Rektor Kåre Bremers tal vid upptakten 2012-08-27

1 Rektor Kåre Bremers tal vid upptakten 2012-08-27 Kära medarbetare, lärare, forskare, teknisk och administrativ expertis, prefekter, föreståndare, alla ni som på olika sätt bidrar till vår verksamhet, varmt välkomna till detta nya arbetsår. Hjärtligt välkommen också till externa gäster och då särskilt till Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm. Sten Nordin har satt kunskapsstaden Stockholm och Stockholm som universitetsstad högt på den politiska agendan. Utbyggnaden av universiteten i Stockholm och studentbostäder i Stockholm, det sistnämnda en under flera år sorgligt försummad fråga, har nu genom Sten Nordin lyfts till högsta kommunalpolitiska nivå. Stockholm som universitetsstad har de tre stockholmsuniversiteten Karolinska, KTH och Stockholms universitet uppmärksammat i en gemensam broschyr där vår sammantagna styrka beskrivs. Tillsammans står vi för mellan en fjärdel och en tredjedel av landets högre utbildning och forskning och tillsammans är vi mer än dubbelt så stora som något annat lärosäte. I somras startade vår gemensamma Stockholm Summer School, nu första gången visserligen bara med fem kurser men jag hoppas att sommarskolan ska växa med flera kurser i olika

2 ämnen från alla tre lärosätena. En tanke med sommarskolan är att internationellt visa upp vår stora bredd och bidra till rekryteringen av internationella studenter till våra masterprogram. I år startar också vår första masterkurs med en joint degree, alltså ett enda av två lärosäten gemensamt utfärdat examensbevis. Det handlar om hälsoinformatik som ges av Karolinska och Stockholms universitet tillsammans. Fler sådana gemensamma masterutbildningar är på väg bland annat i matematik tillsammans med KTH. Internationellt har Karolinska, KTH och Stockholms universitet allt att vinna på att uppträda tillsammans. Här är en bild från i våras då Harriet Wallberg-Henriksson, Peter Gudmundson och jag tillsammans med vår rektorskollega vid University of Illinois, Phyllis Wise, undertecknar samarbetsavtal. Vår gemensamma styrka gör att vi kan uppträda med stor pondus i alla tänkbara internationella sammanhang. Som ni alla vet vill jag se ett utvecklat samarbete med Karolinska och KTH, och allra helst ett samgående till ett universitet. Som ni också vet stöder inte Karolinska tanken på ett samgående. Däremot finns från Karolinska, och naturligtvis även från KTH och från vår sida, ett stort intresse för att utveckla samarbetet. Det handlar om grundutbildningen, masterutbildningen, forskarutbildningen, stora forskningsprojekt, gemensamma institut och centrumbildningar, och gemensam internationell marknadsföring. Jag vill beteckna det utvecklade samarbetet med Karolinska och KTH som en av våra viktigaste framtidsfrågor och hoppas att alla medarbetare på sitt sätt kan bidra till framgång i denna sak. Förra hösten förnyade vi vår kommunikationsplattform och den innebär att vi betonar att vi är en del av Stockholm och att hos oss ger utbildning och forskning resultat. Rekryteringskampanjen i våras och nya Universitetsnytt är exempel på hur vi ska ta plats med större självförtroende och lyfta fram exempel på alla våra framgångar. Vi ska under hösten arbeta mer med att ta till vara och sprida de många berättelserna, både internt mellan medarbetare och externt i olika sammanhang, om hur vi som kvalitetslärosäte bidrar med kunskap och resultat.

3 Vid årsskiftet införde vi en ny organisation för Stockholms universitet. De viktigaste förändringarna är utnämningen av två vicerektorer som ingår i universitetsledningen, en för naturvetenskap Anders Karlhede och en för humaniora-samhällsvetenskap Astrid Söderbergh Widding, samt inrättandet av en områdesnämnd för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. Jag är utomordentligt nöjd med den nya organisationen. De båda vicerektorerna har i hög grad underlättat kommunikationen mellan universitetsledningen och kärnverksamheten i fakulteter och institutioner. Jag upplever att ledningsarbetet blivit både bättre och effektivare. Den nya områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap är av avgörande betydelse för en framgångsrik utveckling av HS-området. Jag är mycket angelägen om att områdesnämnden verkligen axlar sitt ansvar för hela HS-området och inte blir en transportsträcka mellan universitetsledningen och fakulteterna. Jag hoppas att vicerektor Astrid Söderbergh Widding som är ordförande i områdesnämnden får allt stöd i detta arbete. Stockholm Resilience Centre Utbildningsbidragen i forskarutbildningen Den nya rekryteringstjänsten Andelen kvinnliga professorer Internt på Stockholms universitet har vi ett antal intressanta frågor som ska behandlas i universitetsledningen och universitetsstyrelsen under hösten. Jag ska ta några exempel. Stockholm Resilience Centre har utvecklats starkt sedan starten för ett par år sedan och är idag ett av universitetets internationellt mest kända och framgångsrika forskningsinstitut. Samtidigt står det klart att SRC behöver utveckla kontakterna och samarbetet med övriga delar av universitetet. SRC står idag utanför fakultets- och områdesorganisationen. De båda vicerektorerna har på mitt uppdrag utrett frågan och har i en rapport föreslagit att SRC placeras under områdesnämnden för naturvetenskap. Rapporten innehåller också ett antal följdförslag. Den kommer 28 september att presenteras för universitetsstyrelsen som senare i höst ska fatta beslut i frågan. I våras beslutade regeringen att utbildningsbidragen i forskarutbildningen måste omvandlas till doktorandtjänst efter det första av de fyra åren i forskarutbildningen. Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings universitet samt KTH har beslutat att nu eller inom de närmaste åren avskaffa utbildningsbidragen helt. Uppsala universitet har precis som vi frågan uppe till

4 behandling. En rapport från planeringsenheten visar att ett avskaffande i första hand berör naturvetenskapen och skulle innebära att antalet doktorander i naturvetenskap skulle gå ner med ett hundratal från cirka 800 till 700, om inte resurser tas från forskningen för att behålla volymen på forskarutbildningen. Det finns olika uppfattningar i denna fråga. Min uppfattning är att vi bör avskaffa utbildningsbidragen. Andra tycker annorlunda. Frågan kommer upp i universitetsstyrelsen under hösten. Strax före sommaren fick vi äntligen besked från regeringen om att det genom förordning inrättas en fyraårig rekryteringstjänst som ska ersätta de gamla forskarassistent och biträdande lektor. Den fyraåriga tjänsten inrättas nu utan rätt att prövas för tillsvidareförordnande. Denna möjlighet kan dock lärosätena själva välja att införa och det ska vi göra på Stockholms universitet. Ett tillsvidareförordnande är dock inget som innehavarna av den fyraåriga tjänsten kan räkna med utan att uppfylla tydligt uppställda kvalitetskrav. Vi ska under hösten bestämma hur detta ska gå till och skriva in det i vår anställningsordning, på samma sätt som det finns en intern ordning för befordran till professor. Det har varit ganska tyst ett tag i frågan om lärosätenas andel kvinnliga professorer. Stockholms universitet ligger som bekant inte så dåligt till och uppfyllde rekryteringsmålet 2005-2008 med god marginal. Andelen kvinnliga professorer vid Stockholms universitet är idag 28% och det är den högsta siffran bland universiteten, men det är ändå inte en siffra vi kan vara nöjda med. Regeringen har nyligen satt upp nya mål för andelen kvinnor bland de nya professorerna under perioden 2012-2015. Vårt mål är 35% och vi måste återigen sätta in särskilda åtgärder om vi ska klara målet. Jämställdhet i professorskåren är en kvalitetsfråga. Skillnaderna är stora mellan fakulteter och institutioner och insatser kommer att sättas in där andelen kvinnliga professorer är som lägst och där det finns förutsättningar att göra något. Universitetsledningen analyserar nu frågan med bistånd av Rådet för jämställdhet och jämlikhet. Här en bild till från det gångna årets resor, denna gång i Kina. Det är inte så att jag reser utomlands hela tiden, men jag gör en längre resa per termin, i våras till USA, förra hösten till Kina. Jag upplever att Stockholms universitet blir väldigt väl mottaget. Den här bilden är från Tsinghua University, tillsammans med Peking University och Fudan University, vilka jag också besökte, ett av Kinas främsta universitet. Jag är angelägen om att vi fortsätter att utveckla de internationella kontakterna. De 38 milj kronor som vi förra året fördelade till institutionerna var mycket efterfrågade och jag har fått

5 många frågor om en fortsättning. Satsningen riktades särskilt till våra så kallade partneruniversitet. Det är en lista på ett 30-tal universitet, men det är ingen statisk lista, vi är beredda att dra ifrån och lägga till utifrån hur samarbetet utvecklar sig. Syftet är att fokusera på ett begränsat antal universitet för att få en större effekt jämfört med om vi bara sprider ut resurserna ad hoc på kanske flera hundra lärosäten. Jag har sagt det många gånger. Vår internationella ställning är grundläggande för Stockholms universitets långsiktiga berättigande och framgångsrika framtida utveckling. Vårt arbete med internationalisering står fortsatt mycket högt på agendan. Vi diskuterar nu i universitetsledningen nya initiativ och insatser för att utveckla vårt internationella samarbete. Lärarutbildningen Albano Forskningspropositionen Lärarutbildningen har varit en stående punkt vid detta tillfälle i flera år. Den tilltänkta institutionsstrukturen är från och med 1 juli helt genomförd och vid årsskiftet flyttar den sista institutionen från Konradsberg till Frescati. Stockholms universitet blir unikt genom att vi får en i fakultets- och områdesorganisationen helt integrerad lärarutbildning. Alla har kanske inte gillat denna planering men den är en grundbult i integrationen. Lärarutbildningen ska vara hela universitetets angelägenhet. Förvaltningschefen ska strax berätta mer om våra aktuella byggnads- och lokalfrågor. Jag ska bara ta upp en sak, utbyggnaden av Albano, i synnerhet nu när Sten Nordin är här. Jag är säker på att han håller med mig om att högre utbildning och forskning tillhör vårt samhälles viktigaste framtidsfrågor och det gäller särskilt Stockholmsregionen som växer mer än övriga delar av landet. Stockholms universitet ska naturligtvis bidra till utvecklingen av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen. I Frescati finns små möjligheter till utbyggnad, men i Albano, som under lång tid tagits i anspråk för industri och annan verksamhet, även studentbostäder, kan universitetet få de nya lokaler som behövs för att tillgodose framtidsbehovet av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen. Stockholms universitet, Frescati och Albano ligger som bekant i Nationalstadsparken och det finns företrädare för miljöorganisationer som är uttalade motståndare till universitets utbyggnad. Skyddet av nationalstadsparken är emellertid fullt förenligt med utbyggnad i Albano och den nödvändiga utvecklingen av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen. Jag hoppas att alla anställda tar del av planerna och stöder projektet. Det är oumbärligt för vår framtid. I oktober ska regeringen lägga fram nästa forskningsproposition, eller forsknings- och innovationspropositionen som den egentligen heter. Det är fyra år sedan sist. Då genomfördes en betydande höjning av forskningsresurserna, från 25 till 30 mrd kr årligen i statliga forskningsmedel. Det har tagit tid för universiteten att växla upp till den högre nivån med stora sparade myndighetskapital som följd. Det har gjort att utbildningsministern vid upprepade tillfällen sagt att vi inte kan räkna med någon större höjning denna gång.

6 Satsningarna kommer huvudsakligen att bli på de stora anläggningarna ESS och MAXIV i Lund och SciLifeLab i Stockholm och Uppsala. Nu i augusti kan man emellertid höra att något har hänt. Det goda statsfinansiella läget gör att Sverige nu kan investera för framtiden. Såväl statsministern som utbildningsministern har i sina sommartal i augusti talat om det resurserna till forskning ska öka. Det handlar om ytterligare ett antal mrd kr per år. Även om den ekonomiska situationen på enskilda institutioner och institut kan se olika ut är ändå min slutsats att de ekonomiska framtidsutsikterna för Stockholms universitet är goda. Förutom de nytillskott vi bör få med forskningspropositionen har jag goda förhoppningar om ytterligare bidrag från olika externa källor. Vi har också ett stort sparat myndighetskapital och prognosen visar att det kommer att växa ytterligare i år. Jag vill uppmana alla prefekter och föreståndare att satsa! Forskningsmedlen ska inte sparas till eventuella sämre tider. Det är en dålig strategi. Pengarna som vi får ska användas, annars får vi inga nya. Jag ska sluta med en bild till från det gångna årets resor, som en ytterligare illustration till det internationella inslaget i vår verksamhet. Den är från min födelsedag i januari, på toppen av Mt. Jasmin på Seychellerna. Jag hade faktiskt semester men medföljde en forskargrupp från Botaniska institutionen. Här sitter jag med en av de lokala botanisterna och med Kent Kainulainen, postdoc vid Botaniska institution. Runt omkring oss växer Glionnetia sericea, en av de växter som nu studeras av forskarna på Botaniska institutionen. De håller på med växternas invandringshistoria på öarna i Indiska oceanen. Varför ska vi hålla på med detta på Stockholms universitet? Ja varför skulle vi inte? Hela världen ska vara vårt arbetsfält. År 2005 satte vi upp en vision för Stockholms universitet. Jag tror ni kan den. Vi närmar oss 2015. Då får vi utvärdera om vi nått målet, om utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter uppnått en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Det är några år kvar. Jag hoppas, tror, förväntar mig ja jag är säker på att ni alla bidrar till att vi når målet. Tack för er medverkan.