MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN Sjuksköterskans betydelse för patientens egenvård vid venösa bensår Sandra Pahlin Ylva Wieslander Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/Vårterminen 2018 Handledare: Ingela Andersson Examinator: Lars Lilja Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Abstrakt Bakgrund: Den främsta orsaken till venösa bensår är venös insufficient. Trots att det finns evidensbaserade metoder för att behandla venösa bensår, fortsätter svårläkta sår vara ett ständigt dilemma inom öppenvården. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans roll för egenvård till patienter med venösa bensår inom öppenvården. Metod: Artikelsökningar utfördes i PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 13 vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa, kvantitativa och mixed method. Dessa har sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans roll är viktigt för omvårdnadsarbetet för patienter med venösa bensår. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, sjuksköterskan undervisande roll och sjuksköterskans stödjande roll som vardera består av tre subkategorier. Subkategorierna belyser kunskapens betydelse för egenvården, patientutbildning, sjuksköterskans attityd till patientutbildning, relation mellan sjuksköterska och patient, socialt stöd samt de patientfaktorer som påverkar egenvården. Diskussion: Trots att venösa bensår kan likna varandra, är människan bakom det venösa bensåret ändå ensam om sin unika upplevelse av sjukdomen. Eftersom att det finns ett tydligt samband mellan sköterskans och patientens relation för att en framgångsrik egenvård, bör omvårdnaden av patienter med venösa bensår ta sin utgångspunkt i patientens livsberättelse och inte i sårvården Slutsats: Sjuksköterskan kan främja egenvård vid venösa bensår med hjälp av utbildning och patientstöd. Sjuksköterskans stödjande funktion är ett viktigt fynd som kan generaliseras till allt omvårdnadsarbete. Nyckelord: Egenvård, Litteraturöversikt, Omvårdnad, Sjuksköterska, Venösa bensår 1
Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION 3 2 BAKGRUND 3 2.1 PROBLEMFORMULERING... 5 3 SYFTE 6 4 METOD 6 4.1 DESIGN... 6 4.2 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER... 6 4.3 LITTERATURSÖKNING... 7 4.4 URVAL, RELEVANSBEDÖMNING OCH KVALITETSGRANSKNING... 8 4.5 ANALYS... 8 4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 8 5 RESULTAT 9 5.1 SJUKSKÖTERSKANS UNDERVISANDE ROLL... 9 5.1.1 Kunskapens betydelse för egenvården... 10 5.1.2 Patientutbildning... 10 5.1.3 Sjuksköterskans attityd till patientutbildning... 11 5.2 SJUKSKÖTERSKANS STÖDJANDE ROLL... 12 5.2.1 Relation mellan sjuksköterska och patient... 12 5.2.2 Patientfaktorer som påverkar egenvården... 13 5.2.3 Socialt stöd... 14 6 DISKUSSION 14 6.1 METODDISKUSSION... 14 6.2 RESULTATDISKUSSION... 16 7 SLUTSATS 19 8 REFERENSER 20 Bilaga 1. Presenteras en översikt av artiklarnas resultat 2
1 Introduktion Att möta patienter med svårläkta bensår är en del av sjuksköterskans yrke. Minst 40 000 svenskar lider av bensår och siffran förväntas stiga med befolkningens ökade livslängd (Socialstyrelsen, 2014). Sjuksköterskan behöver kunskap kring både sårläkning och den fysiska omvårdnaden men också kring hur patienter påverkas psykosocialt av svårläkta sår (Moffat, Martin och Smithdale, 2007, s. 182, 243). 2 Bakgrund Venösa bensår och sår på underbenen har vanligtvis en långdragen läkningsprocess, detta beror på att underbenen har ett högre hydrostatiskt tryck än den övriga kroppen. Det finns flertalet faktorer som påverkar uppkomsten av venösa bensår. Detta kan exempelvis bero på senkomplikationer av diabetes, malignitet eller infektion, dock är den främsta orsaken venös insufficiens (Gånemo & Lindholm, 2009, s. 570-571). Vid venös insufficiens har venernas klaffsystem en nedsatt funktionsförmåga, vilket leder till att vätska pressas ut i de omkringliggande vävnaderna. Detta leder till att ödem bildas runt anklar och underben, vilket leder till att huden på det drabbade benet kan bli fjällande och röd. Eftersom huden redan är påverkad kan endast ett litet trauma utvecklas till ett svårläkt bensår (Ingebretsen & Storheim, 2010 s. 368-369). Vid venös insufficiens behandlas ödembildningen med kompressionsbehandling, och detta är en behandling som motverkar vätskeläckage från venerna. När ödemet reduceras förbättras cirkulationssystemets förmåga att förse underbenet och dess bensår med näring och syre, vilket är en förutsättning för sårläkning (Ingebretsen & Storheim, 2010, s. 375). Självkänsla och självbild kan påverkas negativt hos patienter vars venösa bensår är vätskande och illaluktande (Salomé, et al., 2016). Kompressionsbehandling kan då lindra patientens psykiska, fysiska och sociala lidande (Freeman, 2015). Innan sjuksköterskan lindar benet kan kompressionbehandlingen komplimenteras med omläggning av själva såret, där sårets karaktär avgör valet av förbandsmaterial och dess eventuella farmakologiska tillsatser (Marola, Ferrarese, Solej, Enrico, Nano, Martino, 2016). 3
Eftersom behandling skiljs beroende på uppkomsten av venösa bensår är det viktigt att den bakomliggande orsaken till såret utreds (Gånemo & Lindholm, 2009, s. 571). Det är inte ovanligt att patienter upplever en bristande smärtlindring i samband med omläggning samt att patienter upplever att sjukvårdspersonal inte uppmärksammar deras smärtupplevelse (Ebbeskog & Emami, 2005). Patienter med venösa bensår upplever ofta olika typer av smärta. Smärtan kan relateras till vävnadsskada eller till brännande, krypande eller stickande nervsmärtor i den omkringliggande vävnaden. Intensiv brännande smärta rapporteras ofta i samband med att patienten stiger upp på morgonen, vilket sannolikt beror på snabb återfyllnad av de skadade blodkärlen (Moffat et al., 2007, s. 220). Smärta upplevs som ett mycket handikappande symtom som försämrar patientens sömn, rörelseförmåga och förmågan till att delta i det sociala livet (Phillips, Lumley, Duncan, Aber, Buckley Woods, Jones, Michaels, 2017). En god smärtlindring och kosthållning är av vikt för att patientens allmäntillstånd ska vara gott. Målet med behandlingen är att i första hand försöka få såret att sluta sig, men i de fall då detta inte är möjligt är målet symtomfrihet, det vill säga att såret inte ska lukta, vätska eller göra ont (Ingebretsen & Storheim, 2010, s. 371). Patienter förväntas klara sig själva längre i hemmet Det är därför av vikt att sjuksköterskan förmedlar egenvårdsråd till patienten (Moffat et al., 2007, s. 260.). Legitimerad sjukvårdspersonal kan rekommendera egenvård, alltså vårdåtgärder i hemmet, om denne anser att patienten har kapacitet att utföra vårdåtgärden själv eller med hjälp av någon annan (Socialstyrelsen, 2013). De vanligaste egenvårdsråden som delges är att patienten skall promenera, vila med fötterna ovanför hjärthöjd samt bibehålla en normal vikt. Studier har visat att det är vanligt att sjukvårdspersonal upplever att patienter med venösa bensår ej följer de givna egenvårdsråden, detta leder till att sjukvårdspersonal ofta uppvisar en negativ attityd gentemot de patienter som ej följer den ordinerade behandlingen (Moffat et al., 2007, s. 289). 4
Sjuksköterskan bör arbeta med bland annat planering av den fortsatta omvårdnaden för patienten genom samtal mellan sjuksköterska, patient och eventuellt dess närstående. Den viktigaste deltagaren är patienten själv, som får utrymme att påverka sin egen vård där sjuksköterskan ska bidra med vägledning kring den fortsatta behandlingen (Bagge & Sandén, 2009 s. 223-224). I en tolkning av Travelbees teori är kommunikation är centralt. Det är genom kommunikation som sjuksköterskor etablerar en relation med sin patient. Det krävs känslighet, tajming och olika kommunikationstekniker från sjuksköterskans sida för att skapa förutsättningar för en god kommunikation. Det är också genom kommunikation, verbal såväl som icke-verbal, som sjuksköterskan kan identifiera patientens omvårdnadsbehov. Genom åtgärder av dessa behov kan sjuksköterskan hjälpa patienten att antingen bemästra eller uthärda sin sjukdom (Krikevold, 2000, s. 137-138) Trots att det finns flertalet evidensbaserade metoder för att behandla venösa bensår fortsätter svårläkta sår vara ett ständigt dilemma inom öppenvården (Ylönen, Stolt, Leino-Kilpi & Suhonen, 2013). 2.1 Problemformulering Världens befolkning blir allt äldre och förväntas i större utsträckning sköta sig själva i hemmet (Nygren & Lundman, 2013, s. 178). Redan nu lider minst 40 000 svenskar av venösa bensår och den äldre befolkningen innebär att fler patienter riskerar att drabbas. För att kunna behandla denna patientgrupp måste sjuksköterskan förstå sin roll i omvårdnadsarbetet och sin betydelse för egenvårdens resultat. 5
3 Syfte Syftet är att belysa sjuksköterskans roll för egenvård till patienter med venösa bensår i öppenvården. 4 Metod 4.1 Design Denna vetenskapliga studie är en beskrivande litteraturöversikt där syftet är att belysa sjuksköterskans roll inom egenvård för patienter med venösa bensår. Detta har gjorts genom att sammanställa tidigare publicerad kvalitativ och kvantitativ forskning och utifrån detta har nya slutsatser kunnat dras. Det är av yttersta vikt att de valda artiklarna stämmer väl överens med det vetenskapliga arbetets frågeformulering samt syfte (Friberg, 2012, s. 135). 4.2 Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier för de artiklar som utgör arbetets resultatdel är att de skall föra ett etiskt resonemang samt företrädesvis vara skrivna inom de tio senaste åren. Valda artiklar publicerade tidigare än detta anses fortfarande ha relevans. Artiklarna ska vara författade på engelska, belysa egenvård, vara tillgängliga i fulltext via de databaser som nyttjats samt att artiklarna ska vara peer rewied via UlrichWeb. Studier som avhandlar andra typer av sår än venösa bensår, artiklar där egenvård belyses inom andra patientgrupper samt artiklar som ej uppnådde minst måttligt kvalitet vid kvalitetsgranskning har exkluderats. Samtliga artiklar har studerat sjuksköterskor och patienter inom en öppenvårdskontext. 6
4.3 Litteratursökning Litteratursökningen är genomförd i sökmotorerna Pubmed och Cinahl. Fritextsökning har gjort i båda databaserna med sökorden Selfcare Nurs* och Lifestyle advice MeSHterm användes i sökning av venous leg ulcer inom pubmeds databas. Detta saknades i Cinahl headings, därför användes fritextsökning venous ulcer. Sökningarna är gjorda för att besvara litteraturstudiens syfte. Sökningar och dess avgränsningar presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Översikt av litteratursökning Databas Sökord Avgränsning Antal relevanta Urval Urval Urval 3 Urval träffar 1 2 4 PubMed 30/1-18 venous leg ulcers AND self care AND nurs* Last 10 years 42 28 15 10 4 PubMed 30/1-18 venous leg ulcers AND self care AND nurs* Inga 57 (42 dubbletter) 2 2 2 2 PubMed 14/2-18 venous leg ulcers AND lifestyle advice Last 10 years 12 (6 dubbletter) 5 3 2 2 AND nurs* Cinahl 2/2-18 Self care AND Venous ulcers AND Nurs* Last 10 years 27 (18 dubbletter) 9 5 5 5 I urval 1, antal efter lästa artiklars titel, i urval 2, antal efter lästa artiklars abstrakt, i urval 3, antal efter lästa artiklar och i urval 4 redovisas antal artiklar för relevansbedömning och granskning av vetenskaplig kvalitet. 7
4.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning Urvalsprocessen började med granskning av artiklarnas titel, abstrakt samt genomläsning av artiklarna i sin helhet. Artiklar som ej besvarade på studiens syfte exkluderades och totalt har 13 artiklar inkluderats, var av åtta kvalitativa, tre kvantitativa samt två artiklar gjorda med mixed method. Elva artiklar valdes ut i första skedet och ytterligare två tillkom efter ytterligare en sökning med termen lifestyle advice. Denna term inkluderades eftersom den förekom i flertalet studier där den används synonymt med termen egenvårdsråd. Kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskas med hjälp av SBUs granskningsmall för kvalitativa artiklar (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2014) och de kvantitativa artiklarna har kvalitetsgranskas med hjälp av Forsbergs och Wenströms (2003) granskningsmall för kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar har ansetts vara av minst måttlig kvalitet och presenteras i bilaga 1. 4.5 Analys Ett induktivt analyssätt användes för denna litteraturstudie, vilket innebär att data analyseras utan förväntan på resultatet, enligt Friberg (2012, s. 135). Samtliga artiklar lästes igenom upprepade gånger för att lära känna materialet. Utifrån en första analys kunde några generella teman identifieras och därefter utfördes en djupare analys av artiklarnas resultatdel där fynden sorterades i kategorier. Likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat dokumenterades och det analyserade materialet sammanställdes i två huvudkategorier och sex subkategorier kategorier för att besvara syftet med studien. Dessa presenteras i tabell 2. 4.6 Etiska överväganden Då det vetenskapliga arbetet kommer att vara en litteraturstudie där det ej bedrivs någon egen originalforskning, ligger det etiskt fokus på att de valda artiklarna följer rådande etiska riktlinjer. Artiklarna ska vara godkända av en etisk kommitté samt följa de etiska grunder som Helsingforsdeklarationens består av (SLS, 2002). För att öka tillförlitligheten av denna 8
litteraturöversikt har de inkluderade artiklarna granskas upprepade gånger innan de analyseras och bearbetats i litteraturöversiktens resultatdel. 5 Resultat I detta resultat presenteras 13 artiklar. Varav sju studier är utförda Australien, tre i Belgien samt tre i Nederländerna. Resultatet är uppdelat i två huvudkategorier med sex subkategorier, dessa redovisas i tabell 2. Tabell 2. Översikt av studiens huvudkategorier och subkategorier. Huvudkategori Huvudkategori Sjuksköterskans undervisande roll Sjuksköterskans stödjande roll Subkategori Subkategori Kunskapens betydelse för egenvården Relation mellan sjuksköterska och patient Patientutbildning Patientfaktorer som påverkar egenvården Sjuksköterskans attityd till patientutbildning Socialt stöd 5.1 Sjuksköterskans undervisande roll I denna kategori berörs sjuksköterskans roll vid undervisning och motivering av patienter med venösa bensår för att upprätta en god omvårdnad och egenvård. Dessa presenteras i tre subkategorier, kunskapens betydelse för egenvården, patientutbildning och sjuksköterskans attityd till patientutbildning. 9
5.1.1 Kunskapens betydelse för egenvården Under perioden med öppna sår bör sjuksköterskan undervisa patienten i sårvård och kring den bakomliggande sjukdomen (Kapp & Miller, 2014). Kunskapsbrist råder bland patienter med venösa bensår och många patienter uppfattar venösa bensår som ett akut tillstånd och inte som en kronisk sjukdom (Van Hecke et al., 2013). Enligt Finlayson, Edwards och Courtney (2010) är det en minoritet (42 %) av patienterna som identifierar orsaken till bensår som ett problem med venernas funktion. Nästan en femtedel (17 %) av de tillfrågade patienterna tror att bensår beror på hudproblem och den mest frekvent använda egenvårdsåtgärden var behandling av den yttersta huden, till exempel med mjukgörande kräm. Det var vanligt att kompressionsbehandling missuppfattas av patienterna som inte förstod vikten av att fortsätta använda kompressionsstrumpor även efter sårets läkning. När patienten hade förståelse för sin sjukdom användes kompressionsbehandling i en högre grad än i de fall där patienten inte hade förståelse för sitt sjukdomstillstånd. Det är vanligt förekommande att patienter inte bedriver egenvård av något slag, eller att de bedriver egenvård på ett felaktigt sätt (Finlayson, Edwards & Courtney, 2010). Flertalet patienter uppgav att sjuksköterskor främst fokuserar på sårvård och inte på patientutbildning inom egenvård (Van Hecke et al., 2013). 5.1.2 Patientutbildning Av 789 allmänsjuksköterskor som möter patienter med venösa bensår i sitt arbete hade 50,8% av dem delgivit patienter egenvårdsråd under en tvåveckorsperiod (Van Hecke, Grypdonck, Beele, De Bacquer & Defloor, 2008). Sjuksköterskorna lämnade sällan skriftlig information kring venösa bensår och dess bakomliggande orsaker (Van Hecke et al., 2013). Sjuksköterskor delgav främst råd kring att vila med fötterna i högläge (68,3 %), ökad fysisk aktivitet (39,8 %) och nutrition (16,7 %). Råd kring kompressionsbehandling och hudvård delgavs mer sällan (Van Hecke et al., 2008). Att vila med fötterna i högläge är det råd som är svårast för patienterna att följa eftersom att det upplevs besvärligt att utföra självständigt och som ett hinder för vardagliga aktiviteter (Van Hecke, Verhaeghe, Grypdonc, Beele & Defloor, 2010). För att hjälpa patienten att komma ihåg sin egenvård kan sjuksköterskan råda patienten att utföra egenvård vid speciella tillfällen varje dag, till exempel under tv-reklamen 10
(Van Hecke, 2010; Van Hecke, 2011). Stegräknare eller bilder som tydligt beskriver träningsövningarna kan hjälpa patienter till en större aktivitet (Van Hecke et al., 2010). Sjuksköterskan kan även arbeta med målsättningar för att stärka egenvården, vilket har visat sig vara mer effektivt bland yngre patienter än äldre. När patienterna själva formulerar mål fokuserar de hellre på ökad fysisk aktivitet än på ökad följsamhet till kompressionsbehandling. Sjuksköterskor som utbildats i att stödja patienter till att sätta personliga mål kring egenvård, där målen ska vara mätbara, tidsbestämda och specifika, lyckas med detta i 68 % av fallen (van de Glind, Heinen, Evers & van Achterberg, 2015). Intensiv sjuksköterskeledd patientutbildning, med ett antal individuella träffar under en 3- månadersperiod, motiverar patienten till ökad aktivitet och rörelse. Patienter som erhållit denna intensiva utbildning utför sina träningsövningar 32 % mer frekvent än patienter som erhållit traditionell vård och även patienternas följsamhet till regelbundna promenader ökade (Heinen et al., 2011). Patienter som visade följsamhet till ett visst träningsprotokoll samt fick uppföljningssamtal via telefon från sin sjuksköterska visade en förbättrad läkningsförmåga (O Brien, Finlayson, Kerr & Edwards, 2016). Individuella träffar mellan sjuksköterska och patient under en kortare tidsperiod bidrog till att patienterna visade en förbättrad följsamhet till ben- och ankelövningar, dock kunde ingen signifikant förbättringen ses gällande patienternas förmåga till kompression, promenader eller vila med fötterna i högläge. Patienter rapporterade minskad smärta och förbättrad läkning efter att de erhållit intensiv kontakt med en sjuksköterska. Patienter som tränas i att självständigt bedriva sin egenvård, exempelvis sin egen kompressionsbehandling, upplever en större självständighet när de inte längre måste anpassa sig efter sjuksköterskans schema (Van Hecke, Verhaeghe, Grypdonc, Beele, Vanderwee & Defloor, 2011) 5.1.3 Sjuksköterskans attityd till patientutbildning Flertalet av de tillfrågade sjuksköterskorna upplevde svårigheter att motivera patienter till egenvård genom egenvårdsråd. Sjuksköterskornas bristande kompetens kring egenvårdsråd ledde till att de upplevde sig otrygga med att delge egenvårdsråd. Vissa sjuksköterskor upplevde att omvårdnad av patienter med venösa bensår ej var givande och upplevde bristande intresse från patienternas sida. De sjuksköterskor som sällan såg resultat av bensårsbehandling gav få egenvårdsråd. Vidare framkommer det att sjuksköterskor med 11
adekvat kunskap kring egenvårdsråd och de som känner sig trygga med att motivera patienter till livsstilsförändringar delger egenvårdsråd mer frekvent (Van Hecke et al., 2008). Allmänsjuksköterskor som är vidareutbildade inom sårvård kan korrigera felaktig information som patienter tidigare delgivits av annan vårdpersonal (Van Hecke et al., 2011). 5.2 Sjuksköterskans stödjande roll I denna kategori presenteras tre subkategorier, stödjande relationer mellan sjuksköterska och patient, socialt stöd och patientfaktorer som påverkar egenvården. Dessa berör vikten av att sjuksköterskan kan stötta patienten till god egenvård och omvårdnad. 5.2.1 Relation mellan sjuksköterska och patient Regelbundet professionellt stöd hjälper patienterna att sätta hälsosamma mål, planera sin egenvård samt förebygger ytterligare bensår. Även efter sårets läkning behövs stöd för att bibehålla den förändrande livsföringen (Kapp & Miller, 2014). Patienter som träffade sin sjuksköterska inom en sex månaders period var mer följsamma till sin behandling än de patienter där återbesök skedde efter tolv månader (Finlayson et al., 2010). Van Hecke et al. (2010) beskriver tillit och trygghet som centralt för följsamhet vid behandling av venösa bensår. Framförallt patienter som känner förtroende för sin sjuksköterska tycks följa de rekommendationer sjuksköterskan delger, men även patienter som känner förtroende för sin behandling utför rekommenderad egenvård. Patienter som litar på sin behandlande sjuksköterska följer de egenvårdsråd som delgivits, trots att de inte alltid förstod varför råden var relevanta för deras sjukdom. Smärta vid träningsövningar för benen leder vanligtvis till att patienterna slutar träna, men de patienter som hyste stor tillit till sjuksköterskan fortsatte med övningarna trots smärtan. Behandling som utfördes av en allmänsjuksköterska specialiserad på sårvård upplevdes som mer betryggande än vård de erhållit tidigare. Patienterna kunde själva se att sjuksköterskan visste vad hon gjorde och därför upplevde de en större tillit till hennes omvårdnadsråd än till råd som delgivits av annan vårdpersonal. När patienterna erhållit motstridiga råd valde de att följa de råd som delgivits av den person som de kände störst tillit till (Van Hecke et al., 2010). Patienter som 12
genomgått tidigare misslyckade behandlingar av sina venösa bensår upplever sin situation som hopplös, men om sjuksköterskan lyckas etablera ett tillitsfullt förhållande kan patientens misströstan vändas till hoppfullhet (Van Hecke et al., 2010). 5.2.2 Patientfaktorer som påverkar egenvården Vissa statiska faktorer som påverkar egenvården tycks finnas. Hög ålder påverkar patientens egenvårdsförmåga negativt (van de Glind et al., 2015). Patienter inom gruppen äldre-äldre (över 85 år) uppger att de inte är intresserade av att följa besvärliga råd eftersom att de anser att de är i livets slutskede (Van Hecke et al., 2010). Risken för återkommande bensår är högre hos patienter med en historik av djup ventrombos samt hos manliga patienter (Finlayson, Edwards & Courtney, 2011). Tillfrågade sjuksköterskor uppger att patienternas ekonomiska situation kan orsaka bristande följsamhet när det gäller kompressionsbehandling (Van Hecke et al., 2008). Patienter som levt med bensår en längre tid och som upplevt misslyckade behandlingar tidigare är mer svårmotiverade till egenvård än patienter som upplever sin första period med bensår (Van Hecke et al., 2010). Sjuksköterskor rapporterar att de tycker det är svårt att nå följsamhet till egenvårdsråd hos hemmavarande patienter, på grund av patienternas invanda beteenden och rutiner (Van Hecke et al., 2008). Patienter med hög självförmåga bedrev egenvård i en högre utsträckning än de patienter med låg självförmåga (Van Hecke et al., 2010). Patienter som lider av depression har svårare att bedriva egenvård än patienter utan psykisk ohälsa (Finlayson, 2010; Finlayson, 2011). Detsamma gäller för patienter som är lider av andra funktionsnedsättningar eller av smärtproblematik (Van Hecke et al., 2010). 82,9 % av de tillfrågade sjuksköterskorna rapporterar att deras patienter som lider av venösa bensår också lider av smärta relaterat till bensåret eller dess behandling (Van Hecke et al., 2008). Rädsla för fall avskräcker patienter från promenader och andra balanskrävande egenvårdsåtgärder (Van Hecke, 2011; Van Hecke, 2010). Patienter som sett positiv effekt av utförd egenvård rapporterar att de planerar att följa råden även i framtiden (Van Hecke et al., 2010). 13
5.2.3 Socialt stöd Socialt stöd har visat sig ha en förebyggande effekt mot återkommande bensår (Finlayson et al., 2011). Tillit mellan sjuksköterska och patient kan skapas när sjuksköterskan visar intresse för det venösa såret och dess relaterade problem. När sjuksköterskan tydligt engagerar sig visar sjuksköterskan att patientens venösa bensår inte är en bagatell. Intresse från sjuksköterskans sida kan skapa en stödjande relation mellan sjuksköterska och patient redan under deras första möte (Van Hecke et al., 2010). Genom att kontinuerligt mäta sårets yta kan sjuksköterskan tydliggöra läkningsprocessen för patienten. Detta tydliggörande kan inge patienten hopp om läkning och uppmuntran till fortsatt följsamhet till behandlingen (Van Hecke et al., 2011). För att skapa en trygg och avslappnad miljö kan sjuksköterskan dela en ömsesidig vardaglig kommunikation med patienten, där också humoristiska inslag ges utrymme (Van Hecke et al., 2010). Sjuksköterskan kan erbjuda patienten ytterligare socialt stöd genom gruppsamtal tillsammans med andra patienter med venösa bensår (Edwards, 2009; Edwards, 2011; Edwards, 2005). Sådana grupper har visat signifikanta förbättringar när det gäller ödembildning och venösa eksem. Patienterna rapporterade även en signifikant lägre smärtupplevelse (Edwards et al., 2005). Sårets yta förminskas signifikant hos patienter som deltar i sjuksköterskeledda gruppträffar och såren uppvisar också en högre grad av granulationsvävnad, vilket tyder på sårläkning (Edwards, 2009; Edwards, 2005). Patienter som deltar i dessa träffar uppger också en signifikant högre livskvalité, där de upplever att vardagen har blivit lättare med mer social interaktion, bättre självförtroende och en ökad känsla av moral (Edwards, Courtney, Finlayson, Shuter & Lindsay, 2009). 6 Diskussion 6.1 Metoddiskussion Ett syfte formulerades och därefter påbörjades litteratursökningen med relevanta sökord för studien. De primära sökningarna genererade inte en tillräcklig bredd för att skapa 14
litteraturöversiktens resultat utan ytterligare sökning med termen lifestyle advice utfördes. Denna term återfinns i flertalet av de ursprungliga artiklarna som en synonym till egenvårdsråd och ansågs därför vara relevant för denna litteraturöversikt. Med hjälp av denna sökning tillfördes ytterligare två artiklar till materialet. Vid artikelsökning avgränsades resultatet genom att utesluta artiklar som publicerades för över tio år sedan. Två artiklar publicerades för mer än tio år sedan, men anses fortfarande ha relevans för litteraturöversiktens resultat då deras resultat överensstämmer med nyare forskning, och är därför inkluderade. Då inte venous leg ulcer fanns i Cinahl Headings användes fritextsökning venous ulcer. Alternativt hade leg ulcer kunnat användas som sökord, dock gav detta ett för brett sökresultat som inkluderade alla typer av bensår vilket inte hade besvarat syftet med litteraturstudien. Denna litteraturstudie består av 13 artiklar där originalforskning bedrivits i Belgien, Nederländerna och Australien. Varav tre stycken kvalitativa, åtta kvantitativa samt två artiklar med mixed method. De kvalitativa artiklarna bidrar med en inblick i hur patienterna upplever den omvårdnad som sjuksköterskan utför. I de kvantitativa artiklarna ges istället möjlighet att se omvårdnaden som utförs och effekten av omvårdnadsåtgärderna. Att använda sig av både kvalitativ och kvantitativ data ses som en styrka, då detta ger litteraturöversiktens resultat en bredd. Litteraturöversiktens öppenvårdsfokus föll sig naturligt, då samtliga inkluderade artiklar fokuserade just på denna vårdkontext. Inkluderade studier med patientfokus värvade deltagare som var minst 55 år gamla och med erfarenheter av venösa bensår. Studiedeltagarna var därför tämligen likartade i samtliga inkluderade artiklar och på grund av detta behövdes inga avgränsningar rörande studiedeltagare användas i litteratursökningen. Sjuksköterskans roll inom egenvården hos patienter med venösa bensår är ett tämligen outforskat forskningsområde. Detta har lett till att ett fåtal forskare har utfört flertalet av de studier som har analyserat och använts i litteraturstudiens resultatdel. Detta kan delvis ses som en styrka då forskarna inom området bör besitta en djup ämneskunskap, samtidigt skulle det kunna anses vara en svaghet då det finns risk för att studierna och dess resultat 15
blir avgränsade utifrån forskarens intresse. Ytterligare en svaghet med arbetet är att de flesta artiklarna belyser patientens upplevelse eller dennes läkningsprocess. Genom att se sjuksköterskans omvårdnad ur patientens perspektiv kan slutsatser kring patienters omvårdnadsbehov dras, vilket bör anses vara en styrka. Samtidigt kan det patientfokuserade materialet riskera att värdefull information kring sjuksköterskans omvårdnadsarbete förbises. För att bibehålla litteraturstudiens fokus på sjuksköterskans omvårdnad har materialet granskas upprepade gånger med detta i åtanke och sjuksköterskans faktiska funktion har därigenom identifierats. 6.2 Resultatdiskussion Studier visade att det finns flertalet faktorer som påverkar egenvårdens resultat. Egenvården påverkas bland annat av sjuksköterskans inställning till patientens egna förmåga, samt sjuksköterskans bristande kompetens inom ämnet. Bristande kompetens ledde till att sjuksköterskan fann en otrygghet till att motivera dessa patienter till egenvård. De sjuksköterskor som hade utbildats till att stödja dessa patienter med mätbara, specifika och tidsbestämda egenvårdmål lyckades med detta i de flesta fallen. Detta visar att målsättning skulle kunna tillämpas vid behandling av venösa bensår till god egenvård. Morris och White (2007) menar att även om det finns andra evidensbaserade metoder för att motivera patienter med venösa bensår till att följa sin behandling, framkommer det att motiverande samtal (MI) är nyckelverktyget för att främja god egenvård, vilket leder till att patienten blir mindre beroende av vården samt att patientens livskvalitet förbättras (Morris & White, 2007). Studien visar även att flertalet patienter upplever att sjuksköterskan inte främst fokuserar på patientutbildning utan det venösa bensåret istället. Detta beskrivs även av Flanagan, Rotchell, Fletcher och Schofield (2001), vars forskning tyder på att sjuksköterskor anser att patientutbildning för patienter med venösa bensår är bortkastad tid eftersom att patienterna inte hörsammar de råd som delges (Flanagan, Rotchell, Fletcher och Schofield, 2001). Även fast venösa bensår kan likna varandra i både storlek, form och lukt, så är det människan bakom det venösa bensåret som är ensam som sin egen upplevelse av detta. Det är alltså patienten som är den viktigaste delen för en god omvårdnad och egenvård. I Kirkevolds 16
tolkning av Travelbees teori framkommer vikten av att se varje individ som unik och dess upplevelser av lidande är unikt för just den individen. Det är genom kommunikationen som vi delar våra upplevelser. Det är därför viktigt att anpassa omvårdnaden efter patienten eftersom hälsa är personligt för varje enskild person (Kirkevold, 2000, s. 131). Resultatet visade att det sällan gavs skriftlig information till patienten gällande såret och dess bakomliggande orsaker. Det är viktigt med skriftlig information alternativt att sjuksköterskan är säker på att patienten har förstått den information som givits, vilket bör ingå i sjuksköterskan roll i behandlingen av dessa patienter. Detta kan styrkas med Tandler (2016) som menar att att skriftlig information är ett hjälpmedel för patienter med venösa bensår för att förbättra effekten av det venösa bensåret och egenvården. Det framkommer även i resultatet att egenvård bedrivs i låg utsträckning, men även att de bedrivs på ett felaktigt sätt. Detta kan vara ett resultat från den bristfälliga skriftliga informationen från sjuksköterskan. Sjuksköterskorna delgav främst råd att vila med fötterna i högläge vilket var det svåraste rådet för patienten att följa, delvis eftersom det såg som ett hinder för vardaglig aktivitet samt att det var svårt att utföra självständigt. Förlust av självständighet bidrar med att egenvärdet hos patienter minskar, för att självständighet ska kunna uppnås behöver patienten känna att hen har kontroll över sin livssituation (Snellman, 2013, s. 399, 400). Resultatet visade att patienter som utbildas i att självständigt utföra sin egenvård, exempelvis sin kompressionsbehandling upplevde en större självständighet. Dock var kompressionsbehandling en egenvårdsåtgärd som vanligtvis missuppfattades av patienten. Studien visade även att patienter som har förståelse för sin sjukdom använde kompressionsbehandling i större utsträckning. Detta kan bero på att sjuksköterskan har utbildat patienten till god egenvård. Annels, O'Neil och Flowers (2008) visar att utbildning är en viktig faktor för att patienten ska tolerera kompressionsbehandling. Detta gjordes via patientutbildning där patienter själva fick prova att använda sig av kompressionsbehandling samt att patienten fick god smärtlindring innan de skulle använda sig av kompressionbehandling. Flertalet studier visade på en bristande kunskap hos sjuksköterskan. Detta kan även styrkas enligt Adderleya och Thompson (2014), de menar att 17
sjuksköterskor ibland kan göra felaktiga bedömningar gällande kompressionsbehandling och när det skall sättas in, vilket framförallt kan detta bero på att sjuksköterskan lägger mest vikt vid patientens tidigare hälsohistoria (Adderleya & Thompson, 2014). Dock visar Annels et al (2008) att orsaken till att patienter inte fick kompressionsbehandling eller felaktig behandling berodde på patientens egna vilja. Majoriteten av sjuksköterskorna visste att kompressionsbehandling är viktigt för läkningsprocessen, men uppgav att patienten avböjde de rekommendationer sjuksköterskan delgivit. Resultatet visar entydigt att sjuksköterskor kan stödja patienter med venösa bensår i deras egenvård. Strömberg (2009) hävdar att patienternas förmåga att bedriva egenvård är av stor vikt för behandlingens resultat (Strömberg, 2009 s. 274). Sjuksköterskans förmåga att identifiera eventuella barriärer för patientens individuella kapacitet till egenvård, såsom smärta, depression, rädsla eller rörelsehinder, kan ha en betydelse för egenvårdens framgång. Enligt Alav et al., (2016) bör sjuksköterskan försäkra sig om att patienten har tillgång till smärtlindring, och visa stor hänsyn vid omläggning och lindning för att underlätta patientens behandling (Alav et al., 2016). Mötet med lidande människor är svårt, eftersom att det påminner vårdgivaren om den utsatthet vi alla lever i. En sjuksköterska som överväldigats av sin egen sårbarhet kan försöka dölja sin osäkerhet genom att reducera patienten till ett mål för olika vårdhandlingar. Sjuksköterskan utför då sina arbetsuppgifter rutinmässigt (Santamäki Fischer & Dahlqvist, 2009, s.120,125). Detta kan vara en orsak till att litteraturstudiens resultat tyder på att sjuksköterskor känner sig mer bekväma med de praktiska behandlingsåtgärderna vid möten med patienter med venösa bensår än de stödjande mellanmänskliga åtgärderna. Att sjuksköterskan fokuserar på såret och dess skötsel bekräftas av Green & Jester (2010), som också framhäver den stora vikten av att se hela patienten och hela lidandet för en framgångsrik bensårsbehandling (Green & Jester, 2010). Resultatet visar att behovet av att bli sedd som en hel människa är viktigt för denna patientgrupp vilket stärks ytterligare av Ebbeskog och Ekman (2001) som beskriver patientgruppens känslor under läkningsprocessen, bland annat patientens känsla av vara fångad i sin egen kropp med allt sitt, och andras, fokus på det venösa bensåret (Ebbeskog & 18
Ekman, 2001). Forskning kring en annan kronisk sjukdom visar att sjuksköterskeledda stödgrupper utan någon utbildande funktion hjälper patienterna till en bättre kontrollerad sjukdom (Jutterström, Hörnsten, Sandström, Stenlund & Isaksson, 2016). Den forskningen stärker litteraturstudies kanske viktigaste fynd, att patienter med venösa bensår behöver stöd för att kunna bedriva framgångsrik egenvård. Eftersom att det finns ett tydligt samband mellan en god sköterske-patientrelation och god egenvård bör omvårdnaden av patienter med venösa bensår ta sin utgångspunkt i patientens livsberättelse och inte i sårvården. Omvårdnadens kärna är det mänskliga mötet, och att visa patienten sin mänsklighet och inte enbart sin sjuksköterskeroll är nödvändigt för en fungerande relation mellan sjuksköterska och patient (Kirkevold, 2000, s. 134). 7 Slutsats Ämnet bör belysas ytterligare, men det är sannolikt att sjuksköterskornas oförmåga att erbjuda stöd påverkar patienternas läkningsprocess negativt. Ytterligare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att erbjuda stöd kan förhoppningsvis förklara varför stödet emellanåt uteblir. Denna litteraturstudies resultat är särskilt intressant för sjuksköterskor som möter patienter med venösa bensår i sitt arbete, men vikten av sjuksköterskans stödjande funktion är ett fynd som kan generaliseras till allt omvårdnadsarbete. Sjuksköterskor kan genom utbildning och stöd, främja egenvården hos patienter med venösa bensår. 19
8 Referenser * Markerar de artiklar som ingår i resultatet Adderleya, U. J., & Thompson, C. (2014). Community nurses' judgement for the management of venous leg ulceration: a judgement analysis. International Journal of Nursing Studies, 52(2015), 345 354. Alavi, A., Sibbald, R., Phillips, T., Miller, O., Margolis, D., & Marston, W. et al. (2016). What's new: Management of venous leg ulcers. Journal Of The American Academy Of Dermatology, 74(4), 643-664. doi:10.1016/j.jaad.2015.03.059 Annels, M., O'Neil, J., & Flowers, C. (2008). Compression Bandaging for venous leg ulcers: the essentialness of a willing patient. Journal of Clinical Nursing, 17(3), 350-359. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01996.x Bagges, C. & Sandén, I. (2013). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 223-224). Lund: Studentlitteratur. Ebbeskog, B., & Ekman, S. (2001). Elderly persons' experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 15(3), 235-243. doi:10.1046/j.1471-6712.2001.00018.x Ebbeskog, B., & Emami, A. (2005). Older patients experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. Journal Of Clinical Nursing, 14(10), 1223-1231. Doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01194.x *Edwards, H., Courtney, M., Finlayson, K., Lewis, C., Lindsay, E., & Dumble, J. (2005). Improved healing rates for chronic venous leg ulcers: Pilot study results from a randomized controlled trial of a community nursing intervention. International Journal Of Nursing Practice, 11(4), 169-176. doi:10.1111/j.1440-172x.2005.00521.x *Edwards, H., Courtney, M., Finlayson, K., Lindsay, E., Lewis, C., Shuter, P., & Chang, A. (2005). Chronic venous leg ulcers: effect of a community nursing intervention on pain and healing. Nursing Standard, 19(52), 47-54. doi:10.7748/ns2005.09.19.52.47.c3950 *Edwards, H., Courtney, M., Finlayson, K., Shuter, P., & Lindsay, E. (2009). A randomised controlled trial of a community nursing intervention: improved quality of life and healing for clients with chronic leg ulcers. Journal Of Clinical Nursing, 18(11), 1541-1549. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02648.x *Finlayson, K., Edwards, H., & Courtney, M. (2010). The impact of psychosocial factors on adherence to compression therapy to prevent recurrence of venous leg ulcers. Journal Of Clinical Nursing, 19(9-10), 1289-1297. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03151.x 20
*Finlayson, K., Edwards, H., & Courtney, M. (2011). Relationships between preventive activities, psychosocial factors and recurrence of venous leg ulcers: a prospective study. Journal Of Advanced Nursing, 67(10), 2180-2190. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05653.x Flanagan, M., Rotchell, L., Fletcher, J., & Schofield, J. (2001). Community nurses', home carers' and patients' perceptions of factors affecting venous leg ulcer recurrence and management of services. Journal Of Nursing Management, 9(3), 153-159. doi:10.1046/j.1365-2834.2001.00228.x Freeman, N.(2015). Enhancing a venous leg ulcer treatment pathway with compression wrap devices. Wounds UK, 11(3), 38-45. doi:110629051 Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.135). Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C. & Wengström Y. (2003). Kvalitetsutvärderingsmall för kvantitativa Deskriptivastudier. Att göra systematiska litteraturstudier Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur och Kultur: Stockholm Green, J., & Jester, R. (2010). Health-related quality of life and chronic venous leg ulceration: part 2. British Journal Of Community Nursing, 15(Sup1), S4-S14. doi:10.12968/bjcn.2010.15.sup1.46906 Gånemo, L. (2013). Hud och sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (s. 539-591). Lund: Studentlitteratur. *Heinen, M., Borm, G., van der Vleuten, C., Evers, A., Oostendorp, R., & van Achterberg, T. (2012). The Lively Legs self-management programme increased physical activity and reduced wound days in leg ulcer patients: Results from a randomized controlled trial. International Journal Of Nursing Studies, 49(2), 151-161. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.09.005 Ingebretsen, H. & Storheim, E. (2010). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grönseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 343-380). Stockholm: Liber. Jutterström, L., Hörnsten, Å., Sandström, H., Stenlund, H., & Isaksson, U. (2016). Nurse-led patient-centered self-management support improves HbA1c in patients with type 2 diabetes - A randomized study. Patient Education And Counseling, 99(11), 1821-1829. doi:10.1016/j.pec.2016.06.016 *Kapp, S., & Miller, C. (2014). The experience of self-management following venous leg ulcer healing. Journal Of Clinical Nursing, 24(9-10), 1300-1309. doi:10.1111/jocn.12730 Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. 21
Nygren, B. & Lundman, B. (2013). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 178). Lund: Studentlitteratur. Marola, S., Ferrarese, A., Solej, M., Enrico, S., Nano, M., & Martino, V. (2016). Management of venous ulcers: State of the art. International Journal Of Surgery, 33(1), 132-S134. doi:10.1016/j.ijsu.2016.06.015 Moffat, C., Martin, R., & Smithdale, R. (2007). Leg ulcer management. (s.182, 220, 243, 260, 289) Oxford: Blackwell. Morris, T., & White, G. (2007). Motivational interviewing with clients with chronic leg ulceration. British Journal Of Community Nursing, 12(1), S26-S30. doi:10.12968/bjcn.2007.12.sup1.23048 *O'Brien, J., Finlayson, K., Kerr, G., & Edwards, H. (2016). Evaluating the effectiveness of a self-management exercise intervention on wound healing, functional ability and healthrelated quality of life outcomes in adults with venous leg ulcers: a randomised controlled trial. International Wound Journal, 14(1), 130-137. doi:10.1111/iwj.12571 Phillips, P., Lumley, E., Duncan, R., Aber, A., Woods, H., Jones, G., & Michaels, J. (2017). A systematic review of qualitative research into people's experiences of living with venous leg ulcers. Journal Of Advanced Nursing, 74(3), 550-563. doi:10.1111/jan.13465 Salomé, G., de Almeida, S., de Jesus Pereira, M., Massahud, M., de Oliveira Moreira, C., de Brito, M., & Ferreira, L. (2016). The Impact of Venous Leg Ulcers on Body Image and Selfesteem. Advances In Skin & Wound Care, 29(7), 316-321. doi:1097/01.asw.0000484243.32091.0c Santamäki Fischer, R., & Dahlqvist, V. (2009). Tröst och Trygghet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (s. 115-135). Lund: Studentlitteratur. Snellman, I. (2013). Vårdrelationer - en filosofiskt belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 399-400). Lund: Studentlitteratur Socialstyrelsen. (2014). RiksSår - Nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår. Hämtad 2018-02-15, från http://www.socialstyrelsen.se/register/registerservice/nationellakvalitetsregister/rikssarnatio nelltkvalitetsregi Socialstyrelsen. (2013) Egenvård. Hämtad 2018-02-16, från http://www.socialstyrelsen.se/aldre/aldreshalsa/egenvard Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik patientupplevelser. Hämtad 2018-01-04, från http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf 22
Strömberg, A. (2013). Cirkulation. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 274). Lund: Studentlitteratur. Talander, S. (2016). Challenges faced by healthcare professionals in the provision of compression hosiery to enhance compliance in the prevention of venous leg ulceration. Ewma journal, 16(1), 29-33. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com.proxybib.miun.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=22&sid=46d25 d7a-69cd-4f69-bf48-1e1f436c70a0%40sessionmgr4008 *Van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., De Bacquer, D., & Defloor, T. (2008). How evidence-based is venous leg ulcer care? A survey in community settings. Journal Of Advanced Nursing, 65(2), 337-347. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04871.x *Van Hecke, A., Verhaeghe, S., Grypdonck, M., Beele, H., & Defloor, T. (2010). Processes underlying adherence to leg ulcer treatment: A qualitative field study. International Journal Of Nursing Studies, 48(2). 145-155.doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.07.001 *Van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., Vanderwee, K., & Defloor, T. (2011). Adherence to leg ulcer lifestyle advice: qualitative and quantitative outcomes associated with a nurse-led intervention. Journal Of Clinical Nursing, 20(3-4), 429-443.doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03546.x *Van Hecke, A., Beeckman, D., Grypdonck, M., Meuleneire, F., Hermie, L., & Verhaeghe, S. (2013). Knowledge Deficits and Information-Seeking Behavior in Leg Ulcer Patients. Journal Of Wound, Ostomy And Continence Nursing, 40(4), 381-387. doi:10.1097/won.0b013e31829a2f4d *van de Glind, I., Heinen, M., Evers, A., & van Achterberg, T. (2015). Goal setting and lifestyle changes in a nurse-led counselling programme for leg ulcer patients: an explorative analysis of nursing records. Journal Of Clinical Nursing, 24(23-24), 3576-3583. doi:10.1111/jocn.12955 Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration - Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor. Hämtad 2018-01-04 från http://www.sls.se/pagefiles/229/helsingfors.pdf Ylönen, M., Stolt, M., Leino-Kilpi, H., & Suhonen, R. (2013). Nurses knowledge about venous leg ulcer care: a literature review. International Nursing Review, 61 194 202. 23
Bilaga. 1 Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod, Huvudresultat Kvalitet Årtal Datainsamling Land Analys O brien et al. 2017 Att undersöka RCT studie 63/4 Intervention/kontroll Träningsprogram Måttlig Australien effekten av Frågeformulär som patienter följer egenvård med hjälp Deskriptiv analys ger bättre läkning av träning av såret Van Hecke et al. Hur Deskriptiv 737 sjuksköterskor Frågeformulär Sjuksköterskor gav God 2008 evidensbaserad är korrelations studie 435 patienter SPSS v12-analys ej fullvärdig Belgien egenvården? Inget bortfall omvårdnad. redovisat Brister i information av egenvårdsråd Kapp & Miller. Att undersöka Explorativ 12 deltagare Djupintervju Patienters God 2014 patienters kvalitativ studie Inget bortfall Tematisk analys erfarenheter av Australien erfarenhet av redovisat egenvård vid tät egenvård vid uppföljning ges bensår goda resultat
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod, datainsamling Huvudresultat Kvalitet Årtal Analys Land Van Hecke et al. Undersöka processen Kvalitativ 26/1 Semistrukturerade Tillit är viktigt. God 2010 som påverkar fältstudie intervjuer, Kunskap är viktigt Beligien följsamheten vid deltagarobservation. för sjuksköterskan. egenvård Tematisk analys Intervention = Riskfaktor Heinen et al. Undersöka effekten RCT 184/ 48 Intervention/kontrollerad Interventionsgrupper God 2012 av Generaliserad linjär leder till ökad Nederländerna omvårdnadsmodellen Mixed metod aktivitet, rörelse och Lively legs för god snabbare egenvård läkningsprocess Van de Glinde et Undersöka mål och Sekundär analys 71 Retroperspektiv metod Yngre personer God al. 2015 dess effekt på av RCT studie Inget bortfall Analys av sjuksköterskan bättre följsamhet till Belgien beteendeförändring redovisat anteckning egenvård. vid egenvård SPSS v20.0 Sjuksköterskan misslyckades att handleda patienter till egenvård Finlayson et al. Att identifiera Kvalitativ studie 147/25 Frågeformulär Ej adekvat egenvård God 2010 egenvård och SPSS v15 för patienter. Australien depression Deskriptiv analys Egenvården blev framgångsrik med kunskap och god själsförmåga 1
Författare Årtal Land Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod, datainsamling analys Huvudresultat Kvalitet Finlayson et al. Att identifiera Kvalitativ 80 Frågeformulär För att uppnå god God 2011 Australien sambanden mellan psykosociala faktorer och egenvård Inget bortfall redovisat Intervju SPSS v15 egenvård krävs socialtstöd. hög självförmåga. Manligt kön och DVT är en riskfaktor Van hecke et al. Att undersöka Mixed metod 26/7 Semisukturerade Sjuksköterskor ökade God 2011 effekten av intervjuer kunskapen vilket Belgien livsstilsråd Deltagarobservation ledde till att fler följde egenvårdsråden. Detta gav ökad följsamhet och självständighet Edwards et al. Att undersöka RCT 56/2 Intervention/kontroll Grupper visade sig God 2005 effekten av ny Grupp selektiv analys vara bra för att Australien sköterskeledd minska smärta och omvårdnadsmodell ge bättre sårläkning hos deltagarna Edwards et al. Att undersöka Pilotstudie 33 Interventions/kontroll Grupper visade sig God 2005 effekten av ny SPSS. Chi-squre och t test vara positivt för Australien sköterskeledd sårläkning omvårdnadsmodell 2