Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006

2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga Europa: Diskriminering Bristande språkkunskaper Utestängning från allmänna arbetsmarknaden USA: Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter. Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968)

3 SMH SMHs giltighet bygger på två antaganden: (i) närheten till jobbmöjligheter påverkar individen; (ii) minoriteter med svag ställning har i genomsnitt större avstånd till jobb.

4 Varför kan närhet till jobb ha betydelse? Effektivare jobbsökande Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen om man bor långt bort Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor långt bort Bristande kommunikationer kommer för sent Långa pendlingstider ineffektiv på jobbet

Amerikanska städer med värsta SM Blacks Whites %Pop SM %Un %Pop SM %Un Population Atlanta, GA 29 54 8.98 63 40 3.09 4, 112, 198 Baltimore, MD 27 52 11.69 67 37 3.05 2, 552, 994 Chicago, IL 19 69 17.27 66 34 4.18 8, 272, 768 Cleveland-Lorain-Elyria, OH 19 62 14.09 77 31 4.17 2, 250, 871 Detroit, MI 23 71 14.89 71 36 4.27 4, 441, 551 Houston, TX 17 57 10.85 61 40 4.46 4, 117, 646 Los Angeles-Long Beach, 10 62 15.57 49 37 6.64 9, 519, 338 Miami, FL 20 65 13.44 70 36 6.23 2, 253, 362 New York, NY 25 70 14.63 49 44 5.61 9, 314, 235 Newark, NJ 22 65 13.90 66 34 3.96 2, 032, 989 Oakland, CA 13 55 12.08 55 37 3.95 2, 392, 557 Philadelphia, PA-NJ 20 64 13.93 72 34 4.47 5, 100, 931 Saint Louis, MO-IL 18 63 14.21 78 38 4.11 2, 603, 607 Washington, DC-MD 26 56 8.64 60 42 2.63 4, 923, 153

1576 EDWARD A. FIELDHOUSE Figure 2. Percentage unemployment in Greater London, all residents. Source: 1991 Census.

ETHNIC MINORITY UNEMPLOYMENT 1577 Figure 3. Ethnic composition in Greater London, by ward of residence. Source: 1991 Census.

Jobb och utrikes födda i Stockholm 5

Pendling i Sverige avstånd till jobbet Slumpmässigt befolkningsurval 7

8 Studiens uppläggning jobb i närområdet Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln Relaterar individens sysselsättning och förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999) Kontrollerar för andra individvariabler Jämför personer som bor i samma kommun

9 Regressionsanalys Metoder och data Relatera ett mått på jobbtillgång till ett mått på framgång på arbetsmarknaden.

1 0 Metod Problem: självsortering Människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgången. Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som undersökningen kan ta hänsyn till.

1 1 Data Detaljerade individdata från den s k PLACE-databasen som finns vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Förutom information om t ex sysselsättning, inkomster, utbildning och familjeförhållan-den, innehåller databasen uppgifter om exakta geografiska koordinater för samtliga individers bostäder och arbetsplatser.

1 2 Data Med hjälp av de geografiska uppgifterna kan vi beräkna individbaserade mått på närheten till jobb. Vi ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad, och räknar: (i) hur många arbetsplatser som ligger innanför cirkeln, (ii) hur många personer som bor innanför cirkeln.

1 3 Data Variablerna som beskriver tillgången på jobb kompletteras där med områdeskarakteristika som fångar t ex pendlingsbeteende, andelen högutbildade och andelen utrikes födda i det s k SAMS-området Eftersom data sträcker sig över flera år kan vi också ta fram data över jobbtillväxt för att bättre fånga lediga jobb i ett visst område.

1 4 Data Analysen baseras på två individmaterial: (i) ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 26 64, 1999; (ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd 1990 91 och som var i arbetsför ålder från invandringsåret till 1999.

1 5 Hela Sverige-strategin: 1985-1991 Placeringssystemet infördes för att minska den geografiska koncentrationen av vissa invandrargrupper och att underlätta den socioekonomiska integrationen. I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra var folk hamnade.

1 6 Beskrivning En mycket stor andel av de studerade flyktingarna kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien, Somalia). Flyktingarna är i genomsnitt yngre än individerna i det slumpmässiga befolkningsurvalet: 39 år jämfört med 45 år.

1 7 Beskrivning Utbildningsnivån är något mer polariserad bland flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och andelarna i de högsta utbildningskategorierna är högre. Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta 1999, dvs minst åtta år efter att de kommit till Sverige. 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.

1 8 Beskrivning Bland dem som hade någon förvärvsinkomst är också inkomsterna i genomsnitt avsevärt lägre jämfört med i det slumpmässiga urvalet.

Mönster i hela befolkningen 1999 (424 462 individer) 1 9 Grupp Sysselsättning (procentenheter) Förvärvsinkomst (procent) Hela urvalet 0,3 (0,6) Ej eftergymnasial utbildning 0,4 0,8 Eftergymnasial utbildning ( 0,2) (0,1) Infödda 0,3 0,7 Invandrade (0,8) ( 0,7)

Mönster i hela befolkningen 1999 (424 462 individer) 2 0 Värden inom parentes är inte statistiskt signifikanta En fördubbling av antalet jobb 1999 är förknippat med 0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatt 1999. Men: människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgång ( självsortering ) Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb

Flyktingar 1990-91 (21 745 individer) 2 1 Hela Sverige-strategin kommunplacering. Bättre möjlighet att mäta effekter av jobbtillgång

Flyktingar 1990-91 (21 745 individer) 2 2 Mått på jobbtillgång 1. Jobbtillgång 1999 2. Jobbtillgång 1990/91 3. 1990/91 instrument för 1999 Sysselsättning (procentenheter) (1,9) 2,9 25,5 Förvärvsinkomst (procent) (0,9) (2,8) 24,4 4 a. Lågutbildades jobb (ej eftergymnasial utbildning) 1990/91 5,0 (1,3) 4 b. Högutbildades jobb (eftergymnasial ut-bildning) 1990/91 ( 1,9) (1,3)

Flyktingar 1990-91 (21 745 individer) 2 3 Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av att ha blivit placerad i en bostad med god jobbtillgång. En fördubbling av antalet jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 2,9 procentenheter 1999. Närheten till jobbmöjligheter då snarare påverkar möjligheten att komma in i arbete, än sannolikheten att få en hög lön.

Flyktingar 1990-91 (21 745 individer) 2 4 Två möjliga mekanismer som kan förklara denna effekt: (i) att bli placerad på en plats med låg tillgång till jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på framtida ställning; (ii) personer som började på platser med dålig jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana även 1999, vilket påverkar sysselsättningen 1999.

Flyktingar 1990-91 (21 745 individer) 2 5 Delat upp jobben i närområdet efter innehavarens utbildningsnivå. Det är närhet till låg-kvalificerade jobb som har betydelse för sysselsättningen bland flyktingarna.

Samband mellan jobbtillgång och olika grupp: Hela befolkningen 1999 (424 462 individer) Alla Stora städer Kommun dummies 2 6 Födda i västerlandet -0,057-0,040-0,012 Födda i andra länder -0,073-0,077-0,033 Antalet boende inom cirkeln 1.192 1.287 1.278

Jobbtillgång: Antalet jobb inom 5 km från bostaden 2 7 Invandrare har ca 5 7 procent färre jobb i närområdet jämfört med infödda. Skillnaderna finns både i och utanför storstäderna, och är något större för personer födda utanför västvärlden.

Kan jobbtillgången förklara skillnader i sysselsättning? 2 8 Sysselsättning 2002: Infödda: 77 %; UtomEur: 54 % Krävs enorma skillnader i jobbtillgång och mycket stora effekter på sysselsättning för att förklara detta. Skillnaderna i jobbtillgång mellan invandrare och infödda är alldeles för små för att kunna förklara en större del av skillnaderna på arbetsmarknaden Men: Jobbtillgång i närområdet spelar roll Jobbtillgången lägst i grupper med störst problem på arbetsmarknaden Spatial mismatch bidragande orsak