Besvär och hälsoeffekter av luftföroreningar i Kronobergs län En presentation av Arbets- och miljömedicin Syd och resultat från den regionala miljöhälsorapporten Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker, Dr Med vetenskap 1
Upplägg Beskrivning av AMM Syd och vårt uppdrag (kopplat till luft) Exempel på utredningar Exempel på forskning Presentation av miljöhälsorapporten Kort bakgrund till rapporten Besvär av luftföroreningar i Kronoberg 2
Södra sjukvårdsregionen Halland södra Kronoberg Blekinge Skåne 3
Experter på att fastställa samband mellan exponering och negativa hälsoeffekter Uppdrag Prevention, förebygga ohälsa Arbetsmedicin verka för en god miljö Miljömedicin bistå med kunskap 4
Personal klinik och universitet (54+40 personer) Läkare Yrkeshygieniker Miljöhygieniker Kemister BMA Psykolog Socionom Epidemiolog Sekreterare Miljösköterskor Ergonomer 5
Arbete med luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden Patient ärenden Utbildning av arbetsmiljöingenjörer Uthyrning av instrument Kunskapspool Universitet Epidemiologiska studier Utbildning
Utredningar luftföroreningar Patienter remitterade från andra delar av sjukvården (Allra främst arbetsmiljö) Inomhusmiljö (Byggnadsrelaterad ohälsa) Kemiska emissioner (plastmattor, lim, färger) Biologiska emissioner Ventilation 7
Utredningar luftföroreningar Utomhusmiljö Besvara remisser Diskussion kring åtgärdsförslag (ex förskolor i Malmö stad) Damm från grusplan vid förskola Butylacetat i luften i Älmhult Luktolägenhet Kolfiber från sprängd/uppeldad Ferrarri Privatperson 8
Forskning Luftföroreningar Avhandlingsarbeten The use of GIS in assessing exposure to airborne pollutants (Emilie Stroh) Exposure to air pollution during pregnancy and health risks for mother and child (Ebba Malmqvist) Traffic pollutants and chronic respiratory disease (Anna Lindgren) Fine and ultrafine particle exposure: Health effects and biomarkers (Yiyi Xu) Shorth-term and Long-term exposure to air pollution and stroke risk (Anna Oudin) Safe air below EU air quality limit? (Tahir Taj) https://www.med.lu.se/labmedlund/amm/forskning 9
Är det värt att jobba för mindre utsläpp i Malmö?
Utsläppsfrittvad tjänar vi på det?
Exempel på haltminskning (NOx) Scenarioutsläppsfritt från transporter (endast Malmö)
Impact on different health related outcomes of a completely emission free transports in Malmö municipality (Preliminary results). Outcome Data used for calculation Total Reduced number Arbets- och miljömedicin Syd Mortality 1.055 from HRAPIE per 10 µg/m3 increase in NO2. Baseline natural-cause mortality in Scania from Swedish Board of Health and Welfare. People >=30 years 2417 64 Mortality Asthma HR: 1.08 per 10 µg/m3 increase in NO2 from Raasshou-Nielsen. Baseline natural-cause mortality in Scania from Swedish Board of Health and Welfare. People >=30 years Incidence among children 5-14 years, RR=1.05 per 4 unit increase in NO2. Khreis et al. Baseline incidence 0.01 (may change) differ a lot between studies 2417 93 354 21 Bronchitis for asthmatic children 30% of asthmatic children have bronchitis, environ. 9% of all children between 5-14 have asthma (HRAPIE, Wennergren, läkartidningen). The HR is 1.02 per 1 µg/m3 increase in NO2 (HRAPIE) Pregnancy hypertoni 1.20 per 10 µg/m3 NO2. Pedersen et al. Prevalence among women 16-50, chance pregnancy 3000/82726, prevalence hypertoni 4.7% (among pregnanct women) 957 95 141 14 Preeklampsia Preeklampsia 1.04 per 10 µg/m3 NOx. Pedersen et al. Prevalence among women 16-50, chance pregnancy 3000/82726, prevalence preeklampsia 3.4% (among pregnanct women) 1.13 per 10 µg/m3 NOx. Malmqvist et al. Prevalence among women 16-50, prob. pregnancy 3000/82726, prevalence preeklampsia 3.4% (among pregnanct women) 102 3 102 11 Dementia 1.05 per 10 µg/m3 NOx (Oudin et al.). Dementia incidence from Jorm et al.) in 65+ people 2280 87 Admissions for respiratory disease Work days lost Restricted activity days Baseline of 10.1/1000 (HRAPEI). 1.018 10 units increase of NO2 all ages 3294 30 18-64 years old RR=1.046 per 10 mikrog/m3 of PM2.5 (HRAPIE). Proportion of the population between 20 and 64 that works 65.9% from SCB. The number of sick-leave days 7.5 per employed and year. HR=1.047 10 unit increase in PM2.5, baseline 19 (HRAPIE). Om Ali et al, 21% högre (men vi väljer att vara konservativa för tillfället) 1 028 301 6 195 748 2729 16 472
86 människor får leva längre 30 slipper läggas in på sjukhus för andningsbesvär 2729 sjukdagar mindre 87 med en ålderdom utan demens 95 barn utan bronkit 21 barn utan astma 11 mammor utan havandeskap s-förgiftning Beräknat på morbiditet/mortalitet för ett år och antal fall som skulle kunna undvikas om dagens luftföroreningshalter skulle sjunka på grund av att bensin/diesel transporter förbjöds. Ifyllda rutor enligt WHO HRAPIE rekommendationer.
Kontaktuppgifter till Arbetsoch miljömedicin Syd Mottagning och rådgivningstelefon: 046-17 31 85 amm@skane.se Lab: 046-17 31 95 ammlab@skane.se Uthyrning av instrument 15
Regional Miljöhälsorapport Kronoberg 2017 16
Bakgrund Projekt delfinansierat av Länsstyrelsen Kronoberg Nationella miljöhälsoenkäten Nationell miljöhälsorapport Regionala miljöhälsorapporter 17
Miljöhälsorapport Nationellt Miljöhälsoenkät 2015 Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att genomföra Miljöhälsoenkät 2015 samt att redovisa resultatet under 2017. Har genomförts vart fjärde år sedan 1999 Varannan gång barn, varannan gång vuxna Enkätundersökningen har genomförts av IMM på uppdrag av Folkhälsomyndigheten Resultaten redovisas i miljöhälsorapport, tillsammans med en sammanställning av senaste forskningen på området
Vad används resultatet till? Underlag för politiska ställningstaganden Samhällsplanering och miljö och hälsoskyddstillsyn Hälsoindikatorer för miljömålen och folkhälsomålet Del i Sveriges internationella rapportering av miljöhälsa till WHO och Europeiska miljöbyrån (EEA) Underlag för forskning inom miljömedicin Underlag för regionala rapporter
Kapitelindelning Förord 1. Inledning och bakgrund 2. Luftföroreningar utomhus 3. Buller 4. Inomhusmiljö 5. Allergi 6. Miljötobaksrök 7. Kemikalier och andra miljöföroreningar 8. Strålning (radon) 9. Solljus 10. Städer, grönstrukturer och hälsa 11. Klimatförändringar och hälsa 12. Elektromagnetiska fält 13. Miljöhälsoindikatorer 20
Upplägg rapporterna Kapitelstruktur Miljömål Bakgrund Situationen i länet Slutsatser Vidare läsning Jämförelselän 21
22
1. Bakgrund Tabell 1.1. Urval och svarsfrekvenser till MHE 15. Antal personer i målbefolkningen och urvalet uppdelat på grundurval och förstärkt urval samt svarsfrekvensen per län. Län Svarsfrekvens Målbefolkninurvaningsurvatäckning Grund- Förstärk- Över- procent Kronoberg 136 497 500 1 000 3 1 497 650 43 Blekinge 114 286 500 1 300 3 1 797 784 44 Kalmar 177 246 500 4 000 20 4 480 1 888 42 Jönköping 250 991 500 1 500 4 1 996 889 45 Nationellt 7 123 256 10 500 77 800 209 88 091 37 133 42 *Personer som initialt ingick i urvalet med som dog eller flyttade utomlands mellan tidpunkten för urvalet och hämtning av adressdata 23
2. Luftföroreningar Ett av de största miljöföroreningshoten mot hälsa Internationellt sett förhållandevis låga halter Hälsoeffekter Luftvägssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Ökad risk för cancer 24
Procent 2. Situationen i Kronoberg 70 60 50 40 30 20 10 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Mycket bra Ganska bra Acceptabel Ganska/ Mycket dålig Figur 2.1 Luftkvalitet utanför bostaden. Andel (procent) personer som anger luftkvaliteten utanför bostaden som mycket bra, ganska bra, acceptabel, ganska dålig eller mycket dålig. Källa: MHE 15. 25
Procent 2. Situationen i Kronoberg 30 25 20 15 10 5 0 1999 2007 2015 Bilavgaser Vedeldningsrök Figur 2.2 Besvär av lukt i eller i närheten av bostaden. Andel (procent) personer som besväras av lukter i eller i närheten av bostaden. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE 15. 26
Procent 2. Situationen i Kronoberg 70 60 50 40 30 20 10 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Figur 2.3 Andel individer med grannar som regelbundet eldar. Andel (procent) personer som har grannar som regelbundet eldar med ved eller fasta bränsle i närheten (inom 200m) av bostad under delar av året. 27
Procent 2. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Friskluft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Indikator: Besvär av vedeldningsrök 10 5 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Nationellt 1999 2007 2015 Figur 13.1 Andelen. vuxna som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av vedeldningsrök i eller i närheten av sin bostad. 28
Procent 2. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Friskluft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Indikator: Besvär av bilavgaser 8 6 4 2 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Nationellt 1999 2007 2015 Figur 13.2. Andelen vuxna i Kronoberg som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av bilavgaser i eller i närheten av sin bostad. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE 15. 29
Procent 2. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Friskluft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Indikator: Allergiker/astmatiker och luftföroreningar 20 15 10 5 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Nationellt 1999 2007 2015 Figur 13.3 Andelen vuxna med astma eller allergi som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av bilavgaser och/eller vedeldningsrök i eller i närheten av bostaden. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE 15. 30
2. Sammanfattning I jämförelse med angränsande län skattas luften som god Indikation på förbättring för bilavgaser Vedeldningsrök indikation på förbättring Utbildning och reglering 31
5. Allergi Folksjukdom: 10 % astma 20 % rinit 10-20 % eksem Allergener i luften, föda, hud- och slemhinnekontakt Ca 4 000 ämnen kända ämnen som kan orsaka kontaktallergi 32
Procent 5. Situationen i Kronoberg 35 30 25 20 15 10 5 0 Pollen Pälsdjur Mögel Födoämnen Kvalster Kvinnor Män Figur 5.4. Allergier. Andel (procent) personer med självrapporterad allergi mot pollen, pälsdjur (katt, hund, häst eller gnagare), mögel, födoämnen och kvalster, uppdelat på kön. Källa: MHE 15. Astma Varken astma, allergisnuva eller vasomotorisk snuva Vid I dammiga I rökiga Av Av starka Vid I dammiga I rökiga Av Av starka Vid kyla Vid kyla ansträngning miljöer miljöer bilavgaser dofter ansträngning miljöer miljöer bilavgaser dofter Kronoberg 73 44 62 42 27 43 6,2 3,5 2,9 3,1-2,6 Blekinge 72 32 51 39-49 7,2 3,6 2,9 3,3 2,0 4,1 Kalmar 69 51 60 39 19 60 7,0 5,2 3,9 3,0 1,6 3,2 Jönköping 67 44 52 45 22 44 7,0 5,7 3,8 3,9-4,5 Nationellt 65 51 53 43 27 46 7,6 5,0 3,6 3,4 1,9 3,6 Tabell 5.2. Besvär av olika miljöexponeringar. Andel (procent) personer med upplevda besvär bland personer med eller utan astma, allergisnuva eller vasomotorisk snuva. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE 15. 33
6. Miljötobaksrök Exponering för andras tobaksrök, s.k. passiv rökning Bostad, bil, arbetsplats, på besök hos vänner etc. Hälsoeffekter Låg födelsevikt hos foster samt plötslig spädbarnsdöd (även pappans rökning) Luftvägssjukdomar hos barn Astma och KOL hos vuxna Lungcancer 34
Procent Arbets- och miljömedicin Syd Procent 6. Situationen i Kronoberg 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aldrig/Nästan aldrig Någon eller några Någon eller några gånger i månaden gånger i veckan Dagligen Vid bostaden Utomhus Figur 6.2. Exponering för miljötobaksrök utomhus. Andel (procent) personer som utsätts för andras tobaksrök på balkong eller uteplats vid bostaden eller utomhus (till exempel vid uteserveringar, hållplatser eller entréer). Källa: MHE 15. 15 10 5 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Nationellt Kvinnor Män Figur 6.5. Uppgivna besvär av andras tobaksrök. Andel (procent) personer som uppger besvär av andras tobaksrök utomhus i närheten av sin bostad eller inomhus i sin bostad de senaste tre månaderna. Källa: MHE 15. 35
Procent 6. Miljöhälsoindikator Miljömål: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Indikator: Exponering för miljötobaksrök 15 10 5 0 Kronoberg Blekinge Kalmar Jönköping Nationellt 1999 2007 2015 Figur 13.8. Andelen vuxna som uppgav att de dagligen utsattes för andras tobaksrök i hemmet, på arbetet och/eller på andra platser. 36
6. Sammanfattning Nationellt minskande trend, även i Kronoberg Störst andel i Kronoberg som upplever besvär utomhus i offentliga miljöer Barn känsliga deras miljöer viktiga Åtgärder bör därför fokuseras där 37