5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering ORDFÖRANDE: NINA ÖSTMAN SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR
Hur väl behandlar rapporten de centrala utmaningar som finns i utvecklingsarbetet? Anteckningar: - Vi jobbar i vår kommun på gräsrotsnivå och följer sporadiskt med vad som sker inom LAPE och SOTE - man borde få alla system och processer förenhetligade, massor är på gång - hur mycket hämtar SOTE och jämnar det ut resurserna - samarbetet löper med många olika intressenter och det har hänt en massor i tänkesättet i kommunen och inom kommunen, så småningom har det skett förändringar i tänkesättet till det bättre - intressant att cheferna i Mäntsälä (under dagen hörde vi en taltur från Mäntsälä under rubriken Det multiprofessionella ledarskapet, se programmet) har tid att ta emot klienter och arbetstidens disposition är säkert intressant ordnad - det är jätteviktigt att att få med så många som möjligt i förändringsarbetet då det gäller att förändra utveckla tänkesättet det skulle vara mkt viktigt att få med cheferna med i arbetet - det är bra att dom pratar med varandra över kommungränserna
Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? Anteckningar: - sanelupolitiikka neråt fungerar så som nu det finns ett viss form av turnajisuus kestävyyttä - förändringen av arbetskulturen, LAPE är i början och tar tid förrän det omsätts - frågan är att hur involvera gräsrötterna i praktiken - det borde finns ett uppföljningsinstrument eller nivå som följer med hur arbetet sköts så att regional jämlikhet säkras och binda på sätt upp också personal - man borde minska på möten VAD ÄR DET BÄSTA SOM NI HÖRT OM IDAG: - överlag är tanken tankarna goda som vi hört om idag, man borde kunna få höra mera om, dvs hur man i praktiken skulle kunna integrerar de fina resultaten i sitt egna arbete - Silta modellen sukupuu(släktträd) och dess betydelse och för alla de facto, det var intressant - stödet till förädlarna är jätte viktigt
Fattas det något viktigt i modellbeskrivningen? Vad? Anteckningar problemställningar har familjerehabiltierng - Mäntsälä modellen verkade vara fungerande och vi är ganska inrutade just nu med vårt eget arbete Vi utvecklar dock en massa sker oh det borde finns en koordinator som tittar på - gemensamma mötesstrukturer borde finnas som möjliggöra samarbete, dialog efterlyses och att man tar med i planeringen olika professioner, - arbetet med familjer sker i olika skeden man kan inte föra planen genast färdig utan den utvecklas hela tiden och service designen utvecklas - Viktigt är att det skulle finnas en gemensam syn på hur familjearbetet skall utföras och - att plocka ihop servicepaletten kan vara utmanande eftersom familjerna har svåra behov och resurserna finns inte alltid - Paletten skall sedan också pusslas ihop till ett fungerande system, tillsammans med familjen - förebyggande barnskydd unnits länge, men jmf med hoitopolku, det finns i barnskyddet, men inte inom andra soc service, det borde finnas en from av en perhepolku. - det kan hända att man överbelastar familjerna med service - med familjen gå diskussionen om vad som ur verktygslådan skulle finns då skulle multiprofessionellt arbete MEN HUR Luckra upp tjänsterna och it systemen synkroniserade. -
Vad borde ytterligare lyftas fram utgående från olika brukargruppers synvinklar? (svenskspråkiga?) Anteckningar: - SVF är så litet det finns en liten befolkning, och det borde beaktas att fis-ve befolkning skulle få rätt till en anonym service dvs att personal o klienter inte känner varandra. Ankdamms-problematiken - det är mkt viktigt att i en krissituationen får prata sitt eget språk alla känslor kommer på svenska sen i alla fall. Känslospråket är det viktig! Det svenska är inte bara ett måste utan en nödvändighet - det blir svårare o svårare att få svenskspråkig personal, det sker helat iden en förändring på detta. Svårt att göra också sv. språk annonser. Man kan förvänta sig att den prof skulle vara finsk som sedan kan svenska - man märker att att människor inte alltid förstår vad man läser fastän man skrivit ner. Det är svårt att uppnå en riktig förståelse - den lilla befolkningsmängden är det som gör problemet i huvudsak - det borde finns ett register över hur människor har språkkunskaper, man borde samla de människor runt familjen som kan det som familjen behöver. Det borde inte finnas sådan problematik som nu med betalningar o räkningar över kommungränserna - det behövs en stor arbetskulturförändring också på högre nivåer. - nätverken nu på svenska är svaga just nu och detta borde stärkas - vi talar inte om servicens kvalitet utan endast om att den ska finnas överhuvudtaget - man borde också fundera på var det finns utbildning i SVF, det kan finnas utbildningar som finns nedåt i Åbo tex
Gruppens centrala budskap Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering i Nyland 1) man borde kunna samla (svenskspråkig) personal runt en familj enligt familjens behov. Det utslagsgivande borde inte vara det det som en viss personalgrupp (i en viss kommun) kan i substans och språk. De svenskspråkiga nätverken kunde stärkas. 2) flexibel multiprofessionalitet är ett mål. Det är dock utmanade att göra det professionellt, att lära sig bort från ingrodda mönster för vi borde lära oss att också jobba på ett likriktat sätt i framtiden 3) viktigt är också att inte enbart fokusera på tillgången på service på svenska utan att också diskutera att servicen på svenska skall också vara på en hög kvalitet