Förvaltningsbudget 2012

Förvaltningsbudget 2012 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Dnr HH-HOH 11-114 GNVO 11-024

Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation... 3 Förändringar under planperioden... 4 Intern kontroll... 5 Perspektiv... 6 Medborgare (patient, kund)... 6 Personal... 7 Förnyelse... 8 Miljö... 9 Ekonomi... 10 Rapportplan... 12 Målbilaga... 13 Medborgare (patient, kund)... 13 Personal... 14 Förnyelse... 15 Miljö... 16 Ekonomi... 16 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 2(16)

Inledning Verksamhetens uppdrag Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel tryggar en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Genom den gemensamma nämnden tillgodoses behovet av insyn i verksamheten från samtliga huvudmän. Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Ø Rörelsetekniska hjälpmedel Ø Kognitiva hjälpmedel Ø Kommunikationshjälpmedel Ø Medicinska behandlingshjälpmedel Ø Inkontinenshjälpmedel Ø Synhjälpmedel Ø Hörselhjälpmedel i skola och hem Hjälpmedelscentralen ansvarar för: Ø Att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet Ø Att kvalitetssäkra hjälpmedelsförsörjningen Ø Upphandling och inköp av hjälpmedel Ø Återtagning och rekonditionering Ø Förrådshållning och distribution Ø Konsultation, service och underhåll Ø Anpassning av hjälpmedel efter individuella behov Ø Stöd till förskrivare vid förskrivning av hjälpmedel Ø Information och utbildningar inom hjälpmedelsområdet Ø Samråd med brukarorganisationer Verksamheten är intäktsfinansierad och har en enhetlig prissättning i länet baserad på självkostnad. Köparna finns företrädesvis inom länets kommuner och landstinget. Organisation Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 3(16)

Förändringar under planperioden Såväl kommuner som landsting måste kontinuerligt arbeta med effektiviseringar och verksamhetsförändringar för att bibehålla/uppnå en ekonomi i balans. Hjälpmedelscentralen skall stärka sin stödjande roll till köparna i syfte att bidra till ökad kostnadseffektivitet vad avser förskrivnings- och konsumtionsmönster. Det kan t ex ske genom att i ökad omfattning göra information och analys av konsumtionsmönster mer tillgängligt för köparna. Det kan också ske genom att bistå med jämförelser med andra län och nationell praxis för sortiment, regelverk och egenavgifter. Normerna för vilka hjälpmedel som ska vara samhällsbetalda och vad den enskilde ska betala själv behöver kontinuerligt prövas och värderas. Hjälpmedelscentralen ska här ha en uppgift när det gäller att bistå med beslutsunderlag. Tillgänglighet och delaktighet för brukarna ska ha fortsatt fokus. När det gäller begreppet delaktighet utgör Patientsäkerhetslagen en utgångspunkt där rätt information till brukaren är ett fortsatt utvecklingsområde. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 4(16)

Intern kontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att det finns rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för respektive kontrollområde. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målet. Internkontrollen utgör en del i förvaltningens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där mål och styrtal i det balanserade styrkortet också ingår. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget ligger som bas, och kontrollområdena har sorterats efter perspektiven. För miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som ersätter internkontrollen. Förvaltningens chefer har deltagit i framtagande och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning gjorts av vilka områden som är mest angelägna att ta med i planen. Bl a har en riskanalys gjorts där sannolikhet respektive konsekvens av att rutiner inte följs har bedömts. För genomförandet av kontrollen kommer enhetscheferna att engageras i kontrollarbetet genom att de granskar varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Detta arbetssätt har använts och utvecklats sedan 2009. Resultatet av internkontrollen kommer att redovisas för nämnden vid 2012 års rapporteringstillfällen. Internkontrollplan 2012 Medborgarperspektiv Finns rutiner för att följa patientdatalagen när det gäller loggkontroller behörighet Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar konsulentfunktionen. Personalperspektivet Finns rutiner för urvalsprocessen vid rekrytering när det gäller urval till intervju genomförande av intervju referenstagning Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar hjälpmedelstekniska funktionen. Förnyelseperspektivet Fungerar rutinen för samverkan/samordning enligt SOSFS 2008:20? Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar konsulentfunktionen. Ekonomiperspektiv Finns rutiner för hur avvikelser och avtalsbrott hanteras när det gäller hjälpmedelsleveranser? Är rutinerna kända, följs rutinerna? Är rutinerna relevanta? Kontrollen omfattar materialavdelningen, administrationen, Vesicacentralen. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 5(16)

Perspektiv Medborgare (patient, kund) Verksamhetens vision är att personer med funktionsnedsättningar är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället. Kontakten med brukare skall präglas av lyhördhet och respekt för den enskildes integritet. Verksamhetens kunder skall bemötas med respekt och en positiv attityd. Tillgänglighet och delaktighet har fortsatt fokus inom verksamheten. Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Genom insatser och hjälpmedel ökar vi förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. Andel brukare som är nöjda med den service som givits. 96% Andel förskrivare som är nöjda med den service som givits. 80% Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. 100% Hjälpmedelscentralen tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom länets förskrivare i kommun och landsting. Hjälpmedelscentralen deltar vid utprovning när så efterfrågas. Såväl brukares som förskrivares nöjdhet med erhållna tjänster mäts via enkäter. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Våra insatser utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om hjälpmedel och dess användningsområden till brukargruppens professionella nätverk och beslutsfattare. Andel nöjda kursdeltagare från andra verksamheter. 70% En viktig framgångsfaktor för att uppnå delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning är att brukare, förskrivare och övrig vårdpersonal är välinformerade om hjälpmedel, dess användningsområde och anpassning. I Hjälpmedelscentralens uppdrag ingår därför att regelbundet informera och utbilda om hjälpmedelsutbudet. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Vi är medvetna om människors olikheter och arbetar därför aktivt för att ingen människa skall diskrimineras. 80 st Antal aktiviteter till medarbetare som syftar till att motverka diskriminering. 2 st Andel hjälpmedelsbeslut i VOHJS och i HH s förvaltningsledning där barnperspektivet beaktats. 80% God kunskap om olika gruppers livsvillkor och behov bidrar till att motverka diskriminering. Verksamhetens behov av kunskap om förskrivnings- och konsumtionsmönster ur bl a ett genusperspektiv identifieras och formuleras i handlingsplaner. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 6(16)

I den av SKL och regeringen fastslagna nationella strategin "Handslaget" skall arbetet med att förverkliga intentionerna i FN`s konvention om barns rättigheter intensifieras och utvecklas. I denna anges bland annat att beslut och åtgärder som rör barn skall värderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Personal Personalomsättningen är relativt låg och rekryteringsförutsättnngarna är goda. Antalet medarbetare har ökat 2010 pga att verksamhet tillförts. Hjälpmedelscentralen har sedan flera år låg sjukfrånvaro. Det är på alla sätt viktigt att verka för att hålla ner sjukfrånvaron och att ha höga frisktal. För att lyckas krävs medvetna insatser inom området arbetsmiljö och hälsa. Den snabba förändringstakten inom hjälpmedelsområdet och i samhället ställer krav på medarbetare och ledarskap när det gäller öppenhet och flexibilitet inför nya utmaningar. Ledarskapet ska skapa förutsättningar för yrkesstolthet och medarbetares delaktighet för att sedan resultera i en hög kvalitet för brukarna. Könsfördelningen är totalt sett jämn inom verksamheten, men könsfördelningen inom varje yrkesgrupp följer traditionella mönster. Frågor kring genus och mångfald i stort måste vägas in vid framtida rekryteringar. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Habilitering och Hjälpmedel är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. 80% Andel medarbetare som skulle rekommendera sin arbetsplats till andra 90% Andelen chefer som har individuell kompetensutvecklingsplan för chefs/ledarrollen. 100% Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. 80% Andelen kvinnliga chefer Andelen kvinnor av samtliga anställda för de sista två styrtalen: Det är en stävan är att det råder balans mellan könen inom verksamheten, så att ingendera gruppen är större än 60%. De två styrtalen om andel kvinnor och andel kvinnliga chefer kan också sättas i relation till varandra. Kompetens och engagemang är nyckelorden för styrtalen. Ledarskapet är centralt för engagemanget inom en arbetsplats. Vid medarbetarsamtalen kommer varje chef att diskutera utveckling och engagemang med sina medarbetare. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 7(16)

Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Habilitering och Hjälpmedels personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 3% Andelen anställda utan sjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna. Min 40% Indikatorerna kring sjukfrånvaro speglar bara en del av hur personalen upplever arbetsmiljöförhållandena. Sjukfrånvaron är sällan arbetsrelaterad. Medarbetarsamtal och i årliga medarbetarenkäter breddar bilden av hur situationen upplevs. Inom verksamheten planeras flera aktiviteter för att stärka personalens hälsa. Projektet Arbetsmiljö och hälsa kommer att påbörjas under året. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Habilitering och Hjälpmedels personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Andelen medarbetare som bedöms delta aktivt i utvecklingen av verksamheten. 80% Under medarbetarsamtalen görs en gemensam bedömning av den anställdes engagemang. Det långsiktiga målet är att alla medarbetare deltar i olika delar av utvecklingsarbetet. Förnyelse Verksamhetens arbete för att ständigt utveckla processer och arbetssätt är viktigt för att öka kvalitet och effektivitet. För att ta tillvara samordningsvinster och nå kostnadseffektivitet fortsätter Hjälpmedelscentralen pröva att söka samverkan med andra landsting, företrädesvis Västmanland. Möjligheterna i modern IT-teknik skall tas tillvara, ur såväl brukarperspektiv som verksamhetsperspektiv. Det kan ta sig uttryck i tex. webbbaserade lösningar, sms-tjänster, service av dataprogram på distans etc. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Habilitering och Hjälpmedel har väl genomarbetade och kända processer som leder till uppfyllelse av ledningssystemet för kvalitet. Antal processer för större brukarnytta som genomarbetats. 5 st Under året kommer fem processer att följas särskilt: Fortsatt översyn och utveckling av lagerhanteringen. Analys av arbetssätt och rutiner för att följa Patientsäkerhetslagen. Initiera ett nytt vårdprogram för inkontinens, arbetet sker tillsammans med berörda huvudmän. Kartlägga processen för förskrivning av barnhjälpmedel. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 8(16)

För att belysa förskrivnings- och konsumtionsmönster ska Hjälpmedelscentralen ta fram statistik tillsammans med köparna för att ge ytterligare underlag för utveckling och beslut. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Vi utvecklar samverkan med andra aktörer inom och utom länet, för större brukarnytta och effektivitet. Inget styrtal är aktuellt. Utveckling av samverkan med andra aktörer är långsiktiga processer som ständigt pågår. Mest utvecklad är samverkan med Västmanlands läns hjälpmedelsverksamhet. Miljö Nämndens miljöansvar är en naturlig del i verksamhetsstyrningen genom att arbeta efter landstingets miljöledningssystem. De målområden som har störst vikt under den kommande perioden är minskad klimatpåverkan/transporter och minskad användning av kemikalier. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Personalen har god kunskap om miljöprogrammet och dess innehåll och arbetar i enlighet med det. Andel anställda som genomgått grundläggande utbildning i miljökunskap. 100% Interaktiv grundläggande webbutbildning erbjuds alla anställda. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Vi arbetar för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och genom att använda elektroniska hjälpmedel istället för resor där det är möjligt. Antal telefon- och videokonferenser samt Netmeeting. 50 st Under detta mål arbetar verksamheten bland annat med ökad kompetens för sk sparsam körning, samordnade resor och att kartlägga energianvändning för vardagsbesparingar. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Vi ska successivt byta ut farliga kemikalier från våra verksamheter. Antal miljöskadliga kemikalier.(mp 2013 = -10 %) Högst 11 st I landstingets Miljöprogram 2013 anges som mål att antalet miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 %. Vid inventeringen i verksamheten fanns 13 st skadliga kemikalier och en minskning med 10 % innebär då ca två färre, således 11 st. Miljöskadliga kemikalier ska bytas ut enligt plan. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 9(16)

Ekonomi Ekonomiska förutsättningar Hjälpmedelscentralen i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommuner och landsting. Landstingets andel av Hjälpmedelscentralens intäkter har successivt ökat och utgör nu ca 60 %, en ökning med nästan 10 procentenheter sedan 2006. Orsaken är hänförbar till nytt åtagande i form av syn- och hörselhjälpmedel, samt teknikutvecklingen och volymökningar för bla medicinska behandlingshjälpmedel. En ansträngd ekonomi för kommuner och landsting gör att kostnadsutvecklingen måste hållas på en mycket låg nivå. För att stödja de skattefinansierade köparna i kommuner och landsting är det av största vikt att hjälpmedelskostnaderna utvecklas sparsamt. Genom en effektiv och konkurrenskraftig hjälpmedelsförsörjning och ett regelverk anpassat till rådande förutsättningar kan detta understödjas. En sparsam kostnadsutveckling uppnås också genom att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, kalkyl- och prismodeller, samt servicegrad. Det är viktigt att fortsätta skapa incitament till att befintliga funktionsdugliga produkter används hela sin livslängd och inte blir liggande kvar på lager när nya produkter upphandlats. Soliditet Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Köparna, kommuner och landsting, betalar för utförd prestation enligt fastställd prislista. För alla inblandade parter är det av vikt att verksamhetsplanering kan ske utifrån en stabil ekonomisk grund. Av det följer att det finns behov att uttrycka ett långsiktigt ekonomiskt mål som utgångspunkt för ekonomisk planering som lämpligen uttrycks som soliditet. Med anledning av tillgångarnas sammansättning bör riktmärket för Hjälpmedelsnämndens soliditet vara 30 %. Resultatutveckling tillsammans med förändringar i soliditetsmåttet följs under treårscykler och eventuella avvikelser regleras med såväl budget-, som prisverktyget. Budget 2012 Resultaträkning I budget 2012 har verksamheten planerats utifrån ett nollresultat och med fortsatt starkt fokus på kostnadseffektivitet. Omsättningen antas fortsätta öka. Ökningen mellan 2010 och 2012 antas bli drygt 6 %. Det är företrädesvis landstingshjälpmedel och då medicinska behandlingshjälpmedel samt ny verksamhet i form av syn- och hörselhjälpmedel som förklarar ökningen. Förändrat arbetssätt tillsammans effektivare och billigare upphandlingar gör att kostnaderna exklusive personal förväntas minska med 3,6 % mellan åren 2010 och 2012. Detta då trots att ny verksamhet tillförts. Personalkostnaderna antas öka med drygt 26 % jämfört med 2010. 20 procentenheter av dessa 26 beror på att personal tillförts från annan verksamhet. Övriga 6 procentenheter är hänförbar till löneökningar som skett 2011 och förväntas ske 2012. Totala avskrivningskostnaden fortsätter öka. Avskrivningskostnaden avseende kommunala hjälpmedel är fortsatt stabil över åren, samtidigt som landstingshjälpmedel ökar. Ökningen Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 10(16)

mellan 2010 och 2012 förväntas bli drygt 12 %. Orsaken är främst förkortad avskrivningstid på medicinska behandlingshjälpmedel, successiv förskjutning mot allt fler och allt dyrare landstingshjälpmedel, samt ny verksamhet. Finansiella kostnader förväntas minska jämfört med de senaste åren med anledning av lägre räntenivåer. Balansräkning Balansomslutningen förväntas öka något. Orsaken är hänförbar till förändrade värderingsregler inom ramen för nya versionen av Sesam, samt ny verksamhet. Investeringsvärdet förväntas ligga konstant jämfört med tidigare år. Investeringar 2012 Det investeringsutrymme som landstingsfullmäktige tilldelat Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel för 2012 är följande: Utrustningsinvesteringar = 800 kkr Kommunala hjälpmedel = 7 200 kkr Landstingshjälpmedel = 22 600 kkr Investeringsutrymmet bedöms tillräckligt. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Stabil ekonomisk utveckling. Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr 0 Soliditeten ska ligga på målnivå. 30% Soliditeten ska successivt öka. Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. 0% Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 11(16)

Rapportplan Landstinget Sörmland är värdkommun för den gemensamma nämnden och nämnden ingår i Landstingets organisation. Av det följer att nämndens rapportering följer landstingets rapportplan. Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Den gemensamma nämnden bistå r med uppgifter avseende Hjälpmedelscentralen i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden kommer att ange vilka åtgärder som man avser att vidta i de fall man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för nämnden visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man har vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, kommer en ekonomisk resultatrapport lämnas. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 12(16)

Målbilaga Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande Aktivitet Genom insatser och hjälpmedel ökar vi förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. Andel brukare som är nöjda med den service som givits. Andel förskrivare som är nöjda med den service som givits. Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. 95% Mäts genom brukarenkäter. 80% HMC genomför en förskrivarenkät. 100% Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande Aktivitet Våra insatser utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om hjälpmedel och dess användningsområden till brukargruppens professionella nätverk och beslutsfattare. Andel nöjda kursdeltagare från andra verksamheter. 80 st Genomföra utbildningsinsatser till länets förskrivare. 70% Ta emot studiebesök från andra verksamheter samt utbildningar. Delta i utvecklingen av den nationella modellen för vertikala prioriteringar. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande Aktivitet Vi är medvetna om människors olikheter och arbetar därför aktivt för att ingen människa skall diskrimineras. Antal aktiviteter till medarbetare som syftar till att motverka diskriminering. Andel hjälpmedelsbeslut i GNVO och i HH s förvaltningsledning där barnperspektivet beaktats. 2 st Genomföra förvaltningens handlingsplaner för HBT och funktionsnedsättning. 80% Utbildning till nämnd och förvaltningsledning om barnkonsekvensbedömningar. Verksamheten har barnpiloter som tillsammans med verksamhetens ledning utvecklar barnrättsarbetet inom verksamheten. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 13(16)

Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande Aktivitet Habilitering och Hjälpmedel är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andel medarbetare som skulle rekommendera sin arbetsplats till andra Andelen chefer som har individuell kompetensutvecklingsplan för chefs/ledarrollen. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Andelen kvinnliga chefer 80% Medarbetarsamtalet skall ligga till grund för den individuella kompetensutvecklingsplanen. 90% 100% Utarbeta en förvaltningsgemensam kompetensbeskrivning för ledarskap. Utarbeta en förvaltningsgemensam chefsintroduktion. 80% Bearbeta och använd resultatet från medarbetarenkäten för att i samverkan med personalen göra en handlingsplan för verksamheten. Andelen kvinnor av samtliga anställda Ordna regelbundna träffar mellan förvaltningsledningen och varje verksamhet, sk öppet forum, för info och synpunkter. Utveckla rekryteringsprocessen så att underlaget breddas ur ett mångfaldsperspektiv. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande Aktivitet Habilitering och Hjälpmedels personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andelen anställda utan sjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna. Max 3% Min 40% Aktivt arbete med rehabiliteringsinsatser. Uppföljning av sjukfrånvaro. Utveckla och genomföra aktiviteter med anledning av förvaltningens projekt "Arbetsglädje och stolthet". Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 14(16)

Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande Aktivitet Habilitering och Hjälpmedels personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Andelen medarbetare som bedöms delta aktivt i utvecklingen av verksamheten. 70% Medarbetarsamtal mm utgör bedömningsunderlag för styrtalet. Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande Aktivitet Habilitering och Hjälpmedel har väl genomarbetade och kända processer som leder till uppfyllelse av ledningssystemet för kvalitet. Antal processer för större brukarnytta som genomarbetats. 5 st Välja ut processer i överenskommelsen med förvaltningschefen. Vald process:kartlägga processen för förskrivning av utvalda hjälpmedel för barn, från det behov uppstår till leverans. Vald process: Fortsatt översyn av lagerhanteringen. Vald process: Införa vårdprogram för inkontinens tillsammans med berörda huvudmän. Vald process: Analysera behovet av och införa rutiner för att följa Patientsäkerhetslagen. Vald process:tillsammans med köparna ta fram statistik som belyser förskrivnings- och konsumtionsmönster. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande Aktivitet Vi utvecklar samverkan med andra aktörer inom och utom länet, för större brukarnytta och effektivitet. Inget styrtal är aktuellt. Fortsätta utveckla samverkan med hjälpmedelsverksamheten i Västmanland. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 15(16)

Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande Aktivitet Personalen har god kunskap om miljöprogrammet och dess innehåll och arbetar i enlighet med det. Andel anställda som genomgått grundläggande utbildning i miljökunskap. 100% Centralt ordnad interaktiv webbutbildning för ledare och all personal. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande Aktivitet Vi arbetar för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och genom att använda elektroniska hjälpmedel istället för resor där det är möjligt. Antal telefon- och videokonferenser samt Netmeeting. 50 st Öka kunskapen om sparsam körning. Kartläggning av energibesparande åtgärder enligt checklista för att upptäcka enkla besparingar. Beakta högre miljökrav vid upphandling av transporter. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande Aktivitet Vi ska successivt byta ut farliga kemikalier från våra verksamheter. Antal miljöskadliga kemikalier.(mp 2013 = -10 %) Högst 11 st Arbeta enligt utfasningsplanerna för miljöfarliga kemikalier. Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande Aktivitet Stabil ekonomisk utveckling. Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Soliditeten ska ligga på målnivå. 30% 0 Kontinuerlig ekonomisk kontroll. Månatliga uppföljningar. Soliditeten ska successivt öka. Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. 0% Ett styrtal för att mäta kostnadskontroll ska utvecklas under året. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Förvaltningsbudget 2012 16(16)

RESULTATRÄKNING Förvaltning: 2012 Habilitering & Hjälpmedel Budget HMC (Kkr) Budget Budget Bokslut 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrning hjälpmedel 127 743 123 302 122 395 Övriga intäkter 2 125 2 147 218 Summa verksamhetens intäkter 129 868 125 449 122 613 Verksamhetens kostnader Inköp hjälpmedel (kkl 5) -38 266-48 104-48 762 Personalkostnader -31 943-27 080-25 264 Övriga kostnader -25 964-19 098-17 785 Summa verksamhetens kostnader -96 173-94 281-91 811 Avskrivningar maskiner och inventarier -400-267 -237 Avskrivningar hyrhjälpmedel -8 000-8 100-8 007 Avskrivningar landstingshjälpmedel -23 780-21 300-20 306 Verksamhetens nettoresultat 1 515 1 501 2 251 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader -1 515-1 500-1 691 Resultat efter finansnetto 0 0 560 Förändring av eget kapital 0 0 560 Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning 0 0 Landstinget Sörmland: Övriga 79 707 76 000 74 750 Andra landsting 100 100 83 Statliga myndigheter 150 150 174 Primärkommuner 46 000 45 000 44 010 Företag och organisationer 300 300 298 Privatpersoner 3 611 3 899 3 298 Summa 129 868 125 449 122 613

Balansräkning Verksamhet: Hjälpmedelscentralen Budget 2012 (Kkr) Budget Budget Bokslut 2012 2011 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar IT 0 0 0 Övr maskiner och inventarier 61 500 61 000 61 281 Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 61 500 61 000 61 281 Omsättningstillgångar Varulager 18 000 16 000 16 163 Kortfristiga fordringar 12 000 12 000 10 721 Kassa/Bank 5 5 5 Summa omsättningstillgångar 30 005 28 005 26 889 SUMMA TILLGÅNGAR 91 505 89 005 88 170 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital EK 23 783 23 223 23 783 -därav årets resultat 0 0 561 Summa eget kapital 23 783 23 223 23 783 Avsättningar Avsatt till pensioner Summa avsättningar 0 0 0 Långfristiga skulder Checkkredit (I) 14 100 12 485 10 089 Långfristiga skulder 42 197 42 197 42 197 Summa långfristiga skulder 56 297 54 682 52 286 Kortfristiga skulder Semesterskuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) 1 000 1 000 1 089 Komp skuld (exkl PO) 100 100 45 Övriga kortfristiga skulder 10 325 10 000 10 967 Summa kortfristiga skulder 11 425 11 100 12 101 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 91 505 89 005 88 170

Investeringsspecifikation Förvaltning: Period: Hjälpmedelscentralen Budget 2012 (tkr) Budget Budget Utfall 2012 2011 2010 INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) 22 600 19 700 21 146 - varav medicinteknisk utrustning Övriga maskiner och inventarier 800 800 488 - varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma 1 23 400 20 500 21 634 Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman 7 200 9 100 7 217 - varav medicinteknisk utrustning "Externa" byggnader Delsumma 2 7 200 9 100 7 217 SUMMA INVESTERINGAR 30 600 29 600 28 851 FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Hjälpmedel 300 200 288 SUMMA FÖRSÄLJNINGAR 300 200 288 UTRANGERING Utrangering/omkodade/återvunna netto 1 000 1 200 1 539 Kassationer 1 200 1 500 1 269 SUMMA UTRANGERING 2 200 2 700 2 808 NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING 0 0 0