Nyckeltal Räddningstjänsten
Sammanfattning Räddningstjänst Kvalitet Resurser Slutsats Antal utvecklade bränder Antal personer utbildade i att förebygga/ hantera bränder eller andra olyckor Responstid från 112- samtal till första resurs på plats Nettokostnad för räddningstjänst Räddningstjänsten har god kvalitet dock till en högre kostnad. Värnamo kommun har ett högt antal trafikolyckor dit Räddningstjänsten larmats.
14 12 1 121 Antal trafikolyckor enl MSB 116 115 94 Värnamo kommun har ett högt antal trafikolyckor dit Räddningstjänsten larmats. Man kan förmoda att det beror bl.a. på att vi har tre väldigt trafikerade vägar genom kommunen. 8 78 72 212 6 214 4 2 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Definition: Antal trafikolyckor dit räddningstjänsten larmats enl Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Utvecklade bränder i byggnad, antal/1 inv,55,66,52,63,29,78,63,82,7 29 21 212 Sedan 21 har antalet utvecklade bränder i Värnamo kommun minskat årligen och ligger klart under riket. En låg responstid och utbildning påverkar detta nyckeltal positivt. Definition: Uppgifterna har hämtats från Räddningsverkets insatsregister som bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter insatser/utryckningar. Registret innehåller bland annat alla insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort till brand i byggnad. Med byggnad menas såväl bostäder som allmänna byggnader, industribyggnader mm. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer. Räddningsverkets insatsregister fångar enbart sådana bränder som varit föremål för räddningsinsats. Antalet räddningsinsatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Källa: MSB (kolada.se U7415)
12 1 8 6 4 2 Personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor, antal/1 inv 87,5 73, 29,3 77,1 19,4 7,4 61,7 52,1 43,1 21 Värnamo kommun ligger betydligt över riket. Det höga antalet utbildade i Värnamo bör ha en koppling till det låga antalet utvecklade bränder. Dock verkar kopplingen svag om man jämför med andra kommuner, t.ex Ljungby och Kungsbacka. 29 och 212 års siffror är bortplockade, pga inrapporteringsfel. Definition: Antal personer som har utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per 1 invånare. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (kolada.se U7424)
16 Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter Värnamo ligger tillsammans med Gislaveds kommun bäst till i förhållande både till riket och jämförelsekommunerna. 14 12 1 8 6 4 2 1, 1, 12,6 11,4 12,7 12,1 1,6 12,6 12,8 21 212 Räddningstjänsten i Värnamo har valt att på flera platser i kommunen satsa på FIP (Första-Insats-Person) - organisationen vilket medför en låg responstid och en högre kostnad. Gislaved har infört FIP fr.o.m år. 214 Definition: Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm (kolada.se U7442)
1 4 1 2 1 8 6 4 Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv 1 39 1 14 1 26 1 5 993 886 841 873 576 21 Värnamo ligger över riket tillsammans med några av jämförelsekommunerna. Det kan bero på hur man är organiserade, hur många deltidsstyrkor, om man har FIP(FörstaInsatsPerson) etc. Antal trafikolyckor kan också påverka, där Värnamo ligger högt. 2 212 214 Definition: Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. (kolada.se N741)