa (Hylocomium splendens). Provet skall bestå av antingen enbart väggmossa eller enbart husmossa. vid provtagning tas delprov från fem till tio (5-10) punkter. Punkterna skall ha ett inbördes avstånd av 5-10 m. Finns inte fem provpunkter inom ytan får provet tas från färre punkter, dock minst tre proverna tas i normalt sluten skog (undvik under eller i kanten av täta grankronor) mängden mossa skall totalt vara ca två liter plasthandskar skall användas vid provtagning rökning är inte tillåten under provinsamlingen eller vid annan hantering av mossproverna provet märks med mossart, antal delprover, provtagningsdatum, provtagare, koordinater, topografi (sluttning eller plan mark) Proverna 2015 förvarades svalt från provtagningstillfället till insändning och skickades in från provtagarna minst en gång per vecka. Provtagningen påbörjades i april och avslutades i början av oktober 2015. Totalt samlades 1048 mossprover in inom den nationella undersökningen varav 611 prover skickades för provberedning och analys (Figur 2).

7(14) Figur 2. Karta över provtagna punkter där metaller analyserats inom den nationella undersökningen 2015. 2.2 Variabler Variabler och tidsperioder för Metaller i mossa presenteras i Tabell 2. Tabell 2. Översiktstabell för variabler och tidsperioder. Företeelse Väggmossa Pleurozium schreberi resp. Husmossa Hylocomium splendens Determinand (Mätvariabel) Arsenikhalt (As-halt) Blyhalt (Pb-halt) Järnhalt (Fe-halt) Kadmiumhalt (Cd-halt) Kopparhalt (Cu-halt) Kromhalt (Cr-halt) Kvicksilverhalt (Hg-halt) Nickelhalt (Ni-halt) Vanadinhalt (V-halt) Zinkhalt (Zn-halt) Aluminiumhalt (Al-halt) Molybdenhalt (Mo-halt) Kobolthalt (Co-halt) Manganhalt (Mn-halt) Metodmoment Uppslutning i HNO 3 och H 2O 2 Enhet Frekvens och tidpunkter Vart femte år. April-Okt.

8(14) 2.3 Kringinformation som samlas in i delprogrammet All kringinformation som genereras inom Metaller i mossa lagras i en databas på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Av all mossa som analyserats sparas ett delprov i Naturhistoriska Riksmuseets arkiv. 2.4 Information som krävs från andra delprogram Information från andra delprogram kommer främst från delprogram Metaller i luft och nederbörd. 3 Organisation och kvalitetsrutiner 3.1 Ansvar för delprogrammets utformning samt administration och genomförande Det övergripande ansvaret för delprogrammets administration och genomförande ligger hos namngiven projektledare enligt Naturvårdsverkets kontrakt, för undersökningen 2015: Helena Danielsson, IVL. Projektet koordineras av en nationell utförare; IVL Svenska Miljöinstitutet AB och genomförs i samarbete med Riksskogstaxeringen som provtar i samband med annan inventering. Naturhistoriska riksmuseet gör provberedning inför analys och lagring av material som ej går till analys. Projektet samordnas även internationellt genom att det ingår i aktiviteterna inom ICP Vegetation (International Cooperative Programme on the effects of air pollution on natural vegetation and crops) som ligger under Working Group on Effects inom Luftvårdskonventionen (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP)). CLRTAP innefattar länder i Europa, Nordamerika och Asien som ingår i UNECE (United Nations Economic Commission for Europe). Genom ICP Vegetation under CLRTAP samrapporteras och jämförs de svenska resultaten med övriga deltagande länders resultat. 3.2 Kvalitetsrutiner 3.2.1 Provtagning och analys Fältpersonalen består främst av anställda vid Riksskogstaxeringen, SLU. Personalen genomgår utbildning för att möjliggöra att all provtagning sker på ett korrekt sätt. Fältpersonalen arbetar med skriftliga manualer. Inkomna prover till IVL Svenska Miljöinstitutet AB har bokförts och lagts i frys inför sändning till Naturhistoriska Riksmuseet. I första hand har prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) valts för rensning och analys. Avgörande för vilka prover som har valts ut för analys under 2015 har varit att i möjligaste mån välja prover som tagits på samma platser som

9(14) under provtagningen 2005 och/eller 2010 samt att få en så heltäckande bild som möjligt av bakgrundsbelastningen av aktuella metaller över hela landet. Berörd laboratoriepersonal på använt ackrediterat laboratorium har genomgått utbildning för de kemiska analyser och den provhantering de utför och de har så kallade körkort för verksamheten. Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska Riksmuseet har rensat och torkat proverna för analys. Mossproverna har rensats så att de två till tre senaste årens tillväxt har tillvaratagits. Eftersom kvicksilver är en flyktig metall har mossproverna torkats i rumstemperatur för att inte äventyra analysen av kvicksilver. Av de utvalda och preparerade mossproverna har minst 2 g skickats till analys. Återstående mossmaterial bevaras i en provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet. Mossmaterialet som insamlades inom den nationella undersökningen 2015 analyserades med avseende på halter av aluminium (Al), arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), kobolt, (Co), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), mangan (Mn), molybden (Mo), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn). Metallanalyserna görs med ICP-MS efter uppslutning med HNO3 och H2O2 i slutna teflonkärl i mikrovågsugn. Tidigare år, innan 2015, har inte H2O2 använts vid uppslutningen men jämförelsen mot befintligt referensmaterial visar på ett bättre utbyte då H2O2 finns med vid uppslutning. Analyser av 2015 års mossprover har utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet AB med ICP-MS. Samtliga analysresultat har innan kvalitetsgranskning och dataanalys korrigerats till att motsvara resultat efter torkning vid 40 grader. För ytterligare kvalitetskontroll har standardmossprover, erhållna via ICP Vegetation, analyserats samtidigt som de insamlade mossproverna. 3.2.2 Utvärdering och resultatredovisning Ansvarig för utvärdering och resultatredovisning, samt kvaliteten i dessa steg, är 2015 års projektansvarige: Helena Danielsson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Den nationella undersökningen, som utförs regelbundet vart femte år, presenteras i en rapport. Projektansvarig svarar bl.a. för att kartor som visar metallhalternas fördelning inom landet tas fram samt möjliggör att data kan hämtas från IVL:s webbplats (www.ivl.se). Data kan också hämtas hos datavärd (www.smhi.se). Statistisk analys av resultaten genomfördes under 2010 och 2015 års undersökningar med variansanalys (ANOVA) och Mann-Kendall-analys. 3.2.3 Datalagring Lagring av primärdata sker i IVL s databas enligt ackrediterade kvalitetsrutiner vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektansvarig ansvarar för att utvärderade och validerade resultat lagras i IVLs databas. Efter utvärdering och validering är lagrade resultat även tillgängliga inom datavärdskapet för LUFT, vilket för närvarande innehas av SMHI. Data kan också hämtas från IVL:s webbplats (www.ivl.se).

10(14) Resultaten för ingående variabler, tillsammans med beskrivning av provplatsen samt information om vilka provtagnings- och analysmetoder som använts, lämnas till datavärden. En genomgång och validering av data görs före inrapportering av data till datavärden. Aktuella analysresultat ska åtföljas av uppgifter om laboratorium samt använda analysmetoder. Dessutom ska det tydligt framgå om eventuella mindre-än-värden (<) avser detektionsgräns eller kvantifieringsgräns. Datavärden skall lagra grunddata samt bearbetade data, för enkel distribution till användare. Datavärd: SMHI 1 3.2.4 Kvalitetskontroller Alla delar av provtagnings- och analysförfarandet är väsentliga för undersökningens kvalitet och jämförbarhet. Det är därför viktigt att anvisningar i provtagnings- och analysmetoder följs. Anvisningarna bygger på de instruktioner som framtagits för den europeiska karteringen av metallnedfall. Provtagningen skall göras enligt dokumenterade provtagningsrutiner och av personer med god kännedom om de problem och villkor som är förknippade med provtagning av material innehållande ämnen med låga haltnivåer (spårämnen). Analyserna skall göras vid ett ackrediterat laboratorium, där kvalitetssystemet innebär att normal, rutinmässig kvalitetskontroll av provhantering, analysförfarande och analysdata ger god kvalitet på själva analysresultaten. Analyserna kontrolleras genom att referensmaterial analyseras tillsammans med de aktuella proverna. Vid validering av data kan kontroll av t.ex. samvariation mellan olika provplatser eller mellan olika parametrar användas för bedömningar. Jämförelser med resultat från tidigare års undersökningar görs också. 4 Resultatredovisning Rapportering av utvärderade och validerade data inom delprogrammet Metaller i mossa sker till datavärden för LUFT (SMHI) och till ICP Vegetation, CLRTAP. Data och kartor finns tillgängliga på IVLs hemsida. 4.1 Åtkomst av grunddata Data finns hos nationell datavärd, för närvarande: SMHI. 1 https://www.smhi.se/klimatdata/miljo/luftmiljodata/om-luftmiljodata/om-halter-i-luft-ochnederbord-1.107022

11(14) 4.2 Rapporter/Produkter Verksamheten redovisas till Naturvårdsverket i en rapport efter avslutat uppdrag. Data rapporteras även som beskrivits ovan i kartform på IVLs hemsida. 4.3 Annan användning av delprogrammets resultat 5 Ytterligare dokumentation av delprogrammet 6 Övrigt 7 Definitioner 8 Referenser Berg, T., Steinnes, E. (1997). Use of mosses (Hylocomium splendens and Pleurozium schreberi) as biomonitors of heavy metal deposition: from relative to absolute values. Environmental Pollution 98, 61-71. Berg, T., Hjellbrekke, A., Rühling, Å., Steinnes, E., Kubin, E., Larsen, M.M., Piispanen, J. (2003). Absolute deposition maps of heavy metals for the Nordic countries based on the moss survey. TemaNord 2003:505, Nordic Council of Ministers, Copenhagen, Denmark. Danielsson, H., Hansson, K., Potter, A., Friedrichsen, J., Brorström-Lundén, E., (2016) Persistent organic pollutants in Swedish mosses. IVL Rapport C 188. Danielsson, H. & Pihl Karlsson G. (2016). Metaller i mossa 2015. IVL Rapport C 204. Foan, L., Leblond, S., Thöni, L., Raynaud, C., Santamaria, J.M, Sebilo, M., Simon, V. (2014). Spatial distribution of PAH concentrations and stable isotopic signatures (δ13c, δ15n) in mosses from three European areas - Characterization by multivariate analysis. Environmental Pollution 184: 113-122. Heavy metals, nitrogen and POPs in European mosses: 2015 Survey. Monitoring manual. International Cooperative Programme on Effects of Air Pollution on Natural Vegetation and Crops. http://flnp.jinr.ru/naa, http://icpvegetation.ceh.ac.uk. H. Harmens, D.A. Norris, K. Sharps, G. Mills, R. Alber, Y. Aleksiayenak, O. Blum, S.-M. Cucu-Man, M. Dam, L. De Temmerman, A. Ene, J.A. Fernández, J. Martinez-Abaigar, M. Frontasyeva, B. Godzik, Z. Jeran, P. Lazo, S. Leblond, S. Liiv, S.H. Magnússon, B. Maňkovská, G. Pihl Karlsson, J. Piispanen, J. Poikolainen, J.M. Santamaria, M. Skudnik, Z. Spiric, T. Stafilov, E. Steinnes, C. Stihi, I. Suchara, L. Thöni, R. Todoran, L. Yurukova, H.G. Zechmeister. (2015). Heavy metal and nitrogen concentrations in mosses are declining across Europe whilst some hotspots remain in 2010. Environmental Pollution 200: 93-104.

12(14) Harmens, H., Norris, D., Mills, G., and the participants of the moss survey (2013a). Heavy metals and nitrogen in mosses: spatial patterns in 2010/2011 and longterm temporal trends in Europe. ICP Vegetation Programme Coordination Centre, CEH Bangor, UK. ISBN: 978-1-906698-38-6. http://icpvegetation.ceh.ac.uk Harmens, H., Mills, G., Hayes, F., Norris, D. and the participants of the ICP Vegetation. (2013b). Air pollution and vegetation. ICP Vegetation annual report 2012/2013. ICP Vegetation Programme Coordination Centre, CEH Bangor, UK. ISBN: 978-1-906698-43-0. http://icpvegetation.ceh.ac.uk Harmens, H., Norris, D. A., Cooper, D.M., Mills, G., Steinnes E., Kubin, E., Thöni, L., Aboal, J.R., Alber, R., Carballeira, A., Coșkun, M., De Temmerman, L., Frolova, M., Gonzáles-Miqueo, L., Jeran, Z., Leblond S., Liiv, S., Maňkovská, B., Pesch, R., Poikolainen, J., Rühling, Å., Santamaria, J. M., Simonèiè, P., Schröder, W., Suchara, I., Yurukova, L., Zechmeister, H. G. (2011). Nitrogen concentrations in mosses indicate the spatial distribution of atmospheric nitrogen deposition in Europe. Environmental Pollution 159: 2852-2860. IVL Svenska Miljöinstitutet AB www.ivl.se Pihl Karlsson, G., Danielsson, H., Karlsson, P.E. och Wängberg, I. (2016). Samband mellan halter i mossa och deposition av metaller, kväve och svavel. IVL Rapport C 231. Rühling, Å., Skärby, L. (1979). Landsomfattande kartering av regionala tungmetallhalter i mossa. National survey of regional heavy metal concentrations in moss. Statens naturvårdsverk PM 1191: 1-28. Schröder, W., Pesch, R., Hertel, A., Schönrock, S., Harmens, H., Mills, G., Ilyin, I (2013). Landscapespecific correlation between atmospheric depositions of Cd, Hg and Pb and their concentrations in mosses across Europe. Atmospheric Pollution Research 4: 267-274. Schröder, W., Holy, M., Pesch, R., Harmens, H., Fagerli, H., Alber, R., Coşkun, M., De Temmerman, L., Frolova, M., González-Miqueo, L., Jeran, Z., Kubin, E., Leblond, S., Liiv, S., Maňkovská, B., Piispanen, J., Santamaría, J.M., Simonèiè, P., Suchara, I., Yurukova, L., Thöni. L., Zechmeister, H.G. (2010). First Europe-wide correlation analysis identifying factors best explaining the total nitrogen concentration in mosses. Atmospheric Environment 44: 3485-3491. Tyler, G. (1970). Moss analysis a method for surveying heavy metal deposition. In: Englund, H.H. and Berry, W.T. (eds). Proceedings of the Second International Clean Air Congress. Academic Press, New York.

13(14) Bilaga 1. Delprogrammets Mål Delprogrammets namn Metaller i mossa Det förväntade resultatet av delprogrammet Metaller i mossa är att data ska bidra till en aktuell bild av tungmetallbelastningen i bakgrundsmiljön. Undersökningen har förutom nationell, regional samt lokal täckning även en internationell täckning. Preciserat syfte Undersökningar Stationsnät Variabler De miljömål som främst berörs är: Giftfri miljö men även Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Syftet med delprogrammet, Metaller i mossa är flera, däribland: att ge en bild av hur bakgrundsbelastningen av metaller varierar såväl geografiskt som tidsmässigt, både kvalitativt och kvantitativt ur ett nationellt och regionalt perspektiv, att följa upp tidigare mätningar av tungmetaller i mossa och följa förändringar över tiden, att följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder, att påvisa mer betydande föroreningskällor och storleken av de påverkade områdena, att utgöra ett komplement till övervakning av metaller i luft och nederbörd som genomförs årligen genom mätningar av halter i luft och nederbörd samt att delta i och rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftvårdskonventionen (CLRTAP), och ICP Vegetation. Mätningar av metaller i mossa Under 2015 var antalet mätpunkter ca 600 jämt fördelade över landet. Arsenikhalt (As), blyhalt (Pb), järnhalt (Fe), kadmiumhalt (Cd), kopparhalt (Cu), kromhalt (Cr), kvicksilverhalt (Hg), nickelhalt (Ni), vanadinhalt (V), zinkhalt (Zn), aluminiumhalt (Al), molybdenhalt (Mo), kobolthalt (Co) och manganhalt (Mn). Styrdokument Undersökningstyper Metaller i mossa (2016-03-29) Kvalitetsdeklaration Versionsnr.: 1:4 Övrigt Utvärderingsverktyg Underlag till nationella indikatorer Dataleveranser Nationellt Internationellt

14(14) Rapportering av utvärderade och validerade data inom delprogrammet Metaller i mossa sker till datavärden för LUFT (för närvarande SMHI). Data redovisas efter varje avslutad undersökning till ICP Vegetation inom CLRTAP. Rapporter/produkter Verksamheten redovisas till Naturvårdsverket i en rapport efter avslutat uppdrag. Data samt kartor finns tillgängliga på IVLs hemsida: http://www.ivl.se Ansvarig utförare år 2015 Organisation Projektledare Kvalitetsansvarig IVL Svenska Miljöinstitutet AB Helena Danielsson Karin Sjöberg