Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010

Årsredovisning 2010

2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson

Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Årets inriktning och viktiga händelser... 7 Institutionsvård för barn och familjer... 9 Institutionsvård för ungdomar... 12 Missbrukarvård... 15 Öppenvård och lägenhetsboende... 17 LSS-boende och asylboende... 20 Boende för ensamkommande flyktingbarn... 21 Familjehemsvård... 23 Kvalitetsfrågor... 25 Våra målgrupper... 28 Personalfrågor... 30 ekonomi Förvaltningsberättelse... 33 Resultaträkning... 40 Balansräkning... 40 Kassaflödesanalys... 41 Noter och kommentarer... 42 Revisionsberättelse... 46 Adresser... 48 3

Styrelseordföranden har ordet Gryning Vård AB kan nu lägga sitt tionde år till handlingarna. Återigen kan vi konstatera att det varit ett framgångsrikt år. Vi har levererat en bra verksamhet. Vår vision är att Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Den internationella finansiella turbulensen och lågkonjunkturen påverkade inte Gryning i den omfattning som vi befarade. Beläggningen under året har varit hög och det blev ett bra ekonomiskt resultat. Vi har dock vant oss vid snabba förändringar och stora variationer i efterfrågan. Konkurrenssituationen för Gryning håller på att ändras. Vi ser en utveckling där det sker en konsolidering på marknaden med riskkapitalbolag som visar intresse för branschen. Några privata aktörer växer sig starkare. Ett av motiven att bilda Gryning var att skapa ett starkt offentligt alternativ som ska verka i konkurrens. Nu går vi mot en tydligare konkurrenssituation. Bolagets grundläggande värden står fast. Vi står för ett samskapande med kommunerna kommunernas Gryning, kvalitet och resultatfokusering det ska gå bra för människan. Det görs ett fantastiskt arbete i Gryning varje dag för att hjälpa människor att få ett drägligare liv. Vi står för det långsiktiga samhällsansvaret. Gryning har lyckats förena affärsmässighet med samhällsnytta. Det har skapat förutsättning för att det ekonomiska resultatet även i år blivit positivt för bolaget. Det ger i sin tur möjlighet för att fortsätta utveckla nya tjänster tillsammans med kommunerna. Enligt min uppfattning kan jag konstatera att Gryning Vård AB lever mycket väl upp till förväntningarna. 4 Göteborg 2011-03-14 Åke Jacobsson styrelseordförande

VD har ordet När vi summerar år 2010 kan vi konstatera att Gryning fortsätter att stärka sin ställning. Omsättningen ökade med 9,3 procent och översteg 400-miljonersgränsen. Rörelseresultatet på 7,8 procent var det bästa i Grynings historia. Att antalet inskrivna klienter ökade från 1766 till 2016 kanske inte låter som något att glädjas över, men för oss är det ett mått på att vi kunnat hjälpa ytterligare 250 personer. Vi delar inte den uppfattning som ofta framförs att vård i behandlingshem och familjehem är något negativt för den enskilde. Vi vet att våra insatser kan betyda en vändpunkt i livet. Professionalitet och engagemang präglar Gryning i varje led. Gryning har utvecklats till en ledande aktör inom vårt område och företaget är starkt, välskött och respekterat. Vi ser nu att uppköp och fusioner sker i allt snabbare takt och under 2010 bytte många HVB i Västsverige ägare. Jag tror att de flesta branscher mår bra av konkurrens. Det gör att alla måste vässa sig både när det gäller pris och innehåll. Men systemet bygger på att det finns duktiga upphandlare. Att värdera en så pass komplex tjänst som institutionsvård är ingen lätt uppgift. Om HVB-branschen genomgår samma utveckling som äldrevården kommer vi om några år att ha ett antal stora koncerner som driver flertalet HVB-hem. Ägarna kommer sannolikt att vara driftiga, kunniga, affärsinriktade och lägga stora resurser på marknadsföring. Gryning kommer att möta en ökad konkurrens och min bedömning är att Gryning kommer att klara sig väl. Det kan t o m vara nyttigt för oss att skärpa oss ytterligare i konkurrens med mer jämstarka aktörer. Jag vill ändå slå ett slag för offentligägda bolag, som Gryning. Dessa utgör en tredje alternativ, vid sidan av offentligt och privat. Ett offentligägt bolag förenar kravet på affärsmässighet med en stark känsla för det samhällsnyttiga uppdraget. Bolagsformen gör att vi snabbt kan ställa om och ta beslut om nysatsningar. Vi behöver vinst för att utveckla verksamheten men strävar inte efter vinstmaximering. Det överskott som skapas stannar kvar i verksamheten och kommer klienter och kunder till godo. Gryning är ett långsiktigt och ansvarstagande bolag som levererar bra vård till rimliga kostnader. Vi vill fortsätta att utveckla vården i konstruktiv dialog och konkurrens med kommuner och med andra seriösa vårdgivare. En jämn och hög efterfrågan ser vi som ett kvitto på att vi möter både kunder och klienters behov. Vår stabila ekonomi gör att vi nu kan sänka priserna något och har resurser att satsa i nya verksamheter. Under 2011 är det framför allt att skapa mer resurser för asylsökande ungdomar som står på dagordningen. Det finns idag en företagskultur i Gryning, där nytänkande, flexibilitet och kundorientering är viktiga ledord. Den positiva respons vi får visar att vi är på rätt väg. Jag vill rikta ett varmt tack till medarbetare, kunder och samarbetspartners för allt det vi tillsammans har åstadkommit! Göteborg 2011-03-11 Marianne Forslund Verkställande direktör 5

Fakta om Gryning Ägarförhållanden Gryning vård AB bildades den 1 juli 2001, då Gryning övertog driftsanvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen respektive Göteborgs kommun. Ägarna utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbund, samt kommunalförbunden i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg och ägarbilden framgår av nedanstående tabell: Göteborgsregionens kommunalförbund 54% Fyrbodals kommunalförbund 17% Skaraborgs kommunalförbund 17% Sjuhärads kommunalförbund 12% Företagets ändamål och verksamhet: Bolaget har som föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser och att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Årsstämma, styrelse och VD Vid årsstämman den 8 juni 2010 omvaldes styrelsens ordförande. En styrelseledamot avgick och antalet ledamöter har därefter varit åtta. Styrelsen består av tjänstemän med specialkompetens från kommunal verksamhet eller kommunala bolag. I styrelsen ingår även arbetstagarrepresentanter. VD har varit densamma sedan bolaget startade 2001. Styrelsesammanträden har hållits vid sju tillfällen under året. Därutöver har styrelsen för första gången genomfört en styrelsekonferens med övernattning. Vid detta diskuterades särskilt det starka förändringstrycket i branschen genom uppköp av vårdföretag av s k riskkapitalbolag. Ägarrådet har sammanträtt vid ett tillfälle. Detta skall utgöra ett samrådsorgan för parterna och vara ett forum för informationsutbyte och diskussioner om aktuella händelser rörande bolagets uppdrag och mål, strategiska ekonomiska förhållanden och långsiktiga utveckling. Ägarrådet diskuterade framför allt en av styrelsen framtagen modell för bedömning av optimal storlek på eget kapital och uppnådde en samsyn kring detta. Under 2010 har bolagets kontakter med de fyra kommunalförbunden främst rört frågor om kommunernas mottagande av ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Till skillnad från tidigare år har Grynings VD inte varit inbjuden till någon politisk ledningsgrupp i något av kommunalförbunden, troligen till följd av att det var ett valår. Inför 2011 är detta en angelägen fråga då många politiker i kommunalförbunden är nytillträdda. l VISION OCH AFFÄRSIDE Vision Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Affärsidé Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag, vars verksamhet ska utformas så att det, med respekt för den enskildes behov, bidrar till varaktiga förändringar i människors liv. Gryning ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utvecklingen av verksamheten ska ske i dialog och samverkan med kunderna. Grynings verksamhet ska vila på samhällsnyttig grund och förena samhällsansvar och ekonomiskt tänkande på ett sätt som vinner uppslutning inom och utom organisationen. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Detta ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och med god konkurrenskraft. Genom att vara en seriös, engagerad och professionell vårdgivare och alltid sträva efter att tillmötesgå kundernas behov ska Gryning vara ett självklart förstahandsval. 6

Årets inriktning och viktiga händelser 2010 ett år av stark tillväxt Med alla mått mätt var 2010 ett år som präglades av stark tillväxt. Antalet inskrivna klienter ökade från 1 766 till 2 016 vilket betydde att vi kunde hjälpa ytterligare 250 personer. Antalet vårddygn ökade från 136 718 till 149 174. Antalet anställda ökade från 422 till 436. Under året erhöll mer än 1000 personer lön från Gryning, vilket visar att bolaget nu börjar vara en viktig arbetsgivare i regionen. Även i ekonomiska termer var 2010 det bästa i Grynings tioåriga historia. Omsättningen ökade med 9,3 procent och översteg 400-miljonersgränsen. Rörelseresultatet på 31 435 mkr överträffade alla förväntningar. Vad finns bakom siffrorna och vad beror volymökningarna på? Vi bör hålla i minnet att jämförelserna görs mot år 2009 som var ett år präglat av finansiell kris, då intäkterna endast ökade marginellt och antalet klienter minskade. Det goda resultatet 2009 var framför allt en effekt av kostnadsbesparingar, medan det under 2010 beror på ökade intäkter. Under 2010 har beläggningen varit osedvanligt hög och jämn över årets samtliga månader och för flertalet enheter i Gryning. Tidigare år har ett flertal enheter uppvisat underskott, vilket dragit ner bolagets totala resultat. Av bolagets 34 enheter redovisade hela 27 enheter överskott under 2010. Bolaget valde under året att inte höja priserna så när som för några enheter, trots att bolagets avtal med kunderna gav utrymme för indexerad höjning om 1 1,2 procent. Årets försäljningsökning är därför nästintill enbart volymökning. Bakom siffrorna finns en hög efterfrågan från kommunerna. Placeringsfunktionen tog under år 2010 emot 703 förfrågningar vilket är en ökning med 23 procent mot året innan. Under vissa perioder hade Gryning så få lediga platser att det varit svårt att möta kommunernas efterfrågan. En viktig fråga, som inte kan besvaras innan officiell statistik är framtagen, är om kommunerna totalt har köpt fler platser eller om Gryning ökat sin marknadsandel. I en personalintensiv verksamhet som Gryning kvarstår merparten av kostnaderna vid låg beläggning, medan det vid hög beläggning endast behövs smärre personalökningar. Gryning har därför kunnat producera mer vård för pengarna. För att kunna göra detta krävs som tidigare nämnts en jämn efterfrågan över årets alla månader. Årets goda resultat är också är en följd av ökad kostnadskontroll på enheterna. Att kommunicera runt vinster i välfärdsföretag Som offentligägt bolag drivs Gryning inte av vinstmaximering, men bolaget behöver ett rörelseöverskott för att kunna göra satsningar på nya verksamheter. Grynings styrelse har målsättningen att bolaget över tid skall ha en vinstmarginal på mellan 3 5 procent. Vinstmarginalen på 7,9 procent under 2010 var överraskande bra. Vinstmarginaler är mer kontroversiella i den skattefinansierade välfärdssektorn än i andra branscher och det är viktigt att kunna förmedla till Grynings ägare, kunder och anställda att vinster behövs och framför allt är ett kvitto på att våra insatser möter kunders och klienters behov. I ett offentligägt bolag stannar vinsten i bolaget och en stabil ekonomi ger möjlighet att sänka priser eller dämpa prisökningar, vilket gagnar ägare och kunder. Under 2010 tog strukturomvandlingen i HVB-branschen fart. Gryning uppvaktades ånyo av intressenter som ville förmedla kontakter med riskkapitalbolag, som önskade köpa bolaget. Grynings ägare sade nej, men vi kunde konstatera att ett antal HVB-hem i länet bytte ägare. Om utvecklingen i HVB-branschen går i samma riktning som äldreomsorg och LSS-sektorn kommer det att ske en koncentration till färre och mer resursstarka ägare och Gryning kommer att möta en ökad konkurrens. Satsningar på ensamkommande flyktingbarn Med en stabil ekonomi i ryggen och utifrån en befarad konkurrensökning är det både möjligt och nödvändigt att göra offensiva satsningar på nya verksamheter. Under 2010 intensifierade Gryning satsningarna på asylboenden. Planeringen skedde i samverkan med ägarkommuner i hela länet. Om några månader kommer Gryning att ha sex boenden för ensamkommande flyktingbarn och vi blir därmed en stor och viktig aktör på området. Vi skall systematiskt fördjupa, tillvarata och sprida den kunskap som genereras om asylfrågor, både internt och till kommunerna. Vi vill även utveckla fler lösningar för ungdomar med permanent uppehållstillstånd och håller dörren öppen för att under 2011 starta ett mindre specialboende för flyktingungdomar med svår problematik/behandlingsbehov. Klientsäkerhet och skolfrågor Givetvis har Gryning även fortsatt utvecklingen inom befintlig verksamhet. Vi har ambitionen att ligga steget 7

före när det gäller kvalitet och metodik. Frågor rörande klientsäkerhet har varit prioriterade under 2010. Gryning har gått i förväg och implementerat de nya Lex Sarahreglerna innan lagstiftningen börjar gälla. Nya rutiner för riskbedömningar av klienter har tagits fram och i Socialstyrelsens tillsyn har Gryning fått mycket goda omdömen. Socialstyrelsens tillsynsrapporter är offentliga och att de visar att Grynings verksamheter genomgående håller hög kvalitet har stor tyngd. Gryning har under året även aktivt medverkat till att sprida kunskap bland inskrivna barn och ungdomar om möjligheten att kontakta Socialstyrelsens nya jourtelefon och BRIS. Vi är övertygade om att insyn och genomlysning i Grynings verksamhet kan motverka bilden av missförhållanden på HVB. Placerade barns skolundervisning har varit i fokus under året, efter att nationell forskning påvisat brister. Gryning har lyft frågan, bland annat genom att anordna en konferensdag för alla skolor i länet som Grynings enheter samarbetar med. Även samarbetet på det lokala planet mellan behandlingshemmen och kommunens skola har stärkts. vi kunskap som genererats inom bolagets verksamheter t ex om hedersförtryck, asylfrågor, missbrukarvård och familjearbete. En sammanräkning av alla aktiviteter visar att vi nått ut till många av kommunernas handläggare men även andra samhällsorgan såsom skolan, åklagare och frivilligorganisationer. Enbart Skyddsboendet medverkade i 18 olika aktiviteter anordnade av olika länsstyrelser, kommuner, kommunalförbund, BRIS, RFSL, Skyddsvärnet m fl. Grynings specialkunskap erkänns även på nationell nivå och vi har under året medverkat i nationella utvecklingsprojekt så som Upprättelseutredningen, SKL:s utvecklingsprojekt rörande upphandling av HVB samt nationella utvecklingsprojektet rörande hedersvåld. l Administrativa förbättringar I takt med att bolaget växer ställs ökade krav på att hålla ihop bolaget. En utveckling av bolagets styrsystem och administrativa rutiner har pågått under året i syftet att öka effektivitet och möjliggöra bra uppföljning. Under året har anpassningar skett av ekonomisystemet vilket gjort att bolaget kunnat införa E-fakturering. Arbetet med införandet ett nytt dokumentationssystem har haft hög prioritet och Gryning kommer under 2011, på begäran av vissa kunder, att införa möjligheter till videokonferenser. Gryning som kunskapsspridare Gryning anordnade under året ett stort antal konferenser, utbildningar och seminarier både för kommunernas handläggare och egen personal. I vissa fall anlitades externa föreläsare och Gryning kunde mot låg eller ingen avgift bjuda in socialtjänstens handläggare. I andra fall spred 8

Institutionsvård för barn och familjer Gryning har åtta behandlingshem med boende för familjer och barn. De ärenden som tas emot kan gälla omvårdnad, utredning och behandling. Samtliga verksamheter har möjlighet att ta emot placering på kort varsel men Bryggan är den enda som är särskilt inriktad på akutmottagande. Som komplement till heldygnsvården tillhandahåller flera av institutionerna öppen- och eftervårdsinsatser samt platser i jourhem. I augusti startade Gryning ett nytt asylboende, Vega som lokalmässigt ligger på samma område som Kristinedal. Som en följd av detta har antalet platser och tjänster reducerats på Kristinedal. Inför 2010 minskades även antalet tjänster vid Familjecentrum Fyrbodal. I övrigt är verksamhetsområdets organisation oförändrad sedan föregående år.. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Birkahemmet Göteborg 24,75 87 19 274 18 371 2 763 1 967 Bryggan Göteborg 13,44 136 9 368 8 480 866 372 Trollbacken Kungälv 18 74 15 203 13 473 2 875 1 458 Solsidan Skara 18,63 40 16 723 14 254 2 796 2 097 Kristinedal Åmål 17,3 41 16 225 11 070 1 132-1 579 Boda FC Borås 26 181 23 352 26 717 1 246 4 423 FC Göteborg Göteborg 21,5 167 20 989 18 479 2 695 618 FC Fyrbodal Vänersborg 15,25 181 12 345 12 293 660-473 TOTALT 154,87 907 133 478 123 138 15 035 8 883 Ekonomiskt resultat Resultatet inom Barn och familjeenheterna var under de inledande månaderna av året mycket positivt. Därefter följde en längre period av något svagare efterfrågan och ett resultat i nivå med vad som budgeterats. Året avslutades med mycket god beläggning, framförallt under december månad. Omsättningen ökade med 10,3 mkr jämfört med föregående år. Det sammanlagda överskottet inom Barn och familjeenheterna uppgår till ca 15 mkr. Metod- och verksamhetsutveckling En stor andel av placeringarna inom enheternas heldygnsvård har under 2010, liksom under flera år tidigare, varit flyktingfamiljer som är i behov av särskilt stöd. Verksamheterna har utvecklat unik kompetens inom området vilket innebär att socialtjänsten vänder sig specifikt till flera av Grynings enheter vid behov av placering av denna målgrupp. Inom verksamhetsområdet är tendensen att det är enheternas specialistfunktion och kompetens som i allt högre grad efterfrågas. Det kan exempelvis röra sig om särskild kompetens och metodik för samtal med barn, traumabehandling, MarteMeo eller samspelsbehandling. Under 2010 arrangerade barn- och familjeverksamheterna ett antal externa utbildningsdagar med kvalificerade föreläsare vilket också bidrar till att stärka Grynings identitet som kunskapscentrum. Birkahemmet har under året startat ett samarbete med forskare på psykologiska institutionen i Göteborg. Verksamheten har under snart fyra månader använt utvärderingsmetoden som är integrerad i enhetens arbete med anknytningsprocessen mellan förälder och spädbarn. Kvalitet och resultat Sammanlagt har 188 kundenkäter rörande barn- och familjeenheternas insatser besvarats av socialtjänsten. På en tiogradig skala ligger det genomsnittliga värdet på 8,9 vilket innebär en marginell sänkning jämfört med föregående år (9,0). Vid barn- och familjenheterna används även utvärderingssystemet EVIDUR som är ett instrument för att 9

10 mäta effekt och resultat av verksamheternas insatser. På en skala som sträcker sig från -10 till +10 skall klienten skatta graden av förändring inom BBIC s områden. Ett plusvärde innebär att klienten upplever att deras situation förbättrats under insatsen, ett nollvärde att situationen är oförändrad och ett minusvärde att den försämrats. Resultaten avseende genomsnittlig förbättring varierar mellan +2 till +5. Målsättningen inför 2011 är ett genomsnittligt värde om +5. Socialstyrelsen har genomfört tillsyn vid samtliga enheter under året. Omdömena om verksamheterna i inkomna tillsynsrapporter har varit positiva eller mycket positiva. ENHETSPRESENTATIONER Birkahemmet Behandlingshemmets målgrupp är familjer med spädbarn och gravida föräldrar. Dessutom kan enheten ta emot barn, 0-3 år, i kontrakterade jourhem. Efterfrågan och beläggningen på institutionens platser har varit god under året som helhet. Omsättning har förbättrats med ca 5 procent jämfört med föregående år. Ökningen är dels en följd av fler jourhemsplaceringar, dels att fler stora familjer än normalt varit placerade på institutionen. Birkahemmet redovisar för 2010 ett förhållandevis stort överskott. Bryggan Bryggan tar emot barn i åldern 1-12 år samt familjer i behov av akutplacering. Bryggans verksamhet finansieras till största delen genom abonnemangsavtal med Göteborgs stad. Efterfrågan har varit högre än normalt. Antalet inskrivna individer uppgick under 2010 till 136 vilket åter är en ökning jämfört med tidigare år. Antalet sålda vårddygn till externa kommuner var under 2010 avsevärt högre än tidigare vilket förklarar ökningen avseende enhetens omsättning. Kostnaderna ökade också men inte i motsvarande grad varför Bryggan uppvisar ett positivt resultat. Familjecentrum Fyrbodal Institutionens målgrupp är familjer och barn i åldern 0-12 år samt gravida kvinnor. Inom öppenvård och jourhem kan enheten även ta emot uppdrag rörande ungdomar. Beläggning och omsättning ligger som helhet på motsvarande nivå som under föregående år. Prestationen motsvarar vad som budgeterats bortsett från öppenvården där antalet uppdrag varit för få. Då bemanningen inför 2010 reducerades är personalkostnaderna avsevärt lägre än föregående år. Enheten redovisar för 2010 ett positivt resultat. Familjecentrum Göteborg Enheten erbjuder heldygnsvård för barn 0-12 år, samt jourhem, öppenvård och lägenhetsboende för ungdomar och familjer. Efterfrågan och beläggning har överlag varit mycket god under året. Samtliga delar inom verksamheten förutom jourhem har ökat sin omsättning. Störst ökning redovisas inom heldygnsvården. Nedgången inom jourhemsverksamheten förklaras med färre kontrakterade familjer jämfört med under 2009. Noterbart är att enhetens rörelsekostnader i stort är oförändrade trots den ökade försäljningen. Familjecentrum Göteborg uppvisar ett överskott för 2010. Boda Familjecentrum Enheten har ett brett utbud som inrymmer lägenhetsboende för ungdomar och familjer, öppenvård och jourhem samt heldygnsvård för familjer och barn. Efterfrågan och beläggning har varit god under större delen av året undantaget en kraftig nedgång under en kortare period efter sommaren. Trots att antal inskrivna individer har ökat är omsättningen betydligt lägre jämfört med 2009. Främsta förklaringen till den minskade omsättningen är att enheten haft färre kontrakterade jourhem än tidigare. Boda som helhet redovisar trots detta ett ekonomiskt överskott även för 2010. Kristinedal Kristinedal tar emot ensamplacering av barn i åldern 7-14 år samt familjer. Enheten reducerades under hösten 2010 då Vega startade och övertog en av Kristinedals fyra boendeavdelningar. Trots något färre förfrågningar har beläggningen varit avsevärt högre jämfört med 2009. Flera längre placeringar samt uppdrag rörande familjer med många individer ledde till att omsättningen ökade med ca 45 procent. Kostnaderna har också ökat men inte i motsvarande utsträckning. Enheten redovisar ett positivt resultat för verksamhetsåret. Solsidan Enhetens målgrupp är barn i åldern 1-12 år och familjer. För andra året i rad ökade antalet förfrågningar jämfört med tidigare år och under större delen av 2010 har det varit kö till platserna. Ytterligare ett skäl till den höga beläggningen är att båda avdelningarna nu kan användas för såväl barn- som familjeplaceringar. Många av ärenden som tagits emot under året har rört familjer som befinner sig i asylprocessen. Omsättningen ökade kraftigt jämfört med 2009 och enheten uppvisar ett förhållandevis stort överskott. Trollbacken Trollbacken riktar sig till barn i åldern 0-12 år samt familjer. Enheten har haft mycket god efterfrågan under året. Beläggningen är den högsta sedan Gryning bildades 2001. Orsaken till det positiva resultatet är främst att enhetens båda avdelningar, för barn respektive familjer, använts på ett flexibelt sätt under året. Fler familjer än tidigare har därmed kunnat tas emot. Trollbackens omsättning har ökat markant jämfört med förgående år och enheten redovisar ett betydande överskott. DET KOMMANDE ÅRET I samband med tidigare årsberättelser har det konstaterats att det sannolikt inte finns förutsättningar för expansion av verksamhetsområdet. Den mycket höga beläggningen vid flera av enheterna under 2010 motsäger möjligen detta. Bedömningen är fortfarande att det inte är aktuellt med utökning av antalet enheter. Däremot finns det förutsättningar för att ytterligare utveckla de delar av utbudet som är särskilt efterfrågade och där bolagets verksamheter har specifika eller unika kunskaper, metoder och tjänster. Barn och familjeenheterna kommer därför fokusera på fortsatt

Solsidan lockar ut barnen till livet igen På tomten i Skara där Solsidan ligger har det funnits barnhemsverksamhet sedan början av 1930-talet, kanske ända sedan slutet av 1800-talet enligt vissa källor. Det har varit allt från spädbarnshem och barnhem till behandlingshem för tonåringar. Skaraborg verkar ha en lång historia som socialpolitiskt aktiv region, kanske började det för tusen år sedan då det fanns flera utåtriktade kloster här med ett stort socialt engagemang, säger Annica Carlshamre, enhetschef för Solsidan. Sedan 1993 är målgruppen på Solsidan barn mellan 0-12 år som placeras tillsammans med eller utan sina föräldrar. Många är svenska, men under senare år har också många familjer varit asylsökande. Vanligtvis får socialtjänsten en anmälan om att barnen kanske inte har det bra i familjen. De gör då en bedömning om det räcker med öppenvårdsinsatser eller om barnen behöver heldygnsvård. Då är det vårt uppdrag att hjälpa föräldrarna att återta föräldrarollen och att ge barnen skydd och stöd. Solsidan har plats för tolv personer och förra året hade de full beläggning. Många är i så dåligt skick när de kommer att de behöver behandling under lång tid. Flera av barnen har varit apatiska eller så kallade aktiva vägrare. De apatiska barnen har släckt ner hela sitt system och har sinnena blockerade, de hör inte och känner inte smärta Annica Carlshamre, enhetschef för Solsidan. medan de aktiva vägrarna åtminstone stundvis kan kommunicera. Men båda saknar redskap och strategier för att vilja leva vidare i familjens svåra situation. Då handlar Solsidans arbete om att locka tillbaka dem till verkligheten. Vi ger dygnet en struktur, det blir skillnad på dag och natt. Vi stimulerar deras sinnen, låter dem dela vardagens alla sysslor med oss, vi gör aktiviteter, gärna skola och annat som barn gör. De gör ju inget själva i början så vi får göra det åt dem eller med dem. Det krävs ett kraftigt motivationsarbete för att barnen ska vilja vara med i verkligheten igen och under tiden måste kroppen hållas i rörelse. Flera gånger om dagen tränas musklerna för att inte ta skada av passiviteten. Ibland är det på en mycket konkret nivå, som att lägga tärningen i handen och sedan tippa handen på barnet när de spelar spel. Vi måste få dem ut ur sin bubbla och det arbetar vi med i varje moment, varje dag. Det handlar om att vinna deras förtroende, visa att vi är stadiga och pålitliga som vuxna. Så länge de bor i Sverige som asylsökande har de samma rätt som alla andra barn. När det gäller de apatiska barnen är det lättare att veta när ett uppdrag är slutfört, men Annica Carlshamre menar att det är svårt att veta vad som verkligen hjälper barn och familjer som bor på institution eftersom forskningen om barn och familjer i samhällsvård ligger långt efter. De kan ha haft andra insatser både före och efter placeringen hos oss och det är svårt att veta vad som faktiskt fungerar, även om vi tycker oss ha en god uppfattning om det. Enligt studier är det inte främst någon särskild metod utan snarare en samarbetad personalgrupp med en gemensam terapeutisk idé som arbetar medvetet med problematiken. När man frågar barnen själva vad som hjälpt dem så är det ofta en enskild person som har betytt mycket, någon som har sett dem. l kompetensutveckling och profilering inom olika områden. Strävan är vidare att anställa eller utöka samverkan med personer som har tydlig specialistkompetens. Som ett led i detta utvecklingsarbete kommer enheterna även under 2011 arrangera utbildningsdagar med kvalificerade föreläsare. Ambitionen är vidare att fortsätta utveckla samverkan med högskolor och universitet, exempelvis rörande utvärderings-, forsknings och metodutvecklingsprojekt. Det är vidare av stor betydelse att barn- och familjeenheterna ytterligare kan förbättra förutsättningarna för att kunna ta emot särskilt svåra uppdrag, t.ex. barn med kraftigt utagerande beteende. Kristinedal och periodvis även Familjecentrum Göteborg, har under senare år utformat delar av sin verksamhet med denna inriktning på ett framgångsriktsätt men sannolikt finns det möjlighet att involvera fler enheter i detta arbete. Behandlingsinsatser i kombination med korttidsplacering i familjer kan också vara en möjlig vårdform för denna målgrupp. l 11

Institutionsvård för ungdomar 12 Gryning vård hade under 2010 elva HVB-hem som riktar sig till ungdomar från 12 år och uppåt. Akutenheterna, Vilgot i Skara och Lilla Torp i Göteborg erbjuder tillsammans 10 akutplatser. Tre av HVB hemmen arbetar med manualbaserad korttidsbehandling enligt metoden MSMT. De övriga enheterna arbetar med ungdomar som har behov av en längre behandlingstid varav en, Snäppan, har psykiatrisk inriktning. Merparten av behandlingshemmen tar emot ungdomar av båda könen. Undantaget är Eriksdal och Tallbacken som enbart tar emot flickor. Flera av enheterna kan erbjuda utslussningsplatser i lägenhet. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Lilla Torp Göteborg 26,57 135 18 279 18 084 268-982 Hagen Kullavik 24,3 28 18 577 15 799 880-1 655 Bergiusgården Ljungskile 11 20 9 219 7 442 1 283-82 Lillgården Göteborg 8,5 11 6 790 6 730 364 685 Vilgot Skara 9,75 55 8 004 10 585 883 642 Eriksdal Skövde 8,75 16 5 201 6 672-1 251 189 Tallbacken Skövde 11 21 9 673 8 296 1 327 135 Delsjötorp Göteborg 10,25 44 9 270 5 567 1 139-1 449 Sparregården Vänersborg 12 29 10 175 10 986 682 1 482 Snäppan Trollhättan 8 9 5 315 6 310-942 665 Ramnås Borås 11 42 10 770 9 462 980 594 TOTALT 141,12 410 111 272 105 933 5 613 224 Ekonomiskt resultat De 11 ungdomsinstitutionerna redovisar tillsammans ett positivt ekonomiskt resultat med 5 613 tkr. Nio av enheterna redovisar överskott medan två gör större underskott. Det positiva resultatet beror på att beläggningstalen på flertalet enheter varit både högre och jämnare än vad som normalt brukar vara fallet. De två HVB hemmen som redovisar underskott är Snäppan och Eriksdal. Båda dessa enheter har ett fåtal platser och är inriktade på att ta emot ungdomar med behov av ett litet sammanhang. De små enheterna blir därmed också mera ekonomiskt sårbara vid nedgångar. Metod och verksamhetsutveckling Enheterna har de senaste åren genomgående satsat på att kompetenshöja sitt familjearbete genom olika utbildningssatsningar. Under 2010 har en större utbildning genomförts med inriktning mot psykisk ohälsa där personal från ett flertal ungdomsenheter deltagit. Ledning och medarbetare vid MSMT-institutionerna har fått gemensam utbildning genom upphovsmännen till metoden, Hvasser stiftelsen i Norge. Flertalet ungdomsinstitutioner har deltagit i ett forskningsprojekt som bedrivs av Örebro universitet gällande bedömningsinstrumentet ESTER. ESTER är ett verktyg för strukturerad bedömning och uppföljning av evidensbaserade risker, skydd och insatser av unga med eller i riskzon för ett normbrytande beteende. Kvalitet och resultat Totalt har 173 svar på utskickade kundenkäter inkommit under året. Den genomsnittliga nöjdenheten är 8,6 på en 10-gradig skala. Flertalet kunder, 96,5 procent, uppger att de kan tänka sig att använda enheten igen. Socialstyrelsen har gjort tillsynsbesök vid alla enheter. Verksamheterna får genomgående goda omdömen med några mindre påpekanden i enstaka fall. Sedan ett antal år tillbaka använder ungdomsenheterna bedömningsinstrumentet ADAD. Under året har implementering av EVIDUR påbörjats. EVIDUR mäter de inskrivna ungdomarnas upplevelse av vården.

Enhetspresentationer Bergiusgården Bergiusgården i Ljungskile arbetar enligt metoden MSMT (multisystemisk miljöterapi) som är en manualbaserad korttidsbehandling. Enheten har sex behandlingsplatser för ungdomar i åldrarna 13-17. Enheten har utöver ungdomar med social problematik utvecklat kompetens att ta emot ungdomar med psykiatri och neuropsykiatri. Beläggningen på institutionen har varit jämn samtidigt som efterfrågan på öppenvård åter har ökat. Under 2010 har enheten utökats med ytterligare tre platser i lägenhetsboende. Verksamheten har tillgång till en liten grundskola för de inskrivna ungdomarna. Huvudman för skolan är Uddevalla kommun. Bergiusgården redovisar ett större ekonomiskt överskott. Delsjötorp Delsjötorp är en enhet som har flera verksamhetsdelar. En behandlingsenhet med 3 platser bedriver mer traditionell behandlingsverksamhet för ungdomar. En enhet tar emot transitplaceringar, främst flickor, och kan också ta emot asylsökande ungdomar där annan insats från hemkommunen inte fungerat, t ex familjehem. Inom verksamheten finns också ett lägenhetsboende som kan ingå i en vårdkedja, t ex då asylsökande fått PUT. Delsjötorp har också ett samarbete med Lillgården och Resursteamet och har stora möjligheter att göra flexibla boende- och behandlingslösningar. Delsjötorp har under 2010 genomgått förändringar då verksamheten delvis ställts om till ny målgrupp. Delsjötorps utvecklingsarbete har varit spännande och positivt. Det har även gett ett ekonomiskt positivt resultat. Eriksdal Eriksdal är en behandlingsenhet enbart för flickor som är beläget utanför Skövde. Eriksdal har 5 platser. De boende på Eriksdal har ett uttalat behov av behandling för bara flickor. Det är vanligt med ett självdestruktivt beteende och att det finns övergreppsproblematik. Eriksdal kan erbjuda längre behandlingstider. Det är den mindre institutionen och kunskapen om svår problematik som gör att Eriksdal efterfrågas. Eriksdal har under 2010 haft bekymmer med beläggningen och utåtagerande ungdomar. Det har lett till ett större underskott för verksamheten. Hagen Hagen, som ligger i Kullavik i Kungsbacka kommun består av två behandlingsavdelningar, Överhuset med målgrupp 13-17 år arbetar enligt metoden MSMT samt Nederhusets som arbetar med barn 9-14 år. I direkt anslutning finns en integrerad grundskola. Under 2010 har ett samarbete med Kungsbacka kommun genomförts för att överföra ansvaret för undervisningen till kommunen vilket innebär att Kungsbacka från 2011 ansvarar för skolan under det nya namnet Kullenskolan. Ett omfattande arbete har genomförts för att nå ekonomisk balans på enheten där båda avdelningarna har höjt sin beläggning markant. Efter flera år av underskott redovisas Hagen ett betydande positivt ekonomiskt resultat. Lilla Torp Lilla Torps uppdrag innefattar jour, akut, behandling och utredning riktade till ungdomar 12-21 år. Vid enheten finns även en pedagogisk verksamhet. Under året har 219 ungdomar varit inskrivna på Lilla Torp vilket är en ökning med 24 individer eller 12 procent jämfört med 2009. Den stora genomströmningen av ungdomar kräver en tydlig struktur för att tillgodose ett gott omhändertagande med lyhördhet inför både ungdomar och Socialtjänstens behov. Enheten har fortsatt att målmedvetet arbeta för att förbättra samverkan intern och externt och får mycket goda omdömen i kundenkäten. Enheten redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Lillgården Lillgården tar emot ungdomar för längre tids behandling och är en mycket efterfrågad enhet. Lillgården arbetar individuellt med familjearbete och att få ungdomar delaktiga i sin behandling. Lillgården har tillgång till en psykiaterkonsult. Ett samarbete finns mellan Lillgården, Delsjötorp och Resursteamet som innebär att fler och flexiblare insatser kan erbjudas. Lillgården har med sin goda efterfrågan en stabil ekonomi men har genom sina få platser, 5 stycken, en sårbarhet. Samarbetet med andra enheter minskar denna sårbarhet. Ramnås Ramnås behandlingshem som ligger i Borås tar emot ungdomar i åldrarna 13-20 år. Ramnås är en av tre institutioner som arbetar enligt MSMT. Ramnås är den enhet som främst utvecklat familjearbetet. Detta har bland annat skett genom systematisk kompetensutveckling och genomtänkt organisering av arbetet innefattande tydliga roller med spetskompetens. Ramnås som haft hög efterfrågan och beläggning har under året ansökt om utökat antal platser. Ramnås redovisar ett större ekonomiskt överskott. Tallbacken Tallbacken är en behandlingsverksamhet i Skövde och vänder sig enbart till flickor. Tallbacken består av ett behandlingshem med 7 platser och en lägenhetsverksamhet. Tallbacken arbetar med MBT ( mentaliseringsbaserad terapi). Målgruppen har i regel en komplex problematik med behov av individanpassad behandling. Tallbacken har god efterfrågan och 2010 var ett bra verksamhetsår för enheten som också gjorde ett gott ekonomiskt resultat. Snäppan Snäppan är en liten behandlingsenhet med 4 platser belägen i Trollhättan. Snäppan har successivt förändrat sin målgrupp och arbetar idag med ungdomar som har en psykiatrisk problematik. Snäppan har ett nära samarbete med barnpsykiatrin och kan sägas vara specialiserade på sin målgrupp. Verksamheten kommer att utökas till 6 platser i och med att verksamheten får nya lokaler. Snäppan har tillgång till skola, Snäppanklassen, som Trollhättans kommun är huvudman för. Snäppan har 2010 periodvis haft en dålig beläggning vilket resulterat i ett underskott för 2010. 13

14 Sparregården Sparregården består av en kollektiv boendeenhet med 6 platser och en lägenhets- och öppenvårdsverksamhet, Ovandalen. Sparregården tar emot både utrednings- och behandlingsuppdrag. En egen skola finns knuten till verksamheten och huvudman för skolan är Vänersborgs kommun. Sparregården har ett nära samarbete med barnpsykiatrin. Under 2010 har Sparregården bytt ledning. Verksamheten gjorde 2010 ett ekonomiskt överskott Vilgot Vilgot, i Skara kommun, är en akut- och utredningsenhet som tar emot ungdomar i åldrarna 12-18 år. Enheten har 5 platser och arbetar ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv med miljöterapi som bas. ADAD kartläggning genomförs genomgående. Under de senaste åren har det systemiska arbetet utvecklats genom riktade utbildningsinsatser. Under 2010 har kompetens tillförts gällande kris- och trauma och psykisk ohälsa. Under 2010 har man tagit emot 55 ungdomar. Av dessa var 40 procent utredningsuppdrag. Vilgot har under året haft en hög och jämn beläggning och redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Det kommande året Arbetet med att utveckla familjearbetet kommer att fortsätta liksom ESTER projektet. Vidare kommer en gemensam utbildning ur utvecklingspsykologiskt perspektiv att genomförs. Ett annat centralt utvecklingsområde är skolan. Bo Vinnerljungs forskning visar att en genomförd skolgång är en betydande skyddsfaktor ur ett längre perspektiv för utsatta barn. En viktig uppgift för ungdomsenheterna och bolaget i stort är därför att utveckla metoder och strukturer som stärker ungdomarna i skolarbetet. Då andelen asylsökande ungdomar som vistas i länet ökar och nya boendeenheter öppnas pågår även diskussioner om utveckling av verksamhet som tar emot ensamkommande ungdomar i behov av behandlingsinsatser. l Fler borde stödja institutionsvården Eriksdal var från början ett utslussningshem i första hand för flickor som var färdigbehandlade på Tallbackens behandlingshem, men som behövde fortsatt stöd. Enheten låg i Skövde, men flyttade till Värsås och blev efter en tid ett eget behandlingshem. Det är lite speciellt att det bara är flickor här, många av dem har varit utsatta på något sätt, men på Eriksdal ska de kunna känna sig trygga. Tidigare har flickor och pojkar agerat olika när de har mått dåligt, men nu har flickornas sätt att visa sitt illamående blivit alltmer likt pojkarnas, säger Amy Gullberg, biträdande enhetschef på Eriksdals flickhem. De flesta flickor som kommer till Eriksdal har varit placerade tidigare, ofta både i familjehem och på institutioner. De sista två åren har vi sett att yngre tjejer har en alltmer omfattande problematik, de har ofta samma svårigheter som de lite äldre. Detta gör att flickorna behöver stanna i behandling under en längre tid för att en förändring ska kunna bli möjlig. De intervjuer som görs ett år efter utskrivning visar på positiva förändringar för de flickor som varit i behandling under en längre period. Våra flickor saknar en grundtrygghet och de ser nog vår värld som mer skrämmande än sin egen, som är mer hemtam. Många av flickorna har inte gått i skolan på flera år, de har misslyckats även där, de behöver mycket stöd och uppmuntran för att våga komma tillbaka till skolan och få lust att lära, säger Amy. Flickorna saknar ofta erfarenhet av tillitsfulla relationer när de kommer till Eriksdal. De har flyttat än hit och än dit och har flera misslyckanden bakom sig. De flesta har blivit sexuellt utnyttjade någon gång, om inte av närstående så av andra. Vi får brottas mycket med att de ska kunna lita på oss, men ofta säger de att de har fått större tillit till vuxna efter att de har bott hos oss. Många flickor har inga föräldrar att flytta tillbaka till, bristerna i hemmiljön är ofta för omfattande och det brukar bli en helt ny lösning när de ska lämna oss, säger Birgitta Dahlqvist. Ofta uppfattas institutionsvård som ett dåligt alternativ av både allmänhet och av andra myndigheter. Amy säger att hon blir ledsen när hon hör polisen eller rättsväsendet, skolan eller sjukvården som säger ungefär, stackars dig som får bo på institution. Jag skulle vilja ha stödet utifrån från någon som säger, wow, vilken tur du har som får all den här hjälpen, att samhället vill satsa på dig. Jag hörde en advokat en gång som suckade till sin klient att de blev institution för henne. Hon skulle ha behövt höra att hon hade tur som fick komma till en institution med vuxna människor som kunde hjälpa henne vidare i livet. l Birgitta Dahlqvist och Amy Gullberg, Eriksdal.

Missbrukarvård Gryning har tre verksamheter som är inriktade på insatser för missbrukare. Två av dessa erbjuder boende, Strandgården som endast tar emot kvinnor och Lärjeholm som är ett utrednings- och motivationshem för både kvinnor och män. Götateamet arbetar med hemmabaserad öppenvård för unga vuxna16-25 år.. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Strandgården Ljungskile 10,7 31 5 084 6 397-2 149-1 527 Lärjeholm Göteborg 10,25 33 8 841 8 373 547 800 Götateamet Göteborg 4,5 26 3 481 3 220 719 352 TOTALT 25,45 90 17 406 17 990-884 -375 Ekonomiskt resultat Enheterna inom missbrukarvården uppvisar tillsammans ett underskott om -876 tkr (-375 tkr). Götateamet och Lärjeholm uppvisar positiva resultat medan Strandgården redovisar ett omfattande underskott om -2 145 tkr. Verksamhetens intäkter var 2 920 tkr (2001 tkr) lägre än budget medan kostnaderna underskred budget med 732 tkr. Kraftfulla åtgärder har vidtagits på Strandgården som på kostnadssidan inte slagit igenom fullt ut. Götateamet är en av Göteborgs stad abonnerad verksamhet. Viss försäljning av platser utanför abonnemanget skall numera ske. 2011 var Götateamets första år som delvis intäktsfinansierad. Lärjeholm har också ett abonnemangsavtal men har möjlighet att sälja vissa platser. Verksamheten vid Strandgården är helt intäktsfinansierad. Strandgården har ramavtal med ett stort antal kommuner och organisationer inom och utom länet, men saknar avtal med Göteborgs upphandlingsbolag. Metod- och verksamhetsutveckling Götateamet startade 2007 och bedriver hemmabaserad öppenvård för unga som nyligen genomgått avgiftning inom sjukvården. En presentation av en utvärdering, Brobryggare i frontlinjen, från FoU i Väst har skett. En slutsats i rapporten är att Götateamet lyckats utarbeta en arbetsmodell som präglas av professionalitet, har hög grad av forskningsanknytning samt i stor utsträckning motsvarar krav och förväntningar från i stort sett samtliga involverade aktörer. Götateamet riktar sig även till Göteborgs kranskommuner och har under 2010 utökat sina lokaler och har nu tillgäng till rum på Östra sjukhuset och i anslutning till Mini-Maria som drivs av sociala resursnämnden i Göteborg. Lärjeholm har en överenskommelse med Sociala Resursnämnden att inrikta sig på att emot kvinnor för utredning och motivation. Möjligheten att knyta familjehem till enheten för de unga kvinnorna har undersökts men lades på framtiden då efterfrågan var låg och det rådde osäkerhet om kommunernas intresse. Lärjeholm tog under 2009 fram metoder för att arbeta mer med öppenvårdsbehandling i fokus i utrednings- och motivationsarbete. Detta har fotsatt under 2010 och det har resulterat i att fler fortsätter i behandling i öppna former. Strandgården har fortsatt haft stora bekymmer ekonomiskt. Verksamheten har reducerats från 13 till 11 platser och antalet anställda har minskat. Under större delen av året har enheten haft en tillfällig ledningsorganisation. Efter utredning under hösten beslutades om en gemensam ledningsorganisation för missbrukarenheterna inom Gryning. Grynings missbrukarenheter har en viktig roll som kunskapsförmedlare både externt och internt. Målet har omsatts i praktiken genom telefonrådgivning, familjearbete i öppenvård, drogkonsult och droganalyser. Kvalitet och resultat Samtliga verksamheter har blivit godkända eller väl godkända vid Socialstyrelsens tillsynsbesök. Socialstyrelsen skriver i tillsynsbeslut att bl.a. Strandgården bedriver en välutvecklad och god verksamhet där insatserna och utredningsarbetet bygger på evidens och ett långsiktigt förhållningssätt gentemot klienterna. Under översynsarbete har kvalitetsbrister uppmärksam- 15

mats på Strandgården. Bristerna har i första hand varit i förhållande till kund och ej klient. Som ett led i att säkra och höja kvalitet på bl.a Strandgården har en ny roll som behandlingschef tillkommit i den nya gemensamma ledningsorganisationen för missbrukarvården. Tyvärr har det turbulenta året för främst Strandgården berört de andra enheterna och deras kvalitetsarbete. Arbetet med främst nöjdkundenkäter har blivit eftersatt och svarsfrekvensen varierar på missbrukarenheterna mellan 7 procent och 82 procent. Materialet är för litet för att slutsatser skall kunna dras. En undersökning utförd av skandinavisk sjukvårdsinformation ger ett gott medelbetyg för Strandgården, i snitt 7,9 på 10 frågor. Samtliga tillfrågade skulle rekommendera placering i liknande ärende. Strandgården och Lärjeholm använder DOK (Dokumentationssystem inom ungdoms- och missbrukarvården) som uppföljningsinstrument. DOK ger enheterna värdefull information som används i utrednings- och behandlingsarbetet. Under 2010 har de två enheterna gjort totalt 64 (55) inskrivningsintervjuer. Antalet utskrivningsintervjuer var 51 (49). Endast Strandgården genomför uppföljningsintervjuer som 2010 var 6 stycken (11). Av intervjuerna på Lärjeholm framgår att s.k. internetdroger används. Detta är en ny typ av droger med avseende på distribution och legalitet, dessa droger finns ofta en kort tid, sedan blir de narkotikaklassade eller klassade som hälsofarlig produkt. Då försvinner de för att lätt modifierade dyka upp under annat namn, då utan narkotikaklassning. ENHETSPRESENTATIONER Strandgården Strandgården bedriver behandling för kvinnor med beroendeproblematik. Strandgården erbjuder dygnetruntbehandling, återfallsprevention, anhörigsamtal och eftervårdsarbete. Strandgården arbetar bl.a med CRA (Community Reinforcement Approach) som har en kognitiv inriktning. I huvudsak går metoden ut på att identifiera utlösare till missbruk och hitta förstärkare till drogfrihet. Verksamheten har varit under förändring och från och med 2011 är ledningsorganisationen ny. Strandgården har under 2010, till följd av låg efterfrågan och beläggning, genomfört besparingar samt reducerat antalet tjänster och platser. Beläggningsmässigt har andra halvåret 2010 dock varit positivt. Strandgården gör ett större underskott för 2010. Lärjeholm Lärjeholm är ett utrednings- och motivationshem för narkotikamissbrukare i åldern 18-25. Lärjeholm är beläget i utkanten av Göteborg. Lärjeholms uppdrag är att utreda, motivera och slussa till fortsatt vård och behandling. Göteborgs stad abonnerar på platser på Lärjeholm men intag sker också utanför abonnemanget. Lärjeholm har spetskompetens i drogkunskap och i matchning till fortsatt behandling. Ledningen från Lärjeholm har fungerat som tillfällig ledning för Strandgården under stora delar av 2010. Lärjeholm har fungerat väl under året och gör ett mindre överskott. Götateamet Götateamet drivs på uppdrag av Göteborgs Stad och arbetar med unga vuxna 16-21 år och deras familjer i öppenvård. Teamet arbetar hemmabaserat med unga, avgiftade missbrukare. Götateamet erbjuder en hög tillgänglighet med väl utvecklad metodik som har en hög grad av forskningsanknytning. Verksamheten arbetar nära sjukvårdens avgiftningsenhet för unga vuxna. Götateamets ekonomiska resultat för 2010 var ett mindre överskott. DET KOMMANDE ÅRET Den översyn som inleddes 2009 ledde fram till ett förslag om en ny gemensam ledningsorganisation för missbrukarenheterna, vilket godkänts av Socialstyrelsen. Mycket positivt har framkommit, verksamheterna har fått bekräftat att man arbetar rätt i förhållande till nationella riktlinjer och använder kvalitetsgranskade metoder med forskningsanknytning. Det interna samarbetet har tagit fart vilket inneburit att specialistkompetens spridits till samtliga enheter och ett gemensamt marknadsföringsarbete har startat. Under 2011 får den nya ledningsorganisationen möjlighet att arbeta med sitt uppdrag under mer normala förhållanden. Kund och klientresultat behöver förbättras. Den nationella utredningen om ansvaret för missbrukarvården kommer att presenteras under 2011. Utfallet av detta arbete följs av verksamheten. l 16

Öppenvård och lägenhetsboende Under rubriken öppenvård och lägenhetsboende redovisas i år sex enheter. Av dessa är MSTteamen och Familjeteamet renodlade öppenvårdsverksamheter. Skyddsboendet har ett brett utbud med allt från öppenvårdsinsatser, lägenhetsboende, en mindre kollektiv boendeenhet samt platser i familjehem/jourfamiljer. Resursteamen tillhandahåller boende med viss tillsyn samt annan öppenvård. Psykologenheten drivs på abonnemang av ett antal verksamheter inom Gryning. Öppenvård och lägenhetsboende utgör även en del av utbudet på många av Grynings institutioner. Dessa insatser redovisas då ihop med respektive institution. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Familjeteamet Lidköping 2 57 1 255 1 321-82 67 MST Göteborg Göteborg 5,25 25 4 073 3 876 35 30 MST Vänern Vänersborg 4,25 33 3 889 3 766 410 123 Skyddsboendet Göteborg 23,3 220 45 351 31 199 6 169 2 543 Resursteamen Göteborg/Alingsås 9 34 7 493 5 745 411-1 048 TOTALT 43,8 369 62 061 45 907 6 943 1 715 Nätverksmöten för öppenvårdare i Gryning finns där ett antal enheter deltar. Resursteamet har under 2010 haft en ökad efterfrågan och beläggning. Den ökade efterfrågan har varit både på familjeuppdrag och boendelösningar. Resursteamet satsar 2011 på intern marknadsföring i syfte att bidra till att vårdflätor skapas och erbjuds kommuner. Familjeteamet har en tydlig profil och arbetar aktivt med att vara ett komplement till kommunernas hemmaplanslösningar. Skyddsboendet har en unik profil och en särställning i landet genom sin storlek och erfarenhet att arbeta med hedersrelaterade frågor. Skyddsboendet har satsat på metodutveckling och använder manualer i familjearbeter och för att bedöma hot, våld och risk. Efterfrågan på föreläsnings- och utbildningsinsatser från Skyddsboendet har varit stor 2010. Efterfrågan på insatser för enskilda har ökat. Under 2010 har verksamheten etablerat en egen boenderesurs. MST-teamens arbete är evidensbaserat och har en egen metod och profil. Ett särskilt arbete har genomförts 2010 för att öka efterfrågan på MST-insatser i Göteborgsteamet. Under 2010 har försäljningen ökat. Ekonomiskt resultat Det sammantagna resultatet för ovanstående enheter uppgår till 6 949 tkr. De två MST-teamen tillsammans gjorde ett överskott med 445 tkr. Båda teamen är abonnemangsfinansierade. Skyddsboendet har gjort ett överskott med 6 169 tkr. Resursteamet är den verksamhet som under 2009 och halva 2010 haft dålig beläggning och låga intäkter. 2009 blev det ett underskott med -1 048 tkr men under hösten 2010 vände beläggningen och Resursteamet lyckades uppvisa ett överskott om 411 tkr. Metod- och verksamhetsutveckling Ett mål för Gryning har varit att öppenvården skulle ges en mer tydlig och mer profilerad roll i organisationen och gentemot kunderna. Verksamheterna inom öppenvården är till sin karaktär olika och varje enhet har sin profil. Kvalitet och resultat Kvalitets- och resultatjämförelser över tid och mellan år kan inte göras då sammansättningen av verksamheter inom gruppen förändrats. Antalet ärenden i de aktuella enheterna (exkl Skyddsboendet) är i nivå med 2009. Antalet ärenden inom Skyddsboendet har dock ökat kraftigt till 220 stycken 2010. Detta återspeglas i Skyddsboendets omsättning och resultat. Antalet inkomna nöjdkundenkäter är 65 stycken vilket är en minskning från 2009. Kunderna är nöjda med 17

18 Grynings öppenvårdsenheter en genomsnittlig kundtillfredsställelse är 9,2 vilket är en ökning från 2009. Av de som besvarat enkäten kan 100 procent tänka sig att använda enheten igen. MST- teamen har i samverkan med MST services i USA en kontinuerlig uppföljning av resultat och insatser varje månad. Båda teamen ligger väl till i poängberäkningarna. ENHETSPRESENTATIONER Grynings Familjeteam i Skaraborg Familjeteamet erbjuder öppenvårdsinsatser för familjer med barn samt ungdomar. Efterfrågan var relativt hög under det första halvåret men betydligt lägre under hösten. Antalet genomförda uppdrag har ökat men utvecklingen avseende enhetens omsättning är ändå negativ både jämfört med budget och föregående år. Liksom tidigare har merparten av ärendena rört uppdrag från Lidköpings kommun. Med anledning av den lägre prestationen kommer Familjeteamet under 2011 arbeta med att utveckla och bredda verksamhetens utbud samt söka samarbete med uppdragsgivare från fler kommuner. Enheten uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. MST Hisingen/Väster Teamet arbetar på uppdrag av 11 stadsdelar belägna på Hisingen och Västra Göteborg. Kvalitetsrapporterna visar att enheten håller en jämn och hög kvalitet. Efterfrågan från stadsdelarna har dock periodvis varit för låg vilket gjort att man inte lyckats nå upp till avtalat antal ärenden. Under hösten har kontakterna med de enskilda socialkontoren systematiserats för att tydligare och synliggöra MST som en möjlig insats. Det har lett till att efterfrågan och antal ärenden ökat markant. Teamet har under 2010 påbörjat arbete med 30 nya familjer vilket är en förbättring jämfört med 2009. MST Vänern MST Vänern arbetar på uppdrag av fyra kommuner: Orust, Vänersborg, Mellerud och Lidköping. Teamet som startade 2005 har under det gångna året en haft jämn efterfrågan med undantag av kortare svacka under hösten. Under 2010 har kompetenshöjande fortbildning inom funktionsnedsättningsområdet genomförts i teamet. Samarbetet med kommunernas socialtjänst är väl organiserat och utvecklat vilket resulterat i höga värden i kundenkäten. Kvalitetsuppföljningen visar god modelltrogenhet och behandlingsresultat. Teamet håller en hög och jämn nivå och har under året arbetat med 33 familjer. Skyddsboendet Skyddsboendets uppdrag är att tillförsäkra ungdomar och familjer ett tryggt och säkert boende med god omvårdnad och tillgång till behandlingsinsatser samt vara ett bollplank för socialtjänst och andra myndigheter i ärenden rörande hedersrelaterat förtryck och våld. Verksamheten har flera verksamhetsdelar som lägenhetsboende, kollektivt boende, familjehem, familjearbete och tillgång till behandlingshemsplatser. Verksamheten har under 2010 fortsatt att expandera vad gäller antalet ärenden och antalet anställda. Under 2010 har verksamheten vidareutvecklat sitt kollektiva boende och verksamheten har utökats. Stora utbildningsinsatser har genomförts på uppdrag av kommuner, organisationer och myndigheter. Verksamheten under 2010 har gett ett större ekonomiskt överskott vilket främst går att hänföra till att Skyddsboendet i förhållande till budget producerat avsevärt fler insatser. Resursteamet Resursteamet består av två team som är lokaliserade i Göteborg respektive Alingsås. Resursteamet erbjuder öppenvård för ungdomar 13-25 år och deras familjer. Teamet arbetar med hembaserat familjearbete, träningslägenheter, kvalificerat kontaktmannaskap samt med praktikplatser. Hembaserat familjearbete kan även erbjudas i familjehem. Insatsen anpassas utifrån de aktuella behoven. Verksamheten tar också eftervårdsuppdrag. Resursteamet hade ett svagt år 2009 och under 2010 har verksamhetens efterfrågan ökat och året blev positivt ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Psykologenheten Psykologenheten består av två psykologer som arbetar på uppdrag av enheter i Gryning. Uppdragsgivande enheter har ingått abonnemangsavtal med psykologenheten. I mån av möjlighet kan psykologenheten även ta uppdrag från andra verksamheter inom bolaget. From 2010 utgör psykologenheten en egen enhet. Psykologerna genomför psykologutredningar, har kliniska samtal samt deltar i gemensamma planeringar med socialtjänsten. Psykologerna arbetar också personalorienterat men inte inom arbetsmiljöområdet. Psykologfunktionen har under 2010 ökat antalet uppdrag. DET KOMMANDE ÅRET Det är svårt att göra en generell bedömning av öppenvårdsenheternas utveckling, då de har olika inriktning. Flera av enheterna har haft låg efterfrågan de senaste åren. Det förefaller dock som efterfrågan nu ökat. För öppenvårdsenheterna är det interna samarbetet och den interna marknadsföringen viktig och avgörande för hur flexibla behandlingslösningar som Gryning kan erbjuda sina kunder. l

Skyddsboendet har brutit ny mark Mordet på Fadime Sahindal i januari 2002 satte igång en debatt om hedersrelaterat våld. Hon hade några månader tidigare hållit ett känsloladdat tal i riksdagen om kvinnors utsatthet och vad hedersförtryck innebär. Efter mordet satsade dåvarande integrationsministern Mona Sahlin 180 miljoner kronor för att bygga upp verksamheter så att det här inte skulle hända igen. En del av pengarna gick till Västra Götalands län och eftersom Gryning redan hade goda kontakter ute i kommunerna fick vi uppdraget att ordna ett skyddsboende. Catarina och ytterligare en person anställdes 2004 av Gryning för att starta upp Skyddsboendet. Idag har Skyddsboendet trettio årsarbetare och tjugotvå familjehem ute i landet samt över 120 klienter. Jag började engagera mig i mångkulturella frågor när jag jobbade i Bergsjön och Tynnered när jag insåg att vårt västerländska arbetssätt har brister och att gruppens behov är helt annorlunda. De söker inte hjälp i det offentliga utan håller det inom familjen, det blev en utmaning och jag älskar utmaningar, säger Catarina. Under de sju år som gått har verksamheten utvecklats och växt kontinuerligt. Först inriktades hjälpen bara mot de placerade, men efter ett tag upptäckte vi att många inte klarar hålla sitt skydd utan började återvända hem. Då blev även familjearbetet en viktig del, att förändra attityder och försöka hitta en fungerande relation. Vi jobbar alltid utifrån vad den placerade vill och det är inte alltid att de vill komma hem, men ändå vill de ha en relation till familjen och då blir det också vår målsättning. Det finns inte så mycket forskning kring detta utan vi har Catarina Berntsson var med och startade Skyddsboendet 2004. fått lära oss efter hand utifrån egna erfarenheter, learning by doing, och idag är vår kompetens väldigt efterfrågad. Den vanligaste orsaken till att någon blir placerad hos Skyddsboendet är att man inte får välja sin kärlekspartner och det kan lika gärna drabba pojkar, åtminstone när det gäller giftermål. Vi har också haft pojkar som kommit till oss för att de inte vill inordna sig i det system som förväntas av dem. I många av de här familjerna finns det starka förväntningar på hur en man ska vara och de ställer inte upp på det, säger Catarina. Hedersförtryck är en fråga som handlar om väldigt starka krafter, det är en hel värdegrund som ifrågasätts och det finns tunga skäl till att maktstrukturerna upprätthålls i de här samhällena. Det handlar absolut om liv eller död för flera av de som bor hos oss. Om man förväntar sig att en människa som kommer till Sverige ska ändra på sig bara för att de finns här så blir det svårt att mötas. Jag skulle önska att det fanns en större uthållighet hos beslutsfattare, en mer ekonomisk uthållighet när någon tvingas lämna sin familj. Det tar tid att skapa ett nytt och tryggt liv. Den största framgångsfaktorn vi har sett är känslan av hopp och trygghet. Catarina känner att hon aldrig tidigare har fått jobba så mycket med sig själv och ifrågasätta vad hon tycker eftersom hon möter så annorlunda synsätt. Jag skulle vilja säga att det är en ära att få jobba med det här, det är en personlig utveckling för alla, en once in a lifetime -chans och jag tror att alla som bor hos oss känner det engagemanget, att det här är på riktigt. l 19

20 LSS-boende I bolaget finns två boendeenheter som riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättning med behov av stöd enligt LSS, Kinnegatans träningsboende i Lidköping och Claesborgs ungdomsboende i Skövde. Claesborg riktar sig enbart till pojkar i åldrarna 11-18 år medan Kinnegatan tar emot lite äldre ungdomar av båda könen i åldrarna 16-21 år. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Claesborg Skövde 10 8 8 434 8 020 1 064 590 Kinnegatan Lidköping 10,06 5 4 314 7 400-1 858 740 TOTALT 20,06 13 12 748 15 420-795 1 330 Ekonomiskt resultat LSS enheterna gör ett negativt resultat med -795 tkr. Claesborg som har haft full beläggning under i stort sett hela året gör ett positivt ekonomiskt resultat medan Kinnegatan redovisar ett negativt resultat med -1 858 tkr. Merparten av underskottet uppstod under det första halvåret då efterfrågan på platser minskade. Verksamheterna är små och har båda fem platser vardera samtidigt som målgruppen kräver hög personaltäthet vilket innebär att enheterna blir ekonomisk sårbara vid svackor. Metod- och verksamhetsutveckling Enheterna har under året fortsatt att utveckla personalens kompetens inom funktionshinderområdet. Några områden som särkilt fokuserats är utveckling av vardagspedagogik och visuella metoder. Vidare har man deltagit i mässor och konferenser och själva arrangerat föreläsningar riktade till kommunala verksamheter i marknadsföringssyfte. Samverkan har skett med intresseorganisationer, bl.a. Föreningen Autism. Kvalitet och resultat Till de två enheterna har det totalt inkommit 3 svar på kundenkäterna. Orsaken till de fåtaliga svaren är att få ungdomar skrivits ut under året. Det genomsnittliga resultatet 9,3 på en tiogradig skala pekar på i hög grad nöjda kunder. Under året har implementering av ett självskattningsinstrument, EVIDUR påbörjats vid enheterna. Båda verksamheterna fick goda omdömen vid Socialstyrelsens tillsynsbesök som genomfördes under hösten. ENHETSBESKRIVNING Kinnegatan Kinnegatan i Lidköping är ett träningsboende enligt LSS där ungdomarna har egen lägenhet med tillgång till personal dygnet runt. Boendet har 5 platser och har som målgrupp ungdomar i åldrarna 16-21 år inom autismspektrumområdet. Enheten har ett väl utvecklat samarbete med gymnasieskolan i kommunen. Beläggningen har sedan starten 2007 varit ojämn med skiftande ekonomiskt resultat som följd. Under det gångna året har man arbetat med marknadsföring och bland annat arrangerat ett antal föreläsningar inom funktionshinderområdet i samverkan med Claesborg. Föregående år redovisades ett positivt ekonomiskt resultat medan 2010 resulterat i ett större underskott. En översyn av verksamheten kommer att genomföras under våren 2011. Claesborg Claesborg i Skövde, vänder sig till pojkar 11-18 år med neuropsykiatriska funktionshinder. De boende kan erbjudas undervisning vid en liten närliggande friskola. I juli 2009 ändrades enhetens tillstånd från HVB till särskilt boende enligt LSS. Verksamheten har under året målmedvetet arbetat för att utveckla och anpassa metoder och verksamhet i samklang med lagstiftningens mål. Vidare har man tillsammans med Kinnegatan och Föreningen Autism ordnat ett antal föreläsningar inom Funktionshinderområdet i marknadsföringssyfte. Claesborg har under året haft 99 procentig beläggning och redovisar för andra året i rad ett betydande ekonomiskt överskott. DET KOMMANDE ÅRET En översyn av Kinnegatans verksamhet kommer att genomföras i syfte att utreda möjligheterna att bredda enhetens utbud och därmed minska den ekonomiska sårbarheten. De redan pågående insatserna för att marknadsföra enheterna fortsätter och intensifieras under 2011. Ett arbete kommer vidare att påbörjas för att förbättra möjligheterna att erbjuda sysselsättnings- och utbildningsalternativ. Diskussionerna kring den fortsatta utvecklingen av LSS området inom bolaget kommer att fortgå. Möjligheten att bredda och utöka verksamheten hänger samman med utvecklingen av befintlig verksamhet. l

Boende för ensamkommande flyktingbarn I Gryning finns två asylboenden och ett transitboende. Bolaget startade 2008 Mira asylboende i Alingsås som tar emot ensamkommande pojkar 15 20 år. Mira säljer platser främst till Alingsås men även till andra närliggande kommuner. I december 2009 omvandlades en avdelning på Delsjötorp till transitboende med 7 platser. Boendet har under 2010 tagit emot asylsökande flickor under transitfasen, dvs perioden innan ungdomarna tilldelats en mottagningskommun. I augusti 2010 öppnade bolaget ytterligare ett asylboende för ensamkommande ungdomar, Vega, som ligger i Fengersfors i Dalsland. Vega drivs i samverkan med Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed kommun. Kommunerna abonnerar på samtliga platser. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Mira Alingsås 8,79 27 7 996 7 658 680 991 Vega Åmål 9,5 15 3 448 - -39 - TOTALT 18,29 42 11 444 7 658 641 991 Ekonomiskt resultat (exklusive Delsjötorp) Asylenheterna redovisar ett positivt resultat med 641 tkr. Mira som finansieras genom försäljning av platser har haft en stabil beläggning med undantag av en kortare svacka under hösten. Nystartade Vega fick omgående sina platser belagda och gör, om man räknar bort förberedelse- och startkostnad, enbart ett marginellt negativt resultat. Metod och verksamhetsutveckling Under det senaste året har asylområdet expanderat kraftigt i bolaget. När Vega asylbonde med 12 platser öppnade i augusti innebar det en fördubbling av antal asylplatser. Avtal har tecknats med ytterligare två kommunkonstellationer om två nya boenden varav det ena i Mariestad och det andra i Örby i Marks kommun. Projektering och rekrytering av personal har genomförts. Mira har, i kraft av att vara banbrytare inom området, fortsatt att vara lite av ett kunskapscentrum. Under året har man aktivt deltagit i olika nätverk och utbildningar och även tagit emot en stor mängd frågor och studiebesök från kommuner och andra intressenter. I takt med att asylverksamheten i bolaget växer har också behovet av att kvalitetssäkra verksamheten tydliggjorts. Kvalitet och resultat Till asylenheterna har inkommit 2 svar på kundenkäterna. En möjlig förklaring till den låga svarsfrekvensen är att en och samma handläggare ofta ansvarar för flera inskrivna och att man av olika anledningar inte besvarat enkäten. Bortfallet blir då betydande. Den genomsnittliga nöjdheten är 7,5 på en tiogradig skala. Då underlaget är begränsat är det dock svårt att dra några slutsatser. En särskild kundenkät riktad till de boende ungdomarna har tagits fram på Mira. Enkäten kommer att prövas på samtliga boenden under 2011 och sedan utvärderas. Samtliga enheter har haft tillsynsbesök från Socialstyrelsen. Enheterna har fått bra omdömen och ingen allvarlig kritik riktas mot någon av verksamheterna. ENHETSPRESENTATION Mira Mira Asylboende startade 2008 i samverkan med kommunerna inom GR området. Enheten säljer platser främst till Alingsås men även andra närliggande kommuner. Under hösten har ett närmare samarbete med Lilla Edet utvecklats. Vidare har ansökan om utökning med 3 platser i utslussningslägenhet gjorts. Mira har sedan starten byggt upp ett bra samarbete kommunernas egna asylboenden innefattande regelbundna nätverksträffar och gemensam kompetensutveckling. Boendet har utvecklats till en stabil verksamhet och redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Vega Verksamheten riktar sig till asylsökande ensamkommande flyktingungdomar, pojkar 13-20 år. Enheten startade den 21

22 1 augusti 2010. Samtliga 12 platser blev belagda inom tre veckor efter starten. Verksamheten har fungerat väl både avseende samarbetet med kommunerna och det interna arbetet men då några av de boende emellanåt mått mycket dåligt har vårdtyngden periodvis varit stor. Omsättningen ligger i nivå med budget. Till följd av särskilda kostnader i samband med förberedelsearbete och start av verksamheten redovisas ett mindre underskott för 2010. DET KOMMANDE ÅRET Under 2011 kommer ytterligare minst två boenden för ensamkommande ungdomar att öppna. Luna, som ligger i Mariestad öppnar den 1 mars i samarbete med Mariestad och Töreboda. Kommunerna abonnerar på totalt 12 platser, varav 6 är avsedda för asylsökande och 6 för ungdomar med permanent uppehållstillstånd, PUT. Den 15 april öppnar Lyran asylboende i Örby, med plats för 12 asylsökande och 3 ungdomar med PUT. Platserna på Lyran abonneras av kommunerna i Sjuhärad; Borås, Ulricehamn, Mark, Svennljunga, Herrljunga, Tranemo och Bollebygd. Därutöver pågår planering för ytterligare ett boende i Bohuslän i samarbete med fem kommuner. Den nya enheten beräknas öppna 1 september. Parallellt med planering och start av nya boenden pågår diskussioner kring hur behovet av särskilda lösningar för ungdomar med behov av behandlingsinsatser skall lösas. Under 2011 kommer en projektgrupp bestående av bolagsledning och ledningen för asylverksamheterna att arbeta med utvecklingsfrågor som rör utbildning, kvalitet och metoder. Gryning kommer även att vara deltagare och medfinansiär i ett EU-finansierat (Europeiska flyktingfonden) forskningsprojekt med fokus på ensamkommande flyktingbarn. Projektet leds av FOU i Väst/GR. l Dalslandskommuner drar sitt strå till stacken Förra året kom 2 393 ensamkommande flyktingbarn till Sverige, alltså ungdomar under 18 år utan medföljande förälder. Behovet av boende för dessa unga är stort och med jämna mellanrum vädjar Migrationsverket till Sveriges kommuner att ställa upp i mottagandet. Fyra Dalslandskommuner Bengtsfors, Åmål, Ed och Mellerud valde att samarbeta och förra sommaren startade Gryning sitt andra asylboende, Vega utanför lilla Fengersfors. Vega har tolv platser för pojkar i åldern 13 18 år, tre per kommun, och hittills har de boende varit pojkar från Afghanistan. Området ligger i närheten av berg, skog och sjö med lanthandel inom gångavstånd och regelbundna bussturer till kringliggande orter. Vårt uppdrag är att stödja ungdomarna under deras asylprocess. Vi erbjuder boende, bra mat och aktiviteter, personal dygnet runt och skola i Åmål. Vega är inte ett behandlingshem utan ett boende med stöd. Det är väldigt olika hur lång tid asylprocessen tar. När ungdomar får uppehållstillstånd är det kommunens ansvar att ordna ett annat boende för dem, säger Ingela Knape, enhetschef för Vega. Det kan handla om ett familjehem eller kanske en egen lägenhet med stöd. De fyra kommunerna har tillsammans anställt två socialsekreterare och en samordnare som bedömer vilket behov som finns. När ungdomarna kommer till Vega kan de ha hunnit bo flera månader i ett transitboende, även om den tiden helst ska vara så kort som möjligt. En del kan redan lite svenska, de kan ha fått kompisar och lärt känna personalen på transitboendet och sen kommer de upp till oss, en liten ort i skogen. Ibland saknar de det som varit där, men samtidigt vet de att det är en pågående asylprocess. Ingela Knape, Vega asylboende. Under vistelsen på Vega kan det komma upp många olika känslor. Vi har unga killar som har flytt sitt hemland och som kommer till ett helt nytt land och en ny situation så det är klart att de är påverkade av det. De saknar sina föräldrar, de kan vara oroliga och bekymrade över om det finns några föräldrar kvar och hur det går för dem. Händelser kommer ikapp dem. Sen kan de också vara frustrerade under sin process, det kan vara svårt att stå ut under den långa väntan och osäkerheten, säger Ingela. En vanlig dag innebär att personalen väcker ungdomarna på morgonen och visar att det är frukost och skola. Vi har bestämda mattider och återkommande rutiner och aktiviteter. De som kan får också göra saker på egen hand, ofta tar de bussen mot Åmål för att bada eller utöva någon idrott. En viktig kvällsrutin är till exempel att personalen alltid ska vara i de gemensamma utrymmena, dricka te tillsammans, varva ner, spela kort och umgås. När man jobbar med människor i kris är det viktigt att samlas och skapa viss struktur och förutsägbarhet. Det är socialtjänsten i kommunerna som är ansvariga för placeringarna och Ingela Knape litar på att de gör det bästa för ungdomarna. Dessutom finns bra kontakter med BUP, skolan och goda män. Personalen på Vega har också haft god hjälp av Mira i Alingsås som har längre erfarenhet av asylboende. Det här är fortfarande nytt för oss och vi skulle nog behöva stämma av rutiner och utvärdera efter hand. Det startar nya asylboenden runt omkring i landet och vi ska så småningom bilda ett nätverk med några som ligger lite närmare oss. l

Familjehemsvård Gryning familjehemsverksamhet är lokaliserad på tre orter, Göteborg, Vänersborg och Skaraborg. Verksamheten tar emot barn och ungdomar i ålder 0 20 år i konsulentstödda familjehem och jourhem. Familjehemmen erhåller stöd från konsulenterna och deltar även i handledning, utbildning och gemensamma träffar. Familjehemsverksamheten erbjuder också handledning och rekryteringsinsatser till kommunernas socialtjänst.. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Familjehem Göteborg Göteborg 4 21 067 18 959 2 747 3 099 Familjehem Vänersborg Vänersborg 4 21 464 21 522 1 637 1 131 Familjehem Skaraborg Skövde 4 9 812 10 081-381 -424 TOTALT 12 185 52 343 50 562 4 003 3 806 Ekonomiskt resultat Efterfrågan och beläggning inom Familjehemsverksamheterna har som helhet varit god under 2010. Prestationen har ökat både avseende antalet placerade individer och procentuell beläggning (93,2%). Familjehemsverksamheternas omsättning ökade med 4,7 procent jämfört med 2009. Rörelsekostnaderna ligger i nivå med budget och föregående års utfall. Verksamheten redovisar ett positivt resultat i nivå med föregående års utfall. Familjehem Göteborg har haft mycket god beläggning även om den minskat något jämfört med under 2009. Omsättningen har ökat som en följd av ett större antal platser. Det ekonomiska resultatet är också fortsatt positivt men överskottet har minskat något jämfört med föregående år. Det finns flera förklaringar till den lägre rörelsemarginalen. Beläggningen i jourhemmen har, trots hög efterfrågan, varit ojämn. Vidare kan noteras att ersättningen till familjehemmen liksom den generella kostnadsnivån har ökat samtidigt som vårddygnsavgifterna är oförändrade. Familjehem Vänersborg har under året haft god beläggning i sina familjehem. Under senare delen av 2010 avslutade flera familjehem liksom enhetens jourhem sina kontrakt. Detta har inte påverkat årets resultat i någon större utsträckning men får sannolikt konsekvenser inför 2011 då verksamheten har behov av att rekrytera ett antal nya familjer. Omsättningen är i stort oförändrad jämfört 2009 emedan rörelseresultatet förbättrats. Enheten kan för 2010 redovisa ett överskott. Familjehem Skaraborg har under året haft en något lägre efterfrågan jämfört med föregående år. Målsättningen inför 2010 var att utöka antalet platser och flera nya familjehem har också rekryterats. Sammantaget har dock verksamheten förlorat en plats jämfört med föregående årsskifte vilket är en del av förklaringen till att omsättningen minskat. Behovet av att rekrytera fler familjehem kvarstår således. Enheten redovisar ett underskott i nivå med resultaten under de senaste två åren. Metod- och verksamhetsutveckling Under 2010 har verksamheten genomfört utvecklingsarbete rörande samordningen av de tre enheterna. Syftet har varit att utforma en gemensam profil, att förtydliga samarbetet med den kommunala socialtjänsten samt utveckla arbetsinnehållet. Verksamheten har bl.a. tagit fram en utbildningskatalog, arbetat med rekryteringsfrågor, inlett ett projekt avseende hälso- och skolfrågor för de placerade barnen, utvecklat metodiken avseende rekrytering, utredning och utbildning av familjehem samt arbetat vidare med modellen för utvärdering av utförda insatser. Vidare har förtydliganden avseende innehållet i familjehemskonsulentens yrkesroll framarbetats. Familjeverksamheten ingår i en samverkansgrupp tillsammans med övriga enheter inom Gryning som har jourhem och familjehem. Gruppens syfte är att kunna dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, gemensamt utveckla arbetet med jour- och familjehem samt ta fram gemensamma riktlinjer. 23

Kvalitet och resultat Sammanlagt har 123 kundenkätsvar inkommit vilket innebär en svarsfrekvens om 82 procent. Svarsfrekvensen har därmed ökat markant. Kundtillfredsställelsen är 8,5 på en tiogradig skala. 93 procent av kunderna uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med insatsen och 99 procent har angivet att de kan tänka sig att åter använda sig av enheten. Samtliga resultat har förbättrats jämfört med föregående år. Familjehemsverksamheterna använder sig av en för verksamheten anpassad form av uppföljning när det gäller barnens och ungdomarnas utveckling. Uppföljningen som grundar sig på BBIC s behovsområden görs en gång per år och placerat barn. De utvärderingar som genomförts under 2010 visar överlag på goda resultat. Den årliga verksamhetsgenomgången visar att enheterna är mycket väl organiserade, har god kvalitet och att medarbetarna har hög kompetens. DET KOMMANDE ÅRET Behovet av att öka antalet platser inom familjehemsverksamheterna har under 2010 blivit än mer påtagligt. Som ett led i detta har verksamheten påbörjat ett arbete med att utveckla metodik och inriktning i rekryteringsarbetet där strävan bl.a. är att utöka andelen yngre familjehem. Inför 2011 planeras vidare arbete rörande utveckling och breddning av enheternas utbud. Målet är att förbättra samverkan med kommunerna, söka närmare samarbete med behandlingsenheter inom Gryning bl.a. för att kunna erbjuda utrednings- och behandlingsinsatser vid familjehemsplacering samt utveckla jourhemsarbetet. Det påbörjade projektet för att stärka familjehemplacerade barns hälsa och utbildning skall fortsätta. l Rätt familjehem för rätt barn Skaraborgs kommunförbund skapade en gemensam familjehemsrekrytering i slutet av 90-talet. När Gryning tog över 2004 utvecklades verksamheten till att i första hand ha så kallade konsulentstödda familjehem. Idag finns tre familjehemskonsulenter och tjugofem platser i olika familjehem för barn och ungdomar mellan 0-20 år. Vi rekryterar och utreder familjehem även idag, men i huvudsak förmedlar vi en plats hos en familj som vi har regelbunden kontakt med över en längre period. Det kan komma ett barn från en kommun en gång och från en annan kommun en annan gång, men vi håller kontakt med familjehemmet hela tiden, säger Catharina Andersson, enhetschef för Familjehem Skaraborg och motsvarande verksamheter i Vänersborg och Göteborg. Behovet av platser är alltid större än tillgången till familjehem. Rekryteringen av familjer pågår kontinuerligt och kan gå till på flera sätt, ibland genom förfrågan via de redan kända familjerna, en del familjer anmäler intresse via Grynings hemsida och andra svarar på annons i pressen. Man kan inte ta emot vilket barn som helst bara för att man är godkänd som familjehem, det är viktigt att det blir rätt barn till rätt familj. Ibland saknas familjehem för tonårsflickor, ibland för yngre barn eller för syskon, säger Pernilla Ekström, familjehemskonsulent i Gryning. Processen kan vara ganska lång innan ett familjehem blir godkänt. Först sker ett förutsättningslöst möte där konsulenter och familjen pratar om vad det innebär att bli familjehem och vilka motiv familjen har till att ta emot andras barn i sitt hem. Därefter sker en mer djupgående intervju där man bland annat pratar om sin egen uppväxt och sin erfarenhet av att vara förälder. Familjen kontrolleras också hos olika myndigheter. Tanken är att vi ska hitta en familj där man bor kvar tills man kan flytta till eget boende eller tillbaka hem till sin ursprungsfamilj igen, att det blir en familj för livet. Målsättningen är att man ska hålla kvar någon form av kontakt Längst fram Catharina Andersson. Ovan t.h. Sivert Jonsson och t.v. Pernilla Ekström. även efteråt och att barnet känner att det var en bra tid i familjehemmet, säger Catharina Andersson. Fördelen med att vara konsulentstött familjehem är att man får regelbundet stöd från de anställda konsulenterna och att man får tillgång till så mycket handledning och utbildning att man klarar av de många gånger svåra uppdragen. Det viktigaste är att det blir en trygg, säker och förutsägbar verklighet i den familj barnen är i eftersom de ofta inte har haft det tidigare. En bra barndom är alltid en god grund att gå vidare från, ut i vuxenlivet. Att ha goda relationer, att ha blivit sedd och bekräftad och uppmuntrad är viktigt för både privatliv och arbetsliv. Det är ju livsöden det handlar om och blir det rätt är det värt hur mycket som helst, säger Catharina Andersson. l 24

Kvalitetsfrågor Gryning Vård AB har sedan halvårsskiftet 2002 noga följt verksamheten ur ett kvalitetsperspektiv. Detta görs utifrån det kvalitetssystem som arbetades fram under bolagets första verksamhetsår och som sedan har kompletterats. Grynings kvalitetssystem innehåller en kundtillfredsställelseenkät, uppföljning av hur individerna uppfattar vården, klagomålsstatistik, samt en årlig verksamhetsgenomgång. Enheternas kvalitetsrapporter Samtliga enheter har lämnat en kvalitetsrapport för året. Det finns välfungerande rutiner och uppföljningssystem som säkerställer att de olika kvalitetsmätningsverktygen används i så stor utsträckning som möjligt. I kvalitetsrapporterna redogörs för orsakerna till det bortfall vi har i de instrument vi använder för att mäta kvaliteten. Samtliga enheter har gjort noggranna bortfallsanalyser och kan i de flesta fall lämna godtagbara förklaringar till bortfallet. Samtliga enheter rapporterar att de har fungerande rutiner för att ta tillvara resultaten från kvalitetsarbetet och återkoppla dessa till personalen Sammantaget visar årets kvalitetsrapporter på ett aktivt arbete med kvalitetsfrågorna på samtliga bolagets enheter. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete, både utifrån resultatet av kvalitetsarbetet och för att förbättra själva kvalitetsarbetet. Utveckling av kvalitetsarbetet Under 2010 har Grynings egenutvecklade utvärderingssystem EVIDUR implementerats på samtliga bolaget enheter där det går att använda. Under 2010 har ett antal av Grynings enheter på uppdrag av Örebro Universitet deltagit i utprovningen av ESTER som är ett forskningsbaserat instrument för bedömning av risk och skyddsfaktorer. Under 2011 kommer vi att ta ställning till vilka enheter som skall fortsätta att använda ESTER. Kundtillfredsställelseenkäten Kundtillfredsställelseenkäter har under 2010 skickats ut i samband med avslutningen av samtliga ärenden vid bolagets olika enheter. Under året har 1004 ärenden avslutats. Totalt har vi fått tillbaka 557 enkäter vilket ger en svarsfrekvens på knappt 55,5 procent, vilket innebär en viss förbättring (1 %) jämfört med 2009. Sedan 2006 har svarsfrekvensen legat mellan 50 60 procent. Som framgår nedan är de socialsekreterare som besvarat enkäten mycket nöjda med de insatser de köpt från Gryning. Vi ser en viss förbättring jämfört med 2009. Materialet indikerar att vi håller en hög och jämn kvalitet i våra verksamheter över åren. ADAD ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) är ett instrument för systematiserad bedömning och uppföljning av resultat som används inom SiS ungdomsvård och av ett växande antal enskilda behandlingshem och kommuner. ADAD består av en inskrivnings-, en utskrivnings- och en uppföljningsintervju. Under 2010 har vi genomfört 133 inskrivningsintervjuer, 93 utskrivningsintervjuer och 19 uppföljningsintervjuer i ADAD. Det innebär att vårt material nu består av 855 2008 2009 2010 Fråga 1. Är du nöjd med hur institutionen/enheten har utfört sitt uppdrag? Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt 21% 69% 90% 18% 73% 91% 17% 76% 93% Fråga 2. Är du nöjd med den kompetens du mött på institutionen/enheten? Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt 18% 74% 92% 16% 76% 92% 17% 77% 94% Fråga 3. Är du nöjd med institutionens/ enhetens service och bemötande? Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt 11% 83% 94% 11% 84% 95% 8% 88% 96% Fråga 4. Kan du tänka dig att använda institutionen/enheten igen? Ja Nej Tveksam Ja Nej Tveksam Ja Nej Tveksam 96% 3% 1% 97% 3% 0% 98% 1% 1% 25

26 inskrivningsintervjuer, 478 utskrivningsintervjuer och 116 uppföljningsintervjuer (inklusive bortfall). I kvalitetssammanhang har ADAD stor relevans när det gäller tiden på institutionen/enheten. Som uppföljningsverktyg fungerar ADAD väl på de enheter där stora insatser görs för att genomföra dessa intervjuer. I ett bolagsperspektiv har vi dock svårt att få tillförlitliga uppföljningsdata eftersom uppföljningsintervjuerna totalt sett är ganska få. ADAD är inte bara ett utvärderingsverktyg utan även ett viktigt och väl inarbetat verktyg i behandlings- och utredningsarbetet på de enheter där instrumentet används. DOK DOK (Dokumentationssystem inom ungdoms- och missbrukarvården) används av SiS missbrukarinstitutioner och många enskilda behandlingshem. DOK består av ett flertal formulär, både kortare och längre intervjuer. Gryning använder DOK på Lärjeholm och Strandgården. DOK ger enheterna värdefull information som används i utredningsoch behandlingsarbetet. Under 2010 har vi gjort totalt 64 inskrivningsintervjuer, 51 utskrivningsintervjuer och 6 uppföljningsintervjuer. Intervjuerna visar att de så kallade internetdrogerna blir allt vanligare, att blandmissbruket ökar så att begreppet huvuddrog nästan inte finns längre. De rena opiatmissbrukarna som tidigare var vanliga finns nästan inte längre troligen beroende på att tillgången till substitutionsbehandling har ökat. EVIDUR EVIDUR används sedan januari 2010 med några få undantag på Grynings samtliga enheter. Implementeringen av instrumentet har fungerat bra och det har i stort sett mottagits väl av användarna. EVIDUR är ett skattningsinstrument som är uppbyggt utifrån BBIC:s livsområden. Avsikten med EVIDUR är att mäta våra klienters upplevelse av vistelsen på våra enheter. EVIDUR speglar klientens uppfattning och ger en tydlig indikation på om våra klienter upplever att de är delaktiga i sin behandling/ utredning på Grynings olika enheter. EVIDUR bygger på en skattningsskala från -10 till +10, där 0-läget speglar hur klienten uppfattade sin situation utifrån de olika livsområdena vid ankomsten till enheten. EVIDUR -skattning görs i samband med att klienten lämnar enheten och sex eller tolv månader efter utskrivningen beroende på hur lång tid vistelsen varat. EVIDUR består av två formulär varav det ena riktar sig till barn, föräldrar och vuxna som varit föremål för insatsen, det andra formuläret riktar sig till föräldrar vars barn har varit föremål för insatsen, men där föräldrarna på något sätt har ingått i uppdraget Grynings mål för både utskrivnings och uppföljningsskattningar i affärsplanen för 2011 är att vi inom samtliga livsområden skall ha en förbättring på 5 skalenheter i medeltal för hela bolaget. I vidstående stapeldiagram visas resultaten för 2010 i form av medelvärden gällande hela Gryning. Avser barn ungdomar och vuxna placerade under 2009. 0-läget visar situationen vid ankomst till enheten, antalet svar är 161 utskrivnings- och 70 uppföljningsskattningar. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Fysisk hälsa Psykisk hälsa Utbildning Sysselsättning Känslo- och... Identitet Familj Andra sociala relationer Socialt uppträdande Förmåga att klara sig själv Barn Ungdom Vuxen i samband med utskrivning Barn Ungdom Vuxen Uppföljning efter 6 eller 12 månader Avser barn, ungdomar och vuxna placerade under 2010. 0-läget visar situationen vid ankomst till enheten, antalet svar är 223 utskrivnings- och 32 uppföljningsskattningar. 7 6 5 4 3 2 1 0 Fysisk hälsa Psykisk hälsa Utbildning Sysselsättning Känslo- och... Identitet Familj Andra sociala relationer Socialt uppträdande Förmåga att klara sig själv Barn Ungdom Vuxen i samband med utskrivning Barn Ungdom Vuxen Uppföljning efter 6 eller 12 månader

Avser föräldrar som ingått i uppdraget under 2009. 0-läget visar situationen vid ankomst till enheten, antalet svar är 126 stycken utskrivnings- och 65 uppföljningsskattningar. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Grundläggande omsorg Gränssättning/Stabilitet Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Har du fått den hjälp du... Vägledning Gränssättning/Stabilitet Har du fått den hjälp du... Föräldrar i samband med utskrivning Föräldrar Uppföljning efter 6 eller 12 månader Avser föräldrar som ingått i uppdraget under 2010. 0-läget visar situationen vid ankomst till enheten, antalet svar är 83 stycken utskrivnings- och 22 uppföljningsskattningar I samband med utskrivning Uppföljning efter 6 eller 12 månader Av stapeldiagrammen ovan framgår att våra klienter i genomsnitt upplever förbättringar av sin livssituation på samtliga livsområden både när de lämnar Grynings enheter och i samband med uppföljningen. Verksamhetsgenomgångar Under 2010 har verksamhetsområdescheferna tillsammans med ledningen för respektive enhet genomfört en verksamhetsgenomgång. Rutiner och arbetssätt i förhållande till uppdragsgivare och klient: Inom detta område fungerar rutinerna i huvudsak bra. Några rutiner behöver förbättras och anpassas på en del områden. Fortsatt stora satsningar har under året gjorts när det gäller marknadsföring, vilket syns väl i verksamhetsgenomgångarna. Rutiner gällande personalfrågor: Inom detta område har bolaget genomgående välfungerande rutiner. Rutiner och arbetssätt rörande arbetsmiljöfrågor: Även inom detta område fungerar rutiner och policys genomgående väl. Scheman förändras och förbättras ständigt på många av Grynings enheter. Övergripande policys och handlingsplaner: Arbetet med att implementera Grynings övergripande policys och handlingsplaner pågår ständigt. Samtliga enheter rapporterar att detta fungerar bra. Verksamhetsområdeschefernas sammanfattning och förslag på förbättringar: I verksamhetsområdeschefernas sammanfattningar ges enheterna genomgående gott betyg. De flesta enheter har områden där det behöver genomföras justeringar. På en del enheter behöver också vissa rutiner gås igenom och dateras upp. De anmärkningar som finns är dock av marginell karaktär. Externa inspektioner Under de senaste åren har externa aktörer olika myndigheter intagit en allt mer aktiv roll i arbetet med att säkerställa kvalitet. De viktigaste myndigheterna ur Grynings perspektiv är Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket. Även miljö- och hälsoskyddsförvaltningar är mycket aktiva i sin tillsyn. Efter att tillsynen övergått till Socialstyrelsen har den blivit allt mer omfattande, systematiserad och enhetlig. Tillsynen förbereds genom att enheterna får skicka in ett omfattande skriftligt material. Därefter sker ett besök där både ungdomar, föräldrar, personal och ledning intervjuas. Dokumentationen efter besöket är offentlig. Socialstyrelsen har även börjat göra oanmälda tillsynsbesök. Gryning har gjort en sammanställning av tillsynsrapporterna från 2010. Grynings enheter uppfyller nästan till hundra procent de krav som ställs. Sedan den nya myndigheten Skolinspektionen skapades 2008 har skolgång för HVB-placerade barn varit I fokus. Under 2009 hade de två enheter som bedriver skolgång tillsyn från Skolinspektionen. Under 2010 har Skolinspektionen fortsatt med att inspektera de kommuner, där HVB finns. Skolinspektionen tillsyn har ökat fokus på skolfrågor både i Gryning och i kommunerna på ett positivt sätt. Arbetsmiljöverket har tidigare årligen gjort enstaka sporadiska besök på Grynings enheter. Under hösten 2010 besöktes sex olika enheter i Gryning. De externt genomförda inspektionerna visar att Grynings verksamheter har väl fungerande rutiner och genomgående håller en hög kvalitet, både vad gäller verksamhet, skolgång och arbetsmiljö. Intern rapporteringsplikt Som ett led i kvalitetsarbetet har Grynings enheter en intern rapporteringsplikt när det gäller klagomål, polisanmälningar och risker för missförhållanden. Varje år redovisas dessa i bolagets årsredovisning. Gryning gjorde under 2010 16 polisanmälningar mot klienter varav flertalet rörde våldsamt beteende mot personal. Gryning mottog 12 klagomål från socialtjänst eller anhöriga. Den nya rutinen gällande intern anmälningsplikt om risker för missförhållanden (Lex Sarah) resulterade i 21 interna anmälningar. Grynings VD rapporterade fem av dessa vidare till tillsynsmyndigheten. Det finns fortfarande en osäkerhet om Gryning rapporterar rätt risker. Socialstyrelsen avser att komma med en skriftlig instruktion senare under 2011. Under året initierades ett tillsynsärende av Socialstyrelsen. Ingen kritik riktades mot bolaget. l 27

Våra målgrupper 28 Statistik över antalet inskrivna Åldersfördelning totalt inom Gryning 2009 0-6 7-12 13-16 17-21 22-30 31-291 233 448 421 166 175 Åldersfördelning totalt inom Gryning 2010 0-6 7-12 13-16 17-21 22-30 31-329 246 528 419 164 267 Under 2010 mottog vi totalt 2016 klienter vilket var 250 personer eller 14 procent fler än 2009 (1766). Ytterligare 130 var jourplacerade på Lilla Torp, vilket innebär att antalet jourplaceringar på Lilla Torp fördubblades jämfört med 2009. Av de placerade var 900 pojkar/män och 1116 flickor/ kvinnor, vilket innebär att andelen flickor/kvinnor har minskat med 2 procent sedan 2009. Drygt 50 procent var första eller andra generationens invandrare och de kom från mer än 60 länder, 48 procent var födda i Sverige av svenska föräldrar. Endast 2 personer var adopterade. 274 personer (13%) var asylsökande, det innebär en ökning med cirka 7 procent jämfört med 2009. 37 procent var ensamplacerade, 6 procent placerade tillsammans med syskon, 24 procent tillsammans med föräldrar/familj. 64 personer var placerade på missbrukarinstitution, 185 i familjehem, 680 inom barn och familjeinstitutionerna och 465 på ungdomsinstitutionerna (inklusive LSS och asylboende). 687 personer fick insatser i öppenvård eller lägenhet, vilket motsvarar 33 procent av alla inskrivna. 73 procent fick insatser enligt Socialtjänstlagen, 16 procent enligt LVU 2, knappt 10 procent enligt LVU 3 och 6, övriga enligt LSS, kriminalvårdslagen eller annat. 37 procent hade före insatsen vistats hos en eller båda föräldrarna. 8,5 procent i familjehem, 15 procent kom från annan institution och 30 procent kom från familjens bostad eller eget boende. 10 procent kom från kriminalvården, BUP eller annat. 562 personer kom akut till enheten, 303 var aktuella för utredning, 480 för behandling, 78 för motivationsinsatser och 599 personer fick övriga insatser (oftast skydd och omvårdnad). Totalt 1 353 individer (1 004 ärenden) skrevs ut under året. 87 procent av utskrivningarna var planerade, det vill säga skedde i enlighet med uppgjord behandlingsplan. 13 procent var oplanerade. Av totalt 294 utskrivningar inom ungdomsvården var bara 37 (12,5 %) oplanerade, vilket är en låg siffra. 45 procent fick en insats som var 8 veckor eller kortare, 32 procent mellan 8 veckor och sex månader, 10 procent mellan 6 månader och 1 år och 13 procent längre tid än ett år. Efter att insatsen avslutats flyttade/återvände/kvarstannade 58 procent till/i förälder/föräldrar/familjens bostad eller egen lägenhet. 11 procent flyttade till familjehem, 17 procent till annan institution, 5 procent till öppenvård inom eller utanför Gryning och 10 procent till annat. Jämförelse av målgrupperna mellan 2009 och 2010 Som framgår av nedanstående tabell ökar de kortare insatserna på nytt 2010, antalet placerade på barn- och familjenheterna och på ungdomsenheterna ökar, i familjehem är förändringen marginell. Akutplaceringarna ökar och behandlingsuppdragen minskar medan utredningsplaceringarna är konstanta. Öppenvårdens andel av verksamheten ökar något. De som har fått övriga insatser (skydd, omvårdnad) minskar. Antalet asylsökande mer än fördubblas. De oplanerade utskrivningarna minskar med 2 procent till 12 procent. l

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kortare insats än sex månader 75% 73% 67% 78% 73% 68% 77% Ensamplacerade på institution 48% 44,5% 40 % 38% 38% 37% 37% Tillsammans med syskon på institution 16% 10% 8,5 % 6% 8% 7% 6% Familjeplacering på institution 30% 31, 5% 25 % 19% 20% 20% 24% Pojkar/män 560 605 684 715 869 758 900 Flickor/kvinnor 609 712 831 948 1052 1008 1116 Placerade barn/familj 633 672 677 613 728 591 680 Placerade ungdomsenheter 297 309 318 346 436 416 465 Placerade missbruk 74 84 87 77 70 67 64 Placerade familjehem 81 101 103 153 171 176 185 Akuta placeringar 428 458 422 451 506 503 562 Utredningsuppdrag 255 244 291 438 362 299 303 Behandlingsuppdrag 396 551 580 606 603 535 480 Motivationsuppdrag 66 64 45 30 74 62 78 Stöd skydd,annat 122 432 628 599 Planerade utskrivningar 85% 87% 86 % 85% 85% 85% 87% Öppenvård/annat 6% 14 % 25% 37% 27% 30% 33% Asylsökande 135 274 29

Personalfrågor 30 Allmänt Vid årsskiftet 2010-2011 hade bolaget 436 (422) tillsvidareanställda, av vilka 86 procent arbetar heltid. Därutöver fanns 42 (34) månadsavlönade vikarier, 1 (1) person med provanställning samt 352 (385) timavlönade vikarier som varit mer eller mindre fast knutna till olika enheter. Vidare var 95 (88) familjehem, 20 (21) jourhem och 53 (95) avlastare till familjehem knutna till bolaget genom uppdragsavtal. Under 2010 hade 6 (8) personer uppdrag som stödperson för flickor med hedersrelaterad problematik. 38 (31) personer har slutat under året, vilket innebär en personalomsättning på 9 procent (7 %). * Alla siffror inom parentes avser 2009. Personal 2007 2008 2009 2010 Medeltal anställda 485 492 474 480,0 Antal tjänster/årsmedarbetare 428,6 429 427 437,7 Antal tillsvidareanställda 390 418 422 436 Andel tillsvidareanställda 91% 96% 99% 99% Andel kvinnor 67% 68% 68% 68% Andel män 33% 32% 32% 32% Medelålder 44,3 44,2 44,7 45,0 Personalomsättning 10% 9% 7% 9% Antal sjukdagar/t v anställd 19 22 19 15 Andel korttidsfrånvaro 19% 17% 21% 33% Andel anställda utan sjukdagar 32% 31% 32% 20% Övertidstimmar/t v anställd 52 55 37 44 Sjukfrånvaron för perioden är 15 dagar/tillsvidareanställd. Detta innebär att sjukfrånvaron har minskat med 4 dagar/tillsvidareanställd vilket förklaras av minskad långtidsfrånvaro, medan andelen frånvaro som utgörs av korttidsfrånvaro har ökat med 12 procent. Sjukfrånvaron utgör 5 procent av den totala ordinarie arbetstiden. Övertidsuttaget är 44 tim/tillsvidareanställd. Antalet övertidstimmar har ökat med 6 timmar per tillsvidareanställd jämfört med föregående år. Orsaken till övertiden är svårigheter att ta in vikarier vid ordinarie personals akuta frånvaro, vid utbildning, vid möten med socialtjänsten, när barn/ungdomar är vakna under jourtid samt vid hög arbetsbelastning. Sjukfrånvaro 2009 2010 Total sjukfrånvaro 5% 5% varav - långtidssjukfrånvaro 48% 39% - sjukfrånvaro för män 4% 4% - sjukfrånvaro för kvinnor 6% 5% - anställda - 29 år 4% 4% - anställda 30-49 år 5% 4% - anställda 50 år - 6% 5% Bolaget har under året betalat 1 841 tkr i sjuklön vilket är 590 tkr mindre än 2009. Under 2010 var det 20 procent (32 %) av de anställda som inte hade någon sjukdag alls. Arbetsmiljö Att arbeta med vuxna, ungdomar, barn och familjer vars liv präglas av ångest, vanmakt, hot och våld medför en ansträngande arbetsmiljö. Bolaget har dygnet runtverksamhet med sovande jour för en stor del av de anställda, även detta kan innebära en psykiskt påfrestande situation. Under 2010 har totalt 69 (68) personer fått samtalsstöd varav 65 (52) personer i förebyggande syfte och 4 (16) personer i rehabiliterande syfte. Syftet med förebyggande samtalsstöd är att ge anställda verktyg och möjlighet att arbeta med rädsla och stress samt att minska frånvaro och konflikter. Förutom samtalsstöd är det utbildning, handledning, behandlingskonferenser, överlämning, arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal som bidrar till att upprätthålla hälsa och god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet i bolaget bedrivs både under löpande drift och vid förändringar. Riskbedömning samt arbetsmiljöronder genomförs regelbundet i enlighet med bolagets arbetsmiljöpolicy. Riskanalys och konsekvensbedömning sker även vid förändring av verksamhet. Under året har 285 (243) personer utnyttjat friskvårdsbidraget. Gryning Vård AB har under året haft 22 (18) arbetsskadeanmälningar och 146 (190) tillbudsrapporter. Av arbetsskadeanmälningarna och tillbudsrapporterna är 138 (194) relaterade till kraftigt utagerande av inskrivna barn och ungdomar på våra enheter. Detta innebär att antalet

anmälningar som avser våld- och hotsituationer minskat med 29 procent under året. Det råder en jämnare fördelning av enheternas anmälningar än tidigare och till skillnad från de två föregående åren är det inte någon enhet som har dominerar antalet anmälningar. I likhet med 2009 är det 13 enheter, 38 procent av enheterna, som inte har rapporterat några tillbud som avser våld- och hotsituationer och 85 procent av enheterna som har 7 anmälningar eller mindre. Antalet anställda som gjort anmälningar har inte minskat i samma omfattning som det totala antalet anmälningar, medan antalet anmälningar per anställd har minskat. Antal inblandade klienter bedöms ha ökat något under året men det är samtidigt färre anmälningar per klient. Hälften av de inskrivna som är inblandade i tillbuden är mellan 9 15 år. Bolaget har flest flickor inskrivna och de står för 57 procent av tillbuden. I 60 procent (73 %) av tillbuden är gränssättning den utlösande faktorn. Rapportering om våld förekommer i majoriteten av anmälningarna, 68 procent, och i hälften av anmälningarna anges både våld och hot ha förekommit. I 66 procent (82 %) av tillbuden uppges den fysiska skadan på den anställde vara obefintlig eller lindrig, i 77 procent (77 %) av tillbuden anges att den psykiska skadan varit obefintlig eller lindrig. Endast i 5 (12) tillbud uppges skadan ha varit grov. Intern och extern samtalskontakt är den vanligaste åtgärden efter att ett tillbud inträffat. Övriga åtgärder för att förebygga och förhindra tillbud är samtal med klient, omplacering av klient, debriefing samt att metod och arbetsorganisation ses över. 30 (10) av arbetsskadeanmälningarna och tillbudsrapporterna är relaterade till resor i tjänsten samt resor till och från arbetet, olycksfall samt fysiska skador i arbete och vid fritidsaktiviteter med de inskrivna. Under hösten gjorde Arbetsmiljöverket inspektion på sex av bolagets enheter. Arbetsmiljöverket ställde krav på rutiner för att undvika smitta, medicinska kontroller vid nattarbete, rutiner för tillgång till arbetsledning och stöd utanför arbetstid, rutin för riskbedömning av enskild klient och tydligare rutin för anmälningsförfarandet till arbetsmiljöverket vid allvarliga tillbud/olyckor. Arbetsmiljöverket krävde även att arbetstiden för chefer med s k oreglerad arbetstid registreras. Alla rutiner har nu tagits fram och kommer att implementeras 2011. På en av bolagets enheter, Solsidan, startades ett ettårigt arbetsmiljöprojekt under september månad. Syftet med projektet är att förbättra den psykosociala arbetsmiljön genom att införa tjänster med vaken nattpersonal. Uppföljning av projektet sker regelbundet. Arbetsmiljö Antal tillbud Berörda Verksamhet /arbetsskador anställda Institutionsvård ungdom 55 (146) 40 (65) Institutionsvård Barn och familj 67 (45) 42 (29) Missbruk 0 (1) 0 (1) Öppenvård & lägenhetsboende 10 (0) 5 (0) LSS-boende 3 (0) 2 (0) Asylboende 3 ( ) 2 ( ) Totalt 138 (194) 91 (97) Rehabilitering 42 (52) personer har varit föremål för rehabilitering under året. Av dessa har 31 (37) personer återgått i arbete helt eller partiellt, slutat, är tjänstlediga för att pröva annat arbete eller är föräldralediga. Andelen partiella sjukskrivningar har blivit fler vilket innebär vissa svårigheter för enheterna när det gäller planering och vikariebehov. Jämställdhet Av personalstyrkan utgör kvinnorna 68 procent och männen 32 procent. I bolagets styrelse är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Ledningsgruppen består av fyra kvinnor och tre män. Vi försöker så lång möjligt att underlätta för de anställda att kombinera arbete och familj. Personalförsörjning Bolaget har under året tillsvidareanställt 24 personer. Antalet sökande till annonserade tjänster ligger mellan 30 och 200, ett flertal annonser har i år haft över 100 sökande. Att rekrytera män med högskoleexamen och arbetslivserfarenhet från området är fortfarande förenat med svårigheter. Annonseringskostnaderna uppgår till 585 (543) tkr. Bolaget har under 2010 haft en ökad intern rörlighet. Antalet anställda som bytt enhet inom bolaget uppgår till 4 procent (1,8 %). Under året har alla som slutat sin anställning i bolaget fått besvara en avgångsenkät. Svarsfrekvensen var 39 procent (35 %). De vanligaste orsakerna till att medarbetare slutar är att de vill pröva annat arbete, få bättre arbetstider samt orsaker som rör den privata situationen. Av de som besvarat enkäten har 26 procent (28 %) arbetat i bolaget mer än fem år. Flertalet går till ej specificerat annat arbete, en förändring från tidigare år då flertalet gick till arbete inom den öppna socialtjänsten. Det som upplevs som positivt med Gryning är att man trivs med arbetsuppgifterna, har utvecklande arbetsuppgifter och trevliga arbetskamrater. Flertalet, 73 procent (91 %), av de som besvarat enkäten kan tänka sig att komma tillbaka och arbeta i bolaget. 31

Utbildningsnivå 65 procent (68 %) av alla tillsvidareanställda har högskoleexamen, 10 procent (9 %) har eftergymnasial utbildning, 20 procent (15 %) har gymnasieutbildning och 5 procent (8 %) har grundskoleutbildning. Andelen anställda med högskoleexamen har minskat något, medan andelen anställda med gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning har ökat något. Detta är bland annat en följd av att bolaget öppnat fler boenden för asylsökande, där utbildningskraven är läge. Exempel på eftergymnasial utbildning är KY-utbildningar och folkhögskoleutbildningar till fritidsledare och behandlingsassistent. De vanligast förekommande högskoleutbildningarna är socionom, socialpedagog, socialpsykolog och fritidspedagog. Många har vidareutbildning i miljöterapi, familjeterapi, funktionell familjeterapi, BoF (barnorienterad familjeterapi), ART (Aggression Replacement Training), utvecklingspsykologi, interaktionistiskt förändringsarbete, MarteMeo, BBIC (Barns Behov I Centrum) samt motiverande intervju. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en viktig investering inför framtiden och ett sätt att undvika stress och sjukskrivning. Samtliga personalgrupper samt chefer/arbetsledare har kontinuerligt erhållit handledning. Många har deltagit i externa utbildningar och konferenser. Under året bokfördes 4 171 (4 067) tkr avseende kursoch konferensavgifter och 4 034 (3 996) tkr avseende handledningsinsatser. Lönekostnad och vikariekostnad i samband med utbildning tillkommer. Bolagets har under året satsat på ett internt lärande genom att flera enheter delat med sig av metoder, arbetssätt, forskning mm. Seminarierna och antal inbjudna deltagare framgår nedan. Löneöversyn Det centrala avtalet gick ut 10-03-31 och ett nytt avtal var klart i slutet av juni. Bolagets arbete med löneöversyn startade med överläggning med de fackliga organisationerna i slutet av augusti. Vid överläggningen var vi överens med tjänstemannafacken om ett lönesamtal för två år med ett löneutrymme på 3,7 procent för 2010 och 2011. Därutöver utbetalades ett engångsbelopp på 5 000 kronor till varje tillsvidareanställd. Övrigt Under året har bolagets samverkansavtal reviderats och blivit mer lättillgängligt. Det reviderade avtalet gäller från 11-01-01. Femton, cirka 50 procent, av bolagets enheter har fått nya eller förändrade scheman under året. l Internutbildning Antal deltagare Våld i hederns namn, Skyddsboendet 24 Mentaliseringsbaserad terapi inom ramen för miljöterapi, Tallbacken 37 Aktuell forskning om behandling och motivation i missbruksvård, Lärjeholm 54 Samspelsbehandling baserad på anknytningsteori, Birka 47 MST-programbaserad och kvalitetssäkrad öppenvård, MST-enheterna 4 Ett pedagogiskt arbetssätt, LSS-enheterna 25 Hur kan vi använda BOF, Familjecentrum Gbg 19 Ensamkommande flyktingbarn-flyktingmottagande, Mira 51 Aktuell forskning om behandling och teorier kring utagerande beteende, psykologerna 73 Att arbeta akut med små barn och deras familjer, att ta emot och arbeta med asylsökande familjer, Bryggan och Solsidan 16 En modell för behandling av unga missbrukare i öppenvård, Götateamet 10 Grundutbildning BBIC, Mari Kristoffersson o Inger hellby 42 32

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Gryning Vård AB får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 2010-12-31. Samtliga belopp är i TKR om annat inte anges. Information om verksamheten Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund, samt kommunalförbunden i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Bolagets kunder är företrädesvis kommunernas socialtjänst. Gryning Vård AB driver 34 enheter runt om i Västa Götaland. Bolaget har sitt säte i Göteborg där de bolagsgemensamma funktionerna finns. Måluppfyllelse Enligt konsortialavtalet skall bolaget i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av verksamhetens syfte, inriktning och uppställda mål. Det är styrelsens och bolagsledningens samfällda uppfattning att Gryning utvecklas i samklang med bolagets syfte, ägarnas direktiv och uppställda mål. Bolaget har under året fortsatt att utveckla nya vårdformer och har ett brett och differentierat anbud. Samhällsnytta, kundfokus och kundanpassning är ledstjärnor i Gryning. Kvalitetsredovisningen visar att bolaget har en tydlig strävan efter att alla insatser skall vila på kunskap och beprövad erfarenhet. En nära samverkan och tät kontakt finns mellan kommunerna, ägarna och bolaget. Fördelningen av vårddygn på respektive ägare framgår av nedanstående diagram. Försäljningen till övriga hänförs framför allt till skyddsboendeplaceringar. I dessa ärenden är geografiskt avstånd ofta nödvändigt och verksamheten tar emot unga människor från hela landet. Utvecklingen av nya asylboenden har gett ökade kontaktytor med mindre kommuner utanför GR och kan under 2011 komma att öka deras andel av köpta vårddygn. Ägarkommunernas andel av köpta vårddygn 2010 (2009) Skaraborg 5% (8%) Övriga 25% (18%) Fyrbodal 10% (12%) Sjuhärad 7% (13%) GR 53% (50%) Konsortialavtalet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av insatserna skall vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket skall bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Bolagets verksamhet skall i första hand erbjudas parternas medlemskommuner. Utvecklingen av Bolagets skall ske i nära samverkan med Parterna och bolaget. 33

Ekonomisk översikt Antal vårdenheter: Antal enheter vid ingången av 2010 33 Under året öppnade enheter 1 Antal enheter vid utgången av 2010 34 Asylenheten Vega i Fengerfors öppnade 1 augusti 2010 genom att överta lokaler som tillhörde barn och familjeenheten Kristinedal. Egna fastigheter och hyreskontrakt Under hösten 2010 förvärvades en tomt i Trollhättan där bolaget under 2011 kommer att låta bygga nya lokaler för enheten Snäppan. Inflyttning i det nya huset har beräknats till årsskiftet 2011/2012. Antalet egenägda fastigheter uppgick till 12 vid årets utgång. Övriga vårdenheter drivs på inhyrda lägen. Räkenskapsår januari december 2010 2009 2008 Nettoomsättning, tkr 400 751 366 590 354 778 Förändring, % 9,3 3,3 13,7 Balansomslutning, tkr 165 049 130 280 116 611 Antal årsanställda, antal 438 427 418 Rörelseresultat, tkr 31 435 17 537 20 628 Rörelseresultat exklusive reavinst 1, tkr 18 017 Rörelsemarginal, % 7,8 4,8 5,8 Rörelsemarginal exklusive reavinst 1, % 5,1 Resultat efter finansiella poster, tkr 31 616 17 423 21 253 Vinstprocent 2, % 7,9 4,8 6,0 Kapitalets omsättningshastighet, ggr 2,7 3,0 3,4 Avkastning på eget kapital efter skatt, % 4 24,3 17,6 29,3 Avkastning på totalt kapital, % 5 21,5 14,3 21,0 Soliditet 3, % 58,1 55,8 51,4 Kassalikviditet, % 211 195 186 Kassaflöde från den löpande verksamheten, tkr 30 687 12 843 10 572 1. Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) exklusive reavinst från fastighet. 2. Vinstprocent (resultat efter finansiella poster) i procent av omsättningen. 3. Soliditet = justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. 4. Avkastning på eget kapital = Resultat efter finansiella poster minskat med schablonmässig skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. 5. Avkastning på totalt kapital = Resultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittligt totalt kapital. 34

Verksamhetsåret 2010 Försäljningsutveckling 2006 2010 Försäljningen 2009 slutade överraskande bra mot bakgrund av den finansiella kris som hösten 2008 drabbade Sverige liksom stora delar av världen. Förväntningarna inför 2010 var låga med hänsyn till osäkerheten till kundernas förmåga att köpa externa tjänster. Därför har bolagets omsättningstillväxt och resultat 2010, som var långt över förväntningarna, varit överraskande bra. Försäljningen ökade med 34 161 tkr eller med 9,3 procent till 400 751 tkr (366 591). För identiska enheter ökade försäljningen med 8,4 procent. Försäljningen baseras på en mycket hög och jämn beläggning under årets samtliga månader. Bolaget valde under året att inte höja priserna, så när som för några enheter, trots att bolagets avtal med kunderna gav utrymme för indexerad höjning om 1 1,2 procent. Årets försäljningsökning är därför nästintill enbart volymökning. Försäljning (tkr) och försäljnings utveckling (%) hela bolaget 2006 2010. Försäljningsutveckling 2006-2010 (tkr) 284 713 312 131 354 778 366 590 400 751 2006 2007 2008 2009 2010 Försäljningsutveckling 2006-2010 (%) -1,2% 9,6% 13,7% 3,3% 9,3% 2006 2007 2008 2009 2010 Försäljningsutvecklingen Verksamhetsområden Bolagets 34 enheter sorteras in i sju verksamhetsområden. Samtliga verksamhetsområden utom Missbruksvård och LSS-boende ökade omsättningen 2010. Av bolagets identiska enheter (33 stycken) ökade 23 enheter försäljningen medan 10 minskade, mätt i löpande priser. Av bolagets försäljningsökning på 34 161 tkr kom nära hälften eller 16 154 tkr från verksamhetsområdet Öppenvård och där särskilt från enheten Skyddsboende. Enheterna för verksamhetsområdet Institutionsvård Barn och Familj (8 enheter), som är det största verksamhetsområdet med en försäljningsandel på 33,3 procent (33,6), ökade omsättningen med 10 340 tkr eller 8,4 procent till 133 478 mkr. Enheterna gick under större delen av året i stort sett med full beläggning. Institutionsvård för Ungdomar (11 enheter) med en försäljningsandel om 27,8 procent (28,9) ökade omsättningen med 5 339 tkr eller 5,0 procent till 111 272 tkr. Av enheterna redovisade sju ökad försäljning medan övriga minskade. Anledningen till minskad omsättning ses som tillfällig. Verksamhetsområdet Öppenvård (5 enheter) med en försäljningsandel om 15,5 procent (12,5) har under perioden 2008 2010 vuxit med hela 20 264 tkr eller 48,5 procent till 62 061 tkr (år 2008; 41 797 tkr) och är idag bolagets tredje största. Inom Öppenvård står enheten Skyddsboende för hela 45 351 tkr eller 73,1 procent av omsättningen. Omsättningen för denna verksamhet har under perioden 2008 2010 vuxit med hela 83,7 procent eller 20 659 tkr till 45 351 tkr (år 2008: 24 692). Verksamhetsområdet Familjehemsvård (3 enheter) med försäljningsandel på 13,1 procent (13,8) förlorade under 35

året några familjehem vilket bromsade omsättningsutvecklingen. Trots detta steg omsättningen med 1 798 tkr eller med 3,6 procent till 52 343 tkr. Verksamhetsområdet Missbruk (3 enheter) som är ett av bolaget minsta med en försäljningsandel om 4,3 procent (4,9) har de senaste åren redovisat en vikande försäljning, vilken till sin helhet kommer från en av enheterna, Strandgården, som driver vård för kvinnliga missbrukare. Verksamhetsområdet minskade försäljningen 2010 med 3,2 procent, vilket ändå var en inbromsning av minskningen jämfört med perioden 2008 2009 (-5,7). Verksamhetsområdet LSS (2 enheter) med försäljningsandel om 3,2 procent (4,2) minskade försäljningen med 17,3 procent till 12 748 tkr (15 420). En av enheterna har under en tid haft svårt att få en tillräckligt hög och stabil beläggning. Här sker en genomlysning av verksamheten och förändringar planeras för att vända enhetens negativa försäljnings- och resultatutveckling. Verksamhetsområdet Asyl (2 enheter) växte med hela 49,4 procent eller 3 786 tkr under 2010, beroende på starten av ytterligare en enhet, som öppnade 1 augusti. Dock svarar verksamhetsområdet Asyl fortfarande för en mindre del, 2,9 procent (2,0), av bolagets totala omsättning. Här har bolaget klart med start av två nya enheter, en öppnar 1 mars och den andra under april 2011. Det är sannolikt att ytterligare en asylenhet etableras med öppning under slutet av året. Försäljning verksamhetsområden 2010 (tkr). 133 478 111 271 Försäljning - verksamhetsområden 2010 (tkr) Nettointäkter Bolagets nettointäkter (exklusive finansiella intäkter) ökade med 31 434 tkr eller 9,3 procent till 370 539 tkr (339 105). (Nettointäkter = omsättning minskat med rörliga kostnader, som är direkt beroende av en inskriven klient, ökat med övriga rörelseintäkter). Övriga rörelseintäkter är intäkter som inte naturligt ingår i bolagets utbud såsom hyresintäkter och intäkter från utbildningar till externa familjehem. 17 406 62 060 12 747 11 444 52 342 Försäljning (tkr) och försäljningsutveckling (%) per verksamhetsområde 2006 2010 Försäljningsutveckling affärsområden 2010 jfr 2009 (tkr) 16 153 10 340 Försäljningsutveckling affärsområden 2010 jfr 2009 (%) 35,2% 49,4% 5 338-583 -2 672 3 786 1 797 8,4% 5,0% -3,2% -17,3% 3,6% 36

Rörelsekostnader och rörelseresultat Rörelsekostnaderna ökade med 17 580 tkr eller 5,5 procent till 337 493 tkr, att jämföra med nettointäkterna som ökade med 9,3 procent. De senaste åren har försäljningen ökat betydligt mer än vad rörelsekostnaderna har ökat vilket medfört en över åren stabilare rörelsemarginal. Rörelseresultatet för 2010 slutade på 31 435 tkr (7,8 %). Bolaget har under 2010 ändrat redovisningsprincip för vissa förbättringsutgifter i främmande fastigheter. Dessa har tidigare redovisats direkt i resultatet. För att resultatet bättre skall spegla förbrukningen av sådana insatser läggs värdehöjande förbättringsutgifter på plan och skrivs av efter beräknad ekonomisk livslängd, oftast 10 år. Den förändrade redovisningsprincipen har förbättrat resultatet med ca 1 000 tkr eller 0,2 procentenheter. Rörelsekostnadernas utveckling i relation till omsättningen. Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar, i tkr) och rörelsemarginal (rörelseresultat/omsättning i %). Totala rörelsekostnader exkl avskrivningar i relation till omsättningen 102% 100% 98% 93% 87% 84% 80% 60% 40% 20% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 Rörelseresultat 2006-2010 (tkr) 31 434 20 628 17 537 10 205-1 703 2006 2007 2008 2009 2010 Rörelsemarginal 2006-2010 (%) 7,8% 5,8% 4,8% 4,5% 3,3% -0,6% 2006 2007 2008 2009 2010 2006-2010 Rörelseresultat Verksamhetsområden Enheternas resultat mäts ner till och med rörelseresultatet. Av bolagets rörelseresultat om 31 435 tkr kom 30 556 tkr från de sju verksamhetsområdena. Glädjande var att flera enheter som tidigare år redovisat underskott nu vänt till överskott. Av bolagets 34 enheter redovisade hela 27 enheter överskott. Resultatmässigt bidrog Öppenvårdsenheterna, som har haft stark omsättningstillväxt de senaste åren, med det näst högsta resultatet, 6 943 tkr. Rörelseresultat och resultat utveckling 2009/2010 per verksamhetsområde (tkr och %) Rörelseresultat 2010 - verksamhetsområden (tkr) 15 035 5 613-884 6 943-795 641 4 003 Resultatutveckling affärsområden 2010 Verksamhetsområden (tkr) 6 152 5 389-507 5 228-2 125-350 197 37

38 Finansiella poster Förräntningen av bolagets kassa förbättrades inte under året trots bättre räntevillkor på inlåning till banken. Ränteintäkterna ökade med 232 236 tkr till 382 341 tkr vilket innebar en förräntning av kassan med endast 0,3 procent. En av förklaringarna till den låga förräntningen var att kassan endast placerades på räntebärande konto i bank och att ca 700 tkr bands i handkassor ute på enheterna. Räntekostnaderna uppgick till 201 007 tkr vilket var 63 230 tkr lägre jämfört med 2009, vilket till sin helhet beror på att ett lån om 2 190 tkr löstes i början av 2010. Bolagets kvarvarande långfristiga lån (2 760 tkr) löper till 2013 och med bunden ränta. Sammantaget utvecklades det finansiella nettot positivt med 295 466 tkr vilket innebar ett överskott om 181 334 tkr (-114 132). Resultat efter finansiella poster men före dispositioner och skatt (vinstmarginal) Resultat efter finansiella poster slutade på 31 616 tkr (17 422) vilket är det högsta resultatet i bolagets historia. Som förklarats ovan har detta sin grund i en hög och jämn beläggning under året samt kostnadskontroll. Resultatet är inte påverkat av några engångsposter. Avkastning på eget kapital efter skatt och på totalt kapital Avkastningen på justerat genomsnittligt Eget kapital efter skatt blev 24,3 procent (17,6). Måltalet är beroende av den allmänna inflationen, återinvesteringsbehoven och bolagets långsiktiga planer för nystarter och omstruktureringar. Avkastningen på totalt kapital blev 21,5 procent (14,3). Investeringar Bolaget följer Skatteverkets beloppsnivåer för de av investeringarna som kan planläggas respektive kostnadsföras som inventarier av mindre värde. De planlagda investeringarnas anskaffningsvärde uppgick till totalt 2 585 tkr (5 035). Investeringarna bestod av markförvärv 60 tkr, investeringar i främmande fastigheter med 1 027 tkr, inventarier med 143 tkr, bilar med 1 248 tkr och IT med 107 tkr. Eftersom bolaget följer Skatteverkets beloppsnivåer innebär det att mycket av det som byts ut på enheterna, såsom möbler, oftast kostnadsförs direkt. Kontot för Förbrukningsinventarier uppgick för 2010 till 2 608 tkr (1 976). Kostnaden för inventarier av mindre värde överensstämmer med förbrukningen väldigt väl eftersom slitaget på exempelvis möbler är högre i denna typ av verksamheter än vad som annars är normalt. Finansiell ställning Bolagets finansiella ställning är mycket stark både på kort och på lång sikt. Det justerade egna kapitalet ökade med 23 074 tkr till 95 828 tkr (72 754). Eget kapital per aktie var på balansdagen 958 kr (728). Summan av samtliga skulder inklusive uppskjuten skatt på obeskattade reserver ökade med 11 695 tkr till 69 221 tkr (57 526). De räntebärande skulderna minskade med 2 350 tkr till 2 760 tkr (5 100). Rörelsekapitalet ökade med hela 21 967 tkr till 71 056 tkr (49 089), där tillgångarna ökade med 26 499 medan skulderna enbart ökade med 4 532 tkr. Soliditeten uppgick på balansdagen till 58,1 procent (55,8). Mot bakgrund av bolagets rörelserisknivå har måltalet för soliditet bestämts till 50 60 procent. Kassalikviditeten var 211,5 procent (195). Bilden visar hur bolagets betalningsförmåga på kort och lång sikt har förbättrats över tiden. Betalningsförmåga på kort och längre sikt 250% 200% 150% 100% 50% 0% 149,1 44,9 Kassalikviditet Soliditet 2006 2007 2008 2009 2010 211,5 58,1

Kassaflödesanalys Kassaflödet från den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 30 687 tkr (12 843). Det positiva flödet förklaras främst av högre efterfrågan på bolagets vårdutbud och på relativt lägre rörelsekostnader i allmänhet. Av kassaflödet från den löpande verksamheten kom 5 565 tkr från förändringar i rörelsekapitalet. Ovanstående positiva flöde har använts till investeringsoch finansieringsverksamheten och till ökning av de likvida medlen enligt följande: Kassaflödet från investeringsverksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten har använts till förvärv av tomtmark med 60 tkr, värdehöjande investeringar i främmande fastigheter med 1 027 tkr och övriga anläggningstillgångar med 1 498 tkr, totalt 2 585 tkr (5 035). Inbetalningarna kom från erhållna räntor med 382 tkr (150). Av kassaflödet från den löpande verksamheten har alltså 2 203 tkr använts till utbetalningar i investeringsverksamheten. Kassaflödet från finansieringsverksamheten Av kassaflödet från den löpande verksamheten har 2 350 tkr (4 200) använts till amortering av bolagets långfristiga lån samt 201 tkr (264) till att betala bolagets räntekostnader. Totalt har 2 551 tkr (4 464) betalats ut till finansieringsverksamheten. Likvida medel Resterande del av kassaflödet från den löpande verksamheten 25 933 tkr (3 494) har ökat bolagets likvida medel. Bolagets likvida medel per 31 december 2010 uppgick till 62 268 tkr (36 335). Sammanfattningsvis gick större delen eller hela 84,5 procent av kassaflödet från årets verksamhet till att öka bolagets kassa. Finansiell riskhantering Gryning Vård AB prioriterar hög vårdkvalitet och arbetar därför medvetet med hög och kvalificerad bemanning. Bolaget prioriterar också att utveckla befintliga och nya verksamheter och i övrigt att på olika sätt förbättra klientoch kundnyttan. Bolagets kostnader består till största delen av fasta kostnader, kostnader som är oberoende av antalet inskrivna klienter. Mot bakgrund av bolagets höga riskexponering som främst kommer från behovet av ständigt hög beläggning samt den politiska risken har bolaget sedan 2006 medvetet breddat verksamheten samt förbättrat verktygen för ekonomistyrning i syfte att stabilisera rörelseresultatet. Då bolagets verksamhet har en naturligt hög riskexponering har bolaget medvetet jobbat med låg finansiell risk, med så låg skuldsättning som möjligt eller annorlunda uttryckt prioriterat finansiering med egna medel. Viktiga händelser efter utgången av 2010 Inga viktiga händelser som påverkat bolagets resultat och ställning har skett efter årets ingång. Det kommande året 2011 Bolagets prognos för 2009 och 2010 var att kunderna skulle få svårare att köpa vårdtjänster i allmänhet med anledning av den finansiella kris som hösten 2008 drabbade stora delar av världen inklusive Sverige. Gryning ökade dock omsättningen 2009 och 2010 betydligt mer än vad som förväntades. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel att effekten av den finansiella krisen inte blev så stor som kunderna hade befarat, att kommuninvånarnas lagstadgade rätt till insatser prioriterades eller att kommunerna valde Gryning framför andra aktörer på marknaden. Sannolikt beror den ökade omsättningen på en mix av dessa faktorer. Bolaget bedömer att efterfrågan på de tjänster som bolaget erbjuder kommer att vara fortsatt hög 2011. Bolaget har dock svårt att räkna med ökad omsättning på identiska enheter eftersom beläggningen 2010 nästintill var 100 procent. Bolaget räknar med att priserna på bolagets vårdutbud i princip kommer att vara oförändrade 2011. Det innebär att en eventuell omsättningstillväxt kommer att komma från de 2 3 asylenheter som öppnas under 2011. Genom svårigheten att öka volymen samt genom ökade kostnader, beräknad inflation 2 3 procent, räknar bolaget med lägre marginaler 2011. Förslag till vinstdisposition (tkr) Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat fritt kapital 38 579 771 Årets resultat 23 000 260 Summa: 61 580 031 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att hela det fria egna kapitalet 61 580 tkr överförs i ny räkning. Resultat och ställning Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. 39

Resultaträkning (tkr) 2010-01-01 2009-01-01 not 2010-12-31 2009-12-31 1 Rörelsens intäkter Försäljning 2 400 751 366 590 Direkta klientkostnader -32 385-30 124 S:A Bruttovinst 368 367 336 466 Andra rörelseintäkter 3 2 173 2 640 Summa intäkter 370 540 339 106 Rörelsens kostnader Personalkostnader 4-284 202-267 089 Övriga externa kostnader 5, 6-53 291-52 825 Avskrivningar av materiella anläggn.tillg. 8, 9-1 612-1 655 Summa rörelsens kostnader -339 105-321 569 Rörelseresultat 31 435 17 537 Ränteintäkter 382 150 Räntekostnader -201-264 Balansräkning (tkr) Not 2010-12-31 2009-12-31 1 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 8 27 452 27 165 Inventarier 9 2 804 2 118 Summa anläggningstillgångar 30 257 29 283 Omsättningstillgångar Kundfordringar 61 215 59 536 Övriga kortfristiga fordringar 224 260 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 3 788 4 866 Summa kortfristiga fordringar 65 227 64 662 Kassa och bank 62 268 36 335 Summa omsättningstillgångar 127 495 100 997 SUMMA TILLGÅNGAR 157 752 130 280 Resultat efter finansiella poster 31 616 17 423 Bokslutsdispositioner 7-100 -92 Skatt på årets resultat 15-8 516-4 616 Årets resultat 23 000 12 715 40

Balansräkning forts. Kassaflödesanalys för år 2010 (tkr) not 2010-12-31 2009-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (100 000 aktier à kvotvärde 100 kr) 10 000 10 000 Reservfond 16 166 16 166 Summa bundet eget kapital 26 166 26 166 Fritt eget kapital Balanserat resultat 35 580 25 865 Årets resultat 23 000 12 715 Fritt eget kapital 61 580 38 580 Summa eget kapital 87 746 64 746 Obeskattade reserver 11 10 966 10 866 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 12 2 600 2 760 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 9 368 8 356 Skatteskulder 2 507 1 811 Övriga skulder till kreditinstitut 13 160 2 350 Övriga kortfristiga skulder 4 607 4 251 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 39 799 35 139 Summa kortfristiga skulder 56 440 51 908 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDer 157 752 130 280 Ställda säkerheter: Fastighetsinteckningar 13 500 13 500 Ansvarsförbindelser 16 506 819 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 31 435 17 537 Avskrivningar 1 612 1 655 Justeringar för övriga poster som ej ingår i kassaflödet* 0 52 Betald inkomstskatt -7 924-3 667 Summa 25 123 15 577 Förändring av kundfordringar -1 679-6 883 Förändring av övriga rörelsefordringar 1 218 6 Förändring av leverantörsskulder 1 011-352 Förändring av övriga rörelseskulder 5 015 4 496 Kassaflöde från den löpande verksamheten 30 687 12 843 Investeringsverksamheten Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 585-5 035 Erhållna räntor 382 150 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 203-4 885 Finansieringsverksamheten Återbetalning av lån -2 350-4 200 Upptagande av lån 0 0 Erlagda räntor -201-264 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 551-4 464 Årets kassaflöde 25 933 3 494 Likvida medel vid årets början 36 335 32 841 Likvida medel vid årets slut 62 268 36 335 *Övriga poster ej ingående i kassaflödet från den löpande verksamheten Reavinst avyttring maskiner och inventarier Oavskrivet restvärde på utrangerade inventarier 0 52 0 52 41

Noter och kommentarer 1. Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprincipen är oförändrad jämfört med föregående år. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Antal år Byggnader 33 Inventarier 5-10 Datorer 3 Fordon 5 Intäkter Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när överenskommelse med kund föreligger samt tjänsten har utförts. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt eventuella justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad enligt bolagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Leasingavtal Leasingavtal redovisas som operationell leasing, d v s leasingavgifterna kostnadsförs löpande. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 2. Försäljning (tkr) 2010 2009 Institutionsvård 196 443 193 593 Abonnemang institution 20 032 21 206 Abonnemang öppenvård 10 925 10 905 Lägenhetsboende 16 454 11 834 Eftervårdsavtal 11 484 10 063 Familjehemsvård 43 008 41 863 Jourfamiljehemsvård 17 944 17 197 Asylboende 17 426 7 658 Skyddat boende lägenheter 51 202 41 717 Skyddat boende familjehem 16 939 11 566 Övriga vårdintäkter 111 128 Provision på vårdintäkter -1 217-1 140 Totalt 400 751 366 590 Av totala försäljningsintäkter avser 0% (0%) försäljning till andra koncernföretag. Av totala inköpskostnader avser 2% (2%) inköp från andra koncernföretag. 3. Övriga rörelseintäkter (tkr) 2010 2009 Övriga rörelseintäkter 2 173 2 639 42

4. Anställda och personalkostnader (tkr) Anställda och personalkostnader 2010 2009 Medelantal anställda år 2009 480 474 Andel kvinnor 68% 68% 5. Ersättning till revisorerna (tkr) 2010 2009 Revisionsuppdrag, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers 131 134 Totalt 131 134 Löner och ersättningar har uppgått till styrelsen och verkställande direktören 1 113 1 086 Övriga anställda 196 197 184 605 Totala löner och ersättningar 197 310 185 691 Sociala avgifter enligt lag och avtal 74 062 68 662 Varav pensionskostnader 9 459 9 163 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 271 372 254 353 VD:s anställningsvillkor Anställningen gäller tillsvidare med en uppsägningstid om sex månader från VD:s sida och tolv månader från Bolagets sida. VD:s andel av pensionskostnader uppgår till 479 tkr. Bolagets VD äger fr.o.m. uppsägningstidens utgång rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månaders lön vid uppsägning från Bolagets sida. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2010 2009 Antal på Antal på balans- Varav balans- Varav dagen män dagen män Styrelseledamöter 8 50% 9 56% VD och andra ledande befattningshavare 7 43% 7 43% Sjukfrånvaro 2010 2009 Total sjukfrånvaro 5% 5% varav - långtidssjukfrånvaro 39% 48% - sjukfrånvaro för män 4% 4% - sjukfrånvaror för kvinnor 5% 6% - anställda 29 år 4% 4% - anställda 30 49 år 4% 5% - anställda 50 år 5% 6% 6. Leasingkostnader (tkr) 2010 2009 Bolagets leasingkostnader (exkl hyra för lokaler) uppgår under året till 4 361 4 226 Totalt 4 361 4 226 7. Bokslutsdispositioner (tkr) 2010 2009 Förändring skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan -100-92 Totalt -100-92 8. Byggnader och mark (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 30 580 26 399 Inköp 1 087 4 181 Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 667 30 580 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 415-2 634 Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar -800-782 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 215-3 416 Utgående restvärde enligt plan 27 452 27 165 Skattemässigt redovis. värde för fastigh. i Sverige 27 452 27 165 Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige - - 43

9. Inventarier (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 23 830 23 138 Inköp 1 498 854 Försäljningar och utrangeringar -162 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 25 328 23 830 Ingående ackumulerade avskrivningar -21 711-20 947 Försäljningar och utrangeringar 110 Avskrivningar -812-874 Utgående ackumulerade avskrivningar -22 523-21 711 Utgående restvärde enligt plan 2 805 2 118 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Förutbetalda kostnader 430 2 618 Förutbetald hyra 2 341 2 427 Upplupna intäkter 1 016 Totalt 3 788 5 045 11. Obeskattade reserver (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar över plan 465 365 Periodiseringsfond tax 2006 2 245 2 245 Periodiseringsfond tax 2008 2 756 2 756 Periodiseringsfond tax 2009 5 500 5 500 Totalt 10 966 10 866 12. Långfristiga skulder (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Långfristiga skulder som förfaller till betalning inom fem år efter balansdagen: 2 600 2 760 Skulder till kreditinstitut 2 600 2 760 13. Kortfristiga skulder (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen: 160 2 350 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 Upplupna löner 3 768 3 740 Upplupna semesterlöner 6 104 4 995 Upplupna sociala avgifter 8 532 7 285 Upplupna pensionspålägg 7 353 6 712 Övriga upplupna kostnader 7 920 5 421 Förutbetalda intäkter 6 122 6 986 Totalt 39 799 35 139 15. Skatt på årets resultat 2010-12-31 2009-12-31 Årets skattekostnad 8 516 4 646 Skatt hänförligt till tidigare taxeringsår -30 8 516 4 616 Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringfonder (80) 16. Ansvarsförbindelser Avser tilläggshyreskontrakt pga av ombyggnation på Birkahemmet och Lärjeholm. 44

45

Revisionsberättelse 46