Nämndplan 2018 Socialnämnden SÄTERS KOMMUN Gäller fr.o.m. Ersätter Framtaget av 2016-00-00 - Sune Hemmingsson, ordförande socialnämnden Anette Wikblom, socialchef 1 (11)
Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Kommunens övergripande mål... 4 Strategiska mål för mandatperioden 2015-2018... 4 Omvärldsbevakning... 4 Ansvar enligt reglemente och övriga styrdokument... 5 Socialnämndens reglemente... 5 Socialnämndens ansvar... 5 Syfte med nämndens ansvarsområde utifrån Säterbons perspektiv... 5 Nämndens mål och strategier... 5 Socialnämndens mål... 6 Mål som främst relaterar till Socialnämnden... 6 Strategier... 6 Systematiskt förbättringsarbete... 6 Flexibilitet... 6 Teknik... 6 Personal... 6 Samverkan... 6 Uppföljning... 7 Nämndens särskilt prioriterade utvecklingsområden... 9 Finansiella förutsättningar... 10 Ekonomiska förutsättningar... 10 Investeringar... 10 Nämndens resursfördelningssystem... 10 Nämndens ekonomiska kommentar... 10 Personella förutsättningar... 10 Nuläge... 10 Utveckling... 11 Internkontroll... 11 Diarienummer Gäller fr.o.m. Ersätter Framtaget av Dnr SN2017/0196 2017-12-07 2017-04-21 Paula Jäverdal, förvaltningschef 2 (11)
Förord Socialnämndens verksamhet utgör en viktig del i det samhällsstöd som kan behövas i olika livssituationer. Det gäller för barn/unga, vuxna och äldre både Sverigefödda Säterbor och nyanlända Säterbor. Socialnämndens medarbetare som utför samhällsstödet ska med ett gott bemötande och hög kompetens ge stöd till Säterborna så att det bidrar till ekonomisk och social trygghet. Det svenska samhället bygger på solidaritet och gemenskap. Det är viktigt för att motverka utanförskapet. De personer som under en längre period är beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle ska få ett särskilt aktivt stöd så att de kan lämna bidragsberoendet och leva ett självständigt liv. Säters kommun och Sverige har under åren 2015 och 2016 tagit emot många ensamkommande barn och familjer. Under 2017 har organisationen för integrationen anpassats till behovet. För 2018 gäller att fortsätta arbetet med att stödja de nya Säterbornas integration i det svenska samhället. I Säters kommun ökar antalet Säterbor över 80 år från 2017, med en markant ökning från 2020 och efterföljande år fram till 2030. Det nya särskilda boendet (SÄBO) som ska byggas i Säter, med start årsskiftet 2018/2019, innebär fler lägenheter. Det är viktigt med förebyggande aktiviteter för den äldre befolkningen. Det gäller både för de som idag har någon form av äldreomsorg, men även för de som inte har det. Syftet är att behålla en god hälsa och förebygga ohälsa hos individen. Utöver boende och omsorg är de kommunala sjukvårdsinsatserna och ett fungerande samarbete i hemsjukvården med Landstinget Dalarna viktigt för de äldre. Socialnämnden vill att omvårdnaden och omsorgen kompletteras med användning av olika former av teknikstöd. Unga och gamla med olika former av funktionshinder behöver ett särskilt stöd alltifrån stöd i boendet till särskilda anpassade aktiviteter. Byggnation av en ny gruppbostad i Säter som beräknas vara klar under första halvåret 2018 är ett viktigt tillskott. Socialnämnden har för avsikt att utveckla samarbetet, förutom pensionärsföreningarna, med andra brukarföreningar. Sammantaget för Socialnämnden Samhällsnämnden - innebär framtidens utmaningar och möjligheter att arbetet, likväl som nu, måste organiseras och utföras kostnadseffektivt med ständiga förbättringar där varje medarbetare förväntas bidra till en hög kvalitet i insatserna. Ett särskilt fokus för ledningen är att säkerställa en god arbetsmiljö för sina medarbetare så att bland annat sjukfrånvaron kan minimeras. Säter den 10 april 2017 Sune Hemmingsson Ordförande i Säters socialnämnd 3
Inledning I nämndplanen förtydligas de ansvarsområden och uppdrag som kommunfullmäktige överlämnat till nämnder genom reglementet. Syftet med nämndplanen är att tydliggöra inriktningen samt beskriva hur socialnämnden avser att ta sig an fullmäktiges uppdrag inom fastställda ekonomiska ramar. Förutom detta ska nämnderna ange vilka prioriteringar som ska göras inom ramen för lagar, förordningar och kommunens egna styrdokument. Utifrån dialog med verksamheten beslutar socialnämnden om prioriteringar/strategier samt vilka indikatorer som ska följas upp och kontinuerligt återrapporteras till nämnden. Nämndplanen beslutas av social nämnden och revideras årligen. Kommunens övergripande mål Strategiska mål för mandatperioden 2015-2018 Kommunstyrelsen lägger fokus på tre områden under den innevarande mandatperioden för att kommunen ska utvecklas mot visionen om 12 000 invånare 2030; Bostäder, arbetstillfällen och skola. Omvärldsbevakning Kommunen står inför stora utmaningar inom en nära framtid. Demografin förändras med en ökande andel äldre av befolkningen. Den demografiska förändringen innebär ett ökat behov av anpassade bostäder och ett ökat behov av stöd och service till en åldrande befolkning. Ny lagstiftning som reglerar kommunernas mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd trädde i kraft den 1 mars 2016. Nya ersättningsregler gällande ensamkommande flyktingbarn träder i kraft den 1 juli 2017. Antalet äldre kommer att öka och det krävs bostäder som är anpassade för äldre personer och det krävs även fler platser på särskilda boenden med service och omvårdnad. Nya ersättningsregler för ensamkommande flyktingbarn innebär en snabbare utskrivning från hem för vård eller boende (HVB). Det måste finnas bostäder för ungdomar över 18 år med uppehållstillstånd som ska flytta från HVB till eget boende. Kommunen har grupper som riskerar ett utanförskap. Det finns därför anledning att hitta former för alla Säterbors möjlighet att delta i samhällslivet och möjlighet till självförsörjning. 4
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, träder i kraft den 1 januari 2018, reglerar när och hur mycket kommuner ska betala för landstinget för utskrivningsfärdiga patienter. Det kommer att bli en ändring i betalningsansvarslagen vilket innebär att betalningsansvaret för kommuner träder i kraft efter tre dagar mot dagens fem inom somatisk vård och när det gäller psykiatrin blir förändringen från trettio till tre dagar. Det kräver att hemtjänsten är organiserad så att trygg och säker utskrivningen till hemmet kan ske på kort varsel, även under helger. Ansvar enligt reglemente och övriga styrdokument Socialnämndens reglemente Utöver det gemensamma reglementet för kommunens nämnder gäller detta reglemente för socialnämnden. Socialnämndens ansvar 1 Stöd och omsorg Socialnämnden ansvarar för att kommunens invånare får stöd och omsorg i enlighet med gällande lagstiftning. Nämnden har ett särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande samhällsinsatser. 2 Kommunal hälso- och sjukvård Socialnämnden ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå, åt dem som efter beslut av kommunen bor på särskilt boende, i en gruppbostad eller motsvarande samt till den som vistas på dagverksamhet och på daglig verksamhet. Socialnämnden ansvarar vidare för att erbjuda en god hälso- och sjukvård i hemmet (enligt hemsjukvårdsavtalet) till dem som vistas i kommunen. Socialnämnden ansvarar även för att erbjuda rehabilitering, habilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. 3 Integrationen Socialnämnden ansvarar för mottagande av nyanlända enligt bosättningslagen och mottagande av ensamkommande barn enligt anvisningsmodellen. Socialnämnden ansvarar i samverkan med andra aktörer för integrationen i samhället. Syfte med nämndens ansvarsområde utifrån Säterbons perspektiv Socialnämnden ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Nämnden har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Nämndens mål och strategier Ytterligare ett steg mot helhetssyn med Säterbon i fokus är att identifiera tänkbara samverkanspartners som kan bidra till bästa möjliga måluppfyllelse. Under mandatperioden ska former för samverkan och uppföljning utvecklas för att utarbeta gemensamma strategier i arbetet mot att nå kommunfullmäktiges mål. I detta arbete ska de tvärsektoriella frågorna kopplas för att stödja verksamheterna i deras ambitioner att nå sitt uppdrag och därigenom kommunfullmäktiges mål. 5
Socialnämndens mål Säterbon ska av Socialnämndens medarbetare få ett gott och professionellt bemötande som bidrar till ekonomisk och social trygghet, samt ökar individens möjligheter till ett självständigt liv. Socialnämndens uppgifter ska utföras med hög kvalitet och resurseffektivitet. Mål som främst relaterar till Socialnämnden I kommunens övergripande målvision prioriterar socialnämnden: Trygghet Livskvalitet Framtidstro I kommunens övergripande strategiska mål vill socialnämnden särskilt uppmärksamma behovet av bostäder och då särskilt för de kommuninvånare som har svårigheter att få bostad eller är i behov av anpassade bostäder. Strategier För att nå målen har nämnden identifierat följande strategier. Systematiskt förbättringsarbete Förvaltningen ska arbeta systematiskt. Resultaten följs löpande i syfte att förbättra kvalitet och effektivitet i verksamhetens alla delar. Flexibilitet Förvaltningen ska arbeta för en ökad flexibilitet gällande resursutnyttjande. Teknik Förvaltningen ska ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter. Förvaltningen ska aktivt arbeta för att teknik ska införas för att öka effektivitet och/eller kvalitet. Personal Förvaltningen ska verka för att all personal har förstått sitt uppdrag. Personalen ska vara ansvarstagande och delaktig, samt kunna bidra till verksamhetens resultat. Personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling för att kunna utföra sitt uppdrag utifrån verksamhetens behov. Samverkan Mycket av det arbete som utförs inom förvaltningen kan göras i samverkan med andra verksamheter/aktörer. I takt med samhällsutvecklingen ändras kretsen av möjliga 6
samverkanspartners och sätten att samverka på. Socialnämnden ser ett ökat behov av samarbete med andra delar av kommunens verksamheter och stödfunktioner. Förvaltningen ska etablerade forum för brukarkontakter och av ökade kontakter med olika grupper av brukare och deras anhöriga. Uppföljning Socialnämnden kommer att mäta om strategierna leder till måluppfyllelse genom indikatorer från KKiK och internkontrollplan. Individ-och familjeomsorgen 2014 2015 2016 2017 2018 Inv. som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel % 2,3 2,0 Liknande kommuner IFO 2,7 2,7 Kostnader barn och ungdomsvård kr/invånare 1 517 1 547 1 605 Liknande kommuner IFO 1 579 1 801 2 142 Kostnad missbruksvård vuxna kr/invånare 471 266 367 Liknande kommuner IFO 440 445 387 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde 89 104 113 85 Liknande kommuner IFO 117 98 120 109 Väntetid i antal dagar från första kontakt tillfaller för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 19 30 23 18 Liknande kommuner IFO 11 18 16 15 Andel ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter insats % 74 88 67 86 Liknande kommuner IFO 76 76 77 80 Särskilda boende 2014 2015 2016 2017 2018 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel % 3,6 3,9 3,7 Liknande kommuner äldreomsorg 4,0 3,7 3,5 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel % 74 75 89 85 Liknande kommuner äldreomsorg 83 87 89 89 Kostnader särskilt boende äldreomsorg kr/brukare 844tkr 850tkr 955tkr Liknande kommuner äldreomsorg 908tkr 871tkr 953tkr 7
Särskilda boende 2014 2015 2016 2017 2018 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 100 59 42 143 Liknande kommuner äldreomsorg 34 67 68 87 Hälso-och sjukvård 2014 2015 2016 2017 2018 Avliden som smärtskattats, andel % 29 33 69 Liknande kommuner äldreomsorg 44 51 57 Personer med trycksår i särskilt boende, andel % 4,3 1,7 - Liknande kommuner äldreomsorg 11,2 5,8 14,4 Hemtjänsten 2014 2015 2016 2017 2018 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel % 7,3 7,0 7,3 Liknande kommuner äldreomsorg 6,4 7,3 7,4 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel % 91 94 95 96 Liknande kommuner äldreomsorg 90 91 89 92 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 285tkr 245tkr 232tkr Liknande kommuner äldreomsorg 234tkr 247tkr 251tkr Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänstmottagare möter under 14 dagar, medelvärde 18 12 15 17 Liknande kommuner äldreomsorg 15 15 15 17 Omsorg- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng 58 61 79 LSS 2014 2015 2016 2017 2018 Invånare 0-64 år med insatser enl LSS andel % 0,67 0,73 0,69 Liknande kommuner LSS 0,90 0,94 0,74 Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare 704tkr 718tkr 897tkr Liknande kommuner LSS 973tkr 946tkr 1 081tkr Nettokostnad för insatser enl LSS kr/inv 3 982 4 189 4 407 Liknande kommuner LSS 4 233 4 382 4 557 8
LSS 2014 2015 2016 2017 2018 Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSSinsatser(alla insatser) medelvärde 56 62 19 22 Liknande kommuner LSS 54 46 45 30 Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel(%) av maxpoäng 92 86 86 92 Liknande kommuner LSS 82 83 85 87 Nämndens särskilt prioriterade utvecklingsområden Socialnämnden ska: inom befintlig budget, erbjuda alla anställda heltidstjänst främja attraktiva arbetsplatser/attraktiv arbetsmiljö främja hälsan och minimera sjukfrånvaron hos de anställda införa olika former av teknikstöd i verksamheterna verka för att omställningen av integrationsverksamhet ska fungera optimalt Socialnämnden vill: bidra till en optimal funktion och kompetens på det nya särskilda boendet och på den nya gruppbostaden i Säter att personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar till ett aktivt liv att individer med behov av försörjningsstöd ges förutsättningar att snarast klara sin egen försörjning och leva ett självständigt liv att för att behålla sin funktionsförmåga ska äldre personer, med eller utan insatser, ges möjligheter till förebyggande insatser/aktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar utöka samarbetet med landstinget och övriga aktörer så att det ger positiva effekter för säterbon 9
Finansiella förutsättningar Socialnämndens nettokostnadsram för 2018 är beslutad till 241 270 tkr. Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 197 976 204 207 Äldre- och handikappomsorgen 33 000 37 000 Individ- och familjeomsorgen Integrationsenheten 0 0 Totalt: 230 976 241 270 248 625 Investeringar Under planperioden har nämnden behov av investeringar i form av inventarier till ny gruppbostad och ett nytt särskilt boende. Beroende på utveckling inom teknik och/eller välfärdsteknologi kan nämnden ha behov av investeringar. Nämndens resursfördelningssystem Resurser fördelas efter tidigare års utfall. Justering görs utifrån kända förändringar i verksamheterna. Därefter tillkommer: löneökningar nya behov övriga kostnadsökningar Nämndens ekonomiska kommentar Socialnämnden har en aktiv omvärldsbevakning för att möta nya behov, men också för att följa utveckling av nya metoder och arbetssätt. Socialnämndens omvärldsbevakning, löpande utvärdering och justering av verksamheten syftar till att tilldelade medel används så effektivt som möjligt. Personella förutsättningar Nuläge Rekryteringsbehovet kommer att öka i framtiden, beroende på stora pensionsavgångar samtidigt som den demografiska utvecklingen visar på ett ökat omvårdnadsbehov, i takt med en ökande andel äldre av befolkningen. Förvaltningen har svårigheter att rekrytera socionomer och personal till chefstjänster. På sikt kommer kommunen även att ha svårigheter att rekrytera baspersonal till de olika verksamheterna. Arbete med att omvandla deltidstjänster till heltidstjänster fortsätter. Under år 2016 har antalet heltidstjänster ökat med 28. Arbetet är inte slutfört, utan kommer att fortsätta. Sjukfrånvaron följs genom månatliga redovisningar på gruppnivå och även på individnivå. Socialförvaltningen arbetar tillsammans med personalenheten för att minimera sjukfrånvaron och arbetar för snabbare rehabilitering till arbetslivet. 10
Utveckling Socialnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. För att nå framgång är medarbetarnas kompetens och erfarenheter viktiga. Likaså är förvaltningens förmåga att utveckla och behålla medarbetare viktiga. En annan framgångsfaktor är förmågan att rekrytera personal med önskade kvalifikationer. Socialnämnden bör delta i olika forum för att säkra kompetensförsörjningen och kvaliteten på utbildning. För att kunna konkurrera med andra arbetsgivare måste socialnämnden erbjuda god arbetsmiljö, möjlighet till personlig utveckling och konkurrenskraftig lön. Kommunen bör också erbjuda bostäder, kommunikationer, barnomsorg utanför kontorstid. Internkontroll Intern kontroll är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet och syftar till att säkerställa att risker reduceras inom nämndens ansvarsområde. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att vi har en: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm uppfyllelse av kommunfullmäktiges och nämndens mål säkerställa att risker i ekonomiprocesserna minimeras Internkontrollen genomförs med olika intervall, månatligen, kvartalsvis, halvårsvis och helårsvis. Sammanställningen är tillgänglig för socialnämnd och chefer. Den används för att följa upp, analysera och värdera, samt regelbundet planera och förbättra verksamheten. 11