Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen



Relevanta dokument
Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

PUBLIKATION P112 Juni Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Förenklad GDP. God Desinfektion Praxis. Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Vattenverk i Askersund kommun

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Cryptosporidium och Giardia

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Schysst vatten i kranen?

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Efterbehandling & Distribution

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Vattenverk i Askersund kommun

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER

Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet?

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.

Provtagning av dricksvatten 2011

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Riskbaserat provtagningsprogram för mikroorganismer i Gäddviks vattentäkt

Kontrollprojekt 2015

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Anmälan dricksvattenanläggning (uppgifter för registrering)

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

Vad är vatten egentligen?

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Datum. Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad):

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa TRANÅS

11. DRICKSVATTENBEREDNING

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Riskbaserad dricksvattenkontroll

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Dricksvatten kontroll av beredning, kritiska styrpunkter och larm

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Per Ericsson Norrvatten

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Framtida vattenförsörjning Örebro

Enkätundersökning: Hur fungerar dricksvattenkontrollen?

Transkript:

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1

Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2

Optimal desinfektionspraxis - ODP Metod för att analysera om man har tillräckliga mikrobiologiska barriärer i vattenverket Norsk Vann Rapport 169 (2009) Optimal desinfektionspraksis fase 2 Syftet med vägledningen: hjälpmedel ta fram ett bra beslutsunderlag för val av vattenbehandlingssteg - speciellt vad gäller slutdesinfektion Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan branschorganisationerna Norsk Vann och Svenskt Vatten 3

Optimal desinfektionspraxis Nödvändig barriärhöjd Inaktiveringsgrad som slutdesinfektionen måste uppnå Log-kredit olika åtgärder som resulterar i log-reduktion Nödvändig barriärhöjd = Den logreduktion som måste uppnås i vattenverket Inaktiveringsgrad = återstående barriärverkan som måste uppnås med slutdesinfektion Log-kredit = åtgärder från källa till process och övervakning som resulterar i log-reduktion. 4

ODP baseras på 1. Vattenverkets storlek (påverkar konsekvensen av en förorening) 2. Situationen i råvattenkällan och dess tillrinningsområde (vattenkvalitet, sårbarhet etc.) 3. Övervakningsåtgärder i/vid råvattenkällan och dess tillrinningsområde för snabba och adekvata reaktioner på oväntade händelser som kan påverka vattenkvaliteten negativt 4. Vattenbehandlingssteg i vattenverket som ska säkerställa att driften sker optimalt, och som ska säkra snabba och adekvata reaktioner på oväntade händelser som kan påverka vattenkvaliteten negativt 5. Kunskap om olika desinfektionsmetoders effektivitet att inaktivera patogena mikroorganismer och korrekt användning (dimensionering och drift) av dessa. 5

Gäddviks vattenverk Luleå kommun Vattentäkt sedan 1906 Grundvatten konstgjord infiltration Dagens vattenverk byggt 1954 behov att förnyas (65 000 p) Till och från förhöjda halter turbiditet (utgående vatten) Behov att utöka produktionskapaciteten (80 000 p) Planering för och projektering av nytt vattenverk inom vattentäktsområdet Gäddvik 2012 7

Dricksvattenprocess idag Råvatten = Lule älv Snabbfiltrering - sandfilter Konstgjord infiltration Grundvattenbrunnar Kalk & kolsyra Natriumhypoklorit Dricksvatten 8

Dricksvattenprocess 2012 Råvatten = Lule älv Snabbfiltrering tvåmediafilter Filtralite Konstgjord infiltration Grundvattenbrunnar Alternativ UF Direktfällning - tvåmediafilter Filtralite Kalk, lut & kolsyra Slutdesinfektion behov? Dricksvatten 9

Dricksvattenprocess 2012 Råvatten = Lule älv Reservvatten - ytvattenverk Snabbfiltrering tvåmediafilter Filtralite Konstgjord infiltration Grundvattenbrunnar Direktfällning - tvåmediafilter Filtralite Kalk, lut & kolsyra Slutdesinfektion behov? Dricksvatten 10

Klassning av råvattnets kvalitet Fall A - grundvatten Brunnar Högsta reg. År Indikator Antal prover Antal positiva % positiva Medelvärde antal/100 ml värdet antal/100 ml 2004 E. coli 11 0 0% 0 0 Antal m.o. 22 C, 3 d 11 3 27% 2 2 Antal koliforma bakt 35 C 11 0 0% 0 0 2005 E. coli 8 0 0% 0 0 Antal m.o. 22 C, 3 d 8 5 63% 95 460 Antal koliforma bakt 35 C 8 0 0% 0 0 2006 E. coli 10 0 0% 0 0 2007 E. coli 24 0 0% 0 0 Antal m.o. 22 C, 3 d 24 6 25% 80 450 Antal koliforma bakt 35 C 24 0 0% 0 0 2008 E. coli 11 1 9% 0,1 1 Antal m.o. 22 C, 3 d 11 8 73% 126 740 Antal koliforma bakt 35 C 11 0 0% 0 0 2009 E. coli 8 0 0% 0 0 Antal m.o. 22 C, 3 d 8 6 75% 67 310 Antal koliforma bakt 35 C 8 0 0% 0 0 0<EC<3 11

Sidan 25 figur 3.1 Historisk registrering av E. coli (EC) og Clostridium perfringens (CP) i råvann i siste 3 år 0 EC 1 og 0 CP 1 og/eller = 0 P 1 > 0 EC 1 eller > 0 CP 1 og/eller 0 P 1 < 3 EC 1 og < 1 CP 1 eller 0 P 1 3< EC 1 <10 eller 1< CP 1 < 3 eller 0< P 1 < 0,01 >10 EC 1 eller > 3 CP 1 eller > 0,01 P 1 Kartlegging med risikobasert prøveprogram mhp EC og CP Kartlegging med risikobasert prøveprogram mhp EC og P < 10 EC 2 < 0,01 P 2 > 10 EC 2 < 0,01 P 2 > 0,01 P 2 A B < 3 EC 2 3-5 EC 2 6-7 EC 2 8-10 EC 2 > 10 EC 3 og og og og eller 0,01 0,1 >0,1<0, 3 > 0,3 < 3 CP 2 < 3 CP 2 < 3 CP 2 < 3 CP 2 > 3 CP 3 P 2 P 2 P 2 B Ca Cb Cc Da Da Db Dc 1 Funn av angitt indikator over angitt verdi (antall/100 ml) én eller flere ganger i løpet av de siste 3 år 2 Middelkonsentrasjon (antall/100 ml) av angitt indikator over prøveperioden eller registrering av angitt nivå i mer enn 1/6 av prøvene (16,7 %) over perioden. For parasitter gjelder summen av antallet Giardia- og Cryptosporidium/l 3 Eller > 20 E Coli eller > 6 CP i enkeltprøver 12

Klassning av råvattnets kvalitet Fall B ytvatten Lule älv Älv Högsta reg. År Indikator Antal prover Antal positiva % positiva Medelvärde antal/100 ml värdet antal/100 ml 2000 E. coli 1 0 0% <1 <1 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% 1250 1250 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 140 140 2002 E. coli 1 1 100% 20 20 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% 240 240 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 140 140 2003 E. coli 1 0 0% <1 <1 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% 90 90 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 8 8 2005 E. coli 1 1 100% 6 6 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% 290 290 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 96 96 2006 E. coli 1 1 100% 17 17 2007 E. coli 1 1 100% 38 38 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% >500 >500 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 63 63 2008 E. coli 1 1 100% 30 30 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% 220 220 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 160 160 2009 E. coli 3 3 100% 118 210 Antal m.o. 22 C, 3 d 1 1 100% 290 290 Antal koliforma bakt 35 C 1 1 100% 70 70 Clostridium perfringens 2 2 100% 4,5 5 Giardia 2 0 0% 0 0 Cryptosporidium 2 0 0% 0 0 EC>10 utökat provtagningsprogram! P<0,01 13

Utvidgat provtagningsprogram 24 prover under 1 år E.coli Clostridium perfringens Giardia och Cryptosporidium Bakteriofager (önskvärt men frivilligt ) Genom provtagning vid rätt tillfälle fånga upp tillfällen när riskerna för påverkan är som störst: Vårcirkulation ( 1/6 av det totala antalet prover) Höstcirkulation ( 1/6 av det totala antalet prover) Normaldygn ( 1/6 av det totala antalet prover) Dygn med stora nederbördsmängder, snösmältning etc. ( 3/6 av det totala antalet prover) 14

Sidan 25 figur 3.1 Historisk registrering av E. coli (EC) og Clostridium perfringens (CP) i råvann i siste 3 år 0 EC 1 og 0 CP 1 og/eller = 0 P 1 > 0 EC 1 eller > 0 CP 1 og/eller 0 P 1 < 3 EC 1 og < 1 CP 1 eller 0 P 1 3< EC 1 <10 eller 1< CP 1 < 3 eller 0< P 1 < 0,01 >10 EC 1 eller > 3 CP 1 eller > 0,01 P 1 Kartlegging med risikobasert prøveprogram mhp EC og CP Kartlegging med risikobasert prøveprogram mhp EC og P < 10 EC 2 < 0,01 P 2 > 10 EC 2 < 0,01 P 2 > 0,01 P 2 A B < 3 EC 2 3-5 EC 2 6-7 EC 2 8-10 EC 2 > 10 EC 3 og og og og eller 0,01 0,1 >0,1<0, 3 > 0,3 < 3 CP 2 < 3 CP 2 < 3 CP 2 < 3 CP 2 > 3 CP 3 P 2 P 2 P 2 B Ca Cb Cc Da Da Db Dc 1 Funn av angitt indikator over angitt verdi (antall/100 ml) én eller flere ganger i løpet av de siste 3 år 2 Middelkonsentrasjon (antall/100 ml) av angitt indikator over prøveperioden eller registrering av angitt nivå i mer enn 1/6 av prøvene (16,7 %) over perioden. For parasitter gjelder summen av antallet Giardia- og Cryptosporidium/l 3 Eller > 20 E Coli eller > 6 CP i enkeltprøver 15

Nödvändig barriärhöjd i vattenverket Barrierehøyde (nødvendig logreduksjon i vannverket totalt) Vannverkstørrelse Vannkvalitetsnivå i kilde A B C D < 1000 3,0b + 3,0v + 1,0p 4,0b + 4,0v + 1,5p a. 4,5b + 4,5v + 1,5p b. 4,5b + 4,5v + 2,0p c. 4,5b + 4,5v + 2,5p a. 5,0b + 5,0v + 2,0p b. 5,0b + 5,0v + 2,5p c. 5,0b + 5,0v + 3,0p 1000 10.000 3,5b + 3,5v + 1,5p 4,5b + 4,5v + 2,0p a. 5,0b + 5,0v + 2,0p b. 5,0b + 5,0v + 2,5p c. 5,0b + 5,0v + 3,0p a. 5,5b + 5,5v + 3,0p b. 5,5b + 5,5v + 3,5p c. 5,5b + 5,5v + 4,0p > 10.000 4,0b + 4,0v + 2,0p 5,0b + 5,0v + 2,5p a. 5,5b + 5,5v + 3,0p b. 5,5b + 5,5v + 3,5p c. 5,5b + 5,5v + 4,0p Fall A Grundvatten a. 6,0b + 6,0v + 4,0p b. 6,0b + 6,0v + 4,5p c. 6,0b + 6,0v + 5,0p Fall B Ytvatten Lule älv Sidan 26 tabell 3.2 16

Nödvändig barriärhöjd Bestämning av log-kredit s. 28-38 Nödvändig log-avskiljning genom slutdesinfektion 17

Desinfektion genom avskiljning Partikelavskiljningsmetod Bakterier Virus Parasiter Sandfiltrering Dålig Mkt dålig Ganska dålig Fällning/sandfiltrering Mkt god God Mkt god Membranfiltrering 1 RO och NF UF MF UF/MF m/fälln. Mkt god God Ganska god Mkt god Mkt god Ganska god Mindre god Mkt god Mkt god Mkt god Mkt god Mkt god 1 RO-omvänd osmos, NF-nanofiltrering, UF-ultrafiltrering, MF-mikrofiltrering 18

Log-avskiljning olika behandlingsmetoder Vannbehandlingsmetode Hurtigsandfiltrering uten koagulering (filterhastighet < 7,5 m/h) 1 Membran (MF) filtrering 2 Membran (UF) filtrering 3 Membran (NF) filtrering 4 Langsomsandfiltrering (filterhastighet < 0,5 m/h) Koagulering/direktefiltrering (mediafilter) 5 Koagulering/direktefiltrering (mediafilter) 6 Koagulering + sedimentering (evt. flotasjon) + filtrering 5 Koagulering + sedimentering (evt. flotasjon) + filtrering 6 Koagulering/membran (UF/MF) filtrering 6 Log-kreditt 0,5b +0,25v +0,5p 2,0b + 1,0v + 2,0p 3,0b + 2,0v + 3,0p 3,0b + 3,0v + 3,0p 2,0b + 2,0v + 2,0p 3,0b + 2,0v + 2,0p 3,0b + 3,0v + 2,0p 3,0b + 2,0v + 2,5p 3,0b + 3,0v + 2,5p 3,0b + 3,0v + 3,0p 1 Gjelder også biofiltre, ionebytterfiltre og marmorfiltre 2 Forutsatt nominell poreåpning på membran < 1000 nm 3 Forutsatt nominell poreåpning på membran < 100 nm 4 Forutsatt nominell poreåpning på membran < 10 nm 5Forutsatt midlere turbiditet i produsert vann < 0,2 NTU 6 Forutsatt at tilstrekkelig koagulantdosering og god overvåkning slik at turbiditet i produsert vann < 0,1 NTU i minst 90 % av tiden. Dersom anlegget er bygget for humusfjerning forutsettes fargefjerningen > 70 % i minst 90 % av tiden. 19

ODP Gäddvik idag Ytvatten med konstgjord infiltration Log-kredit Åtgärder vid källan vattenskydd, zon 2 - inte älv 0,5 b 0,5 v 0,25 p Konstgj infiltration 10-30 dygn 2,0 b 1,0 v 1,0 p Övervakning råvattenkvalitet ingen (on-line) 0,0 b 0,0 v 0,0 p Vattenbehandling snabbfiltrering u fällning 0,5 b 0,25 v 0,5 p Systematisk driftövervakning turb mätn + reservkraft ** 1,0 b 1,0 v 0,75 p Summa log-kredit: 4,0 b 2,75 v 2,5 p Nödvändig barriärhöjd: 6,0 b 6,0 v 4,0 p Inaktivering gm slutdesinfektion 2,0 b 3,25 v 1,5 p Uppnådd effekt NaOCl: 4-6 B + 1-1,5 V + 0 P 20

ODP Gäddvik 2012 alternativ UF NYA GÄDDVIK 2012 flockning + UF Log-kredit Åtgärder vid källan vattenskydd, zon 2 - inte älv 0,5 b 0,5 v 0,25 p Konstgj infiltration 10-30 dygn 2,0 b 1,0 v 1,0 p Övervakning råvattenkvalitet turbmätning on-line 0,75 b 0,75 v 0,5 p Vattenbehandling snabbfiltrering u fällning 0,5 b 0,25 v 0,5 p UF m fällning 3,0 b 3,0 v 3,0 p Systematisk driftövervakning turb mätn + reservkraft ** 1,0 b 1,0 v 0,75 p Summa log-kredit: S:a fällning m UF 7,8 b 6,5 v 6,0 p Summa log-kredit: begränsad av max log-k redit ** 6,3 b 5,3 v 4,8 p Nödvändig barriärhöjd: 6,0 b 6,0 v 4,0 p Inaktivering gm slutdesinfektion ** -0,3 b 0,8 v -0,8 p 21

Logreduktion vid Gäddviks vattenverk enligt ODP-analys Bakterier Virus Parasiter 6 6 6 6 4 4 3 5 4 2,5 2,5 5 5 4,5 4,5 4 4 3,5 Nödvändig barriärhöjd Innan ombyggnad utan klorering Innan ombyggnad med klorering Kontaktfiltrering UF med förfällning Som reservvatten = ytvattenverk 23

Olika desinfektionsmetoders effektivitet Desinfektionsmetod Bakterier Virus Parasiter Klorering Mkt god Ganska god Dålig Ozonering Mkt god Mkt god Delvis god 1 UV-bestrålning Mkt god God 2 Mkt god 1 God för Giardia, mindre god för Cryptosporidium 2 Bättre för vissa virus än andra Principbeslut minst en avdödande desinfektionsprocess? 24

ODP teknikval Gäddvik 2012 Enligt ODP planerade åtgärder d.v.s. tillägg av fällning/snabbfiltrering eller fällning/uf - i processlayouten för Gäddvik 2012 medför kraftfulla förbättringar av den mikrobiologiska barriärverkan Erhålla en tillräcklig barriärverkan behov att installera inaktiverande slutdesinfektionssteg. Enligt ODP-analysen är behovet tydligast för desinfektion av virus. Om barriär sätts ur funktion tydligt behov av slutdesinfektion För att uppfylla SLV:s rekommendation/krav på avskiljande och inaktiverande metoder behov av inaktiverande steg Ct nödvändig för klorering är 175 för parasiter ej effektivt talar för UV som inaktiverande metod 25

Hur funkade ODP som verktyg i planeringen? I fallet Gäddvik 2012 analysera olika scenarier inför projektering av ny anläggning Analysera tillräckligheten hos barriärerna i befintliga anläggningar identifiera eventuella svagheter underlag för t.ex. åtgärdsplan, politisk förankring, taxeändringar etc. En ODP-analys ger ett användbart underlag som beskriver barriärverkan i olika alternativ VA-huvudmän (uppfyller SLVFS?) Beställare/konsulter Kommunicera med beslutsfattare 26

Hur göra ODP-analys? ODP-rapporten bra, tydlig, hyfsat lätt att tillämpa (lite krångligt med Norska ibland ) Tar tid Man måste känna sin anläggning Alldeles för tunt dataunderlag avseende mikrobiologisk status i råvattnet Svaren blir övergripande Resultat: Förståelsen om anläggningen ökar förbättrar möjligheten att kommunicera om anläggningens status åtgärdsplanering 27