Vårljus. Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vårljus. Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet"

Pernilla Abrahamsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Vårljus Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet

2 Går det att bygga bra och billigt?

3 Agenda Varför är det så dyrt att bygga nytt? Vad kan kommunerna lära av de enskilda aktörerna? Hur åstadkomma samsyn om prioriteringar. Hur kan beslutsunderlagen utformas?

4 Bakgrund Kommuner får det allt svårare att få ihop budgeten som följd av åldrande befolkning och kostnader för integration. Tilltagande finansiella utmaningar pga. omfattande investeringar i nya välfärdsfastigheter mm; den kommunala låneskulden beräknas fördubblas till 2024 (>1 000 miljarder). Utvecklingen framöver ter sig alltmer ohållbar. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder. Källa: SKL och Kommuninvest.

5 Bakgrund Under många år har kommunerna byggt få nya fastigheter och andelen ny kapacitet har varit låg varvid kostnaderna för nya lokaler haft begränsad betydelse för helheten men nu, som följd av omfattande investeringar, ökar andelen ny kapacitet och därigenom dess påverkan för totalen. Vi ser stora behov som vi måste möta framöver och en omfattande utbyggnad av välfärden måste ske Finansminister Magdalena Andersson, Almedalen 5 juli 2017 Fram till år 2025 väntas Sverige få fler barn upp till 19 år och lika många fler äldre över 70 år.

6 Bakgrund Personalkostnader Kostnaden för nya lokaler riskerar att äta upp utrymmet för personal och verksamhet. Lokalkostnader Övriga kostnader

7 Sanning Nya lokaler är alltid dyrare än befintliga.

8 Varför är det dyrt att bygga nytt?

9 Varför är det dyrt att bygga nytt? Beslutsprocess som inte utgår från tak-kostnader. Krav-genererande projekteringsprocess. Ovana att bygga nytt. Varje projekt är unikt. Liten volym. Tillämpning av LOU.

10 Krav-genererande projekteringsprocess Skolledare Lärare Fackliga företrädare Upphandling Beslut om att bygga ny fastighet Projektering av ny fastighet Förfrågningsunderlag upprättas och upphandling genomförs Byggnation, inte sällan med ÄTA (Ändrings och tilläggsarbeten) Hyran debiteras baserat på de kostnader som uppstod i projektet = Hög hyra äter upp utrymmet för personal och verksamhet Plan Fastighet Bygglov Miljö Exploatering Fokus på att i nybyggnadsskedet tillgodose behov och leva upp till kvalitetsnivåer och enskilda prioriteringar snarare än på att långsiktigt säkra utrymmet för personal och verksamhet Kommer inte sällan som ett brev på posten, något av de efterföljande budgetåren

11 Vad kan kommunerna lära av de enskilda aktörerna?

12 Vad kan kommunerna lära sig av de enskilda aktörerna? Investering, nybyggnation, per barn/elev Pysslingen < 200 tkr Kommunala skolor ~400 tkr Källa: SKL och egen data.

13 Vad kan kommunerna lära sig av de enskilda aktörerna? Beslutsprocess med styrande tak-nivåer. Volym och standardisering. Partnerskap. Projektstyrning (ÄTA).

14 Hur åstadkomma samsyn om prioriteringar?

15 Samsyn om prioriteringar Skolledare Lärare Fackliga företrädare Upphandling Samsyn om utgångspunkter och prioriteringar samt taknivå för investering och lokalkostnadsandel Projektering av ny fastighet Förfrågningsunderlag upprättas och upphandling genomförs givet inom taknivåer Byggnation med få/inga ÄTA Hyra debiteras inom ram för fastställda taknivåer = Utrymme för personal och verksamhet Plan Fastighet Bygglov Miljö Exploatering Ett handslag, med fokus på att långsiktigt säkra utrymmet för personal och verksamhet som en förutsättning för projektering, upphandling och byggnation Transparant process med taknivåer och lojalitet mot de gemensamma utgångspunkterna om långsiktigt hållbart utrymme för personal och verksamhet Förutsägbara driftskostnader för verksamhetsansvariga

16 Hur kan beslutsunderlagen utformas?

17 Beslutsprocess (I) Fastställ styrande taknivåer Investering, kr per barn/brukare/elev. Lokalkostnadsandel, % kostnad/ersättning. Besluta att alla enheter ska Bära sina egna kostnader inom 3-5 år. Återbetala eventuella underskott under uppstartsfasen.

18 Jämförelser som stöd för utveckling Personaltäthet per barn/brukare/elev. Kostnad per barn/brukare/elev. Lokalkostnad per barn/brukare/elev. Investering per barn/brukare/elev. Enskilda aktörer.

19 Beslutsprocess (II) Initiera projekt (Beslutstillfälle 1) Motivera behov av ny/utvecklad fastighet. Behovs- och kapacitetsutveckling ska bifogas, nuläge och prognos. Övriga motiv. Beskriv konsekvenserna av utebliven/försenad investering. Identifiera och beskriv möjliga intressenter för investering och drift av verksamheten. Redovisa strategiska överväganden. För kommunal investering och drift av verksamheten: Kapacitet och ändamålsenlighet. Miljö/övriga krav. Ekonomi (Investering, hyra, lokalkostnadsandel och benchmark för externa lösningar). Prioritetsordning. Projektering Avstämningsloopar vid behov Beställa projekt (Beslutstillfälle 2) Beslutsunderlaget ska inkludera: Kapacitet och bedömd ändamålsenlighet (Behovs- och kapacitetsutveckling ska bifogas, nuläge och prognos) Bedömd måluppfyllelse miljö/övriga krav. Ekonomi (Årshyra, driftsbudget och lokalkostnadsandel för de 3-5 första åren samt benchmark för externa lösningar) Samlad ekonomisk konsekvens för egenregi och generell elevpeng.

20 Beslutsprocess (III) Håll fast vid fastställd taknivåer och krav på att alla enheter ska bära sina egna kostnader.

21 Vårljus

Relevanta dokument

Riktlinjer för lokalförsörjning. Antagna av kommunfullmäktige

Riktlinjer för lokalförsörjning Antagna av kommunfullmäktige 2017-02-23 18 Tyresö kommun / 2017-01-03 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Strategier... 3 4 Viktiga principer... 5