Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen 871 86 Härnösand E.ON Wind Sweden AB 205 09 Malmö T 040-25 50 00 www.eon.se Magnus Kullberg M 0703-95 09 80 magnus.kullberg@eon.com Besöksadress Carl Gustafs väg 1 Malmö 2014-09-25 Dnr: V-1409-09 Komplettering av tillståndsansökan för vindkraftprojekt Gubbaberget (dnr 551-5404-13) Med anledning av länsstyrelsens begäran om komplettering av tillståndsansökan, daterad 2014-01-16, inkommer härmed E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) med efterfrågad information. Under rubrikerna nedan besvaras frågorna i den ordning de anges i länsstyrelsens skrivelse. En kort sammanfattning av varje frågeställning ges i förekommande fall i kursiv text. 1. Komplettering av ansökan 1 a) Kringverksamheter Förtydliga om mobila betongstationer ska ingå i ansökan. Det är ännu ej bestämt om mobil betongstation kommer att krävas för, alternativt underlätta, byggnationen av fundament i det aktuella projektet. Det är dock sannolikt att betong kan komma att behöva tillverkas på plats varför E.ON Wind önskar inkludera en mobil betongstation i ansökan, som kringverksamhet. En betongstation producerar ca 40-65 m 3 färdig betong per blandare och timme genom att ballast, cement och tillsatsmedel blandas. Den färdiga betongen transporteras vanligen från stationen med rotorbil till den plats där gjutning ska ske. Genom att ha möjlighet att placera en mobil Bankgiro: 290-4779 Org.Nr: 556938-6864 Säte: Malmö 1 (16)
betongstation inom projektområdet ökas möjligheterna att optimera det totala transportflödet. Den miljöpåverkan som en mobil betongstation kan ge upphov till är utsläpp av tvättvatten, utsläpp av tillsatsmedel och buller. Tvättvattnet innehåller en blandning av betongrester (ballast, cement och tillsatsmedel), vilket ger ett högt ph. En sedimentationsdamm kommer att anläggas för att samla upp fint material och eventuellt oljespill (oljeavskiljare) innan dagvatten infiltrerar i marken. Bullret kommer att begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än - 60 db(a) dagtid på vardagar, - 50 db(a) kvälls- och nattetid på varddagar, - 50 db(a) dagtid på lördagar, söndagar och helgddagar samt - 45 db(a) övrig tid. Vidare kommer E.ON Wind att vidta följande skyddsåtgärder: Val av plats för den mobila betongstationen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Betongstationen kommer att placeras på hårdgjord yta som utformas så att eventuellt spill av kemiska produkter kan tas om hand och inte riskerar att förorena mark, ytvatten eller grundvatten. Jämför villkorsförslag 11. En sedimentationsdamm kommer att anläggas i anslutning till betongstationen för att ta hand om tvättvattnet. Dammens funktion kommer att kontrolleras regelbundet. Bottenslammet i sedimentationsdammen kommer att tas bort med grävmaskin eller slamsug när dammen är full, dvs. när genomströmningstiden är för kort för en effektiv uppsamling av suspenderat material. Det uppsamlade materialet kommer att kunna återföras till produktionen. Provtagningar av utgående vatten från sedimentationsdammen kommer att utföras för att följa upp funktionen i de fall tillsynsmyndigheten begär detta. Genom de föreslagna skyddsåtgärderna bedöms inte verksamheten ge upphov till någon negativ påverkan på eventuella närliggande vattendrag och grundvatten eller innebära några konsekvenser för människors hälsa eller miljön överlag. 2 (16)
1 b) Motivering av igångsättningstiden Yrkandet om en igångsättningstid på tio år ska motiveras. E.ON Wind har efter övervägande konstaterat att en så lång igångsättningstid som tio år sannolikt inte behövs. Sju år är dock en rimlig igångsättningstid med tanke på projektets storlek eftersom perioden ska rymma inte bara projektering och byggnation utan även finansiering, upphandling samt leveranstid för vindkraftverk m.m. Därtill även projektering, tillståndsprocess och byggnation av elnät. Med anledning av detta önskar E.ON Wind justera yrkandet enligt första strecksatsen i ansökan till: - bestämmer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 andra stycket miljöbalken till 7 år från lagakraftvunnet tillstånd, 1 c) Ytterligare kopior av ansökan inklusive bilagor Två pappersexemplar och två digitala exemplar av ansökan med bilagor bifogas denna komplettering. 2. Naturvärden 2 a) Hänsyn till rödlistade arter vid placering av vindkraftverk m.m. Redovisa vilken hänsyn som ska tas för att minimera påverkan på rödlistade arter vid placering av vindkraftverk, transformatorstationer och servicebyggnader. Förtydligande krävs också av vilka identifierade lokaler, innehållande rödlistade arter, som berörs. Pöyry SwedPower AB (Pöyry) har tagit fram en PM med kompletterande uppgifter om rödlistade arter och naturvärden, se bilaga B till denna komplettering. Sammantaget konstaterar Pöyry följande: SCA klass 3-objekt nr 113 innehållandes rödlistad lunglav berörs av placering av ett vindkraftverk samt dragning av en kortare sträcka ny väg, enligt den s.k. maxexempellayouten. 3 (16)
Objekt 18 och 20 (SCA klass 2) samt 105 och 133 (SCA klass 3) berörs av breddning av befintlig väg och ny väg planeras i anslutning till Objekt 19 med SCA klass 2. E.ON Wind anser att anläggande av ny väg inom SCA klass 2-objekt alltjämt bör tillåtas i enlighet med vad som anges i ansökan och MKB. Grunderna för detta utvecklas i punkt 2 d) nedan. De rödlistade arter som identifierats, såväl inom som utanför SCAklassade områden, motiverar dock skyddsåtgärder i syfte att begränsa påverkan. I första hand kommer lokaler med rödlistade arter att betraktas som mindre lämpliga för placering av verk, anläggande av ny väg samt breddning av befintlig väg, då den slutliga placeringen av vindkraftverk arbetas fram. Därmed kommer hänsyn kunna tas genom detaljjusteringar (exempelvis av det verk som i nuläget är placerat inom objekt nr 113) som stäms av med tillsynsmyndigheten, utan att fler regelrätta undantagsområden införs. Efter det att en slutlig placering fastställts kommer ytterligare hänsyn att tas inför byggnation genom markering av berörda lokaler så att lokalerna sparas, breddning av väg i huvudsak sker åt motsatt håll från lokalen samt att avverkning och andra ingrepp utförs sparsamt. Vad som anges om vindkraftverk ovan, kommer också att tillämpas i fråga om transformatorstationer och servicebyggnader. 2 b) Skyddsåtgärder för naturvärden Förtydliga vilka skyddsavstånd som ska hållas till förekommande naturvärden. E.ON Wind har inte för avsikt att tillämpa någon generell buffertzon till naturvärden utan direkta ingrepp kommer att undvikas i enlighet med vad som uppgetts i ansökan och MKB (samt kompletterande information i punkt 2 a) ovan). Detta innebär att åtgärder kan komma att företas dikt an ett visst naturvärde. Åtgärder såsom breddning och förstärkning av befintlig väg kommer dock att göras i riktning bort från naturvärdet. Vidare kommer markens lämplighet och byggtekniska frågor att spela en avgörande roll vid placering av vindkraftverk och närmare projektering av väg m.m. vilket i sig kommer att medföra att visst avstånd behöver hållas till exempelvis våtmarker. 4 (16)
Då anläggningsarbete utförs nära naturvärden kommer det aktuella objektet även att snitslas in för att förhindra att något arbete utförs inom detta av misstag. Resonemanget möjliggör för tillsynsmyndigheten att sätta ett behovsanpassat skyddsavstånd om något specifikt naturvärde lokalt kräver detta, vilket med fördel kan göras i samrådet som hålls när parklayouten fastställs. 2 c) Påverkan på nyckelbiotop Förtydliga och precisera den föreslagna vägdragningen förbi området vid Nordanbergsmyran som klassats som nyckelbiotop. Förtydliga vilken hänsyn som ska tas och vilka skyddsåtgärder som krävs för att undvika påverkan på nyckelbiotopen. Nyckelbiotopen utgör undantagsområde för både vindkraftverk och vägar och några ingrepp kommer följaktligen inte göras i den. Förtydligat kartmaterial finns i bilaga A till denna komplettering. Vid eventuellt nödvändiga arbeten nära nyckelbiotopen kommer motsvarande skyddsåtgärder som för naturvärden (se punkterna 2a) och 2b)) att tillämpas. Om våtmarksparti berörs så kommer de skyddsåtgärder som anges i 2 e) att tillämpas. 2 d) Dragning av ny väg genom SCA klass 2-objekt Motivera bättre varför det ska tillåtas att anlägga ny väg genom SCA klass 2-objekt. Att undanta samtliga naturvärden med SCA klass 2 innebär en allt för stor begränsning av hur vägar kan planeras inom området. Även om det i maxexempellayouten har varit möjligt att undvika den absoluta merparten av dessa värden (vilket är något som E.ON Wind eftersträvar) så kan den slutliga layouten kräva vissa ändringar av det planerade vägnätet. Enligt E.ON Winds bedömning är det då inte rimligt vare sig ur ekonomisk eller miljömässig synpunkt att undanta SCA klass 2-områden om det innebär längre vägsträckor i mark som förvisso inte naturvärdesklassats, men som ändå kan vara av visst värde. Det bör i stället vara tillräckligt med det hänsynstagande och de förebyggande åtgärder som kommer att aktualiseras i samband med samrådet med tillsynsmyndigheten, som föreslagits i ansökan (villkorsförslag 7). 5 (16)
2 e) Dragning av ny väg genom våtmark Påverkan på den våtmark, Mattesesmyran, i områdets södra del som berörs av ny vägdragning ska beskrivas. Precisera vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att minimera påverkan på hydrologi och naturvärden. Enligt naturvärdesbedömningen är Mattesesmyran VMI klass 3, ett större myrkomplex, vilket innebär en viss osäkerhet i fråga om hur stora delar av myren som är störd och till vilka delar den är opåverkad. Den föreslagna vägdragningen passerar genom den smala delen av myren. För att öka kunskapen om de lokala förhållandena där passagen av myren är tänkt föreslår E.ON Wind en riktad inventering omfattande passagen som slutligen kommer att beröras av vägen inklusive en buffertzon om 50 m. Inventeringen genomförs lämpligen inför anläggningsskedet så att resultatet av inventeringen kan beaktas vid val av slutlig vägsträckning och eventuella erforderliga hänsyns- och/eller skyddsåtgärder kan vidtas. De sistnämnda bör kunna diskuteras i samråd med tillsynsmyndigheten i anslutning till villkorsförslag punkt 7. För möjliga skyddsåtgärder, förutom att i första hand justera vägsträckningen, hänvisas till vad som redovisats i MKB:n, avsnitt 7.9.1 Mark och vatten, sid. 140-141. Möjliga tekniska skyddsåtgärder har redovisats i MKB-bilaga 13 avsnitt 8.2, men vilken åtgärd som kan bli aktuell bör beslutas i ovan nämnda samråd. 3. Skyddsåtgärder för mark och vatten Beskriv vilka delavrinningsområden som bedöms som särskilt känsliga och där lagringsplatser för oljor och bränsle inte bör lokaliseras. Därtill ska exempel på lämpliga lagringsplatser pekas ut. De delavrinningsområden som bedöms som särskilt känsliga för lokalisering av lagringsplatser för oljor och bränsle är delavrinningsområdena 3 och 5, där avrinning från område 3 sker i riktning mot Hedsjöbäcken i sydväst respektive från område 5 via olika bäckar mot sjön Lill-Naggen österut. Övriga ej lämpade områden för lagringsplatser är de områden som anges som hydrologiskt känsliga områden enligt figur 17 i MKB-Bilaga 13. Sårbara områden är våtmarker, sumpskogar, områden kring hydrologiskt 6 (16)
viktiga bäckar, områden med avrinning mot naturområden med sårbar hydrologi samt områden med genomsläppliga jordarter. Exempel på lämpliga lagringsplatser är på någon av de tillfälliga upplagsplatserna alternativt på någon av montageytorna intill ett vindkraftverk. Den utvalda platsen väljs lämpligen med ett skyddsavstånd från de hydrologiskt känsliga områdena. Som lämpligt skyddsavstånd föreslås 200 meter om inte framtida mer detaljerade uppgifter om geohydrologin motiverar något annat. Vilken plats som väljs är beroende av den slutliga placeringen av vindkraftverk och utformningen av vägnätet. Oavsett vilken plats som väljs så kommer oljor och bränsle, liksom eventuella andra kemiska produkter, att hanteras och förvaras på ett sätt så att risken för läckage och spridning minimeras (d.v.s. i täta behållare, på underlag av resistent material, skyddat från nederbörd, skyddat från obehörig åtkomst samt med invallning eller motsvarande konstruktion). Saneringsutrustning kommer att finnas på platsen. 4. Specifika skyddsåtgärder för delavrinningsområden Precisera de specifika skyddsåtgärderna för delavrinningsområdena som anges på sidan 141 i MKB. Inom delavrinningsområde 3 hänvisas till föreslagna förebyggande skyddsåtgärder enligt MKB-bilaga 13 avsnitt 8, som i huvudsak innebär hänsynstagande vid framtagande av slutlig layout. Inom delavrinningsområde 5 hänvisas till föreslagna förebyggande skyddsåtgärder enligt MKB-bilaga 13 avsnitt 8.2, som i huvudsak innebär hänsynstagande vid framtagande av slutlig layout samt specifika skyddsåtgärder vid vägprojektering och byggande av väg. Därtill åtar sig E.ON Wind följande. Vid arbeten i nära anslutning till vattendrag kommer skyddsåtgärder att vidtas enligt nedan angiven rangordning i syfte att minska risken för grumling. Om en skyddsåtgärd inte visar sig vara praktiskt möjlig att genomföra kommer nästföljande åtgärd att prövas. Skyddsåtgärderna avses att vidtas under anläggningsskedet då risken för grumling är som störst. 7 (16)
1. Översilning av dagvatten från vägdiken i naturmark innan anslutning till vattendrag 2. Anläggande av sedimentationsdamm innan anslutning av vägdiken till vattendrag 3. Utplacering av halmbalar i vägdiken 4. Erosionsskydd av vägdiken Eftersom jordarterna inom Gubbaberget i huvudsak har låg genomsläpplighet innebärande långsam transport av föroreningar från eventuellt spill/utläckage anser inte E.ON Wind att ytterligare specifika skyddsåtgärder behöver preciseras. När det gäller den lilla del av avrinningsområdet som mynnar mot Tillammstjärns naturreservat är varken vindkraftverk eller vägar föreslagna i detta område (maxexempellayouten). E.ON Wind föreslår som skyddsåtgärd att området undantas från exploatering. 5. Inventering av vattentäkter Bolaget ska förtydliga om det åtar sig att inventera omkringliggande vattentäkter inför detaljprojekteringen. Eftersom SGU:s brunnsarkiv uppdateras av framförallt brunnsborrningsfirmor i samband med borrning av nya brunnar och därmed innehåller register av företrädesvis bergborrade brunnar är det troligt att det finns fler brunnar än vad som registrerats i arkivet. Dels vad gäller äldre brunnar och dels brunnar i de övre jordlagren saknas ofta i arkivet. E.ON Wind anser att verksamheten som bolaget söker tillstånd för inte i sig motiverar en brunnsinventering eftersom den inte avser tillståndspliktig vattenverksamhet. Anläggningsverksamheten i sig innehåller inte uppenbara arbetsmoment som riskerar att förorena grundvattnet. Risken föreligger framförallt vid olyckshändelser och där ställer E.ON Wind stora krav på entreprenörer vad gäller förebyggande åtgärder och agerande eller uppföljning om något oförutsett skulle inträffa som riskerar påverka ytvatten eller grundvatten. E.ON Wind uppfattar skrivningen i MKB:n som att det är lämpligt att föra en diskussion med tillsynsmyndigheten i frågan om det är så att den 8 (16)
ser ett behov av inventering av brunnar inom något specifikt känsligt område. E.ON Wind anser inte att det är identifierat något sådant känsligt område i anslutning till närbelägna bostäder. Kopplat till skrivningen på samma sida i MKB:n (sid.142) där det anges att jordarterna generellt har låg genomsläpplighet, torde innebära att eventuella spill/utläckage sprider sig långsamt genom jordlagren. Detta tolkar E.ON Wind som att det måste uppfattas som fullt tillräckligt att bolaget som skyddsåtgärd i anläggningsskedet har en fungerande plan för riskhantering. Sammanfattningsvis åtar sig E.ON Wind att inventera omkringliggande vattentäkter endast om tillsynsmyndigheten anser det motiverat. Samråd i frågan kan lämpligen ske i anslutning till att parkutformningen fastställs. 6. Avstånd till naturreservat Lill-Naggen Undersök och redovisa möjligheterna för alternativ vägdragning till de vindkraftverk som är belägna närmast norr om naturreservatet Lill- Naggen. Syftet ska vara att öka avståndet mellan väg och reservatsgräns. Ett möjligt alternativ är att inte bygga någon ny väg mellan vindkraftverk 42 och den befintliga väg som löper längs sjön Lillnaggens norrsida (se figur 1 nedan för orientering). Istället kan befintlig tillfartsväg i nordsydlig riktning förbi Välsemyran användas för att nå vindkraftverk 43, 44, 45 och 46. På så sätt kan avståndet mellan väg och reservatsgräns ökas, utan några större tekniska eller ekonomiska eftergifter eftersom ett stycke nyanlagd väg utgår till förmån för befintlig väg, som förvisso är längre, men där ingreppet begränsas till breddning och förstärkning. 9 (16)
Figur 1. Utsnitt ur karta över delområde 1. 7. Kompletterande inventering av örn Bolaget ska låta genomföra en kompletterande inventering av kungsörn. 1 Två kompletterande inventeringar av örn har utförts, den första i form av fältstudier under februari och mars 2014. Dessa fältstudier har gjorts av naturvårdskonsulten Enetjärn Natur AB i tät kontakt med lokal ornitologisk expertis (Kungsörnsgrupperna i Västernorrlands län respektive Gävleborgs län). Inventeringsrapporten (se bilaga C) konstaterar att ett kungsörnspar har sitt revir inom utredningsområdet. Det finns dock ingen känd häckningsplats. Enligt Kungsörnsgruppen har örnarna tidigare haft ett bo i området som blåst ner för ett antal år sedan. Efter det har Kungsörnsgruppen byggt ett nytt bo på samma plats. Örnarna har varit och byggt på det nya boet men det finns inga uppgifter på att de nyttjat boet för häckning. 1 För närmare specificering av inventeringen, se länsstyrelsens beslut om komplettering sid. 4. 10 (16)
Mot bakgrund av dessa uppgifter samt de observationer som gjorts under inventeringen bedömer Enetjärn Natur att det är troligt att örnparet har en alternativ boplats, i eller i nära anslutning till utredningsområdet. Det bedöms även som möjligt att de kan komma att använda det återuppbyggda boet, inom området, för häckning i framtiden. För att ytterligare klarlägga om det finns ett aktivt bo i området har E.ON Wind därefter låtit utföra en andra inventering i juni månad 2014 med fokus på att identifiera eventuella kungsörnsbon. Inventeringen har utförts av medlemmar i Medelpads ornitologiska förening med hjälp av helikopter och GPS. Rapporten från inventeringen, som även omfattar två projekt som planeras på andra platser och av andra aktörer än E.ON Wind, finns i sin helhet i bilaga D. Av rapporten framgår att inga nya boplatser för kungsörn kunde hittas vid inventeringstillfället. Någon alternativ boplats inom området, som Enetjärn Natur nämnt i sitt resonemang, tycks alltså inte finnas. Det sedan tidigare kända boet har heller inte använts för häckning under 2014. Det har, enligt Kungsörnsgruppen, de facto inte förekommit någon lyckad häckning i området sedan reviret lokaliserades av ornitologer för 6-7 år sedan. Enligt E.ON Winds bedömning tyder detta på att det kungsörnspar som hävdar revir i trakten inte är produktivt och/eller att boplatsen inom projektområdet är mindre lämplig för häckning. Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar att ett avstånd om minst 3 km ska finnas från vindkraftverk till närmaste boplats för kungsörn medan praxis i vindkraftsammanhang (Mark- och miljödomstolens dom i mål nr M 824-11) anger 2 km. Oavsett vilken buffertzon som appliceras så finns det indikationer på att närmaste möjliga boplats är lokaliserad på ett längre avstånd från projektet än dessa 2-3 km (enligt muntliga uppgifter från Enetjärn Natur och Kungsörnsgruppen). Sammanfattningsvis konstaterar E.ON Wind å ena sidan att området inte är så oproblematiskt ur kungsörnssynpunkt som den första projektinventeringen från 2012 tydde på. Det är, mot bakgrund av information som samlats in under 2014, å andra sidan inte heller av sådan stor betydelse för kungsörn att tillstånd inte kan meddelas för projektet. Skadeförebyggande åtgärder bör dock tillämpas för att begränsa påverkan på arten eventuellt i kombination med kompensationsåtgärder. E.ON Wind åtar sig därför, som utgångspunkt, att inte etablera vind- 11 (16)
kraftverk inom en buffertzon om 2 km från aktivt kungsörnsbo. Därutöver utformas lämpligen ett kontrollprogram som förutom uppföljning även kan omfatta etablering alternativt förstärkning av boplatser på behörigt avstånd från vindkraftsetableringen. 8. Flygstråk för smålom Flygstråk för smålom i förhållande till projektområdet ska redovisas. Konsekvenserna för smålom ska beskrivas och vid behov ska skyddsåtgärder föreslås för att minimera påverkan. Naturvårdskonsulten GrouseExpedition, som gjort fågel- och fladdermusinventeringarna som bifogats projektets MKB, har på uppdrag av E.ON Wind gjort en fördjupad bedömning av påverkan på smålom och lämplig skyddsåtgärd. Detta redovisas i en fristående rapport, se bilaga E. Rapportens slutsats är att inga smålomspar häckar inom projektområdet och närmaste kända häckning är knuten till en tjärn som ligger på så pass långt avstånd att någon skyddszon, med hänsyn till flygstråk, ej behövs. 9. Rennäring 9 a) Handlingarna ska kompletteras med en redovisning och bedömning av kumulativ påverkan på renskötseln för berörd sameby. I bedömningen ska närliggande planerade och tillståndsgivna vindkraftprojekt beaktas. E.ON Wind har låtit en konsult inom rennäringsfrågor ta fram en rennäringsanalys för det aktuella projektet, som även behandlar kumulativ påverkan. Rapporten tar hänsyn inte bara till andra vindkraftanläggningar utan även den övergripande påverkan på Jijnjevaerie samebys renskötsel som skogsbruk och andra exploateringar samt rovdjur förmodas ge upphov till. Vidare utgår bedömningen från ett antagande om att en undvikelsezon om 5 km kan komma att uppstå kring Gubbabergets vindkraftpark, liksom kring närliggande vindkraftanläggningar. Det kan enligt E.ON Wind ifrågasättas om en så stor undvikelsezon faktiskt kan förväntas uppstå under driftsfasen. Kunskapsläget är fortfarande bristfälligt i detta avseende. 12 (16)
Gubbaberget och de två närliggande projekt som planeras av E.ON Wind (Björnberget och Bäråsen) ger tillsammans inte upphov till några kumulativa negativa effekter vad beträffar rennäring eftersom området de ligger i inte har nyttjats av samebyn i modern tid. En stor del av Gubbabergets projektområde ligger dessutom helt utanför Jijnjevaerie samebys renskötselmarker. Inom samebyns gränser har dock området en strategisk betydelse i årscykeln som reservbetesmark under vinterperioden november februari och i den mån andra, ur rennäringssynpunkt bättre, områden påverkas negativt av olika typer av exploateringar kan (en del av) Gubbaberget behöva tas i anspråk under denna period. Rapportens slutsats blir därför att de kumulativa konsekvenserna bedöms som måttliga både under anläggningsfas och driftfas. Rennäringsanalysen finns i sin helhet i bilaga F. 10 b) Bolaget ska ange vilka skyddsåtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på rennäringen för det fall det blir aktuellt att bedriva renskötsel i området i framtiden. E.ON Wind anser att skyddsåtgärderna ska kunna anpassas efter i vilken utsträckning området faktiskt används av samebyn. E.ON Wind anser vidare att skyddsåtgärderna enbart ska tillämpas i den mån de berör Västernorrlands län eftersom samebyn inte gör anspråk på områden i Gävleborgs län. Mot bakgrund av rennäringsanalysens slutsatser och resonemanget i punkt 9 a) föreslår E.ON Wind följande hänsyn och skyddsåtgärder: Anläggningsarbeten som kan påverka rennäringen negativt ska så långt det är möjligt undvikas under vinterbetessäsongen, för det fall samebyn nyttjar det aktuella parkområdet för renbete den aktuella perioden. Årligen, minst två månader innan vinterbetesperiodens början, ska samråd hållas med berörd sameby och tillsynsmyndigheten avseende planering av byggnation, service och reparation vid vindkraftparken för att underlätta samebyns planering och därmed minimera störningen på rennäringen. Inför perioder när rennäring bedrivs i området ska Bolaget redovisa för berörd sameby och tillsynsmyndigheten vilka försiktighetsåtgärder man avser att vidta i syfte att minimera störningarna för samebyns verksamhet i området. Under driftskedet ska kommunikation ske med samebyn för att om 13 (16)
möjligt planera plogning av vägar alternativt undanta plogning så att flyttning av renar underlättas. Vid anläggningsarbetet ska vegetationsskiktet sparas så långt möjligt för att minimera förlusten av renbete. 10. Arkeologisk utredning Denna kompletteringspunkt har utgått enligt meddelande från Länsstyrelsen, Frida Gavelin, per e-post den 22 april 2014. 11. Motivering till föreslaget verksamhetsområde Bolaget ska motivera den del av verksamhetsområdet som ligger utanför det områden som Ljusdals kommun i översiktsplan pekat ut som lämpligt för etablering av vindkraft. De lämpliga vindkraftsområden som Ljusdals kommun har pekat ut i sin vindkraftsplan har främst avgränsats utifrån teoretisk vindpotential, avstånd till bebyggelse samt med hänsyn till att de inte ska inkräkta på skyddade områden och riksintressen m.m. enligt miljöbalken. E.ON Wind bedömer att vindpotentialen är mycket god inom ett större område än det som Ljusdals kommun pekat ut. Detta är främsta anledningen till hur projektområdet utformats och något som också successivt bekräftas genom fysiska mätningar på plats. Utöver detta har E.ON Wind gjort mer noggranna studier av motstående intressen än vad som gjorts i Ljusdals kommuns vindkraftsplan. I det arbetet har E.ON Wind inte funnit något som motiverar en snävare avgränsning av projektområdet. I stället handlar det om att visa hänsyn vid enskilda vindkraftverks placering. Projektområdet är huvudsakligen lokaliserat inom området som benämns Brännberget-Naggen i kommunens plan. Endast 4 vindkraftverk av totalt ansökta 46 enligt den s.k. maxexempellayouten är placerade utanför det lämpliga området. Även om kommunen enligt planen, samt yttrande till länsstyrelsen den 13 november 2013, ska vara restriktiv mot ansökningar som sker utanför utpekade områden så är det alltså fråga om ett förhållandevis litet avsteg. 14 (16)
BILAGOR: A. Kartmaterial sammanfattande karta med vindkraftverk och intresseområden m.m. samt två delområdeskartor B. Pöyry SwedPower AB, Gubbaberget komplettering avseende rödlistade arter, 2014-02-12 C. Enetjärn Natur AB, Kungsörnsinventering Gubbaberget Planerad vindkraft i Västernorrlands och Gävleborgs län, 2014-06-02 (SEKRETESS) D. Peter Nilsson m.fl., Kungsörnsinventering för planerad vindkraft vid Gubbaberget, Storflötten och Björnsjöbodarna, 2014 E. GrouseExpeditions kompetenskärnan, Kortrapport rörande smålom vid Gubbaberget, 2014-02-03 F. WSP Samhällsbyggnad. Rennäringsanalys vindkraftpark Gubbaberget, 2014-09-19. 16 (16)