Arbets- och miljömedicin Syd. Regional Miljöhälsorapport Skåne 2017

Transkript

1 Regional Miljöhälsorapport Skåne

2 Upplägg Vilka är AMM Syd och hur kan vi vara ett stöd till miljöhälsoinspektörer Miljöhälsorapporten Skåne 2017 Syfte och bakgrund Resultat Paus Diskussion kring hur man kan ha nytta av enkäten Inomhusmiljö Fördjupning 2

3 Södra sjukvårdsregionen 3

4 Vårt uppdrag Experter på att fastställa samband mellan exponering och negativa hälsoeffekter inom arbets- och miljömedicin Uppdrag Utreda enskilda patienter eller grupper med misstänkt arbetsmiljö- eller miljörelaterad ohälsa. Förebygga ohälsa genom att arbeta preventivt Vara ett lättillgängligt kunskapscentrum 4

5 Personal klinik och universitet (54+40 personer) Läkare Yrkeshygieniker Miljöhygieniker Kemister BMA Ergonomer Socionom Epidemiolog Sekreterare Miljösköterskor 5 professorer 25 disputerade 15 doktorander 5

6 Faktorer i den omgivande miljön som kan påverka vår hälsa Buller Kemikalier i varor och produkter Dricksvattenkvalitet Luftföroreningar Klimat Strålning Inomhusmiljö Gröna miljöer Förorenad mark

7 Miljömedicin Miljöhygieniker - exponeringsbedömning Läkare medicinsk bedömning 1. Rådgivning via e-post och telefon Svara på frågor om miljöexponeringar, tolka mätprotokoll etc. 2. Enskilda patienter Huvudsakligen inomhusmiljö Sambandsbedömning beror ohälsan på miljön? Arbetsplatsbesök - exponeringsbedömning 3. Riskbedömning Ex. förorenad mark Längre utredningar vilken exponering föreligger och är den hälsoskadlig? 4. Kunskapsspridning Föredrag, rapporter, poddar etc. 7

8 Förorenad mark Förorenade fyllnadsmassor, gamla industritomter etc. Finns det en risk för människor som bor/vistas i området? 1. Underlag från kommunal miljöförvaltning uppmätta halter i mark 2. Beräkna exponering dagligt intag 3. Jämför med hälsobaserade riktvärden, ex tolerabelt dagligt intag (TDI) risk? 4. Skriv utlåtande 8

9 Inomhusmiljö Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, fukt/mögel, VOC, partiklar etc. Beror mina symtom på inomhusmiljön? Kan jag bli sjuk? 1. Arbetsmiljö/skolor, bostäder- kommunal miljöförvaltning/företagshälsovården utredningar, mätprotokoll, enkäter/intervjuer 2. Patienter journal, arbetsplatsbesök, utredningar, mätprotokoll, enkäter/intervjuer 3. Bedöma inomhusmiljön, inte ovanligt med avsaknad av hälsobaserade värden 4. Skriv utlåtande 9

10 Forskning - Klinikrelaterad Förorenade glasbruksområden Har barn som bor i dessa områden förhöjda metallhalter i blod/urin? Enskilda brunnar kan geologiska information användas för att identifiera områden med risk för höga metallhalter? Införandet av boendeparkering och buller i Sofielund 10

11 Forskning Lunds universitet Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Exempel på forskningsområden: Buller och hälsopåverkan Pendling och hälsa Luftföroreningar och hälsa Metaller och miljögifter Ergonomi Äldre i arbetslivet 11

12 Kontaktuppgifter till Arbetsoch miljömedicin Syd Telefon: Ordinarie telefontider: Mån Fre: 08:30-16:00 12

13 Kontaktuppgifter till Arbetsoch miljömedicin Syd Lab Lab: Lab: Ordinarie telefontider: Mån Fre: 08:30-16:00 13

14 Kontaktuppgifter till Arbetsoch miljömedicin Instrumentuthyrning Pumpar: Övrig mätutrustning: Jan-Eric Karlsson Telefon:

15 Bulletin Anmäl dig genom att kontakta: Gudrun Persson Tel:

16 16

17 Miljöhälsoenkäten 2015 Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att genomföra Miljöhälsoenkät 2015 Enkätundersökningen har genomförts av IMM på uppdrag av Folkhälsomyndigheten Har genomförts vart fjärde år sedan 1999 Varannan gång barn, varannan gång vuxna Resultaten redovisas i en miljöhälsorapport, tillsammans med en sammanställning av senaste forskningen på området

18 Vad används resultatet till? Underlag för politiska ställningstaganden Samhällsplanering och miljö och hälsoskyddstillsyn Hälsoindikatorer för miljömålen och folkhälsomålet Del i Sveriges internationella rapportering av miljöhälsa till WHO och Europeiska miljöbyrån (EEA) Underlag för forskning inom miljömedicin Underlag för regionala rapporter

19 Bakgrund Projekt delfinansierat av Länsstyrelsen Skåne samt Avdelningen för Regional utveckling, Region Skåne Nationella miljöhälsoenkäten Tidigare rapport från AMM Syd 03, 06, 09 &13 19

20 Arbetsgruppen Kristoffer Mattisson Estelle Larsson Emilie Stroh Zoli Mikozcy Oscar Torstensson Malin Engfeldt Eva Tekavec Jonatan Axelsson 20

21 Kapitelindelning Förord 1. Inledning och bakgrund 2. Luftföroreningar utomhus 3. Buller 4. Inomhusmiljö 5. Allergi 6. Miljötobaksrök 7. Kemikalier och andra miljöföroreningar 8. Strålning (radon) 9. Solljus 10. Städer, grönstrukturer och hälsa 11. Klimatförändringar och hälsa 12. Elektromagnetiska fält 13. Miljöhälsoindikatorer 21

22 Upplägget i rapporterna Kapitelstruktur Miljömål Bakgrund Situationen i länet Sammanfattning Vidare läsning Jämförelselän 22

23 miljohalsorapport-skane-2017/ 23

24 1. Inledande kapitel Bakgrund till enkäten Miljön påverkar vår hälsa Genomförande och svarsfrekvens Tolkning av resultaten Tabell 1.1. Urval och svarsfrekvenser till MHE 15. Antal personer i målbefolkningen och urvalet uppdelat på grundurval och förstärkt urval samt svarsfrekvensen per län. Län Målbefolkninurvaningsurvatäckning* Antal Svarsfrekvens Grund- Förstärk- Över- svar procent Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt *Personer som initialt ingick i urvalet med som dog eller flyttade utomlands mellan tidpunkten för urvalet och hämtning av adressdata 24

25 1. Inledande kapitel Geografisk gruppindelning Tabell 1.2 Kommungrupper. Kommunindelning för jämförelse mellan olika kommungrupper i Skåne. Bakgrundvariabel Grupperingsnamn Ingående kommuner Kommungrupper Större kommuner Medelstora kommuner Mindre kommuner Malmö stad, Helsingborg stad, Lunds kommun Kristinastad, Hässleholm, Ystad, Trelleborg, Landskrona Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kävlinge, Lomma, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Vellinge, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Östra Göinge 25

26 2. Luftföroreningar Ett av de största miljöföroreningshoten mot hälsa Internationellt sett förhållandevis låga halter Hälsoeffekter Luftvägssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Ökad risk för cancer 26

27 Procent Procent 2. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Mycket bra Ganska bra Acceptabel Ganska/ Mycket dålig Figur 2.1 Luftkvalitet utanför bostaden. Andel (procent) personer som anger luftkvaliteten utanför bostaden som mycket bra, ganska bra, acceptabel, ganska dålig eller mycket dålig. Källa: MHE Större Medelstor Mindre Figur 2.2 Luftkvalitet utanför bostaden. Mycket bra Ganska bra Acceptabel Ganska/ Mycket dålig Andel (procent) personer som anger luftkvaliteten utanför bostaden, uppdelat på kommungrupp, som mycket bra, ganska bra, acceptabel, ganska dålig eller mycket dålig. Källa: MHE

28 Procent 2. Situationen i Skåne Bilavgaser Vedeldningsrök Figur 2.7 Besvär av lukt i eller i närheten av bostaden. Andel (procent) personer som besväras av lukter i eller i närheten av bostaden. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE

29 2. Sammanfattning Luftkvaliteten skattas ungefär lika god som i Göteborg och Stockholm Ingen förändring över tid I större kommuner upplevs luftkvaliteten som sämre Utbildning och reglering 29

30 3. Buller Omgivningsbuller en av de vanligaste hälsorelaterade miljöföroreningarna Över 2 miljoner utsatta över 55 db(a) Mer buller tillåts numera vid nybyggnation Hälsoeffekter Sömnstörningar Inlärning hos barn Hjärt- och kärlsjukdomar Annan påverkan Socialt umgänge Mindre attraktiva offentliga miljöer 30

31 Procent Arbets- och miljömedicin Syd Procent 3. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Småhus Flerbostadshus Figur 3.8. Besvär av trafikbuller. Andel (procent) personer som är mycket eller väldigt mycket störda av trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafikbuller), uppdelat på bostadstyp. Källa: MHE Figur 3.9. Besvär av trafikbuller. Andel (procent) personer som är mycket eller väldigt mycket störda av trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafikbuller), uppdelat på kommungrupp. Källa: MHE Större kommun Medelstor kommun Mindre kommun 31

32 Procent 3. Situationen i Skåne Grannar Vägtrafik Tågtrafik Flygtrafik Fläktar Hissar Byggplatser Renhållning Figur 3.10 Besvär av buller från olika ljudkällor. Andel (procent) personer som är mycket eller väldigt mycket störda av olika ljudkällor. Källa: MHE

33 3. Sammanfattning Andelen som upplever sig som störda av buller i Skåne är högre än i angränsande län Viktigt med höga ambitionsnivå pga av svagt skydd via riktvärde Bullernivåer utomhus behöver också begränsas Åtgärda vid källan 33

34 7. Miljöföroreningar och kemikalier Exponering via mat, vatten, konsumentprodukter etc. Naturligt förekommande eller från mänsklig aktivitet Många ämnen kan vara skadliga för vårt hormonsystem, ex. ftalater, bisfenol A 34

35 Procent Procent 7. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur 7.1. Kranvatten. Andel (procent) personer som har sin dricksvattenförsörjning från enskild brunn. Källa: MHE Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Ja Nej Vet ej Figur 7.2. Vattenanalys. Andel (procent) personer som låtit analysera sitt dricksvatten från enskild brunn de senaste tre åren. Källa: MHE

36 7. Sammanfattning Dricksvatten konsumeras dagligen och kan därför anses vara vårt viktigaste livsmedel Endast strax över hälften av de svarande i Skåne med egen brunn har låtit analysera sitt vatten de senaste tre åren En viktig åtgärd är att få fler att mäta sin vattenkvalitet 36

37 8. Radon Radioaktiv gas joniserande strålning Kan avges från berggrunden eller byggnadsmaterial Granit, svartskiffrar, isälvsmaterial Blå lättbetong Hälsoeffekter Lungcancer Stark samverkanseffekt med rökning 37

38 Procent 8. Situationen i Skåne Skåne Kronberg Blekinge Västra götaland Ja Nej Vet inte Stockholm Figur 8.1. Radonmätning. Andel (procent) personer som någon gång låtit genomföra radonmätning i sin bostad Källa: MHE

39 8. Sammanfattning Nästan 90 % i Skåne har inte genomfört/vet inte om det har genomförts någon radonmätning Information viktig 39

40 9. Solljus Solljus behövs för att bilda D-vitamin och många uppger ökat välbefinnande UV-strålning kan skada arvsmassan Hälsoeffekter Hudcancer (malignt melanom, basalcellscancer, skivepitelcancer) Alla tre cancerformerna ökar Malignt melanom mest aggressiv, en av de vanligaste cancerformerna idag Riskfaktor bränna sig i solen, barn särskilt känsliga 40

41 Procent Procent 9. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Kvinnor Män Figur 9.2. Solbränna. Andel (procent) personer som anger att de har bränt sig i solen de senaste 12 månaderna, uppdelat på kön. Källa: MHE Undviker aktiviteter i solen mitt på dagen Med hjälp av kläder Vistas i skuggan Undviker aktiviteter i solen mitt på dagen Med hjälp av kläder Vistas i skuggan Solskyddskräm Solskyddskräm I Sverige Länder med starkare sol än Sverige Alltid/ofta Ibland/sällan Aldrig Figur 9.5. Solskydd i Sverige och utomlands. Andel (procent) personer som anger olika metoder för att skydda sig mot solen i Sverige och i länder med starkare sol än i Sverige. Källa: MHE

42 9. Sammanfattning Nästan hälften av de svarande anger att dom bränt sig i solen Då detta är den viktigaste riskfaktorn för hudcancer bör detta uppmärksammas Information, skuggade områden på förskolor 42

43 10. Städer, grönstrukturer och hälsa Urbanisering pågår Grönområden positiv påverkan genom så kallad ekosystemtjänster Temperatur Översvämningar Filtrera luftföroreningar Dämpa buller 43

44 10. Städer, grönstrukturer och hälsa Grönområden främjar fysisk aktivitet och socialt umgänge Hälsopåverkan Mindre stress Bättre social sammanhållning Lägre konsumtion antidepressiva Lägre förekomst hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och type 2-diabetes Ökad livslängd 44

45 Procent 10. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Figur 11.1 Grönområde inom gångavstånd. Andel (procent) personer som anger att grönområde (inklusive vatten) på gångavstånd från bostaden saknas. Källa: MHE

46 Procent 10. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra götaland Stockholm Varje dag Varje vecka Varje månad Mer sällan Figur 11.4 Vistelse i grönområde Andel (procent) personer som anger hur ofta man befinner sig i park/grönområden/natur under sommaren. 46

47 10. Sammanfattning Endast en mindre andel 5 % i Skåne anger att dom inte har tillgång till grönområden inom gångavstånd. Detta är dock en högre andel än i angränsande län, storstadsregionerna och i riket som helhet Kvalitet och storlek är också viktigt Viktigt att grönområden lyfts i planeringsarbete och översiktsplaner 47

48 11. Klimatförändringar och hälsa Global uppvärmning Förändringar av klimatet med ökande temperaturer, förändringar i nederbörd och fler extrema väderhändelser kommer att påverka människors hälsa 48

49 11. Klimatförändringar och hälsa Känsliga grupper t.ex. äldre och personer som tar vätskedrivande mediciner Hälsopåverkan Ökad dödlighet Samverkanseffekter med luftföroreningar (Uttorkning, ökad risk för vektorburna sjukdomar, ökad bakterietillväxt.) 49

50 11. Situationen i Skåne Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Ofta Sällan Aldrig Figur 11.1 Besvär av värme. Andel (procent) personer som besväras av värme i bostaden under sommarhalvåret. Källa: MHE Figur 11.2 Besvär av värme inomhus och tillgång till trädgård. Andel (procent) personer som besväras av värme i bostaden under sommarhalvåret, uppdelat på tillgång till trädgård/natur nära bostaden eller inte. Källa: MHE Ofta Sällan Aldrig Trädgård/natur nära bostaden Ingen trädgård/natur nära bostaden 50

51 11. Sammanfattning I Skåne så anger 18 % att de ofta besväras av värme i bostaden under sommarhalvåret. Strategier för att hantera värmeböljor både i känsliga grupper och i allmänheten kan hjälpa till att minska hälsopåverkan. Flera andra potentiella hälsorisker t.ex. dricksvattenkvalitet, livsmedelssäkerhet, utbredning av nya sjukdomar m.m. som behöver hanteras. 51

52 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Friskluft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Indikator: Besvär av vedeldningsrök Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur 1. Andelen. vuxna som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av vedeldningsrök i eller i närheten av sin bostad. 52

53 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Friskluft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Indikator: Besvär av bilavgaser Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur Andelen vuxna som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av bilavgaser i eller i närheten av sin bostad. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE

54 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Friskluft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Indikator: Allergiker/astmatiker och luftföroreningar Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur 13.2 Andelen vuxna med astma eller allergi som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av bilavgaser och/eller vedeldningsrök i eller i närheten av bostaden. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE

55 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Indikator: Besvär av inomhusmiljö Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur 4. Andelen vuxna som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av symtom som de ansåg berodde på inomhusmiljön i hemmet och/eller skolan eller arbetet. 55

56 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Indikator: Bostäder med fukt och mögel Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur Andelen vuxna som uppgav att de hade eller hade haft synlig fuktskada, synlig mögelväxt och/eller känt lukt av mögel i bostaden. För mögelväxt och lukt av mögel avses tidsperioden de senaste 12 månaderna. MHE 99, MHE 07, MHE

57 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Indikator: Störning av trafikbuller Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur Andelen vuxna som mycket eller väldigt mycket de senaste 12 månaderna kände sig besvärade av trafikbuller (från väg-, tåg- och/eller flygtrafik) i eller i närheten av sin bostad. Källa: MHE 07, MHE

58 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Indikator: Sömnstörda av trafikbuller Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur Andelen vuxna som minst en gång per vecka året runt uppgivit att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller från väg-, tåg- och/eller flygtrafik. Källa: MHE 99, MHE 07, MHE

59 Procent 13. Situationen i Skåne Miljömål: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Indikator: Exponering för miljötobaksrök Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur Andelen vuxna som uppgav att de dagligen utsattes för andras tobaksrök i hemmet, på arbetet och/eller på andra platser. 59

60 Procent 13. Miljöhälsoindikatorer Miljömål: Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Indikator: Nickelallergi Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Skåne Kronoberg Blekinge Västra Götaland Stockholm Nationellt Figur 13.9 Andelen (%) vuxna som uppgav allergi eller överkänslighet mot nickel 60

61 13. Sammanfattning Få skillnader som var statistiskt fastställda i Skåne Tydligast samband för miljötobaksrök Mögel och fukt minskade från 99 till 07 och ökade från 07 till 15 Ingen tidstrend som pekar på förbättring 61

62 Samhällsekonomiska kostnader Miljörelaterad ohälsa inte bara negativt för folkhälsan utan innebär även stora samhällsekonomiska kostnader Buller 16 miljarder Luftföroreningar miljarder, 5500 dödsfall Cykling ökar 3% av alla resor 1,5 miljarder Mer grönstruktur, minskad kriminalitet Konkurrens fördel för kommunerna 62

63 Diskussion kring användandet av miljöhälsorapporten Identifiera områden där man behöver jobba vidare Viktigt att förhålla sig till hur frågan är ställd Kompletterande information Samhällsplanering, kunskapsspridning och utbildning Uppföljning av miljöhälsoarbetet Underlag för vetenskapliga studier 63

64 Hur kan man ha nytta av miljöhälsorapporten? Rik källa till kunskap Läs igenom aktuella kapitel inför utredningar Möjlighet till jämförelse med den nationella rapporten Nationella Blekinge miljohalsorapport-blekinge-2017/ Kronoberg miljohalsorapport-kronoberg-2017/ 64

65 Exempel: Länsstyrelsen Kronoberg Åtgärdsprogram för miljömålen (ute på remiss) Vid presentation av regionala miljöhälsorapporten genomfördes bikupor Underlag för att identifiera vad man behöver arbeta vidare med Indikatorer för uppföljning av mål: Besvär av bilavgaser Besvär av vedeldningsrök 65

66 AMM Syd och Biobank Inomhusmiljö, ventilation och (o)hälsa - Fördjupning Jonathan Loive Miljöhygieniker Arbets- och miljömedicin Syd Miljösamverkan Skåne,

67 Inomhusmiljöproblem - Hur ser det ut? Vi spenderar stor andel av vår tid inomhus, % 20 % anger symtom relaterat till inomhusmiljön Före 1976 skador Hus byggda besvär Kvinnor rapporterar oftare besvär Miljöhälsorapport, 2017 Bild: CAAM, 2015 AMM Syd och Biobank 67

68 Missuppfattningar Mekanisk vent. bättre för hälsan Uttorkat material inga besvär Upplever luften som torr - luftfuktare Luftmätningar kan förklara symtomen AMM Syd och Biobank 68

69 Definition av ett Sjukt hus är en byggnad där fler än förväntat av de personer som vistas i byggnaden uppvisar symtom som framkallas av vistelse i byggnaden och vanligtvis avklingar efter några enstaka dagars frånvaro från huset. Efter någon dag åter i byggnaden återkommer symtomen. Tillägg: besvären ska inte vara uppenbart orsakade av verksamheten AMM Syd och Biobank 69

70 Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa sjuka hus Sjuka hus (Sick-Building-Syndrome), WHO 83 Idag OBO men även SBS Symtom: Slemhinne- och luftvägssymtom Hudsymtom Allmänsymtom Komfortproblem Symtom oftast övergående, koppling till exp. AMM Syd och Biobank 70

71 Nyback, 2015 Eu=ej undersökt AMM Syd och Biobank 71

72 Personer med: Särskilt känsliga - Allergi (Allergi mot mögel sällsynt) - Astma - Annan överkänslighet AMM Göteborg, 2013, Miljöhälsorapporten 2017 AMM Syd och Biobank 72

73 AMM Syd och Biobank 73

74 Ta symtomen på allvar SBS MCS EMF Sick Buildning Syndrome Multi Chemical Sensitivity Electromagnetic sensitivity Bra bemötande och bedömning inom sjukvården viktigt Roma Runeson Broberg, Psykolog 2018 NIVA AMM Syd och Biobank 74

75 Koppling till SBS/SHS Personlighetsdrag Ångest Aggressivitet Misstänksamhet Neurotisk Psykosociala faktorer Hög arbetsbörda Låg kontroll på arbetet Lågt socialt stöd - Handledarstöd AMM Syd och Biobank Runeson-Broberg, NIVA 2018 Norbäck, D., Runeson-Broberg, R Runeson et al,

76 Fuktkällor 1. Nederbörd 2. Luftfukt utomhus 3. Luftfukt inomhus 4. Markfukt 5. Byggfukt 6. Limfukt 7. Läckage 8. Vattenspolning 9. Våtstädning Arfvidsson et al., Fukthandbok, 2017 AMM Syd och Biobank 76

77 Vad är en fuktskada? Alltid synlig? Nej Elak lukt Måste åtgärdas? JA, oftast Riskkonstruktioner är inte en skada Arfvidsson et al., Fukthandbok AMM Syd och Biobank 77

78 Riskkonstruktioner Platta på mark - isolerad ovansida Krypgrund (kall öl på en varm strand) Platta tak Kalla vindar Enstegstätade fasader (CAMM, 2015 och Arfvidsson et al., 2017) AMM Syd och Biobank 78

79 Fukt och mögel När finns det risk för mögelpåväxt? Var växer möglet? Fuktighetsnivå, artspecifik WHO, 2009, IVL, 2015 Exp: sporer, cellfragment, allergener, toxiner, flyktiga organiska föreningar(mvoc) Avsaknad av riktvärden, många agens Olika mätmetoder försvårar WHO, 2009 och Nyback, 2015 AMM Syd och Biobank 79

80 Avsaknad av riktvärden Mögelmätning till någon nytta? Luft (+) Indikation på problem Ej förstörande (-) Ref mätning utomhus krävs (ej screening) Säsongsvariationer MVOC från ickemikrobiella källor Kan ej friklassa Titta inte på mig i onödan! Gemensamt (-) Svårtolkade normala nivåer (Andersson, K., & Strid, G. 2007; IVL, 2015) AMM Syd och Biobank Material (+) Identifiera källor Bedöma uttorkade skador Avgränsa saneringsområde Före/efter (-) Kan missa skador, falsk trygghet Förstörande 80

81 Mögel i badrum -Tips för att minimera påväxt Hudflagor och smuts fastnar på fog Påväxt -rengöring, vent, vatten Gummiskrapa Badrumsdörr alt fönster öppen efter dusch Stockholms Stad, 2015 Handdukstork Boverket, 95 AMM Syd och Biobank 81

82 Fukt, mögel och kemiska emissioner VOC (VVOC, VOC, SVOC) Mjukgörare i PVC-mattor och golvlim Träskyddsmedel (KP-Cuprinol) Kaseinhaltigt spackel Spånskivor med formaldehyd Linoleummatta inkl. juteväv AMM Syd och Biobank 82

83 Flyktiga organiska ämnen (VOC) IVL, Svenska Miljöinstitutet AMM Syd och Biobank 83

84 KP-Cuprinol OT: 5 ng/m3 Träskyddsmedel Klorfenoler Svensk uppfinning Mellan år Altaner, syllar, fönster etc Kloranisoler halter under 15 ng/m3 - extremt låg lukttröskel (Lorentzen et al., 2015ab, Naturvårdsverket, 2009) AMM Syd och Biobank 84

85 Kaseinhaltigt flytspackel Kasein, god flytegenskap Kort period, Ammoniak ospecifik indikator Lorentzen et al., 2015 RF>75% SvD, 2011 AMM Syd och Biobank 85

86 Klorfenoler och kasein Lorentzen et al., 2015b AMM Syd och Biobank 86

87 Formaldehyd Spånskivor, textiler Desinfektions- och konserveringsmedel Frukt och fukt Cancer Allergiframkallande, irritativt Riktvärde inomhus: IMM, 2016 (Miljömedicin, 1991) 0,1 mg/m3 (skydd mot kort- och långtidseffekter) Miljöhälsorapport, 2017; WHO 2010 AMM Syd och Biobank 87

88 Om fukt inte är boven - andra orsaker till besvär Heltäckningsmattor Nya material (torremission) MI i färg - kontaktallergen Allergener (pälsdjur, kvalster, växter) Städprodukter (limonen) Partiklar Astma- och allergiförbundet, 2007 Christiansen, 2018 (Soppa et al., 2014 CAAM, 2015) Polish vitt damm, linoleummattor Inomhusklimat AMM Syd och Biobank 88

89 Ventilation och hälsa Forntida Egypten Hög vent. rate är positivt för hälsa (P. Carrer et al, 2015) Mekanisk vs självdrag besvär (CAAM, 2015) Placering tilluftsdon, CO ppm (5000 HGV) indikation av flöde/kvalité Uteluftsflödet bör ej understiga 7 l/sp och tillägg 0,35l/s/m2 -skolar, kontor 0,35l/s/m2 eller 4 l/sp -bostäder påväxt i system, gamla filter, oönskad tilluft (AFS 2009:2, FoHMFS 2014:18) AMM Syd och Biobank 89

90 Ventilationskrav genom historian Råd avseende ventilationsflöden har varierat kraftigt genom historian beroende på om hälsa eller komfort varit i fokus. Pawel Wargocki, NIVA 2018 AMM Syd och Biobank 90

91 Hur mycket vent. behövs? 6-7 l/sp - Ev. ej tillräckligt om stark källa - Baserad på begränsad data >10 l/sp l/sp Inget universellt samband l/sp - Dyr, teknisk - Dålig om källan är utomhus (P. Carrer et al, 2015) AMM Syd och Biobank 91

92 Fuktig luft RH för kvalster ca 45-50% RH för mögel >75-80% WHO, 2009 AMM Syd och Biobank 92

93 Torr luft RH < 30 % tycks öka antal klagomål på kontor Hudbesvär vid låg RH (Wolkoff IJHEH, 2018, NIVA) Klagomål på låg RH kan vara: - Hög temp - Föroreningar Luftfuktning? Ev. vintertid, risker (CAAM, 2015) AMM Syd och Biobank 93

94 Patientutredning, villa Byggnad från pl villa, källare (inredd/oinredd), vind F ventilation, badrum, kök, källare > 5-10 st > 60 st Vintertid i källare, gröna fingrar Andningsbesvär Sanering, bl.a. gipsskivor med påväxt - Förvärrade besvären AMM Syd och Biobank 94

95 Pannrum Besiktning, källare -fuktindikation Vägg Golv Tidigare: Vattenkar för fisk i källare AMM Syd och Biobank 95

96 Besiktning, vind - Fuktanvisning Färsk Uttorkad AMM Syd och Biobank 96

97 Rekommendationer Skadeutredning gällande tak Källarens fuktstatus bör undersökas, ev. inkl. - Oljeföroreningar - Föroreningar från matta/lim (depå) Förbättra ventilationen (ökad personbelastning) Överväg om fortsatt verksamhet i källaren bör bedrivas AMM Syd och Biobank 97

98 Förskola, fuktproblematik Betongplatta på mark (RH>90) Regnar in från tak Fuktvandring i väggar (asfaboard) Bubbliga pvc-mattor ovan linoleum Fuktskadade syllar Luktproblematik (Uppmätt kloranisoler) Invasion av silverfiskar AMM Syd och Biobank 98

99 Besvärsbild Klagomål på avvikande lukter Allmänsymtom Slemhinnesymptom AMM Syd och Biobank 99

100 Rekommendationer Byggnaden i övertryck Maximera ventilationsflödet Drift även kvällar och helger Stänga av värsta avd. Utepedagogik AMM Syd och Biobank 100

101 - Efter rekommendationer Symtombilden + luktolägenhet förvärrandes efter råden Kraftigt förhöjda CO2 halter Varför? Ventilationen hade värmeåtervinning med hjälp av återluft och endast 20% friskluft tillfördes AMM Syd och Biobank 101

102 Vad hände sen?? (Efter justering 100% uteluft) AMM Syd och Biobank 102

103 Referenser Folkhälsomyndigheten Miljöhälsorapport. Art.nr Byggnadsrealterad ohälsa. Faktablad från Arbets- och miljömedicin, Göteborg, februari Lorentzen J, Juran S, Nilsson M, Nordin S, Johansson G (2015a). Chloroanisoles may explain mold odor and represent a major indoor environment problem in Sweden. Indoor Air Lorentzen, J.C., Juran, S.A., Johanson, G. (2015b). Mögellukt för miljoner - en förbisedd historia om klorfenoler i svenska hus. HUSBYGGAREN nr. 6. WHO, WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould. Ahlborg, Ulf G. - Rylander, Ragnar - Friberg, Lars - Skerfving, Staffan. Miljömedicin Stockholm: Almqvist och Wiksell. ISBN: Arfvidsson, J., Harderup, L. E., & Samuelson, I. (2017). Fukthandbok: Praktik och teori. Svensk byggtjänst Mendell, M. J., Mirer, A. G., Cheung, K., & Douwes, J. (2011). Respiratory and allergic health effects of dampness, mold, and dampness-related agents: a review of the epidemiologic evidence. Environmental health perspectives, 119(6), 748. Quansah, R., Jaakkola, M. S., Hugg, T. T., Heikkinen, S. A. M., & Jaakkola, J. J. (2012). Residential dampness and molds and the risk of developing asthma: a systematic review and meta-analysis. PloS one, 7(11), e Kanchongkittiphon, W., Mendell, M. J., Gaffin, J. M., Wang, G., & Phipatanakul, W. (2015). Indoor environmental exposures and exacerbation of asthma: an update to the 2000 review by the Institute of Medicine. Environmental health perspectives, 123(1), 6. Bornehag, C. G., Blomquist, G., Gyntelberg, F., Järvholm, B., Malmberg, P., Nordvall, L.,... & Sundell, J. (2001). Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of the scientific evidence on associations between exposure to" dampness" in buildings and health effects (NORDDAMP). Indoor air, 11(2), Internetmedicin.se. Universitetssjukhuset Örebro, regionorebrolan.se granskad 24/1-17 Boverket, Karolinska Institutet för Miljömedicin, uppdaterad Nyback, M. H. (2015). Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa - en utmaning för företagshälsovården. Yrkeshögskolan Novia, Finland. ISBN Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). 2015, rev Hälsobesvär av inomhusmiljön ett faktablad. camm.sll.se AMM Syd och Biobank 103

104 Naturvårdsverket. (2009). Betydelse av pentaklorfenolbehandlat trä för spridning av dioxiner i miljön. Rapport Christiansen, M. S., Agner, T., & Ebbehøj, N. E. (2018) Long lasting allergic contact dermatitis caused by methylisothiazolinone in wall paint: A case report. Contact Dermatitis. Bloom, E., Fjällström, P., Sahlberg, B., & Antonsson, A. B. (2015). God praxis för säker mögelsanering. IVL Svenska miljöinstitutet Carrer, P., Wargocki, P., Fanetti, A., Bischof, W., Fernandes, E. D. O., Hartmann, T.,... & Seppänen, O. (2015). What does the scientific literature tell us about the ventilation health relationship in public and residential buildings?. Building and Environment, 94, Runeson, R., Norbäck, D., Klinteberg, B., & Edling, C. (2004). The influence of personality, measured by the Karolinska Scales of Personality (KSP), on symptoms among subjects in suspected sick buildings. Indoor Air, 14(6), Astma- och Allergiförbundet Heltäckningsmattor och Allergi - en kunskapssammanställning. Soppa, V. J., Schins, R. P., Hennig, F., Hellack, B., Quass, U., Kaminski, H.,... & Weinmayr, G. (2014). Respiratory effects of fine and ultrafine particles from indoor sources A randomized sham-controlled exposure study of healthy volunteers. International journal of environmental research and public health, 11(7), Carlson J. Gemensam förklaringsmodell för sjukdomar kopplade till inomhusmiljön finns inte. Läkartidningen 2006;103(12):959. Stockholms stad miljöförvaltning Ventilation - Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö. SWESIAQ Nyhetsbrev nr 60. Arbetsmiljöverket. (AFS 2009:2), Arbetsplatsens utformning föreskrifter. Ändringar införda tom 23 april 2013 Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). 2015, rev Hälsobesvär av inomhusmiljön ett faktablad. camm.sll.se Arbets- & miljömedicin Linköping AVISEN sjuka hus. arbetsochmiljomedicin.se Boverket Självdragsventilation en handbok. ISBN Norbäck, D., Runeson-Broberg, R Sick building syndrome (SBS) and sick house syndrome (SHS) in relation to psychosocial stress at work in the Swedish workforce. Int Arch Occup Environ Health. (8), s SBN (1980). Svensk ByggNorm; PFS 1980:1 Liber förlag Stockholm ISBN Andersson, K., & Strid, G. (2007). Mögelprovtagning till vilken nytta?. Bygg & Teknik, 5, WHO. Guidelines for indoor air quality -selected pollutants. World Health Organization; Edvardsson, B., Stenberg, B., Bergdahl, J., Eriksson, N., Lindén, G., & Widman, L. (2008). Medical and social prognoses of non-specific building-related symptoms (Sick Building Syndrome): a follow-up study of patients previously referred to hospital. International archives of occupational and environmental health, 81(7), AMM Syd och Biobank 104

105 Tack för er uppmärksamhet! Frågor? Mottagning/Rådgivning: Dasspappersmetoden AMM Syd och Biobank 105