NYTT I SEXUALPOLITIKEN News from Swedish Lesbian/Gay Politics Nr 10/2004 (oktober 2004) ISSN 1401-9639 (tryckt version) ISSN 1401-9655 (elektronisk version) Utgivet av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Utökat diskrimineringsskydd föreslås av regeringen Regeringen föreslår i prop. 2004/05:22 ett utökat skydd inom det sociala området på grund av sexuell läggning. Det utökade diskrimineringsskyddet som redan gäller andra diskrimineringsgrunder som exempelvis etnisk tillhörighet omfattar socialtjänsten m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården. Det nya lagförslaget kommer dock inte att innebära något hinder mot att fortfarande undanta lesbiska möjligheter till insemination. Riksdagsmotioner om regeringens ungdomspolitiska proposition Två motioner har väckts med anledning av regeringens ungdomspolitiska proposition (prop. 2004/05:2 ). I Motion 2004/05:Kr 3 anser Gunilla Tjernberg m. fl. (kd) att det är viktigt med ungdomsmottagningar och att homosexuella ungdomar måste kunna prata om sin sexuella läggning i det sammanhanget. Birgitta Sellén m. fl. (c) konstaterar i motion 2004/05:Kr 4 att regeringen äntligen lyfter fram unga HBT-personers psykosociala situation, något som Centerpartiet enligt men upprepade gånger krävt. Riksdagsfråga om läromedel Med anledning av RFSL Ungdoms skolboksundersökning har Birgitta Ohlsson (fp) i riksdagsfråga 2004/05:161 aktualiserat skolans läromedel. I frågan konstaterar hon att den uppföljning som gjorts av Sveriges Radios ekoredaktion visar att enbart 2 av 68 skolor som har svartlistade böcker tänker byta ut dem. Mot denna bakgrund frågar hon utbildningsministern vilka åtgärder han tänker vidta för att uppmärksamma och avskaffa homofobisk och annan kränkande undervisningslitteratur i den svenska skolan. I sitt svar fastslår utbildningsminister Thomas Östros att skolans läromedel ska vara aktuella och spegla läroplanens demokratiska värden för en allsidig undervisning. Han konstaterar dock att den statliga läromedelsgranskningen upphörde 1991 och att det nu är skolhuvudmannen som ska se till att undervisningen står i överensstämmelse med mål- och styrdokument. Efter att ha lämnat en redovisning av skolans skyldighet att motverka kränkande behandling avslutar utbildningsministern sitt svar med att påpeka att det är regeringens mening att läromedlen bör ingå som en del i skolhuvudmännens och skolornas kvalitetsredovisning. På så sätt kommer skolhuvudmännen att tvingas till ett större ansvar för läromedelssituationen. Motioner i Karlstads kommun Kommunstyrelsen i Karlstads kommun har nu behandlat två motioner av Fredrik Möller (kd). I den ena har han föreslagit att arbetsmarknads- och socialnämnden ska se över behovet av skyddat boende för personer som hotas på grund av sexuell läggning. Kommunstyrelsen föreslår att alla ärenden med hot och behov av skydd av enskilda personer bör samordnas. Personal som i sitt arbete kan komma i kontakt med sådana ärenden bör kompetensutvecklas. I den andra motionen föreslås att kunskapen om HBTpersoners situation bör ökas, för att undvika diskriminering. Kommunstyrelsen föreslår bifall och att HBT-frågorna ska föras in i kommunens jämställdhetsoch mångfaldspolicy. Frågedebatt i Strängsnäs kommun om läromedel Eko-redaktionen vid Sveriges Radio har gjort en uppföljning av RFSL Ungdoms skolboksenkät. Därvid framkom bl. a. att Paulinska skolan fortfarande använder en biologibok, som innehåller diskriminerande formuleringar om HBT-personer. Ansvarig rektor har i en
intervju försvarat detta förhållande. Vid kommunfullmäktiges sammanträde har Eva Hellman (s) ställt en fråga till Johan Zachrisson (m), som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden, om vad han tänker göra för att ändra på detta förhållande. Svaret blev att han gett förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av skolornas läromedel och i de fall det behövs byta ut läromedlen. Samtidigt lämnade Hans-Bertil Karlsson och Aida Kunovac (båda s) in en interpellation där de ber Johan Zachrisson redovisa hur han tänker agera för att kvalitetssäkra böckerna inom skolan, så att ingen elev känner sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. De vill också veta hur han ska se till att skolorna får lämplig HBT-kompetens. Interpellationerna kommer att besvaras vid kommande sammanträde med fullmäktige. Beslut om lesbisk gynmottagning i Skåne har överklagats En privatperson har överklagat ett beslut av Region Skåne att starta en lesbisk gynmottagning. Anmälaren anser att en sådan mottagning innebär särbehandling av lesbiska samtidigt som det strider mot likställighetsprincipen i kommunallagen. I ett yttrande till länsrätten försvarar regionstyrelsens ordförande Uno Aldegren (s) beslutet. I yttrandet framhålls att sexuell hälsa är ett av de områden inom hälso- och sjukvården som Region Skåne, vill prioritera. För att bemötandet inte ska vara sämre för homosexuella vill man starta en lesbisk gynmottagning. Detta strider inte mot kommunallagen eller är olagligt på något annat sätt anser regionstyrelsen. Partnerskapsförrättare i Linköping I en interpellation i Linköpings kommun har Monica Eriksson (v) aktualiserat frågan om varför några av kommunens förrättare av borgerlig vigsel inte samtidigt är partnerskapsförrättare. Lena Micko (s) svarade att kommunen strävar mot att alla vigselförrättarna i kommunen också ska registrera partnerskap. Av sju vigselförrättare är det bara tre som också utför partnerskapsregistrering. I den följande debatten ansåg Yvonne Andersson (kd, också riksdagsledamot) att det är upp till varje enskild person att välja om han eller hon vill förrätta båda registreringarna. Vidare ansåg hon att man kan anse det strida mot religionsfriheten att sammanföra båda uppdragen till ett. Riksdagens allmänna motionstid Riksdagens allmänna motionstid har nu gått ut och som vanligt har ett stort antal motioner i olika HBT-frågor lämnats in. Nedan följer en redovisning av dessa ordnade efter riksdagsutskott (med reservation för att redovisningen inte är helt fullständig). Riksdagens HBTgrupp har som vanligt lämnat in ett antal motioner (dock har s-ledamöterna valt att skriva egna motioner). Tre partier (fp, c och v) har lämnat in separata övergripande motioner. Dessa redovisas separat utanför utskottsredovisningen. Folkpartiet Folkpartiet lägger sin numera årliga motion (2004/05:L295) om sexuellt likaberättigande med Lars Leijonborg som första namn. Sammanlagt 29 motionsyrkande finns i denna med krav på bl. a. äktenskap för alla, insemination för kvinnor i samkönade relationer, stöd till frivilligorganisationer och förbättrad situation för HBT-personer i skolan och högskolan. Motionen tar också upp lesbiska och bisexuella kvinnor i vården, hiv/aids, transpersoner, stärkt skydd mot diskriminering mm samt omfattande insatser i internationella fora. Centerpartiet I centerpartiets motion 2004/05:So604 om samhällsgemenskap för alla med Kenneth Johansson som första namn finns sammanlagt 18 motionsyrkanden. Bland förslagen kan nämnas krav på könsneutral äktenskapslagstiftning, lika rätt för homosexuella par till assisterad befruktning, internationellt erkännande genom FN-konventioner att rätt till likaberättigande och frihet från diskriminering för HBT-personer är en mänsklig rättighet, gör familjerådgivningen tillgänglig för HBTfamiljet samt inför HBT-indikatorer i UNDP:s Human Developement Report. Vänsterpartiet Lars Ohly m. fl. (v) lägger I motion 2004/05:U257 fram 34 olika förslag. Motionsyrkandena handlar om bl. a. internationellt HBT-arbete, rättstrygghet för HBTpersoner, familjerätt, könsneutral äktenskapslagstiftning mm, elevers lika rättigheter, diskriminering i arbetslivet, kultur för loka värde, värnpliktstjänstgöring samt hälso-
och sjukvården Arbetsmarknadsutskottet I motion 2004/05:A346, tillkommen på HBT-gruppens initiativ, aktualiseras olika arbetsmarknadsfrågor för HBT-personer. Motionsyrkandena gäller att lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning även ska vara tillämplig på transpersoner. Ett liknande yrkande framförs av Börje Vestlund och Anders Bengtsson (båda s) i motion 2004/05:A351. De anser också att samkönade par som är anställda inom EU bör ha samma rättigheter och skyldigheter inom EU som heterosexuella par. Bostadsutskottet Den enda motionen för detta utskott har väckts av Jan Lindholm m. fl. (mp). I motion 2004/05:Bo313 aktualiseras frågor som gäller förtur till lägenhet vid hot. I den allmänna motiveringen nämns att både män och kvinnor i homosexuella relationer kan utsättas för våld och därför känner sig tvingade att byta lägenhet. Försvarsutskottet Riksdagens HBT-person har tagit initiativ till motion 2004/05:Fö243 om HBT-personers situation inom Försvarsmakten. I motionen påtalas att det förekommer diskriminering och trakasserier inom Försvarsmakten, både när det gäller anställda och värnpliktiga. Motionärerna anser också att det är viktigt att uppmärksamma HBT-frågorna inom Försvarsmaktens internationella samverkan. Justitieutskottet Som tidigare nämnts har ledamöter från samtliga sju riksdagpartier väckt motionen 2004/05:Ju490 om hatbrott mot HBT-personer. I motionen betonas vikten av samlade insatser mot hatbrott riktade mot HBT-personer. Motionen 2004/05:Ju316 av Lars Ohly m. fl. (v) om rättvist rättsväsende yrkar bl. a. att rättskedjans kunskaper om HBT-personers situation måste ökas. Situationen för brottsoffer aktualiseras i motion 2004/05:Ju348 av Rolf Olsson m. fl. (v), där motionärerna bl. a. lyfter fram våld i enkönade parrelationer. Moderaternas syn på rättsväsendet Lågtolerans mot brott redovisas i motion 2004/05:Ju 352 av Fredrik Reinfeldt m. fl. (m). Här nämns i korthet också homofobiska brott utan att något särskilt yrkande läggs. I motion 2004/05:Ju424 av Peter Eriksson m. fl. (mp) om kriminalvården framförs behovet av HBT-perspektiv och kunskap om HBT-frågor inom kriminalvården. Börje Vestlund m. fl. (s) tar i motion 2004/05:Ju435 upp flera olika förslag om HBT-personers juridiska och rättsliga situation. Motionärerna föreslår bl. a. att könsidentitet ska nämnas i brottsbalkens straffskärpningsbestämmelse. Men motionärerna vill också förbättra samarbetet mellan HBT-organisationer och polisen, höja polisens HBT-kompetens vid brottsutredningar, öka HBT-kompetensen inom rättsväsendet i övrigt samt aktualiserar frågan om hedersbrott mot HBT-personer. Riksdagens HBT-grupp uppmärksammar också i sin motion 2004/05:Ju 448 flera liknande yrkanden. Konstitutionsutskottet Sammanlagt tre motioner har lämnats in som avser vissa grundlagsfrågor och HBT-personer. Riksdagens HBTgrupp har i motion 2004/05:K336 fört fram förslag om att vissa regler i regeringsformen ska ändras till att omfatta sexuell läggning och könsidentitet. Man vill också att regeringen ska göra en översyn av förekomsten av återstående diskriminering i lagstiftningen mot HBTpersoner samt att initiativ tas för att de som verkar vid myndigheter ska ha kompetens i HBT-frågor. Mats Einarsson m. fl. (v) kräver i motion 2004/05:K272 att regeringsformen ändras så att diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet förbjuds. Också Börje Vestlund och Hillevi Larsson (s) framför liknande krav i sin motion 2004/05:K432. Kulturutskottet Lars Ohly m. fl. (v) tar I sin kulturpolitiskamotion 2004/05:Kr274 även upp HBT-personers situation. Man säger bl. a. att ett medvetet könsmakts- och HBTperspektiv i kulturutbudet är en förutsättning för att kulturens innehåll ska spegla och nå ut till alla medborgare. Också riksdagens HBT-grupp har initierat en motion 2004/05:Kr 396 om kultur och HBT-personers situation. Man kräver bl. a. HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter på kulturområdet, ett tydligare ansvar för public service-företagen (Radio och TV), en ökad uppmärksamhet kring idrottsrörelsen och HBT-personers situation i denna samt en förbättring av HBT-personers situation inom trossamfunden. Lennart Kollmats m. fl. (fp) skriver i sin idrottspolitiska motion 2004/05:Kr 365 att det är viktigt att idrotten
motverkar sexuella trakasserier och homofobi. I Torsten Lindströms m. fl. (kd) motion 2004/05:Kr 273 om upplysningskampanj mot antisemitism, nazism och kommunism nämns bl. a. att det ideologiskt betingade hatet inom nazismen också drabbade homosexuella. Lagutskottet Det finns ett stort antal motioner som behandlat olika familjerättsliga frågor. Tobias Billström och Lars Lindblad (båda m) kräver i motion 2004/05:L208 att äktenskapsbalken avskaffas till förmån för civilrättsliga avtal. Sonja Fransson m. fl. (s) anser i motion 2004/05:L254 att äktenskapsbalken ska ändras i syfte att möjliggöra för två personer oavsett kön att ingå äktenskap med varandra och att införa lagstiftning för civil vigsel. Liknande krav framför av Tasso Stafilidis m. fl. (v) i motion 2004/05:L262, Anders Bengtsson m. fl. (s) i motion 2004/05:L269 liksom HBT-gruppens motion 2004/05:L362 och motion 2004/05:L365 av Elisebeth Markström (s). I motion 2004/05:L273 av Majléne Westerlund-Panke (sd) förespråkas att borgerliga vigsel ska vara den enda juridiskt bindande vigselakten. Andra motioner handlar om möjligheterna för lesbiska att kunna få insemination. Det gäller motion 2004/05:L234 av Tobias Billström och Lars Lindblad (båda m), Ulrika Karlsson (m) i motion 2004/05:L320, Tasso Stafilidis m. fl. (v) i motion 2004/05:L266 samt HBT-gruppens ovannämnda motion 2004/05:L362. Två motioner, som har betydelse för frågan, handlar om möjligheten att ha fler än två vårdnadshavare, nämligen motion 2004/05:L272 av Gustav Fridolin och Åsa Domeij (båda mp) samt motion 2004/05:L276 av Tasso Stafilidis m. fl. (v). Två riksdagsmotioner kräver ändringar i namnlagen för att underlätta situationen för transpersoner, nämligen 2004/05:L306 av Tasso Stafilidis m. fl. (v) och 2004/05:L313 av Maria Öberg (s). Några av motionerna rör frågor om partnerskapsförrättning. Tasso Stafilidis m. fl. (v) anser att trossamfund ska ha rätt att förrätta partnerskap, medan Carina Hägg (s) i motion 2004/05:L241 kräver att vigseloch registreringsförrättare sammanförs till ett uppdrag samt att trossamfund ska få möjlighet att förrätta partnerskap. Tasso Stafilidis m. fl. (v) föreslår I motion 2004/05:L226 att det ska vara möjlighet att begära dispens från 18-årskravet när det gäller ingående av partnerskap och därmed få samma regler som gäller för äktenskap. I en annan motion 2004/05:L227 kräver samma motionärer att benämningarna mot och far ska ersättas med det könsneutrala begreppet förälder. Inger René m. fl. (m) tar upp sambolagen i san motion 2004/05:L237 och kräver att ett anmälningsförfarande ska införas för att sambolagen ska bli tillämplig på ett sammanboende par. Kd:s partiledare Göran Hägglund är första namn på motion 2004/05:L370 om äktenskap och stabil familjegemenskap. I denna motion krävs att riksdagen upphäver lagen om homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar. Socialutskottet Från Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp) framförs krav i motion 2004/05:So424 att en översyn av organisationsstödet till HBT-organisationer måste göras. De menar att dagens situation är oacceptabel med så lågt stöd. I motionen uttrycket de en beundran för HBTorganisationernas förmåga att överleva och samtidigt föra sin kamp för sina rättigheter. Riksdagens HBT-gruppn har initierat motion 2004/05:So566 om HBT-personers sociala situation. I denna ställs bl. a. krav på att höja HBT-kompetensen inom hälso- och sjukvården, att förbättra kunskapen om självmordsrisken för unga HBT-personer, kartläggning av bemötandefrågor inom hälso- och sjukvården samt förbättring av vårdresurserna för transsexuella. Motionärerna kräver också ett statligt stöd till HBTorganisationer. Lars Ohly m. fl. (v) menar I motion 2004/05:So410 om psykiatrisk hälso- och sjukvård att en analys måste göras av psykiatrin ur ett HBT-perspektiv. Två motioner handlar om det hiv-preventiva arbetet. I motion 2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m) krävs att de öronmärkta medlen till hiv-preventiva insatser ska bibehållas. Också ledamöter från riksdagens HBT-grupp kräver i motion 2004/05:So653 att öronmärkningen av det specialdestinerade statliga anslaget till den preventiva verksamheten mot hiv/aids ska bibehållas. Motionärerna efterlyser också en redovisning av hur de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna har använts. I motion 2004/05:So539 kräver Börje Vestlund m. fl. (s) en ny hivpolitik. Här tas bl. a. öronmärkningen av hivanslaget upp, men också krav å att öka informationen till riskgrupperna och till ungdomar. Motionärerna pläderar också för att frivilligorganisationerna ska få ett ökat5 ansvar för utvecklingen av nya metoder för det
förebyggande arbetet. Tobias Billström (m) tar i sin motion 2004/05:So 203 upp frågan om reglerna om blodgivning för män som haft sex med män. Han menar att dagens regelverk är utformat på ett sätt som är kollektivt diskriminerande Homo- och bisexuellas situation i äldreomsorgen tas upp av Börje Vestlund m. fl. (s) i motion 2004/05:So618. I motion 2004/05:So620 tar samma motionärer upp ett antal yrkande som gäller HBT-personers sociala situation, bl. a. krav på att höja HBT-kompetensen inom hälso- och sjukvården. Kraven stämmer överens med HBT-gruppens motion i samma ämne. Socialförsäkringsutskottet Riksdagens HBT-grupp ligger bakom motion 2004/05:Sf318 om flyktingstatus på grund av sexuell läggning och könstillhörighet. En liknande motion 2004/05:Sf390 har väckts av Börje Vestlund m. fl. (s). Lars Ohly m. fl. (v) har i sin flyktingspolitiska motion 2004/05:Sf266 krävt att den planerade lagstiftningen om flyktingstatus vid förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska få genomslag i rättstillämpningen. Frågan om HBT-personer med invandrarbakgrund behandlas i en motion av Börje Vestlund m. fl. (s).motionärerna konstaterar att integrationen i samhället försvåras av fördomar mot HBT-personer. Det är därför av vikt att sådana signaler tas på allvar och att ett aktivt arbete mot dessa fördomar bedrivs. I en motion 2004/05:Sf288 från Lars Leijonborg m. fl. (fp) om den liberala vägen till integration krävs att kampen mot diskrimineringen skärps. I motionen föreslås att diskrimineringslagstiftningen ska samlas och skärpas och att de olika ombudsmännen (bl. a. HomO) ska sammanslås till en ombudsman. Utbildningsutskottet Miljöpartiet kräver i sin skolpolitiska motion 2004/05:Ub230 olika åtgärder för att förbättra situationen för HBT-elever. Man förordar bl. a. att HBT-frågorna uttrycklingen ska nämnas i kursplanerna för grundskolan och gymnaiet, samt att Skol verket och Högskoleverket ska få i uppdrag att säkerställa HBT-kompetensen för anställda. I motionen krävs också att Skolverket ska få i uppdrag att utvärdera läromedlen ur både ett genus- och ett HBT-perspektiv. I moderaternas skolpolitiska motion 2004/05:Ub233 är man kritisk mot den av utbildningsministern aviserade lagändringen som syftar till att blanda in diskrimineringsbegrepp (bl. a. sexuell läggning) i mobbningsdebatten, då man menar att mobbning och diskriminering inte är samma sak. Några särskilda åtgärdsförslag mot diskriminering/mobbning av HBTelever lämnas inte. Också folkpartiet har en skolpolitisk motion 2004/05:Ub258. I denna sägs bl. a. att homo och bisexuella ungdomar i skolan aldrig ges någon bekräftelse. Deras vardag speglas aldrig i undervisningssituationen, utom i bäst< fall under sexoch samlevnadsundervisningen. Ofta nämns trans- eller intersexuella ungdomars livsvillkor över huvud taget inte. Motionen tar också upp RFSL Ungdoms granskning av läromedlen. Riksdagens HBT-grupp har formulerat en motion 2004/05:Ub422 om HBT-personers situation i utbildningsväsendet m.m. Också denna innehåller en mängd yrkanden, däribland krav på ökad HBT-kompetens för anställda inom utbildningsväsendet. Läromedlens brister uppmärksammas liksom friskolornas undervisning. Motionärerna vill också införa en lag om likabehandling på förskolan, grundskolan och gymnasieskolans område samt förbättra kursplanerna inom grundskole- och gymnasienivån. Fyra motioner handlar om lärarutbildning i sex och samlevnad. I en sexpartimotion (ej s) framförs krav på en översyn och förstärkning av sex- och samlevnadsämnet på lärarutbildningen. I motionen uppmärksammas bl. a. den kritik som framförts mot bristerna i undervisningen när det gäller HBT-elever. Carina Hägg (s) anser i motion 2004/05:Ub255 att undervisningen på lärarhögskolorna har brister, bl. a. när det gäller HBT-elever. Helena Frisk m. fl. (s) föreslår i motion 2004/05:Ub260 att Högskoleverket och andra berörda verk och institutioner ska se över vilken bild av HBT-personer som förmedlas till blivande lärare. Börje Vestlund m. fl. (s) kräver i motion 2004/05:Ub483 bl. a. att lärare utbildas i feminism, genustänkande och HBT-kompetens. Sten Tolgfors m. fl. (m) tar i motion 2004/05:Ub292 upp jämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendet. Motionärerna anser att det inte finns någon anledning att ha en särskild diskrimineringslagstiftning för utbildningsväsendet. Man konstaterar också att det bl. a. genom den kartläggning som genomförts av HomO framgår att det finns en oacceptabel hög grad av kränkningar i utbildningsväsendet. Också RFSL Ungdoms kartläggning av läromedel. Motionärerna menar därför att den akademiska undervisningen inte får förringa relevanta HBT-perspektiv eller använder sig av litteratur som
uttrycker sig nedsättande om grupper med annan sexuell läggning. Lärare vid akademierna måste därför få tilgång till en adekvat utbildning och underbyggnad som svarar mot deras respektive uppdrag. I motion 2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m. fl. (fp) krävs en skola utan kränkningar. Här sägs bl. a. att skolan måste våga visa att den inte accepterar ett språkbruk som t. Ex. förringar kvinnors eller homosexuellas värde. Nyamko Sabuni (fp) vill i motion 2004/05:Ub412 att en särskild kommission tillsätts för att granska läromedlen. Kravet motiveras bl. a. med att det fortfarande förekommer läromedel med fördomar om olika folkslag och homosexuella. Utrikesutskottet I en omfattande motion 2004/05:U225 om mänskliga rättigheter i världen tar Cecilia Wigström m. fl. (fp) även om förtryck av HBT-personer. Motionärerna menar bl. a. att Sverige måste ställa krav på att grundläggande rättigheter ges till HBT-personer när det gäller biståndet. Sverige bör också aktivt verka för en internationell konvention för att undanröja all diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Liknande krav återfinns också i motion 2004/05:U226 av Lars Leijonborg m. fl. (fp) om en politik för global utveckling. Riksdagens HBT-grupp har initierat en motion 2004/05:U337 om internationellt arbete gällande HBT. I denna krävs att Sidas regleringsbrev ska ändras så att Sverige vid biståndsgivning särskilt uppmärksamma situationen för HBT-personer. Motionärerna kräver också att Sverige agerar mer aktivt i bilaterala kontakt samt inom internationella organisationer gentemot stater som diskriminerar HBT-personer. Andra krav gäller att situationen i EU:s ansökarländer måste bevakas när det gäller HBT-personers mänskliga rättigheter. Motionärerna kräver också en ökad HBT-kompetens bland Sidas och Utrikesdepartementets personal. framhålls att kd inte kan acceptera att homosexuella utsätts för våldsbrott, hot och kränkningar. Alla medmänniskor är moraliskt förpliktigade att aktivt ta ipp kampen mot detta problem. Motionärerna pekar på att effektivare diskrimineringslagar, stärkt arbete med värdegrundfrågor i skolan och ett kompetent rättsväsende som prioriterar kampen mot hatbrott, är viktiga faktorer för att värna alla människor värde oavsett sexuell identitet. I motionen kritiseras också regeringen som avvisar homosexuella till länder där de riskerar kraftig förföljelse. Detta är oacceptabelt. I en annan motion 2004/05:U333 av Rosita Runegrund m. fl. (kd) om hiv/aids i ett globalt perspektiv krävs att regeringen ska verka för att diskrimineringen av homosexuella upphör. Härvid konstaterar motionärerna att den diskriminering av homosexuella som sker i många länder, och som osynliggöra homosexuella, leder till att de går under jorden. En förutsättning för att arbeta med förebyggande arbete bland män som har sex med män är att de vågar ge sig till känna. RFSL:s periodiska publikationer Kom Ut: 10 nr/år. Gratis för medlemmar i RFSL, annars 200 kr/år. Nytt i sexualpolitiken: 10 nr/år. Pren. 200 kr/år. Gratis via e-post. Redaktör: Stig-Åke Petersson. Medlemsk ap i RFSL kostar mellan 200 och 350 kr/år, beroende på vilken lokalavdelning som väljs. I medlemskapet ingår Kom Ut. Materialet i Nytt i sexualpolitiken får användas fritt med angivande av källa. Adress RFSL Box 350 101 26 STOCKHOLM 08-457 13 00 (tel) 08-30 47 30 (fax) forbund@rfsl.se http://www.rfsl.se Situationen i Vitryssland behandlas i motion 2004/05:U217 av Cecilia Wigström m. fl. (fp). I motionen konstateras att situationen för HBT-personer i landet är allvarlig. Deltagare i festivaler och möten har misshandlats av polis och tungt beväpnad militär har använts för att tvinga ut mötesdeltagare på gatan. De vitryska myndigheternas förtryck av HBT-personer har fått till följd att spelrummet är fritt för nynazistiska organisationer. Holger Gustafsson m. fl. (kd) har väckt motion 2004/05:U315 om mänskliga rättigheter. I motionen