Lokalplaneringsprocess i Ale kommun

Relevanta dokument
Riktlinjer för lokalförsörjning. Antagna av kommunfullmäktige

Ny förskola Älvängen - genomförande och byggnation

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING

Lokalresursplanering. - Strategier och arbetssätt som är hållbara över tid. 6 april 2017 Lena Magnusson

Genomförande av ombyggnad av Ale kulturrum och Da Vinciskolan

KS , 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.

Strängnäs kommun. Lokalförsörjning. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 10

Policy för lokalförsörjning Ks/2018:219. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Övriga nämnder. Fastställt av kommunstyrelsen

Investeringsprocessen

Förslag till investeringsprocess

Förstudie Förekomsten ändrings

RIKTLINJER FÖR INVESTERINGAR I UDDEVALLA KOMMUN

POLICY. Policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

Lokalförsörjning Lunds kommun Investeringsprocessen SKL

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Om- och tillbyggnad av Fribergaskolan, Mörbyberget 1

Svar på revisorernas granskningsrapport av investeringsprocessen

Riktlinjer för lokalförsörjning

1 (8) Processens syfte är att. deras ansvar. Processen ska också bidra till bättre underlag inför beslut om investering i lokaler.

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

Program för uppföljning och insyn i verksamheter som utförs av privata utförare.

Nybyggnad av förskola inom Södra Gränstorp

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Stadsrevisionen. Projektplan. Granskning av strategisk lokalförsörjning. goteborg.se/stadsrevisionen

Granskning av lokaler. September 2006

Kommunstyrelsen Svar på revisionens granskning av exploateringsverksamheten (KS )

PLANERING I TIDIGA SKEDEN OCH ATT LÄGGA GRUNDEN FÖR EN LYCKAD SKOLBYGGNATION. October 18, 2017 Inger Fredriksson 1

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Propositionsordning Ordföranden frågar om arbetsutskottet beslutar enligt Michaela Fletchers (M) yrkande och finner att så är fallet.

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Reviderade principer för investeringsprocessen med anledning av bildandet av kost- och städservice. KS

Startbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs 2:1, Södra Stadsskogen

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Dokumentet gäller för Kommunstyrelsen, övriga nämnder och medarbetare som verkar inom fastighetsområdet

Facilities Management

Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Uddevalla kommun. Granskning av lokalförsörjningsprocessen

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen

RIKTLINJE FÖR INVESTERINGSPROCESS OCH INVESTERINGSBESLUT

Ärende 15. Tillfällig förskola i Brunnsängs hage. Dnr: UN 19/05 KS 19/20

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5

Framtidsplan för Skrylle

Byggnaderna bör vara uppförda för att uppnå god livscykelekonomi och ha goda arkitektoniska, estetiska och historiska värden.

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Policy för investeringar och

Idrottsnämndens system för internkontroll

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Skolbyggnation för ett växande Nykvarn- Furuborgskolan KS/2013:211

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Riktlinjer för investeringar


Protokollsutdrag. 1. Avge yttrande till revisionen enligt kommunledningskontorets förslag.

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226.

Verksamhetsplan. för miljöfond. Diarienummer: KS 2018/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

STRÄNGNÄS KOMMUN POLICY FÖR STYRNING AV LOKALFRÅGOR

Granskning av investeringsprocessen. Kommun

TJÄNSTESKRIVELSE. Yttrande över detaljplan för kv. Valand

Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning

Lekmannarevisionsrapport, Orsa Vatten och Avfall AB, långsiktig finansiell analys

Skolbyggnation för ett växande Nykvarn- Furuborgskolan KS/2013:211

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

ST] SOLLENTUNA KOAAMUN N5\ Kommunledningskontoret

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

POLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun

1(6) Titel: Projektdirektiv. Projekt: fastighetsbolag Idnr: Siffor. Delprojekt: Idnr: Siffor Beställare: Jan Darrell, kommunchef.

Preliminärt hyresavtal för förskola inom Bara backar

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Startbesked för genomförande av etapp 2 för exploateringsprojekt Bresshammar 1:1, Stavlund

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Investeringspolicy Version

Introduktion ny mandatperiod

Lokalinvesteringsprocessen

Vårljus. Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet

Plan för intern kontroll 2017

Riktlinjer för lokalresursplanering. Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunstyrelsen:

Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs

Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning

FASTIGHETSPOLICY med riktlinjer Motala kommun

Kommunens författningssamling

Uppföljning av revisionsrapporten "Investeringsprocessen Bollnäs Kommun

Riktlinje för ekonomistyrning

RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSVERKSAMHET

Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun

Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

-1- Fastställt av kommunfullmäktige att gälla fr o m

Strategi för kommunens fastigheter

Ägardirektiv Strängnäs Fastighets AB Organisationsnummer

Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning

Riktlinjer för upphandling

Transkript:

Lokalplaneringsprocess i Ale kommun Förslag 2016-03-08 1

Innehåll Vision... 3 Roller och ansvar inom lokalplanering... 3 Lokalplaneringsprocess 1 Lokalplaneringsprocess i Ale kommun 3 Vision 3 Roller och ansvar inom lokalplanering 3 Förvaltningsledning - Lokalstyrgrupp 3 Beredningsgrupp lokaler-ber 3 Lokalsamordningsgrupp-LOPP 3 Verksamhet fastighet 4 Utvecklingsledare lokaler 4 Framgångsfaktorer 5 Styrning och ledning av lokalplanering 5 Lokalplaneringsprocessen 5 Förstudie, i behovsnämnd och eventuell detaljplaneläggning steg 1 8 Projektering och beslut i kommunstyrelsen steg 2 9 Upphandling och genomförande steg 3 10 Uppföljning steg 5 11 Ordlista 12 2

Lokalplaneringsprocess i Ale kommun Investeringar i lokaler är långsiktiga åtgärder som kommer att påverka kommunen under lång tid. Ale kommun är en kommun i tillväxt vilket ställer krav på ändamålsenliga lokaler och en framförhållning i planeringen. Det är viktigt att planeringen så långt det är möjligt ligger före så att tillfälliga lösningar kan undvikas. Kommunens lokaler ska användas så effektivt som möjligt och bidra till en hållbar utveckling. För att få god lokalplanering och lokaleffektivitet behövs tydliga och gemensamma riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Vision Lokalplaneringen ska arbeta för en ändamålsenlig, attraktiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet. Kommunens lokaler ska användas effektivt och den negativa miljöpåverkan ska vara låg. Roller och ansvar inom lokalplanering Effektiv och rätt användning av lokaler är en viktig del i kommunens arbete. Investeringar behöver göras som att bygga nytt men det handlar också om att se över användning av de lokaler som redan finns och ta hänsyn till åtgärder och underhållsbehov. Lösningarna är långsiktiga och ska fungera länge och vara hållbara. Lokalplanering är en process med många olika steg och aktörer. För att processen ska fungera på ett tillfredställande sätt krävs tydlighet och god samverkan inom organisationen och med externa aktörer. Det är betydelsefullt att alla som deltar i processen förstår sin roll och vilka mandat man har i uppdraget. Förvaltningsledning - Lokalstyrgrupp Förvaltningsledningen är lokalstyrgrupp och ska på strategisk och kommungemensam nivå föreslå prioriteringar mellan olika önskemål och behov. En betydelsefull uppgift för gruppen är att samordna lokalresursplanering med övrig strategisk planering inom organisationen som verksamhetsplanering, klimat- och miljöplanering, mm. Fastighetschef och utvecklingsledare lokaler deltar och stödjer förvaltningsledningen i arbetet med lokalplanering. Beredningsgrupp lokaler Gruppen bereder lokalfrågor till förvaltningsledning och tar fram beslutsunderlag. Gruppen reder ut oklarheter i lokalärenden och inhämtar kompletteringar som behövs för att arbetet ska fortsätta, vila eller avbrytas. I gruppen ingår fastighetschef, projektchef, utvecklingschef, och utvecklingsledare lokaler. Gruppen utökas vid behov med representanter från verksamhet plan och bygg samt mark- och exploatering Lokalsamordningsgrupp Lokalsamordningsgruppen är en arbetsgrupp som sammanställer sektorernas behov av lokaler. Gruppen följer kontinuerligt upp och samordnar kommunens behov av lokaler och boenden i form av en lokalbehovsplan. Uppföljningar dokumenteras och finns tillgängligt i ett lämpligt digitalt samarbetsrum. Kommunens översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram och befolkningsprognosen används i arbetet med lokalbehovsplanen. En ny befolkningsprognos görs årligen och prognosens utfall följs upp under året allt för att fånga trender och förändringar som kan uppkomma. Utifrån dessa dokument görs prioriteringar och ett förslag till lokalresursplan som sedan beslutas av förvaltningsledning. 3

I lokalsamordningsgruppen ingår representant från sektor UKF, ATO, Samhällsbyggnad Fastighet och utvecklingsavdelning. Representanterna samordnar sektorernas lokalbehov och återrapporterar från lokalsamordningsgruppen till sektor. Alla arbetar aktivt med att få funktionella och effektiva lokaler för sektor såväl som hela kommunen. Verksamhet fastighet Verksamhet fastighet ansvarar för arbetet med att genomföra förstudier, projekteringar och genomförande av projekten. Är förvaltare av kommunens lokaler och har hand om daglig tillsyn, skötsel och drift. Gör årlig en bedömning av lokalers status samt prioritering och genomförande av underhåll av lokalerna. När lokalresursplanen har beslutats upprättar verksamhet fastighet en plan för fastighetsprocesserna där varje fastighet befintlig och ny planläggs vad avser nybyggnation och periodiskt underhåll. Utvecklingsledare lokaler Utvecklingsledare lokaler arbetar övergripande med att samordna kommunens lokalbehov och ansvarar för att en aktuell lokalresursplan bereds. Varje månad görs en sammanställning och en uppföljning av lokalbehov och lokalresursplan. Om en avvikelse inträffar från den beslutade planen sker en avrapporteringen till förvaltningsledningen. Lokalstyrgrupp förvaltningsledning Samordnar lokalresursplanering med övrig strategisk planering ar om förslag till lokalresursplan prioriteringar mellan olika behov och önskemål åtgärder för effektiviseringar av lokaler åtgärder för att minska lokalkostnader Beredningsgrupp lokaler Bereder ärenden till lokalstyrgrupp prioriteringar mellan olika behov och önskemål åtgärder för effektiviseringar av lokaler åtgärder för att minska lokalkostnader Följer upp behov och pågående ärenden Lokalresursplan Kommunens samlade planering för lokaler Underlag till investeringsbudget Lokalsamordningsgruppen Följer upp lokalbehov i kommunen Föreslå åtgärder för lokaleffektivitet Lokalbehovsplan Kommunens samlade behov och önskemål för lokaler Underlag till lokalresursplanen 4

Framgångsfaktorer Planera Behov Ekonomi Analysera Utveckla Genomför Byggprojekt Utvärdera Redovisning Avvikelser Figur 1: De viktigaste framgångsfaktorerna i lokalplaneringsprocessen. Lokalplaneringsprocessen beskriver hur långsiktiga investeringar genomförs. En framgångsrik process kräver en bra organisation, ett gott samarbete, rätt kunskaper och en god bedömning av framtida behov. Nya lokalerna påverkar ekonomi, resurser och verksamhet på många olika sätt och under en lång tidsperiod. Det är därför viktigt att hela tiden följa upp och kvalitetssäkra arbetet. Genom att följa upp slutförda projekt och utvärdera framgångsfaktorer kan processen kontinuerligt utvecklas och förbättras för att organisationen hela tiden ska nå ett bra resultat. Styrning och ledning av lokalplanering Här beskrivs hur lokalplaneringsprocessen och lokalinvesteringar genomförs. En tydlig styrning och ledning är betydelsefullt för att få effektiva processer som leder fram till önskat resultat. Därför presenteras också vem som gör vad inom de olika stegen för lokalplanering. Lokalplaneringsprocessen I Ale kommun ska alla investeringar i lokaler handläggas enligt en fyra stegsprocess som är gemensam för hela kommunen. Processen ska användas för investeringar i egna lokaler. Genom att arbeta efter processen skapas kvalificerade beslutsunderlag där projektets konsekvenser beskrivs och rätt beslut kan fattas. En gemensam och tydlig styrning säkerställer att investeringar görs utifrån ett helhetsperspektiv i kommunen. 5

Vår -1 Höst -1 Bef prognos Bearbetning LOPP B- nämnd Bearbetning LokBer Lokalstyrgrp Prioriterar förslag KS Vår 0 KF Investerings beredning KS KF Figur 2: Lokalplaneringsprocessen med de politiska besluten Lokalplaneringsprocessen startar med att ett underlag som beskriver behovet det kommande tio åren tas fram i. I behovssteget undersöker och beskriver sektorn sitt behov av lokaler och därmed blir också behovet tydligt för beslutsfattare. Resultatet av det blir en behovsanalys. Innehåll Följande delar ska ingå i behovsanalysen: Verksamhetsbeskrivning varför behöver något göras Intressentbeskrivning vem får nytta av lokalerna och på vilket sätt. Beskriv även koppling till mål och visioner Konsekvensbeskrivning - vad händer om ingenting görs Samordningsbehov vilken samordning krävs, internt och externt, för att genomföra projektet Behov grov uppskattning av riktlinjer, nyckeltal, funktioner, ytor, platser eller andra relevanta mått Tidplan en ungefärlig uppfattning när behovet senast måste vara tillgodosett Kostnadsberäkning som ligger till grund för investeringsberedningen av projektet I underlaget används schabloner och uppskattningar av ytor, behov, kostnader, tidsplaner, mm. Om kalkyler ingår grundas dessa på pris baserat på schabloner och olika mallar med nyckeltal. Nyckeltalen grundas i sin tur på erfarenhet. Prisuppskattning kan variera stort beroende på de omständigheter som råder. Behovsanalyser görs kontinuerligt under året. Finansiering Kostnader för behovsanalysen är en driftkostnad som finansieras av respektive sektors driftsbudget. Ansvar Berörd nämnd ansvarar för och beslutar om behovsanalysen. Behovsanalysen görs i ett samarbete mellan sektor, utvecklingsavdelning och verksamhet fastighet. Utvecklingsavdelningen tar ansvar för att behovsanalysen är ett underlag till 6

lokalresursplan. I beslutsunderlaget ska ingå en behovsbeskrivning, investerings- och driftskostnad och att lokalbehovet har beslutats av berörd nämnd. De samlade lokalbehoven är ett underlag till lokalresursplanen som i sin tur är en del av underlaget till budgeten. Lokalstyrgrupp/Förvaltningsledningen prioriterar och bereder vilka behovsanalyser som ska ingå i lokalresursplanen. Därefter tar Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige i januari/februari beslut om lokalresursplan. I lokalresursplanen ska det framgå vilket år aktiviteter startar. Verksamhetsplan och budget för de kommande åren använder lokalresursplanen som ett beslutsunderlag vad avser investeringar. Planerade förstudier kan startas efter fullmäktigs beslut planerat år. Innan fler steg tas ska behovsnämnden besluta att man accepterar resultatet i förstudien både vad avser innehåll och ekonomi. 7

Förstudie, i behovsnämnd och eventuell detaljplaneläggning steg 1 B- nämnd KS Förstudie Detaljplan Projektering Upphandling Genomförande Utvärdering Figur 3: Lokalplaneringens fem steg förstudie. I förstudien utreds projektet mer ingående och olika alternativ och investerings- och driftkalkyler tas fram. Studien tas fram i ett nära samarbete med representanter för beställande sektor. Efter att förstudien är klar ska behovsnämnden fatta beslut om investeringen ska genomföras. Tids- och resursåtgång kan variera kraftigt mellan olika projekt särskilt i de fall när en lokaliseringsutredning ska göras. Förstudien innehåller följande: Lösningsbeskrivning precisering och avgränsning av behovet och hur det ska lösas Ekonomiska förutsättningar inkludera även drift och förvaltning Konsekvensbeskrivning vad händer ekonomiskt, tidsmässigt och funktionellt om projektet genomförs Analys vilka förutsättningar finns om lokaler ska lämnas Alternativbeskrivning vilka andra alternativ finns, påverkas underhållsbudgeten, vad händer om projektet inte genomförs Kalkyl framtagning av investerings- och driftkalkyl Tidplan för projektet Lokaliseringsutredning kan behövas vid nybyggnation. Lokaliseringsutredningen utförs av utvecklingsavdelningen och är om den mynnar ut i en planläggning första steget i en exploateringsprocess. Ett planprogram och detaljplan tas fram av plan- och bygg och det kan ta upp till tre år att genomföra. Finansiering Förstudien är en kostnad som läggs i investeringsbudgeten för projektet. Om inte projektet genomförs läggs kostnader för förstudien i sektorns driftsbudget. Ansvar Efter beslut av kommunfullmäktige om förstudie, beställer utvecklingsavdelningen en förstudie av verksamhet fastighet. Fastighets upprättar en uppdragsbekräftelse till sektorn. Därigenom får sektorn en bekräftelse på att arbetet har börjat. I de fall ett lokaliseringsbeslut krävs ansvarar utvecklingsavdelningen för att KS fattar ett sådant beslut. Efter att förstudien är genomförd fattar behovsnämnden beslut om projektet ska genomföras. Om projektet inte ryms inom beslutad budget ska kommunfullmäktige besluta om den reviderade budgeten. 8

Projektering och beslut i kommunstyrelsen steg 2 B- nämnd KS Förstudie Detaljplan Projektering Upphandling Genomförande Utvärdering Figur 4: Lokalplaneringens fem steg projektering. I projekteringsfasen konkretiseras lokalbehovet. Här kommer också olika specialister in för att planera för IT, telefoni, säkerhet, livsmedelshantering, mm. Arbetet resulterar i ett förfrågningsunderlag som används för upphandling av entreprenaden eller i att en lokal hyrs in. Tidsplan och kalkyl för projektet ingår också i den här fasen. Ansvaret för projektering finns hos verksamhet fastighet och ingen ny beställning eller beslut behövs så länge projektet ryms inom beslutad budget. I kalkyler används priser från kalkyl gjord av kalkylator och framtagen från detaljerad handling. Uppgifterna är säkrare än priser från tidigare steg men har större osäkerhet än nästa steg. Innehåll Vid projektering preciseras hur lokalbehovet ska lösas. Arbetet resulterar i ett komplett förfrågningsunderlag inför upphandling av byggentreprenaden. I projekteringsfasen ingår även att uppdatera projektets kalkyl och tidsplan. Finansiering Kostnader för projektering läggs i investeringsbudgeten eller - om det handlar om inhyrda lokaler - fördelas på hyran för objektet. Om inte projektet genomförs tas uppkomna kostnader inom sektorns driftsbudget. Ansvar Verksamhet fastighet ansvarar för projektering. Beställning av tjänster från verksamhet fastighet Ingen ny beställning behövs så länge projektet ryms inom beslutad budget. Efter genomförd projektering skall ställning tas till att projektet tidsmässigt ligger rätt. Kommunstyrelsen som ansvarar för fastighetsfrågorna i kommunen värderar att exploatering och nybyggnation har kommit igång eller kommer att komma igång så att det matchar projektet. Om det krävs budgetförändringar fattas beslut av kommunfullmäktige och ärendet bereds av utvecklingsavdelningen för kommunstyrelsen. 9

Upphandling och genomförande steg 3 B- nämnd KS Förstudie Detaljplan Projektering Upphandling Genomförande Utvärdering Figur 5: Lokalplaneringens fem steg genomförande. Genomförandet inleds med en upphandling av entreprenaden därefter tecknas avtal med extern part alternativt tecknas ett hyreskontrakt med extern part. Förutsatt att upphandlingen sker inom ramen för fastställd budget. Ansvaret för genomförandet finns hos verksamhet fastighet och inget nytt beslut behövs så länge projektet ryms inom beslutad budget. Här används priser som innebär anbud från entreprenör och alla uppgifter ha stor noggrannhet. Innehåll Arbetet inleds med en upphandling antingen genom byggentreprenad eller inhyrning förutsatt att upphandling sker inom fastställd budget. Entreprenadavtal eller hyresavtal tecknas med extern part och därefter genomförs byggnationen utifrån beställningsunderlaget. Finansiering Investeringsprojektet finansieras inom beslutad budget. Kostnader för genomförande läggs i investeringsbudgeten eller - om det handlar om inhyrda lokaler - fördelas på hyran för objektet. Ansvar Verksamhet fastighet ansvarar för genomförande inom befintlig budget. Beställning av tjänster från verksamhet fastighet Ingen ny beställning behövs så länge projektet ryms inom beslutad budget. Verksamhet fastighet rekommenderar kommunstyrelsen om beslut. Kommunstyrelsen beslutar om tecknande av entreprenadkontrakt och hyresavtal. 10

Uppföljning steg 5 B- nämnd KS Förstudie Detaljplan Projektering Upphandling Genomförande Utvärdering Figur 6: Lokalplaneringens fem steg uppföljning. I uppföljningen utvärderas projektet om det blev som det var planerat. En utvärdering är ett led i kommunens kvalitets- och förbättringsarbete. Uppföljningen innehåller följande punkter: Beskrivning av behov och riktlinjer Tidplan Budget och utfall Kundens nöjdhet Förbättringsförslag Avvikelser under de olika punkterna beskrivs och förklaras och redovisningen godkänns av berörd nämnd. När lokalerna har varit i bruk minst ett halvår görs en utvärdering av funktionen. De som använder lokalen får lämna sina åsikter och erfarenheter i en intervju eller enkät. Resultatet används för att utvärdera effekter av olika åtgärder. Utvecklingsavdelningen ansvarar för genomförande och analys av undersökningen. Kommunstyrelsen godkänner slutredovisningen och om det har uppkommit en budgetavvikelse rapporteras den till kommunfullmäktige i samband med nästkommande årsbokslut. Budget för framtida garantiåtgärder finns kvar för projektet fram till garantitidens slut. Ansvar Verksamhet fastighets ansvarar för uppföljningen av genomförandet och projektet. Utvecklingsavdelningen ansvarar för att genomföra en utvärdering av kundernas nöjdhet och förslag på förbättringar. 11

Figur 7: Bedömning av säkerhet i kalkyler enligt modell från FM-konsulterna. Ordlista Lokalbehovsplan Lokalresursplan Lokalsamordningsgrupp-LOPP Beredningsgrupp lokaler-ber Lokalstyrgrupp-FL Den samlade bilden av lokalbehov utifrån behov och beslut i behovsnämnderna. Beskriver lokalplaneringen för de kommande tio åren. Är ett underlag för beslut om lokaler och investeringar. Ger en samlad bild av kommunens lokalplanering. Tvärsektoriell arbetsgrupp som samlar ihop lokalbehovet för hela förvaltningen. Gruppen bereder lokalfrågor till förvaltningsledning och tar fram beslutsunderlag. Gruppen reder ut oklarheter i lokalärenden och inhämtar kompletteringar som behövs för att arbetet ska fortsätta, vila eller avbrytas. Förvaltningsledningen är lokalstyrgrupp och bereder och godkänner lokalresursplanen. Initierar arbetet med behovsbeskrivningar och prioriterar bland behoven.