Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Relevanta dokument
Rätten att uttrycka sig fritt

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

Psykoterapeutisk teknik 5

Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end. (Blake sid 304)

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Don t worry and don t know

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Bedömning inför psykoterapi

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Hantera besvärliga typer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Frågeformulär till vårdnadshavare

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Reda ut-häfte om våld

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Gammal kärlek rostar aldrig

Inte ett ord Frågor och uppgifter

Mentalisering och smärta

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

MBT och gruppbehandling

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Lilla förskolepaketet

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Rusmedel ur barnets synvinkel

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Frågor för reflektion och diskussion

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Reda ut-häfte om våld

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Inskolning. med tanke på genus

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

VÄLKOMMEN TILL TERAPI!

Delaktighet - på barns villkor?

Känslor. Litteraturtips: Levande färger, Karl Ryberg

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Föreläsning 19 oktober Barn och unga i kris

Utmaningar i fo rskolan

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Transkript:

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan har mött motsatsen Terapeuten är intonande och mjuk vilket passar flickan I målningen och breven blir det ett möte

Vinjett Lena: Ambivalens hos flickan som gör det svårt både att komma nära och att skiljas Terapeuten känner i sin motöverföring mammas förtvivlan Nivån där det går att mötas är en till en, flickan blir lugnare i det mötet Svårt att komma på alternativ till hur terapeuten gör På slutet möjligen tagit upp att det också gör ont när hjärtan brister

Vinjett Lena: Terapeuten håller kvar relationen Mammans separationsångest påverkar vinjetten Terapeuten intervenerar på triadisk nivå ändå är ni här (hos mig ) Vad händer med oss som terapeuter när vi blir upptagna av rätt/fel Fikat fyller en funktion Svårt att hitta annorlunda sätt, terapeuten gjorde det som var möjligt.

Vinjett Lena: Vid panik behöver vi ta hand om oss själva och intervenera utifrån det Sätt ord på det som står inom parantes (jag känner mig osäker svårt att tänka) Här kommer en ledsen mamma och en ledsen flicka som jag så gärna skulle vilja hjälpa men just nu vet jag inte hur jag ska göra, behöver tänka...vi tar lite fika så kanske vi (jag) kommer på något

Vinjett Lena: Finns en förtvivlad ton i vinjetten som matchar flickans och mammans läge, är så här det blir mellan dem Tre som inte vet vad de ska göra och som är ledsna (och kanske rädda) Att terapeuten är med och delar läget och inte heller vet hur man ska göra blir (troligen) läkande, mamma och flicka blir mindre ensamma

Vinjett Lena: Interventioner kring att inte veta och öppet uttryckta motöverföringsreaktioner jag är glad över att ni kommit fast det varit så svårt att ta sig hit och jag önskar så mycket att jag skulle komma på något sätt att vara till hjälp för er nu vi börjar med lite saft.

Teknik: (Förklarande nivå, erbjuda alternativa meningar, varför-därför nivå, vem-du nivå, barnet klarar att tänka i två steg, ge tillbaka den projektiva identifikationen) Beskrivande nivå, tillskriva det barnet gör mening, förstärka meningen, vad-det nivå, hålla den projektiva identifikationen Vitaliserande nivå, insistera på att det finns mening, interventioner på tidig anknytningsnivå (lära barnet leka)

Vinjett Lena: Mamma och flicka hamnar i psykisk ekvivalens, läget går inte att dela. Terapeuten håller kvar ton kring att vara ledsen trots att flickan agerar på ilske nivå= ger tillbaka den projektiva identifikationen (förtvivlan) Fint att ni kom=läget mellan mamma och flicka hamnar mer på depressiv nivå genom interventionen

Vinjett Lena: Terapeuten använder ord som jobbigt, svårt Blir lättare för flickan att ta emot än interventioner kring affekt Kanske bra att avslutet glöms bort, flicka och terapeut har precis återförenats, bättre att få vara i det, inte utrymme att arbeta med avsked under timmen.

Generellt: Den bakomliggande idén i barnterapi är att det är bättre att uppleva svåra känslor eller tankar i en relation än ensam Rummet, tiden, uppmärksamheten och beskyddet hörnstenar i alla terapier Att man inte kan veta vad någon annan tänker och känner är kärnan i psykodynamisk barnpsykoterapi

Utgångspunkter att alltid ha med sig: En öppen, frågande, intresserad hållning i förhållande till barnet skapar ett terapeutiskt läge En aktiv frågande inställning visar att man uppfattar barnet som en person i sin egen rätt och med egna avsikter Att inte förstå det barnet gör öppnar upp för utforskande Uppmärksamheten är en intervention

Utgångspunkter forts: Så länge vi aktivt undrar över det barnet gör bedriver vi psykoterapi Viktig signal när vi som terapeuter blir uttråkade/får panik/tappar förmågan att tänka om barnet och det vi gör Nivån där barnet går att möta skapar den terapeutiska kartan och utgör grund för våra interventioner (saft)

Vinjett Lilian: Hur väcka pojkens kapacitet att leka? Hur arbeta med att mamma inte ska vara i rummet? Svår timme, svårt läge Pojken inte på pratnivå, glapp mellan prat och där han vill vara Samtalet hamnar utanför rummet, behöver kanske vara fokus på inne i rummet Känslan att vara där i rummet, tänka kring den, inte fråga tänka högt

Vinjett Lilian: Tänka högt kring hans läge, lyfta det han gör Vem har vilket problem? Pojken har skäl att vara arg. Han har andra idéer än föräldrarna Ta med pappa i arbetet Prata om vad ni gör och varför Lidande på lägre nivå?

Vinjett Lilian: Benämna känslan=ångest Prata om ramarna för terapin Att kunna säga nej? Aspergerproblematik? Förtydliga vad som ska hända. Varför tror pojken att han är där? Oklart för honom?

Vinjett Lilian: Terapeuten intervenerar för att gå igång någon form av agens hos pojken Vitaliserande nivå, försöker via sitt eget intresse vitalisera pojken Inga uttryck för lekförmåga under timmen=svårt att hitta vad det är som ska vitaliseras (matchar frågeställningen)

Interventioner forts: Vitaliserande nivå, insistera på att det finns mening, interventioner på tidig anknytningsnivå

Vinjett Lilian: Pojke med låg vitalitet Behövs ett jobb med syfte och ramar innan pojken kan vara i fokus Efter det försöka hitta nivån där pojke och terapeut kan mötas i terapin (vad skulle kunna göra terapin intressant för honom?) Kräver att utbrotten lämnas utanför terapirummet ett tag

Vinjett Lilian: Pojken har inom sig inte gått med på att vara där i rummet Mammas närvaro blir en motverkande kraft för alliansen mellan pojke och terapeut Nivån mamma rör sig på är för hög Terapeuten behöver skydda det terapeutiska utrymmet

Vinjett Lilian: Om mamma ska vara med behöver hon ingå i att skapa lekfullhet inte att prata problem Interventioner på anknytningsnivå=arbeta med att hitta ett lustfyllt relaterande i rummet Enskilt samtal med föräldrarna där man pratar om syftet, föräldrarna får tydliga direktiv kring vad deras del ska innehålla

Vinjett Lilian: I interventionerna undvika affekt och relation.här i rummet finns lite olika saker som man kan använda.. När mamma ger negativt exempel vi vet ju att det kan bli så där, behöver vi inte prata så mycket om, mer om vad man skulle kunna göra som gör att det inte blir så tröttsamt att vara i rummet..

Winnicott:..Om patienten inte kan leka måste något göras för att hjälpa honom/henne bli i stånd att leka och sedan kan psykoterapin börja. Skälet till att lekandet är väsentligt är att det är i lekandet som patienten kan skapa något.