Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Relevanta dokument
Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Kompetensbeskrivning

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Lokal examensbeskrivning

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Paradigmskiftet och professionerna. Förtroendevalda Uppsala

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Teamet professioner och patienter i samverkan

Fakulteten för hälso och livsvetenskap. Masterprogram i ehälsa, 120 högskolepoäng Master Programme in ehealth, 120 credits

Tema 2 Implementering

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Medskapande Idéverkstäder som resurs för innovationsarbete

strategi för sjuksköterskors Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsa

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Medicinsk Informatik VT 2005

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

STRATEGI FÖR SJUKSKÖTERSKORS SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENINGS. ARBETE MED ehälsa

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

KOMPETENSBESKRIVNING

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

UTBILDNINGSPLAN. SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM SOM DISTRIKTSSKÖTERSKA, 50 POÄNG Primary Health Care Specialist Nursing Programme, 50 points

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Lokal examensbeskrivning

God och Nära vård. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

Verksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma

April Bedömnings kriterier

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT MEDICINSK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Med digitalisering utvecklar Inera ett hållbart samhälle i världsklass för alla

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar

Kärnkompetenser i svensk sjuksköterskeutbildningen kartläggning

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska 75 högskolepoäng

Svensk sjuksköterskeförening om

Utbildningsdepartementet Utbildnings- och högskoleenheten Stockholm Frédérique Lémery U2011/3579/UH 12/19/11

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Störande eller stödjande? vilken är chefens roll i utvecklingen av ehälsosystemens användbarhet?

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Uppföljning av enkät om upplevd nytta med master/magisterprogrammet

Medicinsk Informatik VT 2004

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Profil: Medicinsk informatik. Mikael Nyström Institutionen för medicinsk teknik

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

Gränsöverskridande samarbete för framtidens vårdinformationsmiljö med 3R

Nära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL

Alternativ Fördelning 0% 0% 27,3% 27,3% 9,1% 27,3% 0% 9,1% Antal

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Utbildningsplan för magisterprogrammet i hälsoinformatik

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

En introduktion till Case Management - Inger Anund

Patientlag

Samtalet som arbetsmetod inom hälso- och sjukvård

Delaktighet och patientmedverkan

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Regional handlingsplan kommunal ehälsa

Datainspektionens granskningar av integritetsskyddet inom vård och omsorg. Erik Janzon Datainspektionen

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Från splittrad IT-miljö till driv i digitaliseringen. Offentliga rummet 2017 Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun

Transkript:

Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se

Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising: evidence based practice quality improvement approaches and informatics (IOM. Health professionals education: Bridge to quality, 2003) All health professionals should be educated to use informatics, work with evidence-based practice and quality improvement as members of an interdisciplinary team in order to deliver patientcentered care

Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor Tydliggöra kompetenskrav inom hälsoinformatik Medical informatics Nursing informatics Health informatics ehealth Informationskompetens är att använda information och teknologi för att kommunicera, hantera kunskap, minimera avvikelser och underlätta beslutsfattande Quality and Safety education for Nurses (QSEN) 2011

Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor Tydliggöra kompetenskrav inom hälsoinformatik Synliggöra sjuksköterskans ansvar för utveckling Stöd till lärosäten och arbetsgivare

Process Långsiktigt arbete T.I.G.E.R. initiative

Struktur Socialstyrelsens kompetensbeskrivning Omvårdnadens teori och praktik Forskning,utveckling och utbildning Ledarskap Utbildningsnivå Grundutbildning Specialisering inom hälsoinformatik

Exempel på grundnivå Redogöra centrala begrepp rättigheter Hantera information applikationer sekretess Använda kliniska beslutsstöd patientutbildning Använda informationssystem för att stödja kliniska processer Dokumentera och planera vården i elektroniska informationssystem använda kommunikationsteknik för att samordna vården Använda verktyg för informationshantering och övervaka resultat av kliniska processer

Exempel på grundnivå Jämföra - nytta och begränsningar - påverkan på säkerhet, kvalitet Värdera - källor - teknik Främja pat.s delaktighet och hälsa

Specialistnivå Förstå samverkan mellan arbetsprocesser, informationsflöden och förbättringsarbete Värdera för/nackdelar med system relaterat till säkerhet och kvalitet nytta/begränsningar med valda strategier sekretess, integritet, Utveckla hantering av information kravställare

Specialistnivå. Ledarskap Vara en förebild och resurs i införande och användning av informationssystem Stödja kollegor i användandet av digital teknik genom att testa och utvärdera föreslagna tekniker Vara visionär och innovatör inom hälsoinformatik

ehälsa (hälsoinformatik) Är en kärnkompetens som bidrar till att skapa en god vård Ingår som mål och medel i utbildning av sjuksköterskor på alla nivåer i utbildningssystemet och i det fortsatta yrkeslivet Specifik kompetensutveckling inom ehälsa är en karriärväg Vårdgivarna prioriterar och efterfrågar denna kompetens Utveckling av ehälsa är ett prioriterat verksamhetsmål hos vårdgivarna som är väl integrerat i strategisk verksamhetsutveckling.

Hur ser lärandet ut? Var lär man sig? I utbildningen I arbetslivet I privatlivet Utan kompetens i hälsoinformatik kommer man ha svårt att arbeta i hälso- och sjukvården

Under min grundutbildning till sjuksköterska: utgjorde IT i vård och omsorg ett tydligt inslag i de campusförlagda delarna av utbildningen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2012 27,4% 39,9% 27,7% 4,9% 2008 37,6% 38,0% 20,6% 3,8% utgjorde IT i vård och omsorg ett tydligt inslag i de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2012 40,2% 40,9% 14,9% 4,0% 2008 37,5% 45,7% 15,5% 1,3% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet ej/kan ej bedöma 13

Hur har du förvärvat dina kunskaper? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2012 76,9% 49,3% 16,6% 18,4% 75,4% 9,2% 2008 70,6% 57,5% 15,4% 19,1% 71,0% 11,0% I grundskolan och/eller gymnasium eller likvärdigt Under min grundutbildning till sjuksköterska Genom min arbetsgivare Genom utbildning på eget initiativ på fritiden Självlärd Annat 14

Rätt verktyg? Fråga om Infrastruktur

Tack! www.omvardnadsinformatik.se