Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården
Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Maj 2014 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: www.vgregion.se/jamlikvard Omslag: Benjamin Jocic
Indikatorer för jämställd hälsa och vård Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med ett antal regioner/landsting tagit fram Indikatorer för jämställd hälsa och vård. Västra Götalandsregionen (VGR) har genom medarbetare från Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) aktivt deltagit i detta arbete. Utöver två indikatorer om sjukskrivning (statistik från Försäkringskassan) och två indikatorer om självskattad hälsa (statistik från Folkhälsoinstitutet) valdes 17 hälso- och sjukvårdsindikatorer från Öppna jämförelser. SKL har tagit fram ett internetbaserat användarstöd så att varje region/landsting kan ta fram egen data och jämföra sig med ett riksgenomsnitt. 1 Verktyget gör det möjligt att inte bara se om VGR har ett bättre utfall än riksgenomsnittet inom ett diagnosområde eller om det finns könsskillnader inom ett område utan man kan även på ett överskådligt sätt se om skillnaderna mellan kvinnor och män är större eller mindre i VGR jämfört med riket. KJV har granskat de 17 indikatorerna inom hälso- och sjukvården. Vi har i denna genomgång inte gjort några fördjupade statistiska analyser av de enskilda indikatorerna, exempelvis inte kontrollerad för signifikans eller tagit konfidensintervall i beaktande. Vi har analyserat trender och föreslår arbetssätt utifrån olika mönster som framträder. Genomgången av de 17 indikatorerna visar att skillnader mellan kvinnor och män i VGR för det mesta är lika stora som medelvärdet för Sverige. Det finns dock trender där skillnaderna i VGR ibland är större och ibland mindre än i Sverige i stort. Nedan beskrivs fyra indikatorer där könsskillnaderna i VGR är mindre och tre indikatorer där könsskillnaderna i VGR är större än riksgenomsnittet. 1 http://www.rka.nu/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=72e65353-a0d8-49e8-ac49- e9b295cdab6e&filename=nyckeltal+f%c3%b6r+j%c3%a4mst%c3%a4lld+verksamhet+i+landsting+oc h+regioner.pdf
VGR visar mindre könsskillnader än riksgenomsnittet 1) Självmord och dödsfall med oklart uppsåt, antal/100 000 invånare Betydligt fler män än kvinnor tar sitt liv. Detta mönster ses i Sverige och i VGR. Antal dödsfall för kvinnor i VGR motsvarar i stort sett siffran för riket. Däremot är dödligheten för män mindre i VGR än i övriga Sverige, vilket gör att könsskillnaderna visserligen fortfarande är betydande men mindre i VGR är i Sverige i övrigt, ett mönster som varit synlig under flera år. 2) Andel personer med reumatoid artrit med låg eller ingen sjukdomsaktivitet 4-12 månader efter start av behandling med första biologiska läkemedel En större andel män än kvinnor uppnår låg sjukdomsaktivitet eller får en inaktiv sjukdom när behandlingen med biologiska läkemedel startar. Könsskillnaderna tycks ha ökat det senaste året, både i VGR och i ett riksgenomsnitt men sedan 2010 har det funnits en trend med mindre könsskillnader i VGR än medelvärdet för Sverige.
3) Andel patienter (yngre än 80 år) med diabetes i primärvård som når mål för blodsockervärde (HbA1c mindre än 52 mmol/mol) Ett stabilt lågt blodsockervärde vid diabetes är viktigt för att fördröja eller förhindra diabeteskomplikationer. VGR har under flera år haft en bättre måluppfyllelse för både kvinnor och män och dessutom mindre könsskillnader än riksgenomsnittet. Visserligen har måluppfyllelsen i VGR varit något sämre 2012 än 2011, men viss upp- och nedgång över tid har kunnat ses de senaste åren. Sedan 2007 har VGR haft bättre resultat överlag och mindre könsskillnader än riksgenomsnittet. 4) Andel patienter med diabetes i primärvården som når mål för LDL-kolesterol (mindre än 2,5 mmol/l) Låga blodfetter hos patienter med diabetes minskar risken för hjärt-/kärlsjukdomar. Måluppfyllelsen är generellt bättre för män än för kvinnor. Efter 2008 kan man se en trend där
VGR förbättrar måluppfyllelsen för både kvinnor och män på ett tydligare sätt än medelvärdet för Sverige. Könsskillnaderna har varit mindre i VGR än riksgenomsnittet de senaste åren. Samtidigt kan man konstatera att könsskillnaderna i VGR är konstanta, de har inte minskat över tid. VGR visar större könsskillnader än riksgenomsnittet 1) Andel barn och unga (yngre än 18 år) med diabetes som når mål för blodsockervärde (HbA1c mindre än 57 mmol/mol) God blodsockerkontroll hos barn och ungdomar med diabetes minskar risken för allvarliga komplikationer senare i livet. Måluppfyllelsen för både flickor och pojkar är inte lika god i VGR som medelvärdet i Sverige. Sedan 2009 har måluppfyllelsen stadigt förbättrats i Sverige, i VGR ses en sådan uppgång först mellan 2011 och 2012. Könsskillnaderna har minskat i VGR mellan 2011 och 2012 men är fortfarande större än riksgenomsnittet. I riket har könsskillnaderna nästan utjämnats, i VGR är måluppfyllelsen fortfarande något större för pojkar än för flickor.
2) Andel hjärtinfarktpatienter 40-79 år som fått blodfettsänkande behandling efter 12-18 månader Höga blodfetter är en riskfaktor för förnyad hjärt-/kärlsjukdom efter både hjärtinfarkt och stroke. Både nationellt och i VGR är skillnaderna mellan könen stora. Betydligt fler män än kvinnor har hämtat ut blodfettsänkande läkemedel 12-18 månader efter sjukhusvistelsen. När det gäller män så har VGR under de senaste åren närmat sig riksgenomsnittet. Färre kvinnor än män med hjärtinfarkt får blodfettsänkande behandling i riket. Kvinnorna i VGR ligger tydligt under riksgenomsnittet, vilket gör att könsskillnaderna är större i VGR jämfört med riksgenomsnittet, ett mönster som verkar bestå över tid. 3) Andel patienter med sjukhusvårdad hjärtsvikt som under påföljande halvår behandlas med både RAAS-hämmare och betablockerare
Behandling med RAAS-hämmare och betablockerare har hög prioritet i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. En högre andel patienter med hjärtsvikt behandlas med RAAS-hämmare och betablockerare i riksgenomsnitt jämfört med VGR. Skillnaden mellan könen är liten i ett riksgenomsnitt och tenderar över tid att vara större i VGR där fler män än kvinnor får behandlingen. Sammanfattande analys För de flesta av de 17 valda jämlikhetsindikatorerna inom hälso- och sjukvården uppvisar VGR i stort sett lika stora könsskillnader som medelvärdet för alla landsting/regioner. För vissa indikatorer finns dock en trend där VGR ibland utmärker sig genom mindre könsskillnader, inom andra områden uppvisar VGR större könsskillnader. Någon fördjupad statistisk analys av de olika indikatorerna har inte gjorts i denna rapport. Det handlar istället om tendenser och trender över tid där det framträder olika mönster. I samband med vissa indikatorer (exempelvis diabetes vuxna) har VGR överlag uppnått goda resultat inom ett område, könsskillnaderna har minskat och är mindre än riksgenomsnittet. Det skulle man kunna tolka som att kvalitetsförbättringar inom ett område också kan leda till minskade könsskillnader. Ett annat mönster som framträder är att mindre könsskillnader också kan leda till att VGR sammanlagt presterar bättre än riksgenomsnittet (exempelvis självmord). Även bland indikatorerna där VGR uppvisar större könsskillnader än riksgenomsnittet finns flera exempel där utfallet för ett kön är sämre, vilket också försämrar resultatet för VGR i stort (exempelvis indikatorerna inom hjärtsjukvården). Att jämföra hur stora könsskillnaderna är i olika regioner/landsting är ett sätt att synliggöra hur långt jämställdhetsarbetet har kommit. Men det räcker inte att jämföra sig med andra vårdgivare. Även om skillnader mellan kvinnor och män inom vissa områden inte är större i VGR jämfört med riksgenomsnittet är det viktigt att arbeta med alla områden där omotiverade skillnader förekommer. För alla 17 Indikatorer för jämställd hälsa och vård som valts från befintliga indikatorer i Öppna Jämförelser finns det tydliga köns/genusskillnader i VGR och arbetet med att analysera dessa skillnader och att minska omotiverade skillnader mellan kvinnor och män behöver fortsätta. De 17 indikatorer för jämställd hälsa och vård är: Självmord i befolkningen, 10 eller fler läkemedel bland äldre, Uttagsföljsamhet vid blodtryckssänkande behandling, Protesoperationer vid höftfraktur, Läkemedel vid benskörhet efter fraktur, Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit, Effekt vid behandlingsstart med biologiska läkemedel, Måluppfyllelse för blodsockervärde vid diabetes primärvård, Måluppfyllelse för LDL-kolesterol primärvård,
Måluppfyllelse för blodtryck vid typ 1-diabetes, Måluppfyllelse för blodsockervärde barn, Blodfettsänkande behandling efter hjärtinfarkt, Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt, Funktionsförmåga efter stroke, Synfel vid tidpunkt för kataraktoperation, Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande medel, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre. Sammanställningar som denna, som bygger på Öppna jämförelser eller annan vårddata kan vara en bas för det aktiva arbetet med jämlik vård. I VGR har exempelvis alla regionala kvalitetsindikatorer inom hjärtsjukvården och strokevården valts i Budget 2014. Könsskillnader ska analyseras och omotiverade skillnader mellan kvinnor och män ska minska. I flera vårdöverenskommelser har hälso- och sjukvårdsnämnderna ställt krav på genusanalyser av någon eller några diagnosgrupper, ett arbete som bygger på vårddata och där utförarna kan få kunskapsstöd av KJV. I anvisningarna till årsredovisningarna uppmanas verksamheterna att analysera könsuppdelad statistik och kan få stöd av KJV med att omsätta sina analyser i förbättringsarbeten. En arbetsform som KJV har valt för att stödja verksamheterna i sina förbättringsarbeten är att göra verksamheterna uppmärksamma på skillnader mellan kvinnor och män och att diskutera dessa tillsammans med utförarna i så kallade expertgruppsseminarier. Det är viktigt att utröna om eventuella skillnader är medicinskt motiverade eller omotiverade och att analysera möjliga orsaker för att kunna välja rätt insatser. I detta sammanhang kan det också vara intressant att jämföra om andra vårdgivare har mindre könsskillnader. Statistik kan kompletteras med kunskapsöversikter där även relevant forskning ingår. KJV har också möjlighet att stödja verksamheterna när dessa tar fram och genomför handlingsplaner för att minska könsskillnader.