DEN REGIONALA KÄRNAN FLEMINGSBERG i Huddinge och Botkyrka kommuner

DEN REGIONALA KÄRNAN FLEMINGSBERG i Huddinge och Botkyrka kommuner Gemensamma planeringsförutsättningar JUNI 2007

Sammanfattning Botkyrka kommun och Huddinge kommun vill med detta arbete bidra till att den regionala kärnan Flemingsberg, med stadsdelarna Tullinge, Grantorp, Visättra och Björnkulla, förenas i en gränsöverskridande stadsbyggd i flera dimensioner, en regional kärna. Utvecklingen av en regional kärna mellan två kommuner är en helt ny uppgift som inte har sin givna lösning. Arbetet är både långsiktigt och handlingsinriktat. Inspirerande miljöer för forskning, utbildning, sjukvård, rättsväsende och näringsliv ska skapas. Målet är att utveckla ett komplement till stadskärnan utanför city med en intressant variation av bostäder och arbetsplatser - en regional kärna för nya och spännande samarbeten. Utvecklingen av den regionala kärnan berör både Botkyrka kommun och Huddinge kommun. Genom att arbeta gemensamt med en fördjupning av översiktsplanerna kan man bortse från den administrativa kommungränsen och få en sammanhållen planering av området. Denna rapport är det första steget i arbetet, så kallade Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF). Här anges inriktning och lämplig avgränsning av det område som planeringen ska avse. De gemensamma planeringsförutsättningarna ska behandlas av kommunstyrelserna i bägge kommunerna innan nästa planeringssteg inleds. De gemensamma planeringsförutsättningarna belyser följande punkter Mål och inriktning Avgränsning av området Hållbar samhällsutveckling Befintliga förutsättningar Stads- och landskapsbilden Upplysningar Upplysningar och information om förslag till gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) lämnas av: Lena Fyrvald, samhällsplanerare Exploateringsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge kommun 141 85 Huddinge Tfn: 08-535 313 95 Fax: 08-535 313 80 Mob: 0709-75 04 56 E-post: lena.fyrvald@huddinge.se Webb: www.huddinge.se Per-Anders Framgård utvecklingschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun 147 85 TUMBA Tel 08-530 615 40 Mob: 0708-89 18 83 E-post: per-anders.framgard@botkyrka.se Webb: www.botkyrka.se 2

Innehåll Sammanfat tning... 2 De gemensamma planer ingsför utsät tningar na belyser följande punk ter... 2 Upplysningar... 2 Innehåll... 3 1. Bakgr und och sy f te... 7 Ut vecklingsprogram för den regionala kär nan Flemingsberg... 7 Sy f te... 7 Målbild... 8 Uppdrag... 8 2. Området... 11 Avgränsning... 11 Omgivningar... 11 Samband med omvär lden... 12 3. Hållbar samhällsut veckling... 15 Hållbar hetens tre dimensioner... 15 Miljömässiga aspek ter... 16 Sociala aspek ter... 17 Ekonomiska aspek ter... 17 4. Inr ik tning... 19 En integrerad stadsbygd... 19 O f fentliga platser... 19 Fysiska bar r iärer... 19 Vik tiga samband inom området och i dess när het... 19 Kommunikationer... 19 Handel... 20 Landskap... 20 Historiska ankny tningar... 20 5. För utsät tningar... 21 Gällande planer... 21 Pågående planer... 23 Mar kägoför hållanden... 24 Historik... 25 Stadsbilds - och landskapsanalys... 25 Ser vic e... 28 Idrot ts- och fritidsver ksamheter... 29 Bef intliga ver ksamheter... 29 Traf ik och kommunikationer... 29 Biltraf iken i framtiden... 31 Buller... 31 Luf t föroreningar... 31 Risk fak torer... 31 6. For tsat t ar bete... 3 3 Beräknade kostnader... 3 3 Tidplan... 3 3 Parallella uppdrag... 3 3 Miljöbedömning... 3 4 Utredningar... 3 4 Kommunikationsinsatser... 3 4 Medver kande tjänstemän... 3 5 St yrgr upp... 3 5 A r betsgr upp... 3 5 Källför teckning och referenser... 3 5 3

4

DEN REGIONALA KÄRNAN FLEMINGSBERG i Huddinge och Botkyrka kommuner Gemensamma planeringsförutsättningar JUNI 2007 5

6

1. Bakgrund och syfte Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg Flemingsberg är utpekat som en regional kärna i Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) från år 2001. Med detta menas ett område som kan fungera som komplement till Stockholms innerstad. Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun har tillsammans initierat ett gemensamt arbete för att stimulera utvecklingen av den regionala kärnan Flemingsberg. Ett utvecklingsprogram är under framtagande med en vision för den regionala kärnan Flemingsberg. Den övergripande strategin för Stockholmsområdet enligt regionplanen: Från monocentrisk region med huvusakligen radiell trafik till flerkärnighet med förbättrade tvärförbindelser Vision Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens mest betydelsefulla centrum för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande. Flemingsberg är också en eftertraktad boendemiljö med ung och internationell befolkning. Flemingsberg är känt som en plats där kunskap driver näringslivet. Två delar i utvecklingsprogrammet handlar om att utveckla området med mer arbetsplatser och bostäder och att förbättra stadsmiljön. Detta är viktiga inslag om området ska kunna fungera som en regional kärna. För att möjliggöra dessa delar i utvecklingsprogrammet har arbete med en fördjupning av översiktsplanerna för den regionala kärnan Flemingsberg, i fortsättningen kallat Flemingsberg, initierats. Arbetet sker i samverkan mellan Huddinge kommun och Botkyrka kommun. Syfte Fördjupning av översiktsplanerna Med en fördjupning av översiktplanerna tas ett helhetsgrepp på planeringen av området. Ambitionerna med området är höga och förutsättningarna är mycket spännande. För att alla förändringar ska sträva åt samma håll är det viktigt med en gemensam framtidsbild av Flemingsberg. Genom att arbeta gemensamt kan man bortse från den administrativa kommungränsen och få en sammanhållen planering av området och uppnå följande: Visa för omvärlden vilka intentioner kommunerna har för området i framtiden Genomföra en förankrad planeringsprocess där alla aktörer ges möjlighet att delta I tidigt skede ta reda på var målkonflikter och motstridiga intressen förekommer Kartlägga vilka statliga och övriga intressen som finns i området. Det slutgiltiga dokument ska kunna fungera som program för kommande detaljplanearbete. Gemensamma planeringsförutsättningar ett första steg Detta dokument är det första steget i arbetet med en fördjupning av översiktsplanerna, så kallade gemensamma planeringsförutsättningar (GPF). Syftet är att: Ange området som en fördjupning av översiktsplanerna ska omfatta. Ange inriktning för fördjupning av översiktsplanerna Kartlägga de viktigaste planeringsförutsättningarna Dessutom ska de gemensamma planeringsförutsättningarna ange hur det fortsatta arbetet ska bedrivas och vilken tidplan och budget som ska gälla 7

Målbild Målbilden är att Flemingsberg ska utvecklas till ett starkt centrum för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, forskning, vetenskap och nyföretagande. Samtidigt ska där finnas attraktiva boendemiljöer. Fördjupningen av översiktsplanerna för den regionala kärnan Flemingsberg ska skapa möjlighet för denna utveckling. Arbetet tar sin utgångspunkt i en hög befolkningstillväxt och ett stort tillskott på arbetsplatser. Stockholmsregionen beräknas växa med ca 20 000 invånare per år den kommande tioårsperioden. Redan år 2015 beräknas 2,1 miljoner människor bo i länet. En stor del av denna tillväxt ska ske i de regionala kärnorna, vilket innebär ett stort tillskott av bostäder i Flemingsberg. Målbilden är att Flemingsberg år 2030 har utvecklats till ett fullvärdigt komplement till stadskärnan, med ett stort antal bostäder och arbetsplatser. Över 20 000 personer kan komma att bo i området och 35 000 arbetsplatser finnas där år 2030. Dessutom ska den regionala kärnan fungera som centrum för ett närområde med ca 70 000 invånare, dvs. i samma storleksordning som en mellanstor svensk stad. Uppdrag från kommunstyrelsen i Botkyrka kommun Kommunstyrelsen i Botkyrka har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att inleda ett arbete med en fördjupning av översiktsplanen för den regionala kärnan Flemingsberg genom att ta fram en förstudie. En stor utmaning för fördjupningen av översiktsplanerna är att möjliggöra denna starka utveckling av verksamheter, många gånger storskaliga sådana, och befolkning, samtidigt som området får en mänskligare skala och miljön ges ett attraktiv och trivsam utformning. Uppdrag För att genomföra en fördjupning av översiktsplanerna för den regionala kärnan Flemingsberg har följande beslut fattats i respektive kommunstyrelse. Uppdrag från kommunfullmäktige i Huddinge kommun Kommunfullmäktige i Huddinge kommun fattar årligen beslut om en projektplan i vilken de samhällsbyggnadsprojekt som kommunen ska arbeta med den kommande 3-årsperioden beskrivs. I maj 2006 antogs projektplanen för 2007-2009. I denna beslutades att utvecklingen av de regionala kärnorna i kommunen ska ha fortsatt hög prioritet och att en fördjupning av översiktsplanen för Flemingsberg ska tas fram. Denna inriktning kvarstod i den nya projektplan som beslutades i maj 2007. Den regionala kärnan Flemingsberg och dess närområde 8

2. Området Illustration över området Avgränsning Området som kommer att behandlas avgränsas av Flemingsbergsskogens naturreservat i sydöst, Glömstavägen i norr, Katrinebergsvägen i nordväst och Södra Parkhemsvägen samt Västerhaningevägen i sydväst. Detta område är att betrakta som kärnområdet i den regionala kärnan Flemingsberg. Området består av en rad utspridda enklaver bestående av institutioner, flerbostadshus samt villabebyggelse. Kommunerna binds samman av järnvägen, Huddingevägen, Alfred Nobels Allé samt Katrinebergsvägen. Det området som kommer att studeras i fördjupningen av översiktsplanerna benämns fortsättningsvis planområdet eller Flemingsberg i detta dokument. 9

Omgivningar Tullinge Bild: A1 arkitekter I nordväst gränsar planområdet till Kästa, bestående främst av villabebyggelse med inslag av mindre nybyggda flerfamiljshus. Norr om Kästa finns Glömstadalgången med Glömstavägen och trädgårdsstaden Vistaberg, som är under utbyggnad. Norr om planområdet ligger områdena Solgård och Fullersta bestående av främst villabebyggelse, blandat med flerfamiljshus kring Huddinge centrum. Söder om Södra Parkhemsvägen och Västerhaningeleden återfinns en blandning av villabebyggelse, radhus samt flerbostadshus. Längs Katrinebergsvägen sydväst om planområdet ligger Tullinge trädgårdsstad från slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Sydöst om planområdet finns Flemingsbergsskogens naturreservat. Grantorp Bild A1 arkitekter Samband med omvärlden Även om fördjupningen av översiktsplanerna omfattar ett avgränsat område består en viktig del i att arbeta med sambanden till omgivningen - både till den närmare omgivningen och till hela regionen. Regionala samband Flemingsberg är inte endast viktig som ett lokalt område i Huddinge och Botkyrka kommuner utan ska även spela en roll för hela Stockholmsregionen. Det innebär att god tillgänglighet till andra delar av regionen är av stor betydelse. Den funktionella regionen växer och idag tillhör även delar av Södermanland samma arbetsmarknadsregion som Flemingsberg. Det innebär en stor potential för framtida arbetspendling, även om den möjligheten är relativt lite utnyttjad idag. Utveckling av transportsystemet är en viktig förutsättning för att utveckla den önskade flerkärniga strukturen. Nya kollektivtrafikförbindelser på tvären, utbyggd tågtrafik och nya kringfartsleder ska stärka de regionala kärnornas tillgänglighet, så att förhållandena i många fall blir jämförbara med situationen i Stockholms innerstad idag. En stor del av Stockholmsregionens befolkning ska då kunna ta sig till Flemingsberg, med bil eller kollektivtrafik ungefär lika snabbt och bekvämt som de idag kan nå stora delar av innerstaden. God tillgänglighet till/från Flemingsberg är särskilt viktig från andra betydelsefulla målpunkter såsom Arlanda, T-centralen, Karolinska (Solna) och Uppsala. Samt regionens övriga kärnor som exempelvis Kungens kurva/skärholmen, Haninge och Södertälje. 10

Bild: A1 arkitekter Den regionala kärnan Flemingsberg och dess närområde Lokala samband I arbetet ska även de lokala med sambanden mellan delområden inom Flemingsberg och till andra områden i Huddinge och Botkyrka särskilt beaktas. Goda kopplingar ska etableras mellan Grantorp, Visättra och Tullinge villastad. Även till andra delar i kommunerna ska goda kontakter finnas. Särskilt betydelsefullt blir att arbeta med anknytningar till de två närliggande centrumen Huddinge och Tullinge centrum. Arbetet ska även omfatta förbindelser till kringliggande områden. Exempel på dessa är Kästa, Riksten, Masmo samt Alby. Bild: A1 arkitekter Bild från utvecklingsprogrammet för Flemingsberg 11

12

3. Hållbar samhällsutveckling Hållbarhetens tre dimensioner Den vanligaste definitionen av hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra; social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Hållbar utveckling är inte ett statiskt tillstånd utan en förändringsprocess, en utveckling som går i en hållbar riktning. Inte sällan uppstår konflikter mellan de tre hållbarhetsdimensionerna och då är det politikens roll att komma fram till vilken dimension som i just det fallet ska väga tyngst. utveckling för den specifika regionala kärnan inte automatiskt behöver innebära en hållbar utveckling för hela regionen. Koppling mellan tillväxt och välfärd Många välfärds- och tillväxtfaktorer påverkar varandra. Till exempel är människors möjlighet till arbete och försörjning centrala för välbefinnandet. Det finns också starka samband mellan hälsa och ekonomiska resurser, förankring på arbetsmarknaden, utbildning, levnadsvanor och delaktighet. Människor med stora ekonomiska svårigheter har i högre grad än andra svag förankring på arbetsmarknaden, låg hälsostatus och utbildningsnivå, svaga sociala nätverk och mindre möjlighet att välja konsumtionsmönster och livsstil. Omvänt har personer med högre utbildning oftare en starkare förankring på arbetsmarknaden, en bättre hälsa och ekonomi och anser sig ha större möjligheter till inflytande. En individs uppväxtvillkor, sociala miljö och hälsa påverkar ekonomin och möjligheten till arbete. Miljömässiga aspekter Detta planeringsarbete ska, liksom all långsiktig planeringen i de två kommunerna, skapa förutsättningar för hållbara resor och transporter samt ge förutsättningar för en effektiv energi- och resursanvändning. Denna planering ska även bidra till att klimatpåverkan i regionen minskas. Särskilt viktigt för planeringen av Flemingsberg är att: Ur regional synpunkt: Planeringen och utvecklingen av Flemingsberg bidrar till att skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö för hela regionen. Ur lokal synpunkt: Koppling mellan region och regional kärna I detta sammanhang bör det betonas att det handlar om att både beakta en hållbar utveckling inom den regionala kärnan samt en hållbar utveckling för hela Stockholmsregionen med samtliga regional kärnor inbegripna. Detta kan leda till att det som är en hållbar Ta fasta på och utveckla områdets mycket goda förutsättningar när det gäller läge i regionen och allmänna kommunikationer Värna och utveckla grönstråk och parkytor inom den regionala kärnan samt förbättra stråk och entréer till omgivande natur-, kultur- och friluftsområden Bidra till att skydda och avlasta de sjöar som finns i närområdet från föroreningar. Sjöarna bidrar till områdets attraktivitet och har betydelse för dricksvattenproduktionen. 13

Sociala aspekter De generellt ökande skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika grupper återspeglas tydligt i en ökande boendesegregation inom området. Särskilt tydlig återspeglas denna skillnad i Tullinge och Grantorp. När ett område inte kan uppfylla de behov som de boende har för att leva sitt vardagsliv är boendesegregationen allvarlig och ett hinder för integration. Som en konsekvens påverkas folkhälsan negativt av denna utveckling. En fördjupning av översiktsplanerna ska därför skapa långsiktiga förutsättningar för en individs uppväxtvillkor och sociala miljö. Särskilt viktigt för planeringen av den regionala kärna Flemingsberg är därför att: Ur regional synpunkt: Utvecklingen av Flemingsberg bidrar till att skapa förutsättningar för goda och jämlika levnadsförhållanden i regionen. Ur lokal synpunkt: Skapa förutsättningar för en bra uppväxtmiljö för barn och unga och medverka till att de kan röra sig i och mellan de olika stadsdelarna inom området Bidra till att det i den fysiska miljön finns förutsättningar för att utveckla och stärka de sociala banden mellan medborgarna i de olika stadsdelarna inom området Möjliggöra en utveckling av kultur- och idrottsutbudet för möten och gemenskap mellan medborgarna i området Under planeringsarbetet arbeta med nya former för lokal demokrati och delaktigheten, i syfte att integrera boende och verksamma i processen, för att skapa ett trivsamt och attraktivt område. Flemingsberg representerar en strategisk resurs för Stockholmsregionens framtida utveckling. Mycket stora utbyggnader förutses på tjugo- trettio års sikt av framför allt av arbetsplatser men också bostäder och service. Särskilt viktigt för planeringen av den regionala kärnan Flemingsberg är därför att: Ur regional synpunkt: Skapa fysiska förutsättningar för att utvecklingen i Flemingsberg bidrar till att stärka regionens konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Ur lokal synpunkt: Medverka till att begreppet Flemingsberg som en stadsdel, med en särpräglad profil som Södertörns kunskapstad med campusområde, stärks och utvecklas. Stadsdelen med sin placering möjliggör/tydliggör för personer som traditionellt sett inte valt högskoleutbildning att göra det Skapa bra lägen för handel och företagsetableringar samt utveckla det offentliga rummet till ett socialt rum för möten och utbyten människor emellan. Ekonomiska aspekter Flemingsberg består dels av flera olika bostadsområden med lokal service, dels regionala anläggningar för högre utbildning, vård, forskning och rättsväsende. I närområdet finns både Huddinge och Tullinge centrum och vidsträckta naturområden. Här finns många unga människor. Ungefär en fjärdedel av de som bor i Flemingsberg arbetar eller studerar i den egna stadsdelen. 14

4. Inriktning Följande inriktning föreslås för det fortsatta arbetet med fördjupningen av översiktsplanerna. En integrerad stadsbygd Flemingsberg ska utvecklas till ett område med blandade funktioner. Området ska kompletteras med de funktioner som saknas och de olika områdena, Grantorp, universitetsområdet, Tullinge villastad och Visättra, ska integreras med varandra. Förändringar ska bidra till att de idag storskaliga miljöerna får en mänskligare skala. Offentliga platser Bild ur programmet för Flemingsberg Särskild vikt ska läggas på att utveckla befintliga och skapa nya gemensamma offentliga platser i området. Bebyggelsens karaktär och offentliga miljöer ska utformas så att det finns tydlig åtskillnad mellan privat och offentlig mark. Platser, stråk och parker behöver bindas samman till en sammanhängande stadsbygd där målpunkter, mötesplatser och upplevelsevärden knyts samman med varandra. En sammanhållen planering över kommungränsen I dagens Flemingsberg är den administrativa kommungränsen tydligt synlig i den fysiska miljön. Bebyggelsen är inte integrerad över kommungränsen och kopplingarna över gränsen är dåligt utvecklade. Det är därför av vikt att uppnå en gränsöverskridande stadsbygd. En naturlig övergång mellan storskaligt och småskaligt ska eftersträvas. Bild: Boverket 15

Fysiska barriärer Området innehåller ett flertal barriärer som delar upp den regionala kärnan i olika delar med olika funktioner. Dessa barriärer är i första hand: Huddingevägen och järnvägen, Hälsovägen, samt Katrinebergsvägen vid Kästa. Intentionen är att dessa barriärer ska överbryggas. Bild: A1 arkitekter Kommunikationer Bild ur utvecklingsprogrammet för Flemingberg Viktiga samband inom området och i dess närhet Inom och i nära anslutning till den regionala kärnan finns ett antal centrumpunkter. Inom området finns Flemingsbergs centrum och den mindre tillkommande centrumbildningen i Visättra. Centralt i kärnan ligger Flemingsbergs station. Strax sydväst om den regionala kärnan återfinns Tullinge centrum och nordost om området Huddinge centrum. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla kopplingarna mellan dessa centrumpunkter och de stråk som binder dem samman. Planeringen ska ta fasta på och utveckla områdets mycket goda förutsättningar när det gäller läge i regionen och det goda kommunikationsläget, med bl. a. spårbunden trafik. Stor vikt ska läggas vid att förbättra tillgängligheten både till närområdet och till hela arbetsmarknadsregionen. Utformningen av kommunikationerna ska bidra till minskad klimatpåverkan. Flemingsbergs station ska utvecklas till ett resecentrum för Södertörnsregionen. Vid planering av nytillkommande infrastruktur ska barriäreffekter minimeras och tillkomsten av nya dåligt tillvaratagna ytor undvikas. Bild ur programmet för centralatullinge Bild ur utvecklingsprogrammet för Flemingsberg 16

Handel Planen ska belysa en framtida handelsutveckling i Flemingsberg och med hänsyn till dess konsekvenser för befintliga centrum i närområdet. Historiska anknytningar Markområdet norr om Grantorp har stora bevarandevärde, med bl.a. den kulturhistoriskt intressanta Flemingsbergs gård. Här finns en möjlighet att knyta an till historien. Hur en tillkommande bebyggelse ska anpassas till denna kulturhistoriska miljö ska därför särskilt beaktas. Bild Boverket Landskap En viktig tillgång i området idag är närheten till grönområden. Den fördjupade översiktsplanen ska belysa: hur tillgängligheten till de gröna kilarna kan förbättras hur gränsen mellan exploaterad och oexploaterad mark kan utformas vilka markområden som ska undantas från exploatering för kärnans tillväxt, för att bevaras till kommande generationer Bild på Tullingesjön 17

18

5. Förutsättningar dessa kärnor säger Regionplanen att de måste få en tillräcklig marknadspotential för företag och en lokal arbetsmarknad. Översiktsplan för Huddinge Gällande planer Nedan följer en beskrivning av de planer och dokument som gäller i dagsläget inom planområdet. Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) Den regionala utvecklingsplanen som antagits av landstinget är en övergripande strategi för utveckling av Stockholmsregionen. Enligt denna är en förutsättning för fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen att en stor volym bostäder och lokaler tillkommer utanför den centrala regionkärnan. Den nya bebyggelsen bör koncentreras till regionala kärnområden och till områden i anslutning till kommunikationsstråken. Flemingsberg är en av tre regionala kärnor som pekas ut i RUFS och somtillsammans med ytterligare fyra delregionala kärnor utgör en viktig del av den grundläggande strategin för stadsutvecklingen i Stockholmsregionen under det närmaste kvartsseklet. Flemingsberg är den enda av dessa regionala kärnor som ligger söder om Stockholms innerstad. Om I Huddinge kommuns översiktsplan från 2001 beskrivs Flemingsberg som ett regionalt utvecklingsområde. I området finns möjlighet att skapa samlokaliseringsfördelar för breda kluster av företag samtidigt som utrymme finns för en expansion av högskolan, universitetet och forskningsverksamheten. Arbetsområdena består av en övre del sydöst om Huddinge universitetssjukhus huvudsakligen för verksamheter med anknytning till högskolan och sjukhuset (blå markering på kartan) samt en nedre del vid järnvägsstationen där ett högkvalitativt arbetsområde med högt markutnyttjande föreslås växa fram (lila markering). Det övre arbetsområdet har även en fortsättning in i Botkyrka kommun. Inslag av bostäder kan förekomma både i det nedre och övre arbetsområdet. I Flemingsberg finns flera områden som föreslås bli bostadsområden av kompletterande typ, dvs. småhus/radhus och lägre flerbostadshus. Dessa områden är: Södra Kästa, Norra Grantorp och Visättra ängar II. Vidare anges området Björnkulla vårdhem som ett bostadsområde med möjligheter till viss förtätning. Väster om Björnkulla-området föreslås ett nytt bostadsområde som komplement till bebyggelsen vid Björnkulla. Områdets norra delar mot Huddingevägen planeras för verksamheter. Det övre arbetsområdet (Högskoleområdet) planeras för ett högt markutnyttjande där Alfred Nobels Allé fungerar som sammanhållande länk. Det är viktigt att bebyggelsen kring Alfred Nobels Allé skapar en helhet som stärker gatans rumsliga funktion. Det nedre arbetsområdet planeras också för högt markutnyttjande, även delarna norr om och vid Regulatorvägen. Gatumiljön kring Hälsovägen behöver förbättras och sambanden mellan Grantorp och området för universitetssjukhus/högskola/ forskningspark behöver förstärkas enligt översiktsplanen. Huddinge kommuns översiktsplan över Flemingsberg 19

Ett reservat för snabbspårvägen finns illustrerat genom norra Grantorp-Flemingsbergsleden-Huddingevägen- Hälsovägen-Katrinebergsvägen. Flemingsberg har god tillgång till naturmark av olika kvalitéer men saknar en egentlig park. Området vid Flemingsbergs gård och dalen söder därom har höga miljökvaliteter och möjligheter att utvecklas. Kopplingen mellan detta område och Flemingsbergs arbetsområde och fortsättningen ut mot Flemingsbergsskogen behöver förbättras. Flemingsbergsskogen är ett område med mycket höga naturvärden. Enligt översiktsplanen ska skogen bevaras och dess värden ska särskilt beaktas i planeringssammanhang. Översiktsplan för Botkyrka Enligt Botkyrkas översiktsplan är från 2002 består Tullinge av Tullinge tätort samt det nedlagda flygflottiljområdet F18 söder därom. I detta område med omgivande mark pågår utbyggnaden av en ny stadsdel, Riksten, med bostäder och verksamheter. En förutsättning för en Botkyrkas översiktsplan över Tullinge utbyggnad av Riksten är en ny dragning av Huddingevägen (väg 226) söder om Tullinge. De andra förändringsområdena som föreslås för ny bebyggelse är centrala Tullinge, Blickaberget och Brantbrink. För övrigt föreslås pågående markanvändning för tätorten. Pågående markanvändning inbegriper mindre förtätningar och enskilda etableringar. En omfattande utbyggnad av de norra delarna av Tullinge kommer att ställa krav på en ny avloppsledning över Tullingesjön. Gällande detaljplaner i Huddinge Inom den del av den regionala kärnan som ligger inom Huddinge kommun finns ett 40-tal gällande detaljplaner, de äldsta från 1960-talet, då Visättra planlades för i huvudsak bostäder. I slutet av 1960- och början av 1970-talet upprättades detaljplaner på andra sidan Huddingevägen, för sjukhusändamål, där sjukhuset Gällande detaljplaner i Flemingsberg idag ligger och för bostäder samt park, kyrka, skola och allmänt ändamål i Grantorp. Längs Alfred Nobels allé, närmast Botkyrka kommun medger planen, från 1980- talet, småindustri. Flemingsbergs dalgång planlades på 1990-talet för arbetsändamål. På 2000-talet har delar av den regionala kärnan planlagts för utbildning, högskola, forskning och sjukhusändamål. Gällande detaljplaner i Tullinge Inom området i Tullinge finns 13 stycken gällande detaljplaner. Den användning som medges är bostadsändamål, skola och kontor samt småindustri. De flesta av detaljplanerna är upprättade under 1990-talet. De planer som medger bostadsändamål för villabebyggelse ligger inom ett område som i norr begränsas av Katrinebergsvägen, och i söder av Blickavägen. Invid och kring Alfred Nobels Allé medges användning för skola kontor samt småindustri. Söder om väg 226, Tullinge Hantverksby, medger detaljplanerna endast industri alternativt småindustri. Pågående planer I Huddinge Gällande detaljplaner i Tullinge Inom området är följande detaljplaner under upprättande i Huddinge kommun. 20

Del av Medicinaren 5 m.fl. (Flemingsbergs centrum och Novum BioCity), godkändes av Samhällsbyggnadsnämnden i april 2007. Grantorp 2:17 (rättspsykiatrisk anläggning), var på plansamråd under april-juni 2007. Rotorn 1 (polishus), är i startskedet. Visättra förskola, var på plansamråd under april-juni 2007. I Botkyrka Inom området är följande detaljplaner under upprättande i Botkyrka kommun: Syrenen 1, ändrad användning från bostadsändamål till församlingsgård. Planarbetet är i startskedet. Markägoförhållanden Markägoförhållanden inom området präglas av både stora markägare såsom stat, landsting och kommun men även en stor mängd privata fastighetsägare. Särskilt tydligt är detta i gränsområdet mellan de båda kommunerna. I Tullinge består marken inom området till största delen av privatägda fastigheter. Övriga delar ägs av Botkyrka kommun. I Huddinge kommun är de stora markägarna Stockholms läns landsting, Akademiska hus, Keops, Huge Fastigheter AB, Skanska AB, Kriminalvårdsfastigheter AB samt Huddinge kommun. Historik Kommungränsen följer den gamla gränsen mellan Tullinge och Flemingsberg gårdars tidigare ägor. Dessa säterier skapades under stormaktstiden av personer i förmyndarregeringens rådsaristokrati. Tullinge gård köptes år 1900 av Tullinge AB som styckade den i villatomter. Sedan dess har Tullinge utvecklat en småskalig bostadsbebyggelse där den största delen tillkommit på enskilda tomter på enskilt initiativ. Flemingsbergs gård drevs som jordbruk fram till 1958 då den köptes av Huddinge kommun. I början av 1900-talet öppnades Tullinge station på stambanan. Det innebar att det blev möjligt att arbetspendla in till Stockholm från Tullinge. Stora delar av jordbruksmarken som Tullinge vid denna tid bestod av, köptes då upp och styckades i stora villatomter. Efter sekelskiftet har Tullinge vuxit successivt. På 1990-talet började villatomterna att styckas av och området fick en tätare karaktär. Under 90-talet byggdes även trädgårdsstaden som gränsar till planområdet. 21

Under 1960-talet byggdes Visättra som ett av många storskaliga områden i bostadsbristens Sverige. I början av 1970-talet öppnade Huddinge sjukhus och Karolinska institutet etablerade sig i Flemingsberg. För att svara upp mot behovet av bostäder för sjukhusets personal byggdes Grantorp. När området stod färdigt hade emellertid bostadsmarknaden vänt och vad som varit en stor brist på bostäder förbyttes i ett överskott. I mitten av 1980-talet etablerades Novums forskningspark och Flemingsbergs station. I början av 90-talet tillkom häktet och Polishuset i området. 1995 fattades beslut om att etablerades Södertörns högskola och KTH Syd i Flemingsberg. Under 2000-talet har bland annat Moas båge och aulan byggts, liksom högskolans bibliotek. Huddinge sjukhus har blivit Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Alfred Nobels allé har rustats upp och i år invigdes Södertörns tingsrätt och Åklagarnas Hus. Stadsbilds- och landskapsanalys Tullinge Bild: A1 arkitekter Som underlag till den fördjupade översiktsplanen har en stadsbilds och landskapsanalys genomförts för området. Stadsbild Området har helt olika karaktär på Botkyrkas respektive Huddinges sida om kommungränsen. De delar som ligger inom Huddinge kommun domineras av mycket stora anläggningar som inte är inordnade i någon gemensam övergripande struktur. Den fysiska miljön vittnar om att bebyggelsen tillkommit som storskaliga utbyggnadsprojekt för att tillgodose regionala behov. Varje anläggning ligger för sig. Det blev ingen stad. Stora bostadshus och institutionsbyggnader har lokaliserats på varsin sida om Hälsovägen. Järnvägen och Huddingevägen skiljer bostadsstadsdelen och institutionsstadsdelen från det arbetsplatsområde som håller på att utvecklas i Flemingsbergsdalen och från bostadsbebyggelsen på höjden intill. Trafikanläggningarna och höjdskillnaderna har en stark barriärverkan. Senare bebyggelsetillskott i institutionsområdet har emellertid utformats på annat Karolinska sjukhuset Huddinge Bild: A1 arkitekter sätt. Moas båge, Karolinska institutets nya byggnader, högskolans bibliotek och utemiljön vid Alfred Nobels allé har bidragit till att dämpa storskaligheten och skapa nya attraktiva uterum. På Huddingesidan saknas i hög grad enskilda småskaliga investeringar, medan Botkyrkasidan Tullinge, snarast är underförsörjt med offentliga investeringar. Tullinge är präglat av enskilda hushålls investeringar inordnade i en tydlig övergripande struktur, i form av det gatunät som lades ut i början av förra seklet. Bebyggelsen i Tullinge är en småskalig bebyggelse med friliggande enbostadshus. I kontrast mot resten av Flemingsbergs bebyggelse uppvisar den en mångfald av uttryck, i hög grad präglade av de enskilda byggherrarnas varierande ambitionsnivå. Områdets entréer och kopplingar till omgivningen Flemingsberg ligger relativt isolerat från regionen i övrigt. Det finns få kopplingar till omvärlden. Bortsett från de stora vägarna och järnvägen är Flemingsberg relativt avskuret från fysiska kontakter med omgivningen. De centrala stråken till stationen från Flemingsbergs centrum (Gula gången) och sjukhusentrén (Blickagången) har endast en förlängning med en gångbro till Flemingsbergsdalen. Det lokala gatunätet i Tullinge villastad hänger inte samman med de andra delarna av Flemingsberg. Där finns istället en avskiljande jordvall. De flesta som möter Flemingsberg gör det från tåget. Många får sitt första intryck av den regionala kärnan från perrongen på Flemingsbergs eller Tullinges station, ännu fler ser det från tågfönstret. De möter en svårorienterad miljö präglad av tung infrastruktur där bebyggelsen snarast vänder sig bort från stationerna. 22

Sammankoppling av allmänna platser En så kallad rumsintegrationsanalys har gjorts i planområdet. Det som studeras i den analysen är tillgängligheten till de almänna platserna och områdena, till exempel gator, vägar och torg, och hur de är sammankopplade med varandra. Resultatet av den analysen visar ett typiskt, splittrat förortslandskap. Områdets delar är isolerade från varandra och centrumen är dåligt sammankopplade. I stadsmiljöer växer verksamheter och mötesplatser normalt längs gator och torg. I Flemingsberg sker utvecklingen punktvis. Längs med Alfred Nobels Allé och Hälsovägen finns de största möjligheterna. De möjligheterna används idag inte vare sig för kommersiella verksamheter eller på något annat sätt. Både Grantorp och Visättra ligger idag helt utanför kärnområdena. Integrationsanalys av det offentliga rummet i området idag. Stråkens färg visar hur integrerade eller isolerade de är. Ju varmare färg desto bättre integration. Den högra visar enbart de mest integrerade Det offentliga rummets struktur i Flemingsberg, Tullinge och Gustav Vasa församling i Stockholm. Orthofoto i samma skala. Rektangeln motsvarar Vasaparkens yta Tidigt uppmärksammades de speciella problem som skalan på Huddinge sjukhus medför: Gamla stan och Huddinge sjukhus i samma skala. Lägg märke till relationen mellan sjukhuset och gamla stans offentliga rum Ur Läkartidningen, 1970 23

Landskap och landmärken Landskapet kring Flemingsberg är ett typiskt sprickdalslandskap med långa, öppna, ofta odlade dalstråk där vegetationen är mer frodig och höjder som är kargare och domineras av barrskog. I detta landskap har Flemingsbergs stora byggnadsvolymer placerats på höjderna och tornar upp sig över trafiksystemen som löper i dalgångarna. Detta gör de storskaliga byggnadsvolymerna till ett karakteristiskt inslag i landskapsbilden i Flemingsberg. Högskolans flygel på berget norr om stationen, tingsrätt, polishus och framförallt bostadshusen i Grantorp och Visättra dominerar landskapet sett från Huddingevägen och järnvägen. Utöver dessa utgör infrastrukturens anläggningar som den höga skorstenen till värmecentralen, vattentornen och även kraftledningen landmärken som karaktäriserar landskapet området. Tullingesjön 24

Naturvärden och grönstruktur I anslutning till området finns flera värdefulla naturavsnitt. I södra delen av området på Huddingesidan finns Flemingsbergsskogens och Orlångens naturreservat. Hacksjöområdet ansluter på Botkyrkasidan till Flemingsbergsskogen och är planerat att ingå ett utvidgat reservat för Flemingsbergsskogen. Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning har höga naturvärden. Området kring Flemingsbergs gård är idag en grön länk mellan Hanvedskilen och Bornsjökilen, men då Södertörnsleden byggs ut försvinner denna gröna länk. Flottsbroområdet innehåller skogliga biotoper med höga naturvärden och har ett mycket högt värde för friluftslivet. Området innehåller två utredningsområden för naturreservat i Länsstyrelsens Aldrig långt till naturen. Flemingsbergsparken är ett viktigt bostadsnära naturområde. Flemingsbergs gårds omgivning har ekologiskt särskilt känsliga naturområden; vildvuxen ädellövskog, gransumpskog och jordbruksmark. friluftsgård. Tillgängligheten till dessa natur- och friluftsområden är bristfällig. Till södra naturområdet Visättra-Stensättra är det cirka en kilometers gångavstånd från pendeltågsstationen. Vägen är enformig och vyn blockerad av höga hus och brant topografi. Till Flottsbro- Glömstaområdet är det två och en halv kilometers gångavstånd från pendeltågsstationen. Ekologi Ekologiskt är Flemingsberg ett landskap sönderslaget och sargat av stora trafikleder och anläggningar. De värdefullaste biotoperna i omgivningarna är framförallt naturen kring Albysjön och Visättra-Stensättraområdet med stor biologisk mångfald, men det finns även annan naturmark av betydelse. De små områden och stråk som löper genom bebyggelsen ger livsrum för olika arter och karaktär åt området. Denna fragmenterade grönstruktur fungerar dock mindre bra som ekologisk struktur. I dag finns barriärer i form av vägar, järnväg och staket mellan de olika grönområdena vilket försvårar för djur och människor att fritt passera samt att det på ett flertal platser saknas tydliga passager (entréer) från bebyggelsen ut i de omgivande naturområdena. Friluftsliv De viktigaste friluftsområdena kring Flemingsberg ingår i de regionala så kallade gröna kilarna, Bornsjökilen norr om analysområdet och Hanvedenkilen i söder. Flottsbroområdet norr om Flemingsberg har mycket aktiviteter för motion och bad. Här finns skog men få orörda och helt tysta miljöer. Söder om Flemingsberg i Visättra-Stensättraområdet finns större orörda skogsområden. Viktiga sociala målpunkter för friluftslivet är Lida, Flottsbro och Sundby 25

Kulturlandskap Markområdet norr om Grantorp har stora bevarandevärden. Där finns också den kulturhistoriskt intressanta Flemingsbergs gård där Claes Fleming bodde. I Glömstadalen finns kulturhistoriskt värdefullt odlingslandskap. Korsande detta ligger de mycket gamla vägstråken längs gamla Göta landsväg. I området finns ett okänt antal fornlämningar och andra skyddsvärda objekt. Befolkning I stadsdelen Flemingsberg (den regionala kärnan Flemingsberg inom Huddinge kommun samt Kästa och Glömsta) bor ca 13 000 personer och i Tullinge stadsdel ca 15 000. Folkmängden har ökat under en lägre period. I Flemingsbergs stadsdel är medelåldern relativt ung 34 år vilket kan jämföras med 37 år för Huddinge kommun. I Tullinge stadsdel är medelåldern 37,7 år, något högre än för hela Botkyrka kommun. Ca 2000 personer flyttade till Flemingsbergs stadsdel under 2006 och knappt lika många flyttade därifrån. Till Tullinge stadsdel flyttade 1200 personer och ca 1000 flyttade ut. Knappt 56 procent av befolkningen i Flemingsberg har utländsk bakgrund medan motsvarande siffra för Tullinge är knappt 17 procent. Service Offentlig service Inom området finns bland annat förskolor och skolor, varav en gymnasieskola Tullinge gymnasium, som bland annat har utbildningsprogram med inriktning mot medicin och biokemi och beteendevetenskap. I Flemingsberg centrum finns vårdcentral och bibliotek. Dessutom finns många offentliga serviceverksamheter av regional betydelse såsom sjukhuset och polishuset (se vidare under rubriken befintliga verksamheter). Kommersiell service Utbudet av kommersiell service är relativt begränsat i Flemingsberg. I Flemingsbergs centrum finns en livsmedelsbutik och ett antal andra butiker. Centrum byggs just nu om. Service och handel ökar med nya restauranger och butiker när ombyggnaden blir klart. Inom sjukhusområdet finns dels inne i sjukhuset några servicebutiker och restauranger samt ytterliggare några utmed Blickagången och på campusområdet. I Visättra planeras för en liten centrumbildning med en närbutik. Inom området i Tullinge finns mindre verksamheter inhysta i villorna bland annat kan nämnas en mindre blomsterhandel. Idrotts- och fritidsverksamheter I Visättra finns ett sportcenter med både konstfrusen ishockeyrink, fotbollsplaner och tennisbanor. Bakom centret leder skidspår och motionsspår ut i naturreservatet Flemingsbergsskogen. Ett bibliotek finns i området, i Flemingsbergs centrum. Här ligger även en fritidsgård med verksamhet för ungdomar i tonåren. Befi ntliga verksamheter Inom den regionala kärnan Flemingsberg finns ett flertal verksamheter med ett stort kunskapsinnehåll. Här finns totalt 15 000 studenter varav Södertörns högskola har ca 10 000 studenter. Här finns också Karolinska Institutet (KI-Syd) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH Syd). Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Huddingekommuns största arbetsplats, har 6 500 anställda. Karolinska institutet Science Park, med avancerad forskning inom främst bioteknik och medicinsk teknik, har 1 100 anställda. Inom området finns två industriområden Hantverksbyn och Flemingsbergs industriområde. Bägge områdena består av blandad industriverksamhet. I Hantverksbyn finns för närvarande ca 300 arbetsplatser inom ett 50-tal varierande branscher. Inom Flemingsbergs industriområde, inklusive Södertörnspolisens polishus finns 1600 arbetsplatser. I anslutning till polishuset ligger Södertörns tingsrätt med ca 250 arbetsplatser. Totalt i området finns ca 13 000 arbetsplatser. Arbetsområdet i Tullinge längs Alfred Nobels Alle uppfördes under 1980-talet i syfte att ge plats för verksamheter som har anknytning till sjukhuset och högskolan. Många av dessa lokaler saknar i dag verksamheter och utgör därför en möjlig plats för mindre företag att etablera sig i den regionala kärnan. 26

Trafi k och kommunikationer Gång- och cykelförbindelser En regional gång- och cykelförbindelse (Tumbastråket) går genom området i nord-sydlig riktning utmed Alfred Nobels väg och norrut parallellt med Huddingevägen. I väst-östlig riktning går det regionala Glömstastråket med förbindelser mot Masmo vidare mot Alby och Kungens kurva. Dessa stråk ingår i det övergripande cykelstomnätet och är viktiga länkar mellan bostäder, arbetsplatser och handelsplatser. gångstråket i området. I områdets mer perifera delar, generellt i villaområdena, är nätet i huvudsak utformat så att gång och cykling sker i blandtrafik längs med gator vilka har begränsade fordonsmängder. Detta medför en högre grad av tillgänglighet, men sämre trafiksäkerhet och en lägre prioritet för gång och cykeltrafikanterna. Det övergripande gång- och cykelvägnätet inom Flemingsbergsområdet är relativt väl utbyggt men saknar viktiga länkar. Nätet brister i tillgänglighet över kommungränsen samt saknar utbyggda trafikseparerade gena länkar längs med flera huvudgator. De stora Gångförbindelserna inom området är i huvudsak gemensamma med områdets cykelvägnät. Enstaka separerade gångvägar finns dock där cykeltrafik är förbjuden. Från Flemingsbergs station upp mot universitetsområdet och Huddinge sjukhus går Blickagången vilket är det mest frekventerade 27

trafiklederna och järnvägen innebär svåröverbryggade barriärer. kurva och i förlängningen till Tullinge och det nya arbets- och bostadsområdet Riksten. I ett framtida perspektiv kan spårvägen förlängas via Tumba till Alby. Spårvägens sträckning mellan Flemingsberg och Älvsjö har utretts av Huddinge kommun tillsammans med Stockholms stad, region- och trafikplanekontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. Fortsättningen mot Tullinge, Riksten via Tumba mot Alby har utretts av Botkyrka kommun. Spårvägen finns med i bägge kommunernas översiktsplaner, men har idag låg prioritet hos SL. Bild: A1 arkitekter Kollektivtrafi k Den regionala kärnan Flemingsberg har ett mycket gott kollektivtrafikläge, när det gäller nord-sydliga förbindelser. Området har egen pendel- samt regional och fjärrtågstation, Flemingsbergs station, vilket möjliggör goda kopplingar till bland annat centrala Stockholm, Arlanda och Uppsala. Fjärrtågstrafiken har ett begränsat antal stopp vid stationen. Stationen öppnade 1987 och har idag ca 20 000 på och avstigande per dag. Det innebär att Flemingsbergs station är en av Sveriges största, i storleksordning med Lund C. Pendeltågstrafiken utgör den största delen med drygt 18 000 av och påstigande per dag. Regionaltågen har nära 900 av och påstigande per dag och fjärrtågen ca 200. Pendeltågstrafiken, bland annat till Stockholms central går i huvudsak i kvartstrafik. Ett stort antal bussförbindelser finns, bland annat till Fittja och Norsborg, Kungens kurva - Skärholmen och Handen. I dagsläget saknas emellertid en spårbunden tvärförbindelse Bild: A1 arkitekter Biltrafi k Trafiknätet i Flemingsberg medger generellt god framkomlighet för fordonstrafiken. Den mest trafikerade vägen är Huddingevägen som trafikeras av nästan 26000 fordon per dygn strax norr om Flemingsberg. Kartan nedan visar trafikmängderna i och kring den regionala kärnan Flemingsberg idag. Trafikmängderna är uppmätta Nuläge, trafikflöden år 2006 trafikflöden för år 2006 eller manuellt uppmätta flöden Bakgrundsfakta: från Totalt antal utförda boende: mätningar. 44 700 I några fall där trafikräkningar Totalt antal arbetsplatser: 20 900 inte Inre cirkeln: funnits 12 000 för boende, 2006, 12 300 har arbetsplatser en uppräkning på 1,5% per år Yttre cirkeln (Huddinges sida): 30 000 boende, 18 700 arbetsplatser gjorts Yttre cirkeln för (Botkyrkas att få sida): jämförbara 14 700 boende, trafikmängder. 2 200 arbetsplatser Kopplingar mellan de regionala kärnorna Idag är kopplingen till Kista relativt god i och med pendeltågsförbindelsen till Helenelund. Även till Södertälje är förbindelserna goda. Till Kungens kurva/ Skärholmen och Haninge, de andra regionala kärnorna på Södertörn, finns idag endast bussförbindelser. Snabbspårväg Syd För att skapa bättre tvärförbindelser och knyta ihop de regionala kärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen planeras för en spårväg Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg via Kungens Illustration av trafikflöden 2006 28

Planerat vägnät Södertörnsleden Glömstavägen som passerar Flemingsberg i öst-västlig riktning är redan idag kraftigt överbelastad och kommer inom de närmsta åren att ersättas av Södertörnsleden. Södertörnsleden består av 16 km väg mellan Vårby och Jordbro, varav sträckan Gladö kvarn-jordbro redan är byggd. Det som återstår av Södertörnsleden är: Masmolänken, en fortsättning av Botkyrkaleden Botkyrkaleden, som ersätter Glömstavägen (Masmo- Flemingsberg) Haningeleden 1 (Flemingsberg-Gladö kvarn). Byggstart för Södertörnsleden är planerad till slutet av 2009. Förbifart Tullinge Illustration av förbifart Tullinges dragning Huddingevägen (väg 226) i det avsnitt som passerar genom Tullinge och Tumba har i dag miljö- och kapacitetsproblem. Särskilt gäller detta befintlig vägsträckning genom centrala Tullinge och bort till Flemingsberg, som inte tål någon ytterliggare trafikbelastning. I Vägverkets länsplan för infrastrukturprojekt finns medel avsatta för att påbörja utbyggnaden av förbifarten. En vägutredning av förbifart Tullinge har upprättats och godkänts av Vägverket. Vägverket upprättar nu en arbetsplan för förbifarten. Detta har påskyndats med hjälp av förskottsfinansiering från Peab. Illustration av Södertörnsledens dragning Biltrafi ken i framtiden År 2030 kommer trafiken att öka i hela regionen, inte minst i Flemingsberg med det stora tillskott av bostäder och arbetsplatser som planeras. De flesta stora lederna i området beräknas att få ökad trafik med 1,65% per år, medan de mindre vägarna antas få ökad trafik med ca 1,25% per år. Med Förbifart Tullinge antas att trafiken på Huddingevägen minskar just på den sträcka där Förbifarten kompletterar Huddingevägen, i övrigt ger den ingen effekt på omkringliggande vägar. Södertörnsleden avlastar inte bara Glömstavägen, men även Huddingevägen på sträckor som annars skulle vara mycket överbelastade. De vägar som bedöms bli mest trafikerade ett framtida scenario är Huddingevägen, Södertörnsleden och Hälsovägen. Där kommer åtgärder såsom utökat antal körfält och kapacitetsökning i korsningarna att behövas. Buller Inom området finns olika verksamheter och framför allt väg- och spårtrafik som orsakar bullerstörningar för omgivande bostäder. Befintliga ekvivalenta ljudnivåer (medelljudnivåer) i Flemingsbergsdalen ligger mellan 55-75 dba och i större delen av bostadsområdena Grantorp och Visättra mellan 45-60 dba. Längs med Katrinebergsvägen och Glömstavägen är de ekvivalenta ljudnivåerna 55-70 dba (enligt Huddinge kommuns översiktliga bullerkartläggning 2002). Enligt riksdagens riktvärden för trafikbuller vid nybyggnation av bostadsbebyggelse 29

eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur bör de ekvivalenta ljudnivåerna vid bostäder inte överstiga 55 dba från vägtrafik eller 60 dba från spårbunden trafik. Även längs Huddingevägen genom Tullinge överskrids riktvärdena för buller vid ett stort antal bostäder. Bullret kommer från väg- och spårtrafik (enligt Botkyrkas kommuntäckande bullerkartläggning). Vid Huddinge sjukhus finns en helikopterplatta med regelbunden flygtrafik som orsakar bullerstörningar. Luftföroreningar Trafiken genom och inom området är den största källan till utsläpp av klimatpåverkande gaser samt luftföroreningar. I dagsläget överskrids inte miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i området. Vad som händer vid ökade trafikmängder är dock oklart. Dagvattenförhållanden Idag är en stor del av dagvattnet från området är förorenat och detta belastar Tullingesjön, Albysjön och Orlången. Det är vidare osäkert om befintliga dagvattensystem är dimensionerade för att klara kommande utbyggnader och klimatförändringarna. Strålning och elektromagnetiskt fält Svenska Kraftnät har idag två ledningar (220 kv och 70 kv) som går parallellt förbi Tullinge och igenom Flemingsberg och Visättra. Dessa kommer eventuellt att avvecklas och försvinna från området innan 2013. 70 kv-ledningen som kommer från Vistaberg (nergrävd) fortsätter som luftledning mot sydost genom Flemingsbergsskogen. Ett mindre fjärrvärmeverk finns i området. Anläggningen används idag som spetsanläggning och som pumpanläggning för distribution av värme inom Flemingsberg och Tullinge. Eldningen sker med olja. Riskfaktorer Inom området finns ett antal faktorer som kan vara förknippade med plötsligt inträffade händelser. Det är framför allt trafik med farligt gods, järnvägstrafik samt de verksamheter som är belägna på någon av områdets eller närområdets industrifastigheter. Länsstyrelsens riktlinjer ska beaktas vid placering av bostäder och arbetsplatser. Markföroreningar Ett antal kända markföroreningar finns i området. De flesta är gamla schaktmassedeponier. Geotekniska förhållanden Det är osäkert hur stabilitetsförhållandena i området kommer att förändras i och med de pågående klimatförändringarna. Riskområden för skred finns i Tullinge, men inom planområdet finns inte några nu kända riskområden. Inom området finns lokala förekomster med mark som har hög risk för radon. Större delen har dock normal- och lågriskmark för radon. 30