LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Relevanta dokument
Ledningssystem för elevhälsans psykologiska insats. Ledning och styrning av elevhälsans psykologiska insats enligt (SOSFS 2011:9)

Ledningssystem. för elevhälsans medicinska insats

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan

Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning SKUM

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insats

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Rutiner för f r samverkan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Patientsäkerhetsberättelse

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats i Ale kommun. År Datum och ansvarig för innehållet

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser i Norrtälje kommun

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(7)

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insatser

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Lagstiftning kring samverkan

Hur ska bra vård vara?

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

SOSFS 2011:9 ersätter

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Ledningssystem för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse 2017 KS2018/143/01

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska delen av elevhälsan i Västra Göteborg

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Transkript:

1 (7) 2017-06-14 ÄRENDE 5 BILAGA 1 DNR 2017/758 LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA I skollagen (2010:800) har det tidigare använda begreppet skolhälsovård ersatts av de medicinska insatserna i elevhälsan. Elevhälsan beskrivs i 2 kap. 25. De medicinska insatserna är en egen verksamhet i enheten elevhälsan, som utförs av skolsköterskor och skolläkare. Skollagen styr att det ska finnas en elevhälsa, dess sammansättning och ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. Sala kommun har en lokal modell för skolornas elevhälsoarbete i Sala kommun. Den som bedriver hälso- och sjukvård ska ha kunskap om de krav och mål i lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet är uppbyggt så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård. De lagar, allmänna råd/föreskrifter/handledningar som reglerar innehåll, ledning och kvalitet för de medicinska insatserna i elevhälsan finns i detta dokument. Här finns också en sammanfattning av SOFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

2 (7) Ansvarsfördelning VÅRDGIVARE Sala kommun, utbildningsnämnd och enheten elevhälsan är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Ledningen skall vara så organiserad att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vårdgivaren: ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning, ansvarar, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i enheten elevhälsan utses, har anmälningsplikt till socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) 7, ansvarar för att det finns ändamålsenliga lokaler för de medicinska insatserna i skolan, enligt HSL, se elevhälsans metodbok för Sala kommun. VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL Regleras i HSL 4 kap. 2, SOSFS 1997:8 samt SOSFS 2008:14. Det skall, enligt HSL, inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet (socialstyrelsen) som elever, föräldrar, personal och rektorer ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och kan inte överlåta detta till annan befattningshavare. Verksamhetschefen måste inte ha hälsooch sjukvårdsutbildning men får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling om hen inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen skall ha, att veta när ledningsuppgifter skall överlåtas till en annan med medicinsk

3 (7) kompetens för att säkerhetsställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. I Sala kommun benämns denna funktion medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA). Uppdraget ska vara skriftligt delegerat och väl definierat. När skälig anledning finns att misstänka att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra fara för patientsäkerheten ansvarar verksamhetschef på uppdrag av vårdgivare för att det finns rutiner för utredning och anmälan till socialstyrelsen. MEDICINSKT LEDNINGSANSVARIG SKOLSKÖTERSKA (MLA) Arbetar på skriftligt delegerat uppdrag av verksamhetschefen enligt HSL. MLA stödjer denne, elevhälsochef, rektorer, skolsköterskor och skolläkare i det systematiska kvalitetsarbetet. ELEVHÄLSOCHEF I mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan inom enheten elevhälsan i Sala kommun framgår att elevhälsochef ska besluta om elevhälsans organisation samt leda och samordna elevhälsans insatser ute på skolorna. För att kravet på god vård och patientsäkerhet skall kunna uppfyllas i elevhälsoarbetet ska elevhälsochef: verka för att det finns ändamålsenliga lokaler enligt HSL. Om så inte är fallet skall elevhälsochefen ta upp detta med verksamhetschef/vårdgivare, verka för att det finns adekvat utrustning enligt HSL, se skolsköterskornas metodbok, anställa skolsköterska och skolläkare med rätt kompetens samt tillräcklig omfattning i samråd med MLA, tillsätta vikarie vid längre vakans av skolsköterska, verka för att skolsköterskor deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetens kompetensutbildning, verka för att det finns rutiner så att skolsköterskor och skolläkare får inloggning till Sala kommuns olika system i samband med anställningsstart. meddela användarnamn på nyanställd skolsköterska/skolläkare utan dröjsmål till den lokala systemförvaltaren (LSA) som ger behörigheter i det kommungemensamma IT-stödet för journalföring PMO. SKOLSKÖTERSKA OCH SKOLLÄKARE Önskvärt är att skolsköterska skall ha specialistutbildning till distriktsköterska, barnsjuksköterska eller ha examen från skolsköterskeprogrammet.

4 (7) Önskvärt är att skolläkaren ska ha specialistkompetens i barn och ungdomsmedicin, allmänmedicin med barn- och ungdomskompetens eller barnoch ungdomspsykiatri. Skolsköterska och skolläkare arbetar under eget yrkesansvar, enligt 6 kap. 2 patientsäkerhetslagen. De ska vara väl förtrogna med innehållet i och arbeta efter Sala kommuns metodbok för skolhälsovården där basprogrammet ingår. Skolsköterska och skolläkare har, som all hälso- och sjukvårdspersonal, anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa, enligt SoL 2001:453, 14 kap. Beskrivning av rutiner SALA KOMMUNS METODHANDBOK FÖR SKOLHÄLSOVÅRDEN Sala kommuns Metodhandbok för skolhälsovården beskriver metoder och rutiner för skolsköterskans och skolläkarens arbete, samt rutiner för samverkan inom skolan och med utomstående aktörer. Metodhandboken finns tillgänglig på den gemensamma plattformen. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE Barnets/ungdomens bästa, enligt FN:s barnkonvention skall vara grundregel i alla möten med eleven. Elev och vårdnadshavare skall bemötas med omtanke och respekt oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religiös tillhörighet etc. Elev och vårdnadshavare ska informeras och göras delaktig i skolhälsovården. Skolsköterskans och skolläkarens arbetssätt skall vara salutogent och perspektivet hälsofrämjande samt förebyggande. Skolsköterskor och skolläkare skall vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet genom att följa basprogram, fastställda rutiner och metoder i enlighet med metodboken. De ska också samverka med hälso- och sjukvård, socialtjänst, myndigheter och andra för elevernas bästa. Rutiner när tillämpning av metoder i Sala kommuns metodbok för skolhälsovård behöver förändras. Skolsköterskorna reviderar metodboken regelbundet i samråd med ansvarig skolsköterska för metodbok och MLA. Skolsköterskor och skolläkare rapporterar önskemål och felaktigheter till MLA och/eller elevhälsochef. MLA implementerar och följer upp nya metoder och rutiner lokalt.

5 (7) MLA svarar för att säkra produktval och säker teknikanvändning. Rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att upprätthålla kvalitet och hög patientsäkerhet. MLA deltar i meritvärdering och vid behov i anställningsintervju vid nyanställning av skolsköterskor och skolläkare. RISKANALYS Nyanställd skolsköterska skall närvara vid yrkesspecifik introduktion med någon av de erfarnare skolsköterskorna. Ansvar för att detta planeras in ligger på MLA. Skolsköterska bör delta i de yrkesspecifika fortbildningarna som erbjuds lokalt och regionalt. MLA ansvarar för att det planeras. Den lokala metodboksansvarige skolsköterskan ansvarar för att gruppen skolsköterskor och MLA utvecklar och reviderar innehållet i metodboken. MLA ansvarar för att alla skolsköterskor följer innehållet i metodboken. Lokal systemförvaltare (LSA) ger kontinuerlig utbildning och uppföljning av det kommungemensamma IT-stödet för journalföring, PMO till hela elevhälsan. LSA får kontinuerlig fortbildning i PMO av den Centrala systemförvaltaren. Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten: Elevhälsochef, skolsköterska och skolläkare identifierar och rapporterar till MLA vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. MLA gör tillsammans med skolsköterska och skolläkare en bedömning och riskanalys samt informerar elevhälsochef och verksamhetschef för åtgärder. MLA återför bedömningen till verksamheten lokalt. Metodboksanvarig skolsköterska aktualiserar till skolsköterskegruppen samt MLA om metoder eller rutiner som behöver ändras i metodboken. Elevhälsochef, MLA, skolsköterska och skolläkare rapporterar till verksamhetschef när skälig anledning finns att misstänka att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra fara för patientsäkerheten.

6 (7) EGENKONTROLL Rutiner för regelbunden och behovsanpassad granskning av metoder och vårdprocesser MLA ansvarar för att informera, sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar lokalt och för att redovisa resultatet i den sammanhållande kvalitetsberättelsen. Områden som granskas regelbundet är lokaler och utrustning, journaldokumentation och remisshantering, läkemedelshantering, vaccinationsrutiner, mottagningsrutiner samt hälsobesök. Skolsköterskor ansvarar för att kalibrering av medicintekniska produkter sker enligt produktanvisning med stöd av den skolsköterska som ansvarar för detta. UTREDNING AV AVVIKELSER Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter. Kontaktuppgifter till elevhälsochef och verksamhetschef enligt HSL ska finnas tillgängliga för elever, föräldrar, personal samhällsorgan, organisationer och andra. MLA och elevhälsan är stödjande funktioner i frågor som rör patientsäkerheten. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsaker och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Skolsköterska och skolläkare ska rapportera negativa händelser till elevhälsochef och MLA. Särskilt system för detta finns via personalingången på Sala kommuns hemsida. Lisa medarbetare. https://adato.sala.se/lisa/?reg=avvikelse Skolsköterska skolläkare ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om händelsen, att de får ge sin upplevelse av händelsen samt uppmärksammas på möjligheten att själva kontakta patientnämnden. Skolsköterskan eller skolläkaren dokumenterar i skolhälsovårdsjournalen. MLA ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov, samt ansvarar för åtgärder och tidsplan. Berörd skolsköterska och skolläkare bör ingå i analysteamet. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att liknande händelser inte inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.

7 (7) MLA sammanställer och återför resultatet från händelseanalysen till vårdgivaren samt redovisar årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren (verksamhetschefen) snarast anmäla till socialstyrelsen enligt Lex Maria. Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredningen visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vård skada. Skolsköterska och skolläkare skall utan dröjsmål rapportera till elevhälsochef och MLA händelser som medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande enligt http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-10-28 MLA ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-10-28, särskild blankett finns på socialstyrelsens hemsida. MLA rapporterar till verksamhetschef enligt HSL och vårdgivaren samt informerar elevhälsan. Elev och vårdnadshavare ska informeras om anmälan enligt Lex Maria. Skolsköterska/skolläkare i samråd med MLA ger informationen samt dokumenterar i skolhälsovårdsjournalen. Dokumentationsskyldighet RUTINER FÖR DOKUMENTATION FÖR SKOLSKÖTERSKOR OCH SKOLLÄKARE. I metodboken för skolhälsovård finns rutiner för dokumentation och journalhantering noggrant beskrivet enligt SOSFS 2008:14. Likaså för det kommungemensamma IT-stödet för journalföring, PMO, finns särskild handbok. Lokal systemförvaltare (LSA) ger behörighet till PMO samt informerar om gällande bestämmelser. Skolsköterska, psykologer och skolläkare är professioner som har behörighet att och ska dokumentera all vårdkontakt i skolhälsovårdsjournal. Andra professioner så som rektorer, speciallärare, kuratorer som ingår i den lokala verksamhetens elevhälsoteam bör dokumentera elevärenden i PMO, och då under fliken elevakt, där de har sin behörighet men inte skyldighet. PMO är kvalitetssäkrat enligt Sala kommuns informationssäkerhetspolicy och uppfyller krav på spårbarhet enligt patientdatalagen. Elever utan fullständigt personnummer dokumenteras i PMO, i vissa fall även de med skyddad identitet då ett fingerat namn och personnummer skapats (finns) för bruk inom skolan. I vissa enstaka fall dokumenteras vårdkontakten i pappersjournal.