Utkast hemsjukvårdsmodul pilotprojekt 2018

Relevanta dokument
Diagnos. 1. Datum för uppföljning 2. Datum för flytt till särskilt boende

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

SveDem Svenska Demensregistret

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Ett redskap för kvalitetsutveckling

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Personerna i SveDem.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Förebyggande arbete kring brukaren

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016

Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad november 2011

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Bästa vård och omsorg genom strukturerad journal och genomförandeplan behöver vi kvalitetsregister? Beatrix Algurén & Tyra E O Graaf

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vård- och omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus 2015

Senior alert är ett kvalitetsregister via webben. Registret är nationellt och har funnits sedan 2008

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017

SveDem Svenska Demensregistret

Kvinnor 20 64,5% 8 44,4% 30 78,9% 58 66,7% Äldst 104 år 92 år 96 år 104 år Yngst 67 år 72 år 79 år 67 år

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Riktlinje för förebyggande arbetssätt för länets kommuner och Örebro läns landsting inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Behandling av BPSD utan läkemedel

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

SJUKHEM. Kartläggning år 2009 Hälso- och sjukvårdsinsatser Enskede-Årsta-Vantör sdf Sjukhem. Totalt sjukhem i Enskede-Årsta-Vantörs sdf

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och. omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2016 och

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder

ADL - INDEX enligt Sunnaas

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Användning av skyddsåtgärder

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

NLL Kost till inneliggande patienter

Patientsäkerhetsberättelse gällande den kommunala hälso-och sjukvården 2014

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Maria Engström

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Riktlinje Dokumentation HSL

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vårdoch omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder


Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Innehållsförteckning. Förord 11

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Redovisning av hälso- och sjukvård

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Punktprevalensmätning Trycksår och Fall.

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

SJUKHEM, samtliga fyra stadsdelar Hälso- och sjukvårdsinsatser Samtliga fyra stadsdelar Sjukhem

Skydds- och begränsningsåtgärder

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

Riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

Riktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Transkript:

Uppföljning hemsjukvård 1. Datum för uppföljning 2. Boendeförhållande Sammanboende (med annan vuxen) Ensamboende 3. Hemtjänstform Ordinarie hemtjänstpersonal Demensteam inom hemtjänsten 4. Dagverksamhet, ej specifikt anpassad för demenssjukdom, anpassad för demenssjukdom, anpassad för yngre med demenssjukdom 5. Kroppsvikt (Uppmätt senaste månaden utan, kg Vet ej ytterkläder, skor och kavaj) 6. Kroppslängd (Uppmätt utan skor) cm Vet ej 7. MMSE-SR/MMT Poäng Ej testbar Ej utfört (Utförs om du bedömer att det kan göras utan att upplevas som kränkande.) 8. RUDAS-S Poäng Ej testbar Ej aktuellt Ej utfört (Alternativet Ej aktuellt används när kriterierna för RUDAS-S inte uppfyll. Kriterierna är; -Vid utredning av personer med annan språklig och kulturell bakgrund; -Vid utredning som görs med tolk; -Vid utrednning av personer med kortare skolgång (0-4 år) Diagnos 9. Ändring av diagnos - Registrera den nya diagnosen nedan (Om grundregistrering saknas anges Oförändrad diagnos - gå direkt till fråga 12 diagnosen här första gången) Vet ej - gå direkt till fråga 12 Demens vid Alzheimers sjukdom, tidig debut (Sjukdomsdebut för 65 års ålder) Demens vid Alzheimers sjukdom, sen debut Mix demens vid Alzheimers sjukdom - Vaskulär demens Vaskulär demens (Inkl Subkortikal vaskulär demens. Vaskulär demens ospecificerad = F01.9 ) Lewy body demens Frontotemporal demens Parkinsons sjukdom med demens Demens UNS Övrig (Demensdiagnos förutom ovanstående. Alkoholdemens F10.7, Demens vid Creutzfeldt-kobs sjukdom F02.1 A81.0, Demens vid Huntingtons sjukdom F02.2 G10.9) 10. Tilläggskod 11. Diagnosår

Läkemedel 12. Läkemedel som personen behandlas med regelbundet efter att eventuella justeringar gjorts i samband med uppföljningen (pågående och nyinsatt) Antal läkemedel som personen regelbundet behandlas med (Alla läkemedel som återfinns i FASS räknas in i antalet. Vb-läkemedel registreras ej) Antal läkemedel Kolinesterashämmare = donepezil, galantamin, rivastigmin NMDA-antagonist = memantin Läkemedel vid vaskulära riskfaktorer (Avser läkemedel vid behandling av hjärt- kärlåkommor som riskerar att ge vaskulär påverkan, t ex blodtrycksreglerande, blodförtunnande, blodfettssänkande, diabetesläkemedel, läkemedel vid kärlkramp.) Kolinesterashämmare NMDA-antagonist Läkemedel vid vask. riskfaktorer Antidepressiva Antipsykotika Ångestdämpande Sömnmedel Analgetika 13. Har läkemedelsgenomgång utförts senaste 12 månadern? Gäller personens samtliga läkemedel även läkemedel vb. En läkemedelsgenomgång bör minst innehålla följande moment: - Dokumentation om personens sjukdomsbild, aktuella symtom och aktuella och tidigare ordinarie läkemedel samlas in. - Teamet går igenom och diskuterar personens läkemedelslista. Personen med demenssjukdom och anhörig ges möjlighet att redogöra för personens läkemedelsintag, beskriva olika reaktioner på läkemedel och ställa frågor., har inga läkemedel

Aktivitetsnivå 14. Vilket av följande beskriver bäst personens vanliga aktivitetsnivå under den senaste månaden? "ACDS-ADL - Alzheimers Disease Cooperative Study of Daily Living" ACDS-ADL används främst i kliniska studier för utvärdering av behandlingseffekt vid Alzheimers sjukdom i mild till måttlig demensfas. Skalan består av 23 uppgifter för mätning av grundläggande och mer komplexa funktioner. Här har 4 va riabler valts ut för att kunna följa den aktivitetsförmåga som personen har och hur den förändras. Aktivitetsförmågan skattas enligt en skala från 0-3, där 0 anger högsta aktivitetsnivå och 3 lägsta. Endast ett alternativ kan anges, så börja från 0 och gå neråt tills du hittar det mest lämpliga alternativet. Måltid 0 Äter utan hjälp av annan och använder kniv 1 Äter med gaffel eller sked, ej kniv 2 Äter med fingrarna 3 Behöver vanligtvis eller alltid hjälp av annan Förflyttning 0 Utomhus utan hjälp av annan (Till fots el rullstol) 1 Inomhus utan hjälp av annan 2 Flyttar sig från säng till stol utan hjälp av annan 3 Behöver annans hjälp vid alla förflyttningar Toalettbesök/ 0 Klarar alla behov utan tillsyn eller hjälp kontinens 1 Behöver tillsyn men ingen hjälp av annan 2 Behöver hjälp av annan och var oftast kontinent 3 Behöver hjälp av annan och var oftast inkontinent Bad/dusch 0 Bad/dusch utan påminnelse och hjälp av annan Bad jämställs med 1 Behöver ej hjälp men påminnelse/tillsyn dusch 2 Behöver lite hjälp av annan t ex med hårtvätt 3 Behöver hjälp helt och hållet

Riskbedömningar och åtgärder 15. Har strukturerade och dokumenterade riskbedömningar gjorts senaste 6 månaderna avseende: Vid riskbedömning rekommenderas att någon form av skattningsskala används för att analysera bakomliggande orsaker. Exempel på skattningsskalor: DFRI (Downton Fall Risk Index) SKL-fall (Sveriges Kommuner och Landstings -modell om patientsäkerhet - fall) Mod Norton (Modifierad Nortonskala) RAPS (Risk Assessment Pressure Ulcer Sore) SFMNA (Mini Nutritional Assessment short form) MNA (Mini Nutritional Assessment) SKL-nutrition (Sveriges Kommuner och Landsting - modellen om patientsäkerhet-nutrition) ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Fall Trycksår Undernäring Munhälsa 16. Har strukturerade och dokumenterade förebyggande åtgärder vidtagits senaste 6 månaderna avseende: Bakomliggande orsaker bör analyseras vid planeringen av förebyggande åtgärder. Skattningsskalor som används vid riskbedömning används också som stöd för vilka förebyggande åtgärder man bör utföra., inga förebyggande åtgärder behövs Fall Trycksår Undernäring Munhälsa

Personcentrerad vård 17. Ligger levnadsberättelsen till grund för vårdens utformande? Levnadsberättelsen ligger till grund för den personcentrerade vården. Här finns information om livsmönster, värderingar och preferenser. Dokumentet kan löpande kompletteras. Levnadsberättelsen kan ge en god bild av vem personen är och har varit och kan därmed vara till hjälp i bemötandet. 18. Finns individuella miljöanpassningar beskrivna i genomförandeplanen? Exempel på individuella miljöanpassningar: Lägenhetsdörren är personligt markerad för att underlätta orienteringen Lägenheten är personligt möblerad för att bidra till igenkänning och välbefinnande Belysningen är anpassad efter personens behov Tavlor och fotografier är personliga och placerade så att de är väl synliga Dukning av måltid är utformad efter personens boendes behov för att bidra till tydlighet och aptit Badrummet är väl upplyst utan att vara bländande Toalettringen i avvikande färg för att bidra till igenkänning och trygghet Handfat och toalettporslin bildar kontrast mot bakgrunden för tydlighet och funktion Handduk, kam, tandborste och tandkräm väl synliga mot bakgrunden 19. Finns strategier för bemötande dokumenterade i genomförandeplanen? Genomförandeplanen kan i sig ses som ett bemötandedokument. Strategierna skall beskriva hur personen bör bemötas för att kunna fungera optimalt trots sina sviktande förmågor. T ex vid omvårdnadssituationer hos Greta där två personal behövs, skall endast en person ge instruktioner till henne. Greta kan med instruktion själv utföra tandborstning och kamning. 20. Har personcentrerade aktiviteter utifrån genomförandeplanen erbjudits senaste veckan? Personen ska ges möjlighet att delta i individuellt anpassade aktivieteter som t ex utevistelse, hushållssysslor, fysisk aktivitet, hobby, musik, dans, massage eller annat som stimulerar personen och ger utrymme för egen tid. Helt Delvis

Tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder 21. Används någon individuell tvångs-, skydds- och/eller begränsningsåtgärd? Merparten så kallade tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder har idag inget lagstöd, men används i brist på alternativ. - Gå direkt till fråga 24. - Vid ja - Svara på nedanstående följdfrågor Mekaniska åtgärder (brickbord, grensele, bälte, sänggrindar) Fysiska åtgärder (låst dörr till den personens lägenhet, som inte utgår från dennes egen önskan/samtycke) Rörelselarm (Elektronisk anordning som den personen bär på sig och larmar vid passage av given gränslinje) Passiva larm (Larmmatta, tryckdyna under madrass, larm med ljusstråle, elektroniska ljudövervakare eller larm kopplat till personens lägenhetsdörr) 22. Av vilken anledning används tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärderna? Skydd för den enskilda personen Annat skäl 23. Finns ett dokumenterat samtycke till åtgärdena?, för samtliga, men endast för en del åtgärder Anhörigstöd 24. Har anhöriga erhållit det stöd som kommunen tillhandahåller? Anhörig saknas 25. Har anhöriga erbjudits att vara delaktiga i utvecklandet av genomförandeplanen? Ej aktuellt