Rektor Kåre Bremers tal vid upptakten

Transkript

1 1 Rektor Kåre Bremers tal vid upptakten Kära medarbetare, lärare, forskare, prefekter, föreståndare, alla ni som på olika sätt bidrar till vår verksamhet, varmt välkomna till detta nya arbetsår. Hjärtligt välkommen också till externa gäster och då särskilt mina rektorskolleger från KI och KTH: Harriet Wallberg-Henriksson och Peter Gudmundson. De har lovat att berätta om aktuella frågor vid KTH och KI. Det ger mig anledning att tala om våra goda relationer till och vårt omfattande samarbete med KI och KTH. Jag ska dock börja med att nämna något om det övergripande läget för grundutbildning och forskning i ett ekonomiskt och politiskt perspektiv. Utbildning Examensrätt i alla lärarutbildningar Internationella studenter Takbelopp och studentpeng Grundutbildningen Ett och annat har under sommaren och början av hösten inträffat som rör den högre utbildningen i Sverige och vid Stockholms universitet. Mycket glädjande är att vi nu fått examensrätt i alla de nya lärarutbildningarna. Under nästa år blir den nya institutionsorganisationen helt genomförd och då ska vi också till slut samla all lärarutbildning i Frescati. Fyra kvällar i höst ordnar vi panelsamtal med framträdande personer inom lärarutbildningen här i Aula Magna. Det första ägde rum förra måndagen med Sven-Eric Liedman, Maciej Zaremba och Anna Ekström som deltagare. Det är roligt att se att våra stora utbildningar håller ställningarna. Juristutbildningen vid Stockholms universitet är sedan flera år Sveriges mest sökta högre utbildning och ekonom-, psykolog- och socionomutbildningarna tillhör också landets mest populära utbildningar. Examen från Stockholms universitet lönar sig. Det var ett av mina budskap till de nya

2 2 studenterna när jag hälsade dem välkomna här i Aula Magna för ett par veckor sedan. Se bara på Fredrik Reinfeldt, Annika Falkengren och Prinsessan Madelene, alla med examen från Stockholms universitet. Med en sådan examen kan man åtminstone bli statsminister och storbanksdirektör. Vi kan notera en liten ökning i antalet inresande utbytesstudenter, och ökningen är relaterad till fler studentutbytesavtal på institutionsnivå. Det är bra och här kan vi göra mer för att få hit fler internationella studenter. Hur har det då gått med antalet betalande studenter? Det är 73 studenter som har betalt den nya avgiften och av dessa har 27 fått avgiften betald genom stipendier. De betalande studenterna kommer främst från USA, Kina och Ryssland, men även från Iran, Japan, Serbien, Turkiet, Ukraina, Indien och Sydkorea. Jag tycker det är ett hyfsat resultat, men siffran ska naturligtvis stiga i framtiden. Stockholms universitet ska vara ett internationellt välrenommerat och eftersökt universitet, även om man måste betala en studieavgift. På tisdag kommer regeringens budgetproposition men huvuddragen av det som rör universitet och högskolor presenterades redan förra fredagen. Som en följd av att många lärosäten inte fått examensrätter i de nya lärarutbildningarna kommer platser att omfördelas mellan lärosätena. Det handlar främst om förskollärare och grundlärare. Stockholms universitet är det lärosäte som får den största utökningen, vilket känns mycket bra, det är ett kraftfullt erkännande av vår kapacitet. Vidare ska grundutbildningen minskas i landet som helhet, mot bakgrund av att ungdomskullarna går ner de kommande åren. Takbeloppen ska minskas med 440 milj kr och pengarna istället användas till en höjning av ersättningen per student. Regeringen har valt att dra in takbelopp i proportion till hur många inaktiva studenter det förmodas finnas på respektive lärosäte. Lärosäten med förhållandevis låg genomströmning, däribland många högskolor med mycket distansundervisning men även t ex Stockholms universitet som har många orienteringskurser, får de största nedskärningarna. Pengarna ska återföras till lärosätena som kvalitetssatsningar. Det mesta, 400 milj går till höjning av hås-ersättningen inom humaniora-samhällsvetenskap från och med Lärosäten med mycket utbildning inom detta område får alltså tillbaka mest av det indragna takbeloppet. Exakt vad detta kommer att innebära på de enskilda institutionerna går inte att säga utan detaljerade beräkningar efter analys av budgetpropositionens tabellverk. Jag vet dock att Stockholms universitet som helhet tillhör vinnarna i denna omläggning av grundutbildningens finansiering. Framtiden ser mycket mörk ut för många små högskolor och mindre universitet. Det talas om sammanslagningar eller till och med nedläggningar. Vi på Stockholms universitet och andra stora universitet tillhör de lyckligt lottade. Vi kan se framtiden an med tillförsikt och kommer att klara oss mycket bra trots den förväntade nedgången i studenttillströmning de kommande åren.

3 3 Forskning Forskningspropositionen Särskilda satsningar i höst Nordforsks bibliometrirapport Forskning Vi ska inte räkna med några större nyheter beträffande forskningen i höstens budgetproposition. Det är redan tidigare bestämt att vi kommer att få en årlig ökning med mkr, den exakta siffran återstår att se. Exakt hur vi ska använda dessa resurser ingår i universitetsstyrelsens budgetbeslut som fattas i november och vi diskuterar just nu i rektorskonseljen, dvs universitetsledningen, fakultetsledningarna och studentkårens ledning, förslaget till beslut. De större nyheterna beträffande framtidens forskningsfinansiering kommer i nästa forskningsproposition som läggs fram om ett år. Vi liksom övriga universitet och högskolor har fått en inbjudan att lämna synpunkter före årsskiftet. Det kommer vi också att diskutera i rektorskonseljen. Min förhoppning är att forskningspropositionen ska bli ett genombrott i finansieringen av SciLifeLab, vår med KI och KTH gemensamma storsatsning för molekylär biovetenskap och medicin. Jag hoppas naturligtvis också på en förstärkning av fakultetsanslagen. Det är dock besvärande att vi liksom andra stora universitet nu under en lång rad år sparat stora forskningsresurser och enligt den prognos vi gjort i delårsbokslutet fortsätter sparandet även under år Jag hoppas prognosen slår fel så att vi inför forskningspropositionen kan visa att vi inför framtiden behöver en förstärkning av fakultetsanslagen. Förra året nämnde jag att Stockholms universitet kommit mycket väl ut i Vetenskapsrådets bibliometriska analys av hur svensk forskning publiceras och citeras. Strax före sommaren kom från Nordforsk en ny bibliometrianalys av publiceringen från de nordiska universiteten. Jag gläds igen när jag ser hur även denna rapport visar på vår starka ställning och genomslagskraften i vår forskning, som enligt rapporten i genomsnitt citeras mer än 30% över världsgenomsnittet. Men vi får inte slå oss till ro. Det finns en förbättringspotential på flera institutioner. Det framgår av de bibliometriska analyser som vår bibliometriker nu gjort i flera år. Jag vill uppmana er att ta del av hans rapporter. Jag läser dem noga. De finns på universitetsbibliotekets hemsida.

4 4 Inför 2012 Vid årsskiftet får vi som bekant en ny organisation och en delvis ny universitetsledning. En områdesnämnd för de tre fakulteterna för humaniora, samhällsvetenskap och juridik inrättas för strategisk ledning och styrning av HS-området. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden blir tillika områdesnämnd för naturvetenskap. Två nya vicerektorer för humaniorasamhällsvetenskap respektive naturvetenskap kommer att utses. Jag är övertygad om att detta kommer att stärka vårt universitet och lyfta fram naturvetenskapen och HS-området så som de förtjänar att synas inom utbildnings- och forskningspolitiken. Jag kommer under året att fortsätta mina rundvandringar på universitetet. I första hand kommer jag besöka större enheter inom förvaltningen, gemensamma verksamheter som universitetsbiblioteket, vissa enheter inom fakulteterna som inte kom med i den i våras avslutade rundan av institutionsbesök, samt eventuellt några institutioner som genomgått större förändringar. Det blir också några utlandsresor för att stärka våra internationella samarbeten, i november till ett antal universitet i Kina, närmare bestämt Peking University, Fudan University, Jilin University och Tsinghua University. Efter årsskiftet blir det en eller två resor till USA. Jag räknar med att besöka University of Illinois förhoppningsvis tillsammans med rektorerna för KI och KTH. KI och KTH Det är sådant vi borde göra mer av, dvs att uppträda tillsammans, KI, KTH och Stockholms universitet. Det är väl bekant att jag tycker att våra tre universitet borde gå samman till ett komplett universitet i Stockholm. Jag vet inte när, eller ens om, detta kan realiseras. Idag vill jag säga något om de samarbeten vi har med KI och KTH och hur vi skulle kunna utveckla dessa. Låt mig börja med några exempel på existerande större samarbeten mellan två eller alla tre av våra universitet. Jag tänker inte ge mig på att beskriva eller kommentera dessa. Då får vi hålla på till sent ikväll. Men jag vill ändå visa ett urval för att ge er en bild. Listan kan göras längre, mycket mycket längre om vi går ner på kurs- och projektnivå.

5 5 SciLifeLab AlbaNova Vetenskapens Hus Life Science Imaging Aging Research Center Stockholm Stress Centre Stockholm Brain Institute Stiftelsen Vetenskapsstaden Numerisk analys och datalogi Campus IT-universitetet i Kista Stockholms matematikcentrum Centre for Health Equity Studies Stockholm Bioinformatics Centre Centrum för strålskyddsforskning Nordiskt institut för teoretisk fysik Centrum för molekyl- och systembiologi Stockholm Centre for Health Care Ethics Center for Technology in Medicine and Health The International Neuroinformatics Coordinating Facility Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Jag har anlitat en expert från utbildningsdepartementet, Tim Ekberg, för att göra en studie av förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan KI, KTH och Stockholms universitet. Tim Ekberg är idag administrativ direktör på Södertörns högskola men har till nyligen arbetat 10 år på utbildningsdepartementet i flera funktioner med nära anknytning till universiteten. Hans rapport publiceras idag, den finns utlagd på Stockholms universitets hemsida där ni kan ladda ned den och läsa. Tim Ekberg har intervjuat dekaner, prodekaner, skolchefer, förvaltningschefer och andra centralt placerade chefer men inte rektorerna vid KI, KTH och Stockholms universitet. Sammanfattningen av vad dessa ledande personer säger om samarbetet är mycket intressant läsning. Jag ska här återge några delar. Av intervjuerna framgår att samarbetet ökar mellan stockholmsuniversiteten, framförallt inom forskningen. Samtliga intervjuade påpekade på olika sätt att KI, KTH och Stockholms universitet i ökad utsträckning behöver varandra och i allt större omfattning behöver varandras kompetens. De intervjuade menar också att samarbetet fungerar väl, generellt sett, men många påpekar samtidigt att det också finns problem.

6 6 Det som framför allt försvårar samarbetet är olika regler och rutiner vid de olika lärosätena. Några konkreta problem är att liknande utbildningar ger olika poäng, att förkunskaperna är olika vid gemensamma utbildningar på högre nivåer och att det finns olika rutiner och ersättningsnivåer för liknande utbildningar. Kunskapen om vad man gör på de olika universiteten är tämligen begränsad, enligt många av de intervjuade. För att kunna bygga samarbeten behövs en bättre förståelse för varandras verksamhet och organisationer. På olika sätt behöver det göras enklare att hitta ingångar och mötesplatser. Alla ser potentialer för ett vidare samarbete inom många områden. Ett område som speciellt lyfts fram av många är utbildningar inom avancerad nivå (master). Det skulle kunna skapas betydligt fler gemensamma utbildningar på avancerad nivå där studenterna kan komma åt det bästa hos de olika lärosätena. Många av de intervjuade talade sig även varma för ett ökat samarbete inom forskarutbildningarna. Alla som intervjuades är rörande överens om att ett fördjupat och mer systematiserat samarbete bör utvecklas mellan Karolinska institutet, KTH och Stockholms universitet. Jag blev glad när jag läste rapporten, framförallt när jag läste vilken positiv attityd och stark vilja till ökat samarbete som kommer till uttryck i intervjuerna med de ledande personerna vid alla tre universiteten. Jag får återkomma till hur vi ska ta detta tillvara och gå vidare med samarbetet. En lärdom som jag drar är att vi måste lära känna varandra ännu mer. Det är också en anledning till att jag bett rektorerna för KI och KTH att komma hit och berätta om sin verksamhet och sina aktuella frågor. Därmed får jag lämna över till mina båda kolleger vid KI och KTH, först Harriet Wallberg- Henriksson, rektor för Karolinska institutet.