Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa

Relevanta dokument
Hälsolitteracitet. tydlig kommunikation för en god och jämlik hälsa. Louise Hjortenfalk Hälsoplanerare. Folkhälsoenheten Region Uppsala

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande arbete på BVC

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande arbete på BVC

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Jämlik hälsa och vård

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Patientlagen 2014:821

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Att mötas i hälso- och sjukvården

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Nationella riktlinjer 2010

Det här är dagens minsta textstil

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Lära om diabetes eller lära för livet

Beredning Nord. Ledamöter

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Prevention och folkhälsoarbete

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

SFHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för funktionell hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.0 Oktober 2014

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Validering i Sörmland

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare

Vad är e-hälsa? Moderator: Ingrid Lindberg. Dan Östergaard

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Att utveckla en hälsofrämjande

Jag har ju sagt hur det ska vara

Levnadsvanedag 29 november

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Jämlik hälsa och vård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

Transkript:

Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Folkhälsoenheten

"Problemet med kommunikation är illusionen att den har förekommit". George Bernard Shaw, Irländsk dramatiker och författare

Kvinnor får lättare förkylningar än män

Se filmen här

Hälsolitteracitet Hälsolitteracitet är relaterat till litteracitet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet Sorensson et al, 2012

Centrala värden i hälsolitteracitet Omsorg Rättvisa och jämlikhet Autonomi och självbestämmande Empowerment och delaktighet Människovärde och integritet

Dimensioner av hälsolitteracitet Funktionell hälsolitteracitet Förmågan att kunna läsa och skriva för att kunna ta del av den kunskap som behövs för att fungera i vardagen. Förstå muntlig och skriftlig hälsoinformation samt kunna ta del av undervisning om hälsa Interaktiv/kommunikativ hälsolitteracitet Förmågan att använda ny terminologi och förvärva ny information för att kunna sätta mål och lösa problem samt att dela med sig av den nya kunskapen. Kritisk hälsolitteracitet Förmågan att förvärva; att uppfatta, känna igen och förstå; att analysera, välja och värdera samt att utnyttja hälsoinformation.

Polariserat eller komplext fenomen Låg hälsolitteracitet Hög hälsolitteracitet

God hälsolitteracitet Kännetecken: Kan söka, hitta, analysera och värdera hälsoinformation Planera, fatta beslut och uppnå livsstilsförändringar för att främja och förbättra den egna hälsan Förstå varför undersökningar eller ingrepp sker Förstå information om medgivande, diagnoser och behandling Förstå text på förskrivningsetiketter och tidsbokningskort Lösa problem i en hälsorelaterad kontext Kommunicera och ifrågasätta för att förbättra hälsan Veta när och hur man söker vård Källor: Wångdahl, J, Socialmedicin, IFV, Uppsala Universitet. Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Mårtensson L, Hensing G: En introduktion till begreppet hälsolitteracitet, Sahlgrenska akademin

Bristande hälsolitteracitet Finns i alla delar av befolkningen Vanligare i vissa grupper Äldre personer Lågutbildade Kroniskt sjuka Låg socioekonomi/social status Personer från andra kulturer Interner

Hur känns det? Alla rellaf nem etni akil ttäl Röf ne dog snalab svärk tte lepsmas nallem nenys, nenagrosnalab i tarö, nlesnäk i neduh hco nenoitknuf i redel hco relksum. Ksisyf tetivitka rarttäbröf telepsmas hco raksnim neksir röf snalabo tgiditmas mos nagåmröf tta arerap ne snalabo rakö. Baserad på övning från American Medical Association Foundation & American Medical Association

Bristande hälsolitteracitet Vilka konsekvenser kan låg hälsolitteracitet få för en person? Inte hittar adekvat hälsoinformation Tar till sig massmediala budskap okritiskt Använder sig av osakliga källor Inte förstår hälsoinformation på det sätt som avses Utgår från att kunskap är oföränderlig Inte förstår vikten av hälsofrämjande insatser Inte deltar i hälsofrämjande interventioner Fattar inadekvata beslut baserade på okunskap Inte dyker upp vid planerade besök Vänder sig till fel instans vid ohälsa Söker behandling sent/i onödan Inte kan ge uttryck för ohälsa Råkar ut för felbedömning/behandling Inte följer instruktioner Inte känner till rättigheter och skyldigheter Wångdahl, J, Socialmedicin, IFV, Uppsala Universitet. Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt?

Många hinder på vägen Josefin Wångdahl, Socialmedicin, IFV, Uppsala Universitet. Migranters erfarenheter av och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande ur ett hälsolitteracitetsperspektiv. En studie med finansiering från Europeiska Flyktingfonden och Folkhälsomyndigheten.

Hur når vi ut? Vad sa läkaren att jag skulle göra innan jag kommer på återbesök? Vart går jag för att förnya receptet? Hur många gånger om dagen skulle jag ta medicinen? Jag läste i dagstidningen om en ny diet. Man går ner 5 kilo på en vecka!

Hälsolitteracitet i mötet med patienten Skapa förutsättningar för att förstå varann bättre: Använd öppna frågeställningar som inleds med ord som hur, vad, på vilket sätt eller berätta ex. hur ser du på det här med motion? Exempel på frågor att ställa istället för har du förstått? Jag vill vara säker på att jag har förklarat och informerat på ett bra sätt. Därför skulle jag vilja att du berättar för mig vad jag har sagt så jag inte missat någon viktig information. Om du skulle berätta för någon som står dig nära vad vi pratat om idag vad skulle du berätta då? Vi har pratat om en del saker som du ska/kan göra när du kommer hem. Skulle du kunna berätta för mig med egna ord vad du kommer att göra när du kommer hem?

Teach-back - en metod som bidrar till ökad patientsäkerhet Be patienten, med jämna mellanrum, och med egna ord berätta eller visa vad ni talat om. Detta för att få en återkoppling på hur väl du har informerat. Om patienten inte kan återge det ni talat om så hitta ett annat sätt att förklara på. Sammanfatta och bekräfta vad patienten har berättat för dig om sina besvär eller sin sjukdom. Använd vardagsspråk och var tydlig när du förklarar saker. Exempel: bröst smärta i stället för kärlkramp. Kombinera samtalet med pedagogiskt material, www.1177.se, skriftlig information, whiteboardtavla eller papper och penna. Lyft fram och upprepa de 3 viktigaste sakerna/informationen under besöket.

Använd situationerna för att träna vardagsspråk, med fokus på 1-3 viktiga punkter och Teach-back metoden. Situation 1 Patienten har just fått diagnosen högt blodtryck och kommer att behöva göra kostförändringar (mindre fet/kaloririk/salt mat) och påbörja medicinering. Ditt blodtryck har under de sista 3 besöken varit i genomsnitt 150/100 vilket ger diagnosen hypertoni. För att behandla detta behöver du ta en medicin som heter Seloken Zoc och göra livsstilsförändringar. Situation 2 Patienten har nyligen fått en stroke och kommer att behöva rehabilitering för att återfå fin- och grovmotorik. Rehabiliteringen innefattar gåträning och ADL. Som en följd av din stroke som du nyligen drabbades av kommer jag att förskriva intensiv fysio- och arbetsterapi. Du behöver gåträning och ADL. Jag kommer att följa dig hela behandlingen.

Många vinster Individnivå Bättre hälsa Ökad delaktighet och följsamhet i behandling Hälsosammare levnadsvanor Ökad patientsäkerhet Samhällsnivå Minskad ojämlikhet i hälsa Bättre folkhälsa Minskade hälso- och sjukvårdskostnader - Mindre antal sjukvårdsbesök och kortare sjukvårdsvistelser

Hälsolitteracitet i landstinget Utveckling av patientmaterial för kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor anpassat till personer med nedsatt kognitiv förmåga. Nytt material kring enkla råd (se Navet/Kunskapsbanken/sjukvård/Levnadsvanor Hälsa och habilitering). Syftet har varit att tydliggöra, förenkla och anpassa de befintliga enkla råden om levnadsvanor genom att anpassa texten och använda bildstöd.

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Hur kan vi bemöta och kommunicera på ett sådant sätt att personer förstår och kan ta beslut om sin egen hälsa? Vad gör vi i våra verksamheter för att underlätta för personer med begränsad hälsolitteracitet?

Vill du veta mer? Hemsida och nyhetsbrev www.halsolitteracitet.se Folkhälsoenhetens informationssida på extranätet www.lul.se/folkhalsoenheten Svensk artikel www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=17571 Svensk rapport www.socmed.gu.se/publicerat/rapporter_i_fulltextformat/halsolitteracitet/ Svenskt verktyg för bättre kommunikation inom vården http://jamlikvard.vgregion.se/upload/kjv/publikationer/f%c3%b6rst%c3%a5_mig_r%c3%a4tt_utskrift.pdf WHO dokument http://www.euro.who.int/ data/assets/pdf_file/0008/190655/e96854.pdf Verktyg för att bedöma hur hälsolitteracitet tas i beaktande i en verksamhet http://www.hsph.harvard.edu/wp-content/uploads/sites/135/2012/09/activitypacket.pdf Amerikansk sida med fakta, podcasts och verktyg www.healthliteracy.com Amerikansk sida med fakta, guider och verktyg www.health.gov/communication/literacy/#tools

Samtal med personer med låg hälsolitteracitet Film https://www.youtube.com/watch?v=ubpkdpghwaq&li st=fltqtqt7wcczhbomkkgtyoqw%20 (4 min)

Vi måste se till att skapa en organisation som på alla sätt uppmuntrar patienten att ställa frågor och vara en aktiv part. Dr. Rima Rudd Harvard School of Public Health