Kapitel 7 LaTeX LaTeX är ett typsättningsprogram. Det är ett sätt att göra texter färdiga för tryck som skiljer sig från ordbehandlare och mer liknar att lämna in ett manus till ett sätteri. Input är en vanlig textfil skriven i en editor i vilken texten blandas med kommandon för typsättning. Dessa filer brukar ha namn som slutar med».tex«. LaTeX används mycket för akademiska artiklar. Det finns bra stöd för sådant som bibliografier och källhänvisningar. Matematisk sats är dess specialitet, men även inom t. ex. lingvistik används det mycket. Tidskriftsartiklar inom datorlingvistik skrivs oftast med LaTeX, och STPare skriver sina exjobb och ibland kursrapporter i LaTeX. LaTeX bygger på ett tidigare system TEX. I denna text talas hädanefter om LaTeX även när det som sägs inte är specifikt för LaTeX, utan gäller för TEX överhuvudtaget. Traditionellt producerar LaTeX output på ett särskilt format som heter DVI (Device Indepen- TEX LATEX Figur 7.1: När logotypen TEX med det nersänkta E:et inte kan användas brukar man skriva»tex«. För LaTeX finns det också en logotyp, LATEX, men den använder jag inte i detta kompendium. dent), men det går även att producera PDF, och det är vad denna text utgår från. PDF (Portable Document Format) är ett populärt filformat utvecklat av Adobe Systems. 7.1 Stycken och rader I själva texten spelar det ingen roll var man bryter raderna i input. LaTeX kommer att bryta raderna i den satta texten där den finner det bäst att göra det sen ändå. Man markerar nytt stycke med tomrad, så som nytt stycke ofta visas t. ex. i text på bildskärm. Vanligen visas nytt stycke (paragraph på engelska) istället med indrag i satt text på papper, så som i denna text. Nu kommer ett nytt stycke: Men hur det visas beror som mycket annat på vad är för slags dokument man skriver. När man behöver göra något särskilt i texten använder man vissa speciella tecken och olika kommandon för det. 7.2 Allmän struktur Ett litet LaTeX-dokument kan se ut som i figur 7.2, som både visar LaTeX-koden och dess resultat. Själva texten står mellan \begin{document} och \end{document}. Före det, i dokumentets huvud, kan en del funktionalitet ändras, bland annat genom att extra paket laddas in, som här, där ett paket»url«laddas in. En sak man kan se direkt är att klamrar {} används som parenteser för att hålla ihop text i LaTeX. Exemplet har två avsnitt (section) med rubrik. Det finns två exempel på matematik. Dels en numrerad ekvation mellan \begin{equation} och \end{equation} och dels en kort text mellan \( och \). I den matematiska texten finns en del extra kommandon, och vanliga bokstäver skrivs kursivt som variabler. 67
7. LATEX \documentclass[a5paper]{article} \usepackage{url} \begin{document} \author{albert Einstein} \title{special Relativity} \date{june 30, 1905} \maketitle \section{some text} Bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Read more at \url{http://www.alberteinstein.info/}! \section{conclusions} I have shown that \( e = mc^2 \), and further that \begin{equation} m = { m_0 \over \sqrt{1 - { v^2/c^2 }}} \end{equation} \end{document} 1 Some text Special Relativity Albert Einstein June 30, 1905 Bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Bla bla bla bla bla bla bla bla bla. Read more at http://www.alberteinstein.info/! 2 Conclusions I have shown that e = mc 2, and further that m = m 0 1 v2 /c 2 (1) Figur 7.2: Einsteins speciella relativitetsteori (i starkt förkortad version). Till vänster LaTeX-kod och till höger dess resultat. 1 7.3 Kommandon med \ (bakstreck) Kommandon i LaTeX inleds normalt med bakstreck. Sedan följer antingen ett tecken som inte är en bokstav, eller ett ord med en eller flera bokstäver. Ett exempel på ett kommando av den första sorten ses i 42\,000\,000 som ger»42 000 000«(42 miljoner). Där används \, som lägger in ett smalt mellanrum som inte kan brytas. Så markerar man vanligen tusental för stora tal i tryckt text. 1 I Einstein-exemplet finns det två andra exempel, \( och \), som påbörjar respektive avslutar matematisk text. Den andra sorten, med en eller flera bokstäver, finns det flera exempel på i figur 7.2, t. ex. \author och \maketitle, och \sqrt för square root (= kvadratrot) i den matematiska texten. Alla tecken går att skriva med hjälp av bara ASCII. Om man t. ex. inte hittar» «på sitt tangentbord kan man skriva \copyright istället. 1 På bland annat svenska. På t. ex. engelska används istället oftast komma som tusenavskiljare: 42,000,000. 7.3.1 Argument till kommandon En del kommandon tar argument. Då blir det som kommer direkt efter kommandot argument till kommandot. Ett exempel är kommandot \= som lägger en makron (övre streck) över sitt argument, så Liep\=aja ger»liepāja«(en stad i Lettland). Ett annat exempel är \author i figur 7.2. Där är argumentet (»Albert Einstein«) längre än ett tecken och står därför inom klamrar. 7.4 Klamrar för grupper Med {} avdelar man nämligen en grupp. Detta är ett sätt att behandla en del av texten som en enhet, och används framför allt för att ge denna del som argument till ett kommando, t. ex. kommandot \emph som betonar en text (emphasize) genom att kursivera den: LaTeX är skapat av \emph{leslie Lamport} ger»latex är skapat av Leslie Lamport«. Exemplet Liepāja ovan hade kunnat skrivas Liep\={a}ja, men här behövs inget ihopgrupperande, utan det räcker med Liep\=aja eftersom argumentet bara är ett tecken. 68
7.5. Speciella tecken 7.5 Speciella tecken Tabell 7.1: Kommandon för att välja typsnitt i LaTeX Bakstreck och klamrar är inte de enda tecken som har särskilda betydelser i LaTeX. Här är en längre lista: # $ % & ~ _ ^ \ { } Om man vill skriva dessa tecken får man därför använda särskilda kommandon. Kommandona \# \$ \% \& \_ \{ \} finns för att verkligen skriva motsvarande tecken. 7.6 Titel och rubriker Kommando \emph{text} \textrm{text} \textsf{text} \texttt{text} \textmd{text} \textbf{text} \textup{text} \textit{text} \textsl{text} \textsc{text} Effekt Betonad Vanlig text Sans serif Skrivmaskin Medium (vanlig) Fetstil upprätt Kursiv lutande KAPITÄLER Titeln i början av dokumentet skapas av \maketitle. Den text som det blir beror på vad man har skrivit innan dess för argument till kommandon som \title, \author och \date, som själva inte skriver någon text i dokumentet. Rubriker gör man med kommandon som \section{förord}. Lägre rubriknivåer ges med \subsection och \subsubsection. Vilken stil sådana rubriker skrivs med beror på ens dokumentklass och inställningar. Dokumentklassen avgör också vilka nivåer som finns tillgängliga. I bland annat dokumentklasserna book och report finns även \chapter som en högre nivå. 7.7 Omgivningar med begin end I många fall kan man avgränsa en speciell del av texten som en omgivning (environment). En sådan omgivning börjar med ett kommando \begin med något argument och slutar med ett \end med samma argument. Detta exempel visar koden över och resultatet under den streckade linjen. \begin{itemize} \item surprise \item fear \item ruthless efficiency \end{itemize} surprise fear ruthless efficiency Omgivningen itemize avgränsar alltså en punktlista, och i den finns det ett särskilt kommando \item som anger att en ny punkt börjar. Med omgivningen enumerate får man istället en numrerad lista som börjar med 1 och går uppåt. Vi har redan sett omgivningen document som omger hela texten. 7.8 Typsnitt I tabell 7.1 visas olika kommandon för att byta typsnitt i LaTeX. Varje typsnitt tillhör en familj, en serie och en form. Med»skrivmaskin«menas här en icke-proportionell font, dvs. en där alla tecken är lika breda. Det mest använda av dessa kommandon är \emph{...} för att betona en del av texten. I de flesta sammanhang visas detta med kursiv stil. Det går att kombinera olika familjer, serier och former med varandra. För att skriva text i andra storlekar finns kommandon som \tiny, \scriptsize, \footnotesize, \small, \large, \Large, \LARGE, \huge och \Huge. Dessa tar inga argument utan ändrar storleken på allt som följer inom den grupp de står. Grupper avgränsas av {} och av omgivningar. Med {\huge hej} får man hej, till exempel, och med {\tiny hej} får man hej. Utan klamrarna runt skulle ändringen fortsätta att gälla för resten av texten! 7.9 Hårt mellanslag (~) Med tildetecknet (~) skriver man ett hårt (fast) mellanslag, det vill säga ett där det inte bör bli radbrott. Man bör till exempel helst skriva John~F. Kennedy istället för John F. Kennedy eftersom man annars kan råka få ett radbrott som anses vara osnyggt, som i denna mening. Förutom förnamn och initialer anses det även bäst att hålla ihop många fall av ord plus kort sifferuttryck som»figur 1«och»kapitel 2«, samt numrerade kungar som»kristian II«. 7.10 Bindestreck och tankstreck Det finns olika långa vågrätta streck vilket skrivs med ett till tre tecken i rad: - (-) Bindestreck, divis 69
7. LATEX -- ( ) en-dash --- ( ) em-dash. Den mellanlånga används till intervall: 14--15 juni ger 14 15 juni. På svenska används den också som talstreck och tankstreck då med mellanrum runt sig. (I engelsk och amerikansk typografi används istället oftast det allra längsta strecket som tankstreck då utan några mellanrum runtom.) 7.11 Citattecken På s. 39 stod det om hur man i en del sammanhang använder ASCII-tecknen ` och ' för att beteckna de olika citattecknen före respektive efter ett citat (på t. ex. engelska). Så gör man i LaTeX. Så för att få quote skriver man `quote' och för att få quote skriver man ``quote''. På svenska används däremot samma tecken före och efter: ''citat'' (som ger citat ). Observera att man skriver två citattecken efter varann för att få dubbelcitat. Det raka dubbelcitattecknet " i ASCII används aldrig som citattecken i LaTeX, eftersom det skulle vara oklart åt vilket håll det skulle vara riktat. 7.12 Dokumenthuvudet Det som blir själva texten står som tidigare sagt i en omgivning document, dvs. mellan \begin{document} och \end{document}. Före detta finns det så kallade dokumenthuvudet. Den första raden anger dokumentklass kan som enklast se ut som \documentclass{article}. Några standarddokumentklasser som följer med LaTeX är article, report och book, men det finns även ett stort antal andra dokumentklasser skrivna på olika håll. En del är specialiserade för en visst slags text, t. ex. affärsbrev, doktorsavhandlingar eller mötesprotokoll. I inluppen får ni använda en lokal klass stupp (språkteknologi uppsala) som bygger på en som heter scrartcl. När man anger dokumentklass kan man också ge ett optionellt argument inom [] där man listar ett antal väljare som ändrar hur den klassen fungerar på olika sätt. Vilka väljare som kan ges beror på vilken klass man använder, men några som standardklasserna använder är: a4paper Gör layout för att passa A4-papper. Det är default för stupp. 10pt, 11pt, 12pt Någon av dessa kan användas för att ange hur stor texten ska vara i»punkter«. Det görs annorlunda i stupp. twocolumn Skriv texten i två kolumner per sida Hela raden kan se ut t. ex. så här: \documentclass[a4paper]{report} Om man har flera väljare så listas de med komma mellan sig. Det här kompendiet är skrivet med LaTeX och börjar \documentclass[a4paper,twocolumn]{memoir} 7.12.1 usepackage Förutom att man på ovanstående sätt kan anpassa dokumentklassen i viss mån kan man även ladda in paket i LaTeX som kan göra allt möjligt, t. ex. definiera fler kommandon eller ändra betydelsen på det man redan har. Detta görs med \usepackage. I figur 7.2 används ett paket»url«. Det gör att ett kommando \url definieras och kan användas senare i dokumentet. Vitsen med detta är framförallt att få raddelning på ett annat sätt än normalt för sådana. Kommandot ser till att det inte blir avstavning med bindestreck i delarna eftersom det kan göra det oklart om bindestrecken ingår i urlen/ sökvägen eller inte. Dessutom kommer ~ att bli en tilde och inte tolkas som hårt mellanslag så som är det normala, och hela texten skrivs ut med en särskild stil, normalt skrivmaskinsstil. I samma paket definieras också ett liknande kommando \path för att skriva sökvägar, som t. ex. \path{~/desktop/foo.txt}. Ett vanligt paket för att kunna inkludera bilder är graphicx. (Observera stavningen!) (Både url och graphicx är med från början i stupp.) Även till \usepackage kan man ge extra information inom []. Paketet babel hanterar t. ex. sånt som är speciellt för olika språk, och då ger man språket inom [] så här: \usepackage[swedish]{babel} Det gör t. ex. att kommandot för att lägga in innehållsförteckning (se avsnitt 7.15) använder»innehåll«som rubrik istället för»contents«och liknande för andra kommandon med annars fixa texter. Det gör också att svenska avstavningsregler används. Med stupp görs följande två automatiskt, men annars är det något som du oftast bör ha med, t. ex. i standarddokumentklasserna book, report och article: \usepackage[utf8]{inputenc} \usepackage[t1]{fontenc} Den första raden talar om vilken teckenkodning LaTeX-filen är skriven med. Utan den fungerar inte tecken som åäö i filen. Den andra raden talar om vilken fontkodning LaTeX ska använda. (Detta behövs för att åäö ska räknas som egna bokstäver och inte bara som ett a eller o med accent. Utan detta kommer klippoch-klistra från den resulterande PDF-filen ge fel 70
7.13. Figurer Se till exempel figur~\ref{fig:knuth} Figur 7.3: Donald E. Knuth har skrivit TEX som LaTeX bygger på. resultat, och dessutom kommer avstavningsmönster som innehåller åäö inte att fungera.) 7.13 Figurer Figurer är floats. De har inte en fix exakt placering i texten, utan kan flyta runt och passas in där de får rum i den ordning som de kommer i texten. Se till exempel figur 7.3 som på ett sätt kan sägas ha hamnat mitt i en mening. Den figuren har skapats med ungefär följande: \begin{figure} \centering \includegraphics{donknuth} \caption{donald E. Knuth har skrivit \TeX\ som LaTeX bygger på.} \label{fig:knuth} \end{figure} vilket gav texten Se till exempel figur 7.3 men kan ändras om jag lägger till eller tar bort figurer. Märk även: Kommandot \centering anger att text och annat ska centreras. Eftersom det står inne i en begin-end-omgivning gäller det bara innanför den. Det är inget som nödvändigtvis ingår i figure att det ska vara en bildfil som inkluderas. Det hade kunnat stå godtycklig LaTeX-text istället. Ibland kan man t. ex. vilja lägga ut ett lite programkod i en figur med en verbatim-omgivning. Se avsnitt 7.17. Man skriver in figuren ungefär på det ställe i texten där man vill ha den (normalt där man första gången refererar till den med \ref), så dyker den upp ungefär där, beroende på var den passar in. (Mer detaljer om hur man kan styra placeringen tas inte upp här.) Ofta behöver man anpassa en bildfil för att den ska passa som illustration. I synnerhet kanske bilden inte har rätt storlek för att passa in. Ett sätt att lösa sådant är att ange hur hög bilden får vara, så här: \includegraphics[height=5cm]{dragon} Bilden kommer att förminskas (eller förstoras) så att den får den önskade höjden. Man kan istället ange bildens bredd, med t. ex. width=10cm istället. Ibland kan det vara praktiskt att ange width=\linewidth som ger samma bredd som texten har. Själva bildfilen togs in med kommandot \includegraphics. För att det ska fungera måste ett extra paket graphicx användas, så därför har jag skrivit \usepackage{graphicx} i dokumentets huvud. Det följer med automatiskt med stupp, så i inluppen behöver ni inte göra det. Filen heter egentligen donknuth.png, men filnamnsändelsen behöver inte anges. Med \caption ger man en bildtext som argument. En viktig del är kommandot \label som ger denna figur en etikett i exemplet»fig:knuth«. Figurer brukar man referera till i texten, och då vill jag inte behöva tänka på figuren som figur»7.3«, för det numret kan ju ändras allteftersom jag tar bort och lägger till figurer medan jag skriver, utan istället tänker jag på den som»figuren Knuth«och kallar den»fig:knuth«i LaTeX-koden. När man vill referera till en sådan etikett i sin text använder man kommandot \ref med etiketten som argument. Jag har därför ovan skrivit 7.14 Kommentarer med % I LaTeX fungerar procenttecknet som kommentarstecken. LaTeX ignorerar allt som följer efter ett procenttecken fram till slutet av raden. Med användning av detta kan man kommentera bort delar av texten så att de inte syns i det man producerar, men ändå finns kvar där i texten man arbetar med ifall man ångrar sig senare. Det är också vanligt att man använder det för kommentarer till sig själv innan texten är färdigskriven. Här är som exempel ett litet utdrag ur min LaTeX-kod till teckenrepresentationskapitlet, närmare bestämt en del från s. 40 med en lista med exempel på locales: \item \texttt{fr\_ca} : Franska i Kanada \item \texttt{zh\_cn} : Kinesiska i Kina \item \texttt{zh\_tw} : Kinesiska i Taiwan % \item \texttt{nb\_no} : Bokmål % \item \texttt{nn\_no} : Nynorska 71
7. LATEX Här kan man se hur jag i något skede av skrivandet hade med två exempel till, som jag sen kommenterade bort så att de inte kom med i kompendiet. Genom att göra det till en kommentar istället för att ta bort raderna helt skulle jag enkelt kunna ta tillbaks dessa exempel om jag ångrat mig igen. 7.15 Att referera inom texten För att kunna referera till en annan del av texten använder man alltså kommandona \label och \ref som båda tar ett argument. Det gäller inte bara figurer och tabeller, utan andra delar också, t. ex. numrerade kapitel och andra avsnitt. Även då vore det dumt att skriva»kapitel 7«i texten, för innan man har skrivit klart så har man kanske flyttat det kapitlet eller delat upp ett tidigare kapitel i två så det har ett annat nummer. Istället kan man använda kommandot \label direkt efter kommandon som \chapter och \section och sen hänvisa tillbaka till dessa etiketter med \ref som vanligt. Exempel: På sidan 70 står denna parentes, här visad med LATEX-kod och med dess resultat: (se avsnitt~\ref{sec:referera}) (se avsnitt 7.15) Med en etikett kallade jag avsnitted om att referera för sec:referera så att jag kunde hänvisa till det med \ref och få rätt siffror. Att det står ~ istället för vanligt mellanslag mellan»avsnitt«och siffrorna är bara för att undvika nyrad just där. Med \pageref refererar man istället till den sida där motsvarande etikett finns: se avsnitt~\ref{sec:referera} på sidan~\pageref{sec:referera} Det finns annat som också kan kräva flera pass genom filen. Med kommandot \tableofcontents kan man t. ex. lägga in en innehållsförteckning till ett dokument, men vilka kapitel som finns var vet inte LaTeX förrän vid andra körningen, så efter första körningen är innehållsförteckningen ännu tom. 7.16 Övriga tecken Vill man skriva tecken som man inte hittar på tangentbordet kan man använda LaTeX-kommandon för det. I tabell 7.2 visas några kommandon för att sätta accenter över och under bokstäver, inklusive en del lite ovanligare accenter. Alla kommandon hade kunnat använda klamrar runt sina argument, men i tabellen används detta inte för de kommandon vars namn består av en icke-bokstav. 7.17 verbatim och \verb När man vill inkludera skalkommandon eller programkod i en rapport är det besvärligt om en mängd tecken tolkas speciellt av LaTeX. Då kan man använda en speciell omgivning verbatim. Efter \begin{verbatim} återges allt utan några särskilda tolkningar fram till nästa \end{verbatim}. Så genom att skriva \begin{verbatim} Här kan jag skriva \ och % osv. \end{verbatim} får man Här kan jag skriva \ och % osv. Skrivmaskinsstil används, så som man ofta gör när man återger programkod. se avsnitt 7.15 på sidan 72 Man brukar ge figurer etiketter som börjar med»fig:«, kapitel etiketter som börjar med»chap:«, avsnitt etiketter som börjar med»sec:«osv. för att lätt skilja dem åt. När man kör LaTeX på en fil lär den sig sånt som att fig:knuth ska bli 7.3 så att den vet det till nästa gång man TeXar filen. Det gör att när en hänvisning sker framåt i texten så behöver man TeXa filen en gång till innan alla detaljer stämmer. (Det talar LaTeX om vid körningen i så fall, i stil med LaTeX Warning: Label(s) may have changed. Rerun to get cross-references right. Tabell 7.2: Några accentkommandon i LaTeX \'o ó akut accent \`o ò grav accent \^o ô cirkumflex \"o ö diaeresis/umlaut \~o õ tilde \=o ō makron \.o ȯ \u{o} ŏ \v{o} ǒ \H{o} ő långt ungerskt umlaut \c{o} o cedilj \d{o} ọ d = dot \b{o} ō b = bar 72
7.18. LaTeX i Emacs AUCTeX För kortare text inne i ett stycke kan man använda kommandot \verb. Här är ett till exempel med först kod och sen resultat som visar hur man kan använda det: Med det reguljära uttrycket \verb![^0-9]$! fungerade det. Ett annat problem med UTF-8 i LaTeX är att av tekniska skäl måste det godtyckliga tecknet som används med \verb vara ett ASCII-tecken, så det går inte att använda t. ex. \verb foo eftersom inte finns med i ASCII. Ofta används något av tecknen! +=_ som brukar avdela texten rätt tydligt. Med det reguljära uttrycket [^0-9]$ fungerade det. Man slipper att ^ och $ tolkas särskilt av LaTeX. För att man ska kunna ha med vilka tecken som helst i argumentet till \verb så beter den sig speciellt. Istället för {} runt argumentet sätter man ett godtyckligt tecken som inte är en bokstav före och efter. Det betyder alltså samma sak att skriva \verb!foo! som \verb=foo= som \verb{foo{. Inom verbatim så bryter LaTeX raderna precis där man själv har brutit raderna, så se upp med att ha för långa rader som inte syns helt för att de sticker utanför papperet! Det kan leda till att texten spiller ut där den inte hör hemma. Dessutom blir det svårt att se va Det finns paket som är till för snitsigare kodlistningar också, men den enkla omgivningen verbatim duger bra ibland. 7.18 LaTeX i Emacs AUCTeX Vi använder ett särskilt paket AUCTeX för att använda LaTeX i Emacs. (Det är annars ännu inte det normala i Emacs, så om du editerar LaTeXfiler i Emacs på en annan dator kan det bete sig annorlunda.) Det kommer att användas i labben och ger exempel på hur ett editeringsläge i Emacs kan ge särskilt stöd för en viss sorts text. Det sker bland annat genom att Emacs förstår sig på syntaxen i LaTeX-filer och därmed visar kommandon, text och kommentarer i olika färg, och ger»lagom«långt indrag med TAB-tangenten, beroende på vad det är man skriver. Det märks också på att det finns särskilda kommandon för att lägga in vanliga saker i filen, t. ex. figurer och tabeller; samt att man kan köra LaTeX på filen med kommandon direkt från Emacs och att den då även tolkar eventuella felmeddelanden och direkt tar en till rätt rad i den fil man skrivit. Detta liknar motsvarande stöd för olika programspråk när man programmerar. 7.20 Mer information Det finns gott om introduktioner till LaTeX. På http://stp.lingfil.uu.se/lila/tex/ finns en del användbara länkar, bland annat till sånt som handlar specifikt om användning av TEX för lingvistik. Det finns mycket i LaTeX som passar för språkvetenskap, som funktionalitet för att rita träd, skriva fonetisk skrift och grammatiska strukturer enligt flera formalismer med mera. 7.19 UTF-8 och LaTeX Allt fungerar inte perfekt med Unicode i LaTeX. Långt ifrån alla tecken fungerar rakt av att bara stoppa in i filen. För att skriva på ryska (porusski) är det inte bara att stoppa in sådana tecken i filen, t. ex. 73
Inlupp 7: LaTeX Innan något annat Gå till kurskatalogen och ge kommandot svn co svn://stp/ids15/alla Det skapas en ny Subversion-katalog alla som du ska använda senare i labben, men inte nu direkt. Första LaTeX-dokumentet Dessa labbinstruktioner är pratiga med detaljerade instruktioner som du får följa steg för steg. Början I denna labb ska du skapa en LaTeX-fil med diverse innehåll i Emacs. Börja med att i Emacs öppna en ny fil latex1.tex i katalogen från förra gången som heter som ditt användarnamn och som Subversion sköter. Emacs känner igen ändelsen.tex så du hamnar i en särskild Emacs-mode för att editera LaTeX. I informationsraden står det LaTeX/P inom parentesen och du har särskilda menyer, bl. a. en som heter just LaTeX. Det bör också stå Fill i parentesen i informationsraden, eftersom du har slagit på Options Auto Fill in Text Modes i menyerna tidigare. I samma katalog ska du också skapa och checka in ids7.txt med svar på frågor. Omgivningen document Varje dokument ska ha en document-omgivning. Med C-c C-e kan man lägga in en omgivning i texten, så tryck C-c C-e. I minibufferten får du en anmodan om att ange environment type och default-värdet är document, dvs. det är vad det blir om du bara trycker på RET. Gör så! Huvuduppgiften för C-c C-e är att lägga in \begin{nånting} och \end{nånting}, men beroende vad det är för omgivning det gäller så kan den ordna lite annat åt en också. I detta fall passar den på att lägga in deklarationen om vad det är för dokumentklass. Du har fått en fråga om dokumentklass och defaultvärdet är article, men svara istället stupp. Sen frågas efter Options. Svara ingenting, dvs. tryck bara på RET. Att C-c C-e började på C-c var väl inte någon överraskning? Det är den normala prefixtangenten i Emacs för kommandon som är speciella för ett visst läge, i detta fall för LaTeX-läget. Ett första avsnitt Skriv in \section{röda rummet}, ny rad, och lägg sedan in filen /local/kurs/ids/rummet2. txt med Emacs-kommandot File Insert File (eller C-x i) som lägger in en fil i din buffert. (Observera att själva texten visas med normal svart text, medan en del kommandon, deras argument och annat speciellt visas i olika färger. Eftersom detta är en ren textfil så är det inte så att olika delar i filen verkligen har olika färg, utan det är bara Emacs som visar det så eftersom den förstår sig på syntaxen och känner till en del viktiga LaTeX-kommandon.) Att tillverka och titta på en PDF-fil Spara filen. Nu när du har en liten text, så tillverka en PDF-fil från detta genom att köra LaTeX på filen. Tryck på C-c C-c för att ge ett kommando för texten. Det står default LaTeX. Det blir bra, så tryck på RET. Ganska snart står det LaTeX: successfully formatted {1} page. Ge nu kommandot C-c C-c igen. Eftersom du redan har lyckats generera en PDF-fil så är defaultkommandot nu stället»view«. Det passar bra, så tryck på RET. Du får upp ett kommando för att titta på PDF-filen. Detta är så att du ska kunna ändra i detta om du vill, men det duger bra som det är, så tryck på RET igen. Du får upp en annat fönster som visar innehållet i din PDF med hjälp av programmet evince. Se till att flytta runt dina fönster så att du ser Emacs och evince samtidigt, sida vid sida. Huvudet I första stycket har ordet»stickorna«fått en dålig avstavning. Uppgift 7.1 Var har det avstavats? 74
Första LaTeX-dokumentet Det är för att du inte har talat om för LaTeX att texten är på svenska. Gå därför till dokumentets huvud, dvs. i delen mellan \documentclass{...} och \begin{document} och lägg till en rad som talar om språk och TEXa om filen med C-c C-c igen och se hur den visade texten uppdateras. Uppgift 7.2 Hur avstavas»stickorna«efter att du fixat detta? Den här textfilen använde inte sådana tecken som är speciella i LaTeX, som t. ex. $ eller %, så den gick att stoppa in rakt av. Det finns bara en detalj som inte är helt rätt, och det är att textfilen använder tecknet - i två olika betydelser. Sök upp alla - i filen med C-s i Emacs. I ett fall är det ett bindestreck i ett sammansatt ord och är bra som det är. I ett annat fall är det ett tankstreck. Byt ut det senare mot -- för att få ett längre streck. (Skillnaden är inte så stor, men en del märker såna detaljer.) Lägg in rader med \author{ditt namn}, \title{labb 7 -- LaTeX} och \maketitle direkt efter \begin{document}, i stil med hur Einstein gjorde i figur 7.2. (Använd ditt namn och inte Strindbergs du kommer snart lägga in mer text i dokumentet.) I den figuren anges även datum, men ta inte med nån sån rad alls. Kör C-c C-c och LaTeX igen och kontrollera att du fått med titeln. Uppgift 7.3 Du angav inget datum. Hur gör \maketitle med datum då? Nu är dokumentet längre än en sida. I skiftnyckelmenyn i evince kan du välja om dokumentet ska visas Continuous eller inte. Prova och se vad det innebär! Att göra fel Ibland råkar man skriva fel så att det man har skrivit inte är en korrekt LaTeX-fil. Har du inte redan gjort det så kommer du att göra det så småningom, så gör det med flit nu för att se hur man får hjälp med att se var det blev fel. I texten nämns barège-lappar på ett ställe. Du tänker att det är ett svårt ord som kräver en förklaring, så du tänker skriva en förklarande fotnot till det ordet. Du har (felaktigt) fått för dig att man kan skriva sådana med ett kommando \foot, så lägg till \foot{barège är ett slags tunt, glest tyg} direkt efter det svåra ordet. TEXa sedan om filen med C-c C-c. Du får ett meddelande i ekoarean om att det har blivit fel. I ikonraden direkt under menyerna i Emacs har en varningstriangel dykt upp. Tryck på den för att komma till felet. Du får se två Emacsfönster samtidigt. Ett med din LaTeX-fil där du hamnar där det är fel. Ett med en beskrivning av felet. Först står där»er- ROR:«och ett kort felmeddelande. Sen återges precis den del där det blev fel och på slutet står en hjälptext om just detta fel. Uppgift 7.4 Hur lyder det där korta felmeddelandet efter»error:«? Felmeddelandet bör vara rätt begripligt. Så \foot var visst fel. Du kommer plötsligt på att visstja, det heter \footnote istället! Ändra till detta men råka göra ett nytt fel. Råka byta ut det { som står direkt efter \footnote mot ett mellanslag och TEXa. Du får då ett nytt fel. Gå till det felet. Hur lyder detta nya felmeddelan- Uppgift 7.5 de? Rätta detta, TEXa din fil och se på resultatet. Du kommer antagligen att göra flera oavsiktliga fel på egen hand efter detta, men nu vet du hur du då kan få hjälp om var det är fel. Ibland kommer felmeddelandet att vara hjälpsamt. Ibland kommer du antagligen inte att förstå vad felmeddelandet handlar om, men du får i alla fall en vink om ungefär var i filen det blivit fel. Det formella felet blir inte alltid exakt där du har gjort fel. I det senaste exemplet blev t. ex. felmarkeringen vid slutparentesen } när felet egentligen var att du glömt den inledande parentesen en bit tidigare. När det har blivit flera fel så kan du använda feltriangeln för att gå vidare till nästa fel efter att du tittat på (och förhoppningsvis rättat) ett. Men har du fått många fel som du inte förstår så koncentrera dig på att fixa det första och kör sedan om. Kanske är de andra följdfel av det första. Listan Gör ett nytt avsnitt (section) med titeln»topplistan«. Där ska du härma texten i figur 7.4. Använd kommandot \emph för att betona ett par ord Use C-c to display: I meddelandet i ekoarean när det blir fel står det om C-c `. Det gör samma sak som den där feltriangeln ger så du kan använda det istället om du vill hålla kvar händerna på tangentbordet. Men observera i så fall att efter C-c är det en grav accent som är besvärlig att skriva. Den ligger på en död tangent med akut och grav accent så den tangenten måste skiftas (så att det blir rätt accent) och sen får man lov att följa efter med mellanslagstangenten för att få ` utan något under. 75
INLUPP 7: LATEX De Unix-kommandon som är mest inne just nu är 1. grep 2. pwd 3. ls 4. sort 5. iconv Figur 7.4: En del av det dokument ni ska skriva. Utseendet kommer inte att bli helt identiskt, för det här kompendiet är inte skrivet med samma fonter eller inställningar. i texten som det är gjort där, och använd omgivningen enumerate för att få själva uppräkningen. Använd C-c C-e för att lägga in omgivningen. Vilken omgivning föreslås som de- Uppgift 7.6 fault då? Använd alltså enumerate istället för det som står som default. Du kan använda komplettering. (Vad gäller själva listan kan du skriva andra kommandon eller i en annan ordning om du vill.) Uppgift 7.7 När man skriver sådana här listor finns det ett kortkommando för att skriva ett nytt item. Hur lyder det? (Det finns med i LaTeXmenyn.) Sagan Gör ett nytt avsnitt (section) med en rubrik som passar din saga, och lägg in texten i din saga där. Se till att hantera eventuella»konstiga«tecken som LaTeX tolkar speciellt ifall du råkar ha sådana i din text. Använd LaTeX-kommandot \emph för att betona något ord eller fras i texten. Hänvisningar Hittills har du skrivit in \section själv för hand. Man kan också använda ett kommando för det, vilket även gör det extra lätt att lägga in en etiketter för denna rubrik. Ställ dig på rätt plats för nästa avsnitt om du inte redan är där och tryck C-c C-s. Detta lägger in en rubrik. Du får först välja hur hög nivå det ska vara på den. Defaultvärdet section blir bra, så tryck på RET. Därnäst får du skriva titeln på detta avsnitt. Det ska vara»mosebacke«så skriv så och tryck RET. Nu får du en ny fråga: (Optional) What label: sec: på vilken du svarar mosebacke och trycker RET. Om du gjort rätt så har du därmed lagt in \section{mosebacke} \label{sec:mosebacke} i bufferten. Skriv ett par inspirerade rader om Mosebacke i detta avsnitt eller bara bla bla bla om du inte orkar hitta på nåt bättre. Nu ska du använda denna etikett för att kunna hänvisa till detta avsnitt från en annan plats i texten. Gå till slutet av första avsnittet (»Röda rummet«) och lägg till följande där: Läs mer om Mosebacke i avsnitt \ref{sec:mosebacke}. TEXa filen och se vad du får för nytt meddelande i ekoarean när du gör detta. LaTeX vet inte exakt vad det ska stå i första avsnittet förrän den redan tittat igenom hela texten, så du behöver TEXa den igen. Tryck därför C-c C-c igen. Emacs vet att du behöver TEXa om filen, så defaultkommadot är LaTeX. Nu ska du få»successfully formatted«igen. Uppgift 7.8 Vilken mycket kort text resulterade \ref{sec:mosebacke} i till slut? Urlar Sök upp någon sida på nätet (t. ex. på Wikipedia) med information om Mosebacke. Ändra meningen»läs mer om Mosebacke... «så att den förutom till dit avsnitt sec:mosebacke även hänvisar till webbadressen (urlen) för denna webbsida. Använd samma sätt att hänvisa till en url som i figur 7.2. Kommandot C-c C-c Du har använt kommandot C-c C-c både för att TEXa en fil (LaTeX) och för att titta på resultatet (View). Du har även sett att Emacs ofta vet vilket kommando du nog vill göra och föreslår LaTeX igen när det behövs. Men det går att ge andra kommandon där också. Tryck C-c C-c och välj kommandot Clean. Det rensar upp en del filer som LaTeX skapar medan det kör med mellanresultat. Då får en fråga om du verkligen vill ta bort dessa filer. Uppgift 7.9 ta bort? Vilka filer undrar Emacs om du vill (Du kan svara vilket som på frågan nu.) 76
Första LaTeX-dokumentet Figurer Allt som saknas nu är en figur. Välj ut nånting vad som helst i texten att ge en figur till. Det skulle t. ex. kunna vara en bild på en groda om du har en groda med i din saga. Sök upp en lämplig bild på nätet, t. ex. med bildsökning på http://images.google.com/. En bra källa till bilder som det står det fritt att återanvända är annars illustrationer till artiklar i uppslagsverket Wikipedia på http://wikipedia.org/. Välj en bild på något av formaten png, pdf eller jpg. Lägg bilden i samma katalog som latex1.tex. Innan du lägger in själva figuren, så lägg in en hänvisning till den på lämpligt ställe. Om du t. ex. har valt en bild på August Strindberg så skulle du kunna skriva så här i början av avsnittet»röda rummet«: Här är den kända inledningen till romanen \textit{röda rummet}. I figur \ref{fig:strindberg} finns en bild på författaren, August Strindberg. Använd en etikett som börjar med fig: och som visar vad det är för figur. (Det behöver inte likna filnamnet.) Om du försöker TEXa nu (prova!) kommer du att få ett varning om att det blir»unresolved references«. Den etikett som du refererar till definieras aldrig. Uppgift 7.10 Vad syns i texten på det ställe där denna okända referens används? Dags att lägga in själva figuren! Ställ dig antingen före eller efter det stycke där du har med referensen, och tryck C-c C-e för att lägga in en omgivning denna gång omgivningen figure. Den första frågan du får är (Optional) Float position: Detta behöver du inte svara på (optional) så tryck bara på RET för att strunta i detta. Nästa fråga är viktigare: Caption: Att skriva citattecken: Eftersom man inte använder det raka ASCII-tecknet " som citattecken i LaTeX så läggs istället två tecken in där man trycker på den tangenten i LaTeX-moden i Emacs. Om man verkligen vill skriva ett ", så ska man trycka på tangenten " en gång till direkt efter. Men som sagt, det tecknet används aldrig som citattecken i LaTeX. Ge en bildtext till denna figur. Avsluta med RET. Center? (y or n) Svara y. (Optional) What label: fig: Denna uppgift sägs också vara frivillig, men man vill nästan alltid ha en etikett på figurer så att man kan referera till dem. Skriv det namn som du refererat till med \ref förut. Nu är all formalia överstökad och du har hamnat på rätt ställe för att skriva in det som ska hamna inne i figuren. Lägg in ett kommando för detta som i avsnitt 7.13. TEXa med C-c C-c tills texten är»successfully formatted«igen. Anpassa bildens storlek ifall det behövs, t. ex. om den är så stor att den hamnar på en egen sida eller inte får rum på sidan. Se sidan 71 i så fall! Använda paket Det finns en mängd paket gjorda för LaTeX som lägger till ytterligare kommandon som är till för särskilda användningar. Ett som detta kompendium använder är menukeys som används för skriva menyval, som System Preferences Keyboard på ett snyggt och behändigt sätt. Nämn sist i avsnittet»topplistan«något program som går att köra från Applications -menyn där du talar om var det finns i menyn och visar det på ett sånt sätt. Använd \usepackage{menukeys} i dokumentets huvud för att kunna använda kommandona i detta paket. För att veta hur du ska skriva in menyn så gör texdoc menukeys för att ta fram dokumentationen för detta TEX-paket. (Ja, det är ännu ett sätt att hitta dokumentationen för något, denna gång specifikt för TEX.) Det är bara avsnitt 1 (Introduction) i dokumentationen du får fram som du behöver, för där finns exempel på hur man gör sånt. Slut på denna del När du är klar med latex1.tex så checka in den. (Kolla en extra gång att det funkar att TEXa den först.) Skriv att du är färdig med den i incheckningsmeddelandet. Checka även in den bild du använde in din figur. Annars skulle det ju inte fungera för mig att TEXa din fil efter att jag checkat ut innehållet i denna katalog. (Du kan öppna den i Emacs och checka in den som andra filer där, fast det är en bild. Emacs kommer att växla mellan att visa innehållet som bild och inte, men det funkar ändå.) 77
INLUPP 7: LATEX Om du kollar med svn status så ser du att svn anmärker på att det ligger filer i katalogen som den inte vet något om, som latex1.pdf och andra filer som skapades av LaTeX. Det är helt i sin ordning. En gemensam sagobok Den där katalogen alla som du skapade först i labben är en arbetskatalog för ett repositorium som ni alla kan ändra i. Gå till den katalogen och ge kommandot svn update. Ifall någon annan redan har gjort någon ändring så kommer du nu att få filerna där ändrade enligt detta. Uppgift 7.11 Vad gav svn update för output? Öppna med Emacs filen sagobok.tex i den katalogen. Den innehåller början till en sagobok skriven med LaTeX. Prova att TeXa den och se på resultatet med hjälp av C-c C-c ett par gånger. (Om det blir något TEX-fel så är det någon som råkat lägga in något fel. Det fixar nog den personen snart. Då gör du svn update igen för att få den nya versionen.) Det finns en rubrik i filen som heter som ditt användarnamn. Ersätt det som står under rubriken med din saga. Inte min saga! Om du inte vill ta med din egen saga så får du istället kopiera första stycket från någon av dem av Selma Lagerlöf på http://runeberg.org/sagasaga/. Välj någon som inte redan är tagen. Prova att det går bra att TEXa utan felmeddelanden efter ditt inlägg och checka sedan in din ändring. Uppgift 7.12 Vad har det för effekt? Nu ska du sätta lite individuell prägel på din fil genom att göra minst tre av följande i dokumentets huvud: Använd en väljare som fontsize=12 för att ändra textens storlek (mätt i punkter). Prova dig fram till ett värde du trivs med (eller behåll det som det är) Använd väljaren twocolumn för att få tvåspaltig text. Använd väljaren twoside för att få texten anpassad för dubbelsidig layout (som skiljer på vänster- och högersidor) Använd andra typsnitt genom att använda till exempel fonts=palatino som väljare. Andra möjliga värden är fourier, lm, times och uu. (Det sistnämnda använder de typsnitt som ingår i Uppsala universitets grafiska profil.) Om du föredrar tomrad för nytt stycke istället för indrag, så använd väljaren parskip. Sätt färg på rubrikerna med \addtokomafont{disposition}{\color{red}} eller med någon annan färg. Eller istället för disposition kanske du hellre vill ändra på captionlabel och/eller caption för bildtexter. Använd kommandot \urlstyle med ett argument rm, sf eller same för att tala om att urlar ska skrivas med»vanlig stil«, sans-serif eller samma som omgivande text. TEXa om och prova dig fram tills du blir nöjd. Se över en extra gång att allt fortfarande ser bra ut innan du checkar in. Skriv i incheckningsmeddelandet att det är piffandet det gäller. Nu är du klar på riktigt, så snart du har checkat in ids7.txt med svar på frågorna också. Undvik versionskonflikter! Gör svn update innan du gör dina ändringar och checka in ganska snart efter att du gjort dina ändringar för att undvika att ni kommer i osynk med varandra. Piffa till latex1.tex Du var»färdig«med latex1.tex förut, men nu ska du ändra lite i den ändå. Där du har kommandon \author och \title, så lägg även till ett kommando \course med denna kurs namn som argument. Det är ett kommando som inte finns i de flesta LaTeX-klasser, men det finns i stupp. Revert file: När du i Emacs försöker ändra igen i en fil som har ändrats på något annat sätt så varnar Emacs att filen är»changed on disk; really edit the buffer?«det händer t. ex. om filen har ändrats av svn update för att nån annan har ändrat den. Ofta är bäst svar varken ja eller nej utan r (för revert) som hämtar in den senaste texten in i Emacs-bufferten. 78