Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Långhagsgatan Linköping 2014-04-25
Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Långhagsgatan Datum 2014-04-25 Uppdragsnummer 1320006281 Utgåva/Status Slutlig Anna Holmgren Anna Holmgren Anna Palmquist Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Westmansgatan 47 582 16 Linköping Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning I samband med pågående Detaljplan för del av Backa 127:15 invid Långhagsgatan har denna dagvattenutredning utförts som en del av planeringen för att få en hållbar dagvattensituation i området även efter exploatering. Med tänkt bebyggelse behövs uppfyllnad för att få fullgod avrinning från t ex takytor och markbeläggning. Ytlig avrinning eller avledning med självfall har i utredningen varit förstaalternativet. Nya diken förordas för fördröjning och utjämning av flöde till befintliga dikessystem, men även underjordiskt magasin för dagvatten som leds till allmän dagvattenledning i Långhagsgatan. Avledning mot norr har begränsningar pga befintlig fjärrvärmeledning i U-område över tomten. Med bibehållen marknivå utan uppfyllnad påverkar befintlig bergnivå och grundvattennivå möjligheterna till infiltration, fördröjningsvolym och ledningsanslutning mot norr. Pumpning kan i det fallet komma att behövas för att avleda dagvatten till befintlig allmän dagvattenledning. Föroreningsgraden från nya hårdgjorda ytor bedöms som liten och inga särskilda åtgärder för det föreskrivs. I detaljprojekteringsskedet kan följande frågeställningar behöva utredas vidare: Vem ska bekosta anläggning och skötsel av dike i parkmark väster om planområdet? Hur ser avrinningen ut från högre belägna fastigheter? Finns befintlig avskärande dränering som tar hand om eventuellt dagvatten från dessa? Bergets avrinning förändras inte nämnvärt av den tänkta bebyggelsen, men dike för att ta hand om ytvatten från bergområdet är ett bra sätt att hålla den planerade fastigheten och det befintliga naturområdets dagvatten i balans. Föroreningshalter i dagvatten för planområdet bedöms vara låga. Redovisade öppna diken antas utgöra en tillräcklig åtgärd för rening av det dagvatten planområdet genererar. i
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund och syfte... 1 1.2 Uppdraget... 1 2. Förutsättningar och nuvarande förhållanden... 1 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering... 1 2.2 Koordinat- och höjdsystem... 2 2.3 Underlag och källor... 2 2.4 Befintliga förhållanden... 2 2.4.1 Planområdet idag... 2 2.4.2 Natur- och kulturintressen... 3 2.4.3 Topografi och markslag... 3 2.4.4 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi... 4 2.4.5 Befintlig avvattning... 4 2.4.6 Befintliga ledningar och diken... 5 3. Föreslagen dagvattenhantering... 6 3.1 Planområdets föreslagna utformning... 6 3.2 Struktur/princip för dagvattenhanteringen... 6 3.3 Avrinningsområden... 7 3.4 Flöden och fördröjningsvolymer... 7 3.5 Höjder... 8 3.6 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen... 9 3.6.1 Dagvattenhantering på kvartersmark... 9 3.6.2 Dränvatten... 9 3.6.3 Dagvattenmagasin... 9 3.7 Konsekvenser av extrem nederbörd... 11 3.8 Investeringskostnader/kostnadsbedömningar... 11 3.9 Drift- och underhållsaspekter... 12 3.10 Exempel på dagvattenlösningar... 13 Bilagor Bilaga 1: Förslag på dagvattenlösning Bilaga 2: Dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Dimensionerande flöden Bilaga 4: Magasinsvolymer ii
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte På Långhagsgatan i stadsdelen Backa i Göteborg pågår detaljplanearbete för nybyggnation av bostäder med särskilt service, BmSS. I samband med detaljplanen ska en dagvattenutredning tas fram för att klarlägga förutsättningarna för planerad byggnation med avseende på dagvatten. Ambitionen är att i första hand nyttja öppna diken och fördröjningsdammar och minimera dagvattentillskottet till befintligt ledningsnät. 1.2 Uppdraget Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret, att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet med hänsyn till planerad utbyggnad. Utredningen omfattar: Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden lågpunkter eller instängda områden olämpliga för byggnation. Ytor lämpliga för infiltration, perkolation och ev reningsanläggning, t ex damm eller översilningsyta. Dimensionerande flöden före och efter byggnation för långa och korta regn, med och utan fördröjning. Förslag till utformning och grov höjdsättning av dagvattenhantering. Förslag till fördröjning och kommentar om rening innan anslutning till allmän ledning eller dike. En bedömning av investeringskostnad för föreslagna åtgärder. Ev begränsningar i planbestämmelserna. En bedömning av osäkerheter kring LOD- och reningsåtgärder. 2. Förutsättningar och nuvarande förhållanden 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering Dimensionering och beräkningar utförs med utgångspunkt i Svenskt Vattens publikation P90. I beräkningarna tas hänsyn till framtida klimatförändringar vilket redovisas med ett klimatpåslag om 20% på beräknade regnvolymer, se bilaga 4. Recipienten som planområdet ansluter till är Göta älv med klass 4 i Vattenplan för Göteborg. Dagvattnet från området har klass 3, vilket enligt kommunens åtgärdsplan innebär att området innefattas av enklare behandling av dagvatten med LOD såsom fördröjning, utjämningsmagasin, översilning eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt. Fördröjning skall utformas så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på anslutna hårdgjorda ytor. 1 av 13
Dag- och dränvatten ska i första hand tas omhand inom fastigheten, men där så inte medges skall fördröjning möjliggöras till en nivå där flödet till allmän dagvattenledning inte överstiger nuvarande flöde. Beräkning av dimensionerande regn har gjorts med återkomsttid 2 respektive 10 år, se bilaga 3. Ledningssystem dimensioneras enligt P90. Föroreningshalter från planområdet bedöms som små med avseende på planerad verksamhet inom fastigheten och har inte vidare utretts i rapporten. För beräkning av aktuella dagvattenflöden före respektive efter exploatering används avrinningskoefficienter enligt P90 med takyta = 0,9, asfaltyta = 0,8 och gräsyta = 0,1. Se även beräkningstabell i bilaga 3. Vid stora regnmängder kan den ökade hårdgjordhetsgraden skapa tillfälligt stora flöden. För att inte belasta befintliga vattendrag mer än idag är det viktigt att skapa möjligheter för infiltration och/eller fördröjning inom området. Det innebär också fördelar med avseende på dagvattnets rening och förutsättningar för att bibehålla grundvattennivån inom området. Tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) förutsätts. Risken för översvämningar i området bör beaktas. Grundprinciperna avseende dagvatten: Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk. Avrunna dagvattenflöden ska begränsas. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening i diken eller magasin på väg till recipienten. 2.2 Koordinat- och höjdsystem Gällande koordinatsystem för uppdraget är Sweref 99 12 00 och höjdsystem RH2000. 2.3 Underlag och källor Följande underlag har använts i dagvattenutredningen: Grundkarta med nivåkurvor erhållen 2014-03-13, Göteborgs stad Dagvatten så här gör vi. Från Göteborgs stad/kretsloppskontoret Illustration över områdets tänkta bebyggelse, erhållen 2014-03-06, Göteborgs stad Befintliga ledningar enligt erhållna kartmaterial från Kretslopp och Vatten Geoteknisk utredning, Sweco, daterad 2013-04-05 Fältbesök 2014-02-26 Svenskt Vatten publikation P90 och P104 2.4 Befintliga förhållanden 2.4.1 Planområdet idag Det aktuella planområdet ligger i Göteborgs kommun, norr om Göteborgs centrum, väster om Göta älv i stadsdelen Backa och är en del av fastigheten Backa 127:15. 2 av 13
Området avgränsas i söder av Skårsbergets naturområde, i väster av befintliga bostadsfastigheter, i norr av Långhagsgatan och i väster av parkmark med gc-väg utmed befintliga villatomter. Se kartbild 1. Bild 1 Flygfoto med markerat detaljplaneområde Aktuellt planområde är idag ett lätt vildvuxet naturområde där en mindre naturstig används som smitväg och ytterligare mindre gångstigar finns utmed kanterna mot befintliga villor i öster och mot bergfoten i söder. 2.4.2 Natur- och kulturintressen Inom området, som idag är kommunens mark, finns ett antal idegranar som i möjligaste mån ska bevaras då de är fridlysta. Dispens för åtgärder som påverkar idegranens utbredning söks hos Länsstyrelsen. Några kända fornlämningar har inte dokumenterats i området. Nya planerade dagvattenanläggningar med fördröjningsåtgärder kommer främst att behandla dagvatten från nya byggnader och dagvattenavrinning från berget bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Idag avleds dagvattnet huvudsakligen mot mer låglänt område i sydväst. Det som förändras är att del av planområdets ytvatten styrs om via ledningssystem mot Långhagsgatan i norr. 2.4.3 Topografi och markslag Detaljplaneområdet sluttar från öster mot väster med lägsta delen mot sydväst. I planområdets bakkant (mot söder) tar berget vid med mycket brant stigande terräng. Befintliga tomter på planområdets östra sida är uppfyllda med uppemot 1 m mot befintlig lägre marknivå inom planområdet. Befintlig mark inom detaljplaneområdet sluttar från ca+45 i östra kanten till +41 mot sydväst och längre västerut sjunker marknivån ytterligare. 3 av 13
Marken i området är bevuxen med mestadels mindre lövträd, främst björkar men även körsbärsträd och buskvegetation med undervegetation av gräs eller ängskaraktär. 2.4.4 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi En geoteknisk utredning är utförd av Sweco, daterad 2013-04-05. Jordlagren består enligt georapporten av 1-1,5 m friktionsjord på ca 1,5-3 m siltig lera. Därunder friktionsjord på berg. Mot norr är jorddjupen betydligt mindre med endast ca 1 m friktionsjord på berg. Släntstabiliteten bedöms i georapporten vara tillräcklig för planerad byggnads grundläggning. Ingen särskild utredning är gjord med avseende på släntstabilitet vid uppfyllnad eller grundvattensänkning. Detta bör utredas vidare i projekteringsskedet beroende på val av utformning. Med rådande geotekniska förhållanden kan ytvatten till viss del infiltrera, främst i de södra delarna där jordlagren över berggrunden är större, men mestadels sker avrinning ytledes. 2.4.5 Befintlig avvattning Från området avleds dagvattnet idag mot sydväst där de lägsta marknivåerna återfinns. Dagvatten från berget avleds delvis över planområdets södra del, men påverkan av området för planerad byggnation bedöms fortsatt liten. Från området avrinner idag totalt 6 l/s, se beräkningar i bilaga 3. Med nuvarande förhållanden avrinner allt dagvatten från planområdet till befintligt dike i sydväst. Planområdets slutliga dagvattenrecipientet är Göta älv. Enligt Vattenplan för Göteborg har Göta älv klass 4 och planområdet tillhör klass 3, vilket innebär att dagvattnet ska behandlas med LOD, fördröjning, utjämningsmagasin, översilning, eller avledning med öppet dike där så är möjligt. Dagvatten från planområdet antas idag avdunsta, tas upp av befintlig markvegetation eller infiltrera och resterande mängd avrinner ytledes. Tidvis kan vatten bilda mindre pölar inom grönområdet, men inga översvämningsproblem har dokumenterats hos kommunen. Befintlig avrinning illustreras schematiskt i kartbild 2, där höjder redovisas med lägsta nivå röd och högsta lila. 4 av 13
Bild 2 Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden. Delar av ytligt dagvatten från högre belägna fastigheter antas avledas över det aktuella planområdet. Hur stor mängd detta genererar är oklart. 2.4.6 Befintliga ledningar och diken I Långhagsgatan finns befintliga Va-ledningar med Dagvattenledning dim 225 btg. Snett över planområdets norra del finns befintlig fjärrvärme dim 2x280 mm, som planerade anläggningar måste anpassas till i plan och höjd. Fjärrvärmeledningen ligger inom planområdets markerade U-område från sydväst till nordost, se bild 4. Vattengång på dagvattenledningen i antagen anslutningspunkt i gatan är ca +40,90. Dagvattenledningen i Långhagsgatan har sin slutpunkt strax öster om planområdestomten. I planområdets södra del vid foten av berget finns idag inte något tydligt dike, men det dagvatten som inte infiltreras eller avdunstar förmodas avrinna utmed bergfoten till befintligt dike intill GC-väg mot väster. 5 av 13
Bild 3 Planskiss med befintliga ledningar och kablar i mark. 3. Föreslagen dagvattenhantering 3.1 Planområdets föreslagna utformning Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, arbetar med detaljplan för nya bostäder med särskild service med 6 st lägenheter inom del av fastighet Backa 127:15. Arean för hela planområdet är ca 2650 m 2. Byggnaden är planerad i ett plan och grundläggs med platta på mark. Nivån är inte fastställd i planen, men enligt denna ska befintliga marknivåer ska vara vägledande för tomtmarkens höjdsättning. Befintlig gångstig som idag genomkorsar området planeras läggas om utanför den nya fastighetens västra gräns. Se illustration enligt detaljplan, bild 3. 3.2 Struktur/princip för dagvattenhanteringen I större sammanhang är det vanligt att skilja på dagvatten från rena ytor (tak etc) och det som kommer från körytor och parkeringsytor, där föroreningsgraden är avsevärt större. I detta projekt bedöms dessa ytor vara så små att man inte kräver rening och allt dagvatten behandlas på samma sätt. Det är dock bättre att avleda dagvatten i öppna system ur både fördröjnings- och reningsaspekt och därför föreslås utkastare från de takytor som är möjliga att avleda över gräsytor till dike i områdets östra och södra gräns. Diken utförs med tillräcklig fördröjningsvolym för flöden enligt direktiv från Kretslopp och vatten som är satt till 10 mm regn på aktuella hårdgjorda ytor. 6 av 13
Dagvatten som av nivåskäl måste avledas mot norr ansluts med ledningar i mark till fördröjningsmagasin innan anslutning till allmän dagvattenledning i Långhagsgatan. Magasinets typ och utformning anpassas till befintliga och planerade markförhållanden samt till befintliga anordningar i mark. Förslag till utformning av dagvattenhantering redovisas i bilaga 1. 3.3 Avrinningsområden Det aktuella detaljplaneområdet har direkt anslutning till Skårsberget och del av detta ingår i det avrinningsområde som är aktuellt att studera, se bild 4, Befintlig dagvattenavrinning. Bild 4 Befintliga avrinningsförhållanden Inom det aktuella exploateringsområdet bedöms förekomst av lågpunkter obefintlig på grund av uppfyllnadsbehovet. I markområdet väster om planområdet med befintliga marknivåer kan dagvattenflödet öka om man inte vidtar några åtgärder, se vidare i utformningsförslag i kartbilaga 1, där förslag på ny dikesanslutning finns med. 3.4 Flöden och fördröjningsvolymer Beräkningar av flöden och behov av fördröjningsvolymer har gjorts enligt P90. Flöde från hela fastigheten vid ett 10-årsregn är för planerad utformning ca 19 l/s, vilket är 200% större än flödet från nuvarande mark som är enbart naturmark. 7 av 13
Tillkommande flöden efter exploatering förutsätts i detaljplanen fördröjas inom fastigheten. Delar av dagvattnet, ca 10 l/s, kan avledas via diken mot söder. Utjämning och till viss del infiltration kan skapas med grunda, svagt lutande diken, eventuellt med tätskärmar för sektionering som bromsar upp vattenflödet ytterligare. Det som behöver ledas mot allmän ledning i norr är beräknat till ca 9 l/s. Innan anslutning till befintlig ledning anläggs ett magasin för utjämning av flödet. Beräkningar av magasinsvolym redovisas i bilaga 4. 3.5 Höjder För att skapa plats för underjordiska magasin kommer uppfyllnad av marken att krävas. Där plats finns för öppna diken är det att föredra. För att kunna avleda planområdets dagvatten med självfall krävs att höjdsättningen av tomten görs med hänsyn till befintlig ledningsnivå i Långhagsgatan. Det är också viktigt att huset grundläggs på nivå som medger marklutning från byggnaden för att takvattnet ska kunna avledas till diken, se utformningsförslag i kartbilaga 1. Se utformningsprincip i bild 5 nedan, där befintlig mark är i nivå med gatan. Bild 5 Höjdsättningsförutsättningar med fastighetsmark i höjd med gatunivå. För fördröjning i magasin under mark behövs tillräcklig marktäckning, minst 0,8 m vilket också påverkar ledningars nivå inom fastigheten. Ledningar uppströms magasinet ska förläggas med vattengång som lägst = magasinets hjässa för att detta ska kunna utnyttjas fullt ut. Grundvattennivå och bergnivå är två andra viktiga parametrar att ta hänsyn till i utformningen, särskilt med avseende på val av dimension och typ av magasin. 8 av 13
3.6 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen 3.6.1 Dagvattenhantering på kvartersmark Inom tomtmark anläggs med fördel skåldiken, eventuellt krossfyllda, för att möjliggöra infiltration. Skåldiken kan utformas gräsbeklädda för att underlätta markskötsel och för anpassning till övrig markanläggning. Ytvatten från berget styrs till avskärande dike i fastighetens södra kant för att undvika att det belastar den nya byggnadens dränledning. Dike mot slänt i öster utformas för att ta hand om del av takvattnet samt det ytvatten som eventuellt kommer från befintliga fastigheter i öster. Även fastigheter i väst ska skyddas från ökad belastning. Med hänsyn till det behöver dike utformas bredare eller fördjupas så att man uppnår den fördröjningseffekt som krävs för att bibehålla eller om möjligt minska avrinningen från naturområdet. Sektionering av dike med tätskärmar och översilning skapar större utjämningsvolym i dike i slänt. Nya takytor avleds i första hand med utkastare ovan mark med ränndalsplattor minst 3 m ut från husliv för spridning över gräsyta innan anslutning till dike. På södra delen av planerad byggnad bedöms takvatten kunna avledas på detta sätt. Efter exploatering kommer dagvatten från detaljplanefastighetens norra delar anslutas till dagvattenledning i Långhagsgatan. Även i fortsättningen kommer fastighetens södra delar kunna avvattnas till befintligt dike. För del av byggnaden ut mot gatan tas takvattnet lämpligt omhand med stuprör till ledningssystemet inom fastigheten. Ett principförslag för planerad dagvattenhantering redovisas i kartbilaga 1, Förslag till dagvattenutformning. I förslaget förutsätts avledning med självfall. Där nivåer så kräver kan pumpning krävas för att avleda dagvatten från tomtmark. 3.6.2 Dränvatten Från planerad byggnad bedöms husdränering kunna anslutas till allmän dagvattenledning med självfall. Färdigt golvhöjd förutsätts till nivå över gatunivå, enligt angivet i detaljplanen. 3.6.3 Dagvattenmagasin I området ska dagvatten fördröjas för att inte belasta det befintliga dagvattennätet mer än idag. Eftersom det idag inte finns någon anslutning från den aktuella ytan till ledningsnätet kommer det att bli en viss flödesökning. Ett sätt att hålla nere flödet till det allmänna ledningsnätet är att anlägga någon form av magasin, där utloppet är strypt och dagvattnet kan samlas vid stora nederbördsmängder för att sedan tömmas när plats finns i ledningen nedströms. Magasin kan utformas på flera sätt och om det finns möjlighet till infiltration på platsen är kassettmagasin ett användbart alternativ. Se principutformning i exempelbild 6 nedan. På platser med tätare jordarter där det ofta handlar enbart om utjämning av flöden kan magasinet anläggas tätt med t ex rörmagasin, även detta med mindre 9 av 13
utloppsledning. Bräddmöjlighet krävs i båda fallen och i det aktuella området kan det lösas med utlopp till angränsande naturmark. Bild 6 Dagvattensystem med kassettmagasin Bild 7 Exempel på olika typer av dagvattenhantering Där det finns plats på ytan används med fördel öppna lösningar, t ex svack- eller skåldike med svag lutning, se bilder till höger ovan. Dessa kan utföras gräsbeklädda eller stensatta för att smälta in i miljön och vara enklare att sköta. Där markslaget är gynnsamt infiltreras dagvatten ner i jordlagren. Öppna diken kan även utföras med krossmaterial och kompletteras med dränledning i botten för borttransport till dike eller ledning längre nedströms. Denna fördröjningstyp ger mindre magasinsvolym men kan utföras grundare vilket medför enklare markskötsel. Då anläggningen vid lågvattenflöde töms helt minskar också risken för vassetablering, se bild 8. 10 av 13
Bild 8 Exempel på dikessektioner för öppna diken 3.7 Konsekvenser av extrem nederbörd I det aktuella området har inga instängda områden identifierats. Ej instängt område avser område där dagvatten kan avledas på ytan med självfall. Det är viktigt att så mycket dagvatten som möjligt tas omhand i ursprungspunkten, för att minska belastningen på lågområden och skapa goda möjligheter till en väl fungerande dagvattenlösning, både ur flödes- och reningssynpunkt. Vid exploatering med ökad hårdgjordhetsgrad som följd krävs åtgärder för att styra dagvatten till yta där tillfällig dämning kan accepteras utan att orsaka skada på byggnad eller anläggning. I området bör detta kunna säkerställas med hjälp av väl utformade och tilltagna diken, se avsnitt 3.6.1, där dämning tillåts periodvis för senare avledning västerut mot befintligt dike. 3.8 Investeringskostnader/kostnadsbedömningar Den billigaste dagvattenlösningen i ett område med schaktbara jordar är öppna diken. Det är på lång sikt även mer kostnadseffektivt ur driftsynpunkt, se kap. 3.9, och skapar goda förutsättningar för att återföra dagvatten till marken lokalt. Underjordiska magasin kostar mer att anlägga på grund av större schakter, dyrare och större materialåtgång etc. Som jämförelse kostar ett öppendike 150-200 kr/m och ett magasin med 5 m 3 hålrum kostar dryga 140.000 kr inklusive schakt och återfyllning, se tabell 1. Kostnaderna avser anläggning med normal jordschakt. Vid anläggning av dike eller magasin i berg tillkommer kostnader för berghantering. I det aktuella området kan stora delar av dagvattenhanteringen lösas på nivå ovanför berget då tomtmarken behöver fyllas upp för att klara anslutning från huset med självfall till dagvattenledning i gatan. 11 av 13
Uppskattad investeringskostnad Diken Volym/enheter Inkluderar Kr/m Total kostnad öppet dike tomtmark 80 Schakt, fyllning, geotextil, grässådd 163 13000 öppet dike naturmark 40 Schakt, fyllning, geotextil, grässådd 162 6500 Ledningssystem D-ledning 80 Schakt, fyllning, ledning 850 68000 Brunnar 3 21500 Dagvattenkassetter 14 Schakt, fyllning, geotextil, grässådd 10214 143000 Totalt: 252000 Tabell 1 Uppskattade investeringskostnader För det aktuella planområdet uppskattas den totala fördröjningsvolymen till ca 9 m 3, där ungefär hälften är under mark i kassettmagasin. Resterande volym föreslås tas omhand i dike mot söder ca 80 m långt, varav halva sträckan är inom fastighetsmark, samt mindre dike mot öster ca 40 m långt mot öster. Det södra diket dimensioneras för fördröjningsbehovet från södra delen av tomten. Bergavvattningens fördröjningsgrad är inte medtagen i beräkningarna eftersom det idag avrinner med samma flöde till samma punkt. Ett utökat dike med strypt avrinning skulle påverka nuvarande flöden i nedströms dike positivt. 3.9 Drift- och underhållsaspekter Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Generellt är anläggningar mer skötselkrävande de tre första åren. Drift- och underhållskostnader för öppna diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Skötseln består av gräsklippning, städning och allmän tillsyn. Ett rätt konstruerat och välskött svackdike har en i det närmaste oändlig livslängd. Makadamdiken behöver grävas om efter cirka 10-15 år eftersom de hydrauliska förutsättningarna ändras med tiden till följd av olika grad av igensättning. Krossdiken har en livslängd om cirka 10-15 år eftersom de hydrauliska Förutsättningarna ändras med tiden till följd av olika grad av igensättning. Livslängden på dagvattenkassetter varierar med hur tätningsarbetet kring kassetterna är utfört. Blir detta fel kan sediment tränga in och på sikt sätta igen magasinet. 12 av 13
3.10 Exempel på dagvattenlösningar Det finns många olika sätt att skapa goda dagvattenförhållanden i ett område. Nedan följer några exempel. Parkeringsytor kan utföras med gräsarmering, bild 9, för att få ett genomsläppligt ytskikt där dagvatten kan infiltrera och därmed bibehålla grundvattennivån lokalt. Bild 9 Parkeringsyta med gräsarmering Stuprörsutkastare med ränndalsplattor som leder takvatten ut över gräsytor är ett annat sätt att återföra dagvatten till marken inom området. Se bild 10. Bild 10 Stuprörsutkastare med ränndalsplattor Gröna tak är ett sätt att minska dagvattenflödet över året, men vid stora regnintensiteter kan det inte tillgodoräknas och därför lämnas det utanför denna rapport. Det ger ett trevligt inslag i närmiljön och kan med fördel anläggas på lägre byggnader med flacka tak t ex förråd eller carport/garage. 13 av 13
BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P104) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation: i Å = 190 Å ( ), +2 Där: i Å = T R = Å = regnintensitet, l/s, ha regnvaraktighet, minuter återkomsttid, månader Vid: T R = 10 min Å = 120 mån i Å = 228 l/s, ha 250 Regnstatistik: Dahlström 2010 10- årsregn Regnintensitet, l/s, ha 200 150 100 50 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 10 år. Regnintensitet är 228 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 10 år.
BILAGA 3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = Å Där: q d dim = A = = A red = i Å = dimensionerande flöde, l/s avrinningsområdets area, ha avrinningskoefficient reducerad area, ha dimensionerande regnintensitet, l/s, ha FLÖDEN FRÅN OMRÅDET INNAN EXPLOATERING VID 2-ÅRSREGN Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Grönytor 0,265 0,1 0,03 134 4 Totalt 0,27 0,03 4 FLÖDEN FRÅN OMRÅDET EFTER EXPLOATERING VID 2-ÅRSREGN Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfaltsparkering 0,016 0,8 0,01 134 2 Tak 0,059 0,9 0,05 134 7 Grönytor 0,19 0,1 0,02 134 3 Totalt 0,27 0,08 11 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 7,7 FLÖDEN FRÅN OMRÅDET INNAN EXPLOATERING VID 10-ÅRSREGN Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Grönytor 0,265 0,1 0,03 228 6 Totalt 0,27 0,03 6 FLÖDEN FRÅN OMRÅDET EFTER EXPLOATERING VID 10-ÅRSREGN Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfaltsparkering 0,016 0,8 0,01 228 3 Tak 0,059 0,9 0,05 228 12 Grönytor 0,19 0,1 0,02 228 4 Totalt 0,27 0,08 19 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 13,1
BILAGA 4 BERÄKNING AV BEHOV AV ERF. VOLYM PÅ DAGVATTENMAGASIN 10mm regn för hårdgjorda ytor ska fördröjas inom kvarteret. TOTAL ERF. MAGASINSVOLYM Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn inkl 20% säkerhetstillägg Asfaltsparkering 0,016 1,6 1,86 Tak 0,06 5,9 7,02 Totalt 0,07 7,4 8,88 ERF. MAGASINSVOLYM FÖR DAGVATTENMAGSIN I ANSL TILL LÅNGHAGSGATAN Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn inkl 20% säkerhetstillägg Asfaltsparkering 0,016 1,6 1,86 Tak 0,03 2,9 3,51 Totalt 0,04 4,5 5,37 ERF. FÖRDRÖJNINGSVOLYM I DIKE Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn inkl 20% säkerhetstillägg Tak 0,03 2,9 3,51