Information från Länsstyrelsen Skåne

Relevanta dokument
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

LÄNSSTYRELSENS BROTTSFÖREBYGGANDE UPPDRAG Länsstyrelsen Skåne Malin Martelius Annika Wågsäter

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Handlingsplan för Samhällsstörning

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Så är vi redo om krisen kommer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

SKL om krisberedskap och civilt försvar

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Inriktning och plan: Utveckling av krisberedskap och civilt försvar för perioden i Östergötland. Remiss

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Överenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående stadens arbete med civilt försvar

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

KRISHANTERING - BAKGRUND

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Strategi för förstärkningsresurser

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Utbetalning till kommuner och landsting för att stärka arbetet med civilt försvar. KS

Legala aspekter - dispostion

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Aktuellt på SKL Max Ekberg Tylösand 25 augusti 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2018

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Styrdokument för krisberedskap Antagande. KS

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Vägledning för kommunens arbete med styrdokument

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap

Resiliens i en förändrad omvärld

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Styrdokument för krisberedskap

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Regional ledningssamverkan

Grundläggande begrepp och regelverk

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

MILITÄRREGION SYD NYTT FRÅN FM. Kenneth Svasse Militärregion Syd

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Övergripande flerårig plan för utbildnings- och övningsverksamheten

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Regional grundsyn för totalförsvarsplanering inom de fyra nordliga länen

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Transkript:

Information från Länsstyrelsen Skåne Räddsam-Skåne Peter Cavala 2018-04-19

Prioritering - upp KRISLEDNINGSORGANISATION Nystädad men kommer att utvecklas RÅDET + NÄTVERK Fortsätta klargöra syften och mål med nätverken INFOSÄKERHET/SÄKERHETSSKYDD/SIGNALSSKYDD Vet vad som ska göras i länet rekrytering på gång LEH UPPFÖLJNING - STÖD På gång - tillsammans med kommunerna CIVILT FÖRSVAR Bra inriktning men behöver förankras tvärsektoriellt TiB verksamhet SKARP HANTERING

Prioritering - upprätthåll SAMBAND/TEKNIK Bra koll på tekniken LSO - TILLSYN - STÖD - FARLIG VERKSAMHET Bra koll och rykte rekrytering pågår PLAN MILJÖ SEVESO Enheten fortsätter bidra, men huvudansvar på andra enheter TYPHÄNDELSER Håller fortsatt liv i RSF-grupp (farliga ämnen), älvgrupp, oljeskadeskydd KRISKOMMUNIKATION God extern samverkan ÖVNING OCH UTBILDNING Saknar dock helhetsplanering samt samverkan kring det

ETT MODERNT TOTALFÖRSVAR Förutsättningar för en sammanhållen totalförsvarsplanering i Skåne

Vad utgör Totalförsvaret? MILITÄRT FÖRSVAR CIVILT FÖRSVAR Målet för civilt försvar är: att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

INRIKTNING AV ARBETET 2018-2020 För alla kommuner Stärkt säkerhetsskydd Kompetenshöjning gällande totalförsvar Planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap För strategiskt särskilt viktiga kommuner Ledningsansvar Geografiskt områdesansvar Rapportering

TOTALFÖRSVAR SKÅNE Gemensamt koncept för det civila och militära Grundsyner för en sammanhängande totalförsvarsplanering Sammanhängande totalförsvarsplanering från nationell till lokal nivå. Inriktning av Skånes totalförsvarsplanering Övergripande koncept: Totalförsvar Skåne Regional Grundsyn

REGIONAL GRUNDSYN FÖR SKÅNE LÄN UTKAST LOKAL OCH REGIONAL LEDNINGSFÖRMÅGA Säkerhetsskydd Ledningsplats Krigsorganisation Regional samverkan KOMPETENSHÖJNING Utbildningar Övningar BEREDSKAPSPLANERING Samhällsviktig verksamhet Geografiskt områdesansvar 2018 2019 2020 Berörda aktörer har en säkerhetsskyddschef och Relevanta aktörer har genomgått har påbörjat en säkerhetsskyddsanalys över sin säkerhetsskyddsutbildning med stöd av verksamhet. Påbörjat identifiering av Länsstyrelsen. Säkerhetsskyddsanalys är nyckelpersoner för säkerhetsklassning med stöd genomförd och identifierade nyckelpersoner är av riktlinjer. säkerhetsklassade. Påbörjat inventering av kommuners befintliga ledningsplatser samt utreda behovet av skyddad ledningsplats. Berörda aktörer har identifierat nyckelpersoner och befattningar med betydande roll för verksamhet under höjd beredskap. Berörda aktörer har kännedom om Gemensamma grunder för samverkan och ledning och påbörjat implementering av dessa i sina planer. Påbörjat utbildning av ledningen avseende aktörens ansvar och roll under höjd beredskap utifrån gällande författning och arbetssätt. Deltagit i ordinarie samverkansövningar, inklusive återkommande sambandsövningar. Berörda aktörer har påbörjat ett arbete med beredskapsplanering för att bedriva egen verksamhet under höjd beredskap. Berörda aktörer har påbörjat ett arbete med att tolka beredskapslagstiftning och analyserat innebörden av kommuners geografiska områdesansvar vid höjd beredskap. Genomfört inventering av kommuners befintliga ledningsplatser och påbörja förmågehöjande insatser vid behov. Påbörjat arbetet med att utforma en organisation för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Aktörerna kan upprätta och dela lägesbilder i syfte att enas om en samlad lägesbild. Aktörerna kan upprätta och vara värd för en Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå. Brister som framkommit i säkerhetsskyddsanalysen har åtgärdats. Berörda aktörer kan hantera hemligt (secret) samt riktlinjer för delgivande av hemligt (secret). Berörda aktörer kan leda från en på förhand definierad skyddad och/eller alternativ ledningsplats. En organisation har utformats för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap samt upprättat en plan för personalförsörjningen till denna organisation med stöd av krigsplaceringar. Implementering av Gemensamma grunder för samverkan och ledning är genomförd hos såväl kommuner och landsting som relevanta aktörer inom näringsliv och frivilliggrupper. Respektive aktör har etablerat en medvetenhet Berörda aktörers nyckelpersoner har utbildats och förståelse för totalförsvarsplanering som och lärdomar från den regionala övingen har lett ett naturligt inslag bland relevanta till åtgärdsförslag för fortsatt kompetenshöjning. medarbetare. Regional övning på våren med fokus på lokala Relevanta aktörer har deltagit, i den mån det och regionala aktörers roller inför och under höjd varit möjligt, vid den nationella beredskap. Påbörjat planering inför eventuellt Totalförsvarsövningen (TFÖ2020). deltagande vid Totalförsvarsövning (TFÖ2020). Påbörjat kontinuitetsplanering inom samhällskritisk verksamhet inklusive beroendeanalyser, inom egen organisation. Berörda aktörer har påbörjat samverkan med relevanta aktörer som bedriver samhällskritisk verksamhet inom det geografiska området. Genomfört kontinuitetsplanering av samhällskritisk verksamhet inom den egna organisationen samt säkerställt kritiska beroenden. Berörda aktörer har etablerat ett lokalt näringslivsråd med relevanta aktörer samt ingår i ett regionalt näringslivsråd i syfte att stärka privat-offentlig samverkan.

INFORMATIONSSÄKERHET Signalskydd Berörda aktörer har påbörjat arbetet med att upprätta en signalsskyddsorganisation samt tagit fram en utbildningsplan denna. Etablerat en signalskyddsorganisation inklusive en analys över eventuella säkerhetsskyddshöjande åtgärder som behöver vidtas. Signalskydds-utbildning påbörjad för kommuner och landsting. Signalskyddsutbildning klar vid alla kommuner och implementation av signalskyddsystem avslutad. Av Länsstyrelsen framtagen teknisk lösning för skyddsvärda uppgifter implementerad och klar för användning. Säker kommunikation BEFOLKNINGSSKYDD Skyddsrum Evakuering/inkvartering Alarmering Räddningstjänst under höjd beredskap FÖRSTÄRKNINGSRESURSER Frivilligorganisationer Berörda aktörer har, i samråd med Länsstyrelsen, påbörjat arbetet med att implementera rutiner för rapportering och lägesbilder innehållandes känslig information. Kunskapsuppbyggnad. Kartläggning av rådande status samt ansvarsförhållande påbörjat. Kartläggning av ansvarsområden befintliga planer. Påbörjat kartläggning av befintliga system för alarmering. Ledningsförmåga inklusive kontinuitetshantering/uthållighet. Genomfört en regional inventering avseende personella resurser och befintliga samarbeten. Förmåga att mellan Länsstyrelsen och berörda Relevanta aktörer har deltagit vid införandet aktörer kunna kommunicera säkert på olika nivåer av ett tilldelat tekniskt system för beroende på information som ska utbytas. informationsutbyte. Utbildade och behöriga användare för etablerade kryptolösningar. Påbörja planering och behovsinventering för Genomfört behovsinventering för skyddsrum skyddsrummen i länet. inklusive status på befintliga skyddsrum. Utbildning om lagrum samt normativa Påbörjat gemensam planering för storskalig diskussioner om prioritering vid evakuering. evakuering/inkvartering utifrån olika nivåer. Färdigställt kartläggning av befintliga system, inklusive flyglarm samt identifiering av utvecklingsbehov. Säkerställt möjligheten till alarmering under höjd beredskap. Krigsplacerat befintlig personal. Genomfört En dimensionerad räddningstjänst utifrån dess kartläggning av resurser som disponeras vid uppdrag vid höjd beredskap. höjd beredskap. Genomfört inventering av framtida Etablerat samverkan med relevanta samverkansbehov. Påbörjat arbetet med att frivilligorganisationer inom länet. formera ett regionalt nätverk av frivilliga. Materiella resurser RISKKOMMUNIKATION Genomfört en regional inventering avseende materiella resurser och befintliga samarbeten. Genomfört inventering av framtida samverkansbehov. Möjlighet att prioritera och förmedla resurser utifrån ett regionalt behov. Information till allmänheten under höjd beredskap Upprättat mål och tidsplan för införandet av en aktörsgemensam riskkommunikationsstrategi för Totalförsvar Skåne. Upprättat en riskkommunikationsstrategi för Implementerat en aktörsgemensam Totalförsvar Skåne samt påbörjat förankring riskkommunikationsstrategi för Totalförsvar Skåne. av denna hos berörda aktörer.

KOMMANDE AKTIVITETER Krisberedskapsveckan och foldern Om krisen eller kriget kommer (v.22) Regionala Totalförsvarsdagar 2018 (hösten 2018) Regional grundsyn Skåne (hösten 2018) Grundkurs: Civilt försvar kommunens verksamhet (löpande) Grundkurs: Nya krav på planering inom totalförsvaret fokus på kommunens verksamhet (hösten 2018) Kunskapshöjande dag om befolkningsskydd/räddningstjänst vid höjd beredskap (hösten 2018) Utbildningar i Säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling (våren och hösten 2018) Regional övning tema civilt försvar (våren 2019) Totalförsvarsövning 2020

REGIONALT RÅD FÖR KRISHANTERING OCH SKYDD MOT OLYCKOR Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap: Länsstyrelsen ska särskilt: ha ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor, i vilket representanter för länsstyrelsen och berörda aktörer i krishanteringssystemet bör ingå, för att skapa nödvändig samordning Syftet med regionala rådets verksamhet är att: främja samverkan mellan aktörer före, under och efter kriser verka för att aktörers insatser och åtgärder är samordnade både vid en kris och i planeringsarbetet Rådet ska: fokusera på organisationsövergripande och gemensamma frågeställningar fungera som en länk mellan centrala myndigheter och kommuner t.ex. lokala krishanteringsråd avseende slutsatser från risk- och sårbarhetsanalyser

Vi förstår varandra Vi kontaktar varandra Vi åstadkommer inriktning och samordning Vi utbyter information Vi har god förmåga att skapa lägesbilder Vi utbildar, övar och lär tillsammans

Samverkan Skåne - Vad är gjort Regional behovsanalys Teknikinventering Införande av teknikplattformar för aktivering och samverkanskonferenser Införande av Inriktnings och samordnings kontakter hos länets aktörer Policys för arbetssätt och teknikstöd vid samverkan och ledning vid samhällsstörningar Inventering av aktörernas implementering av Gemensamma Grunder och stödbehov. Gemensamma grunder som huvudtema på RSK och VMA-övningar Arbetsgrupp för Samverkan Skåne startad Nätverk för WIS samordnarna i länet startat Påbörjat införandet/marknadsföringen av Samverkan Skåne

Vad är på gång Fastställande av riktlinjer för regional samverkan Överenskommelse med MSB om stöd i fortsatt implementeringsarbete av Gemensamma grunder Uppdaterad strategi för samverkan vid samhällsstörningar i Skåne Stöd till aktörerna i deras implementeringsarbete av Gemensamma grunder Handledningar för lägesbild, inriktnings och samordningsfunktion (ISF), ISFstöd osv. Åtgärder för att ytterligare öka kunskapen i WIS och användandet av WIS i vardagen och vid samhällsstörningar Framåt ser vi Samverkan Skåne som ett varumärke eller paraply under vilket allt samverkansarbete inom krishantering i länet kan samlas.