4 Barn- och utbildningsnämnden 2013

4 Barn- och utbildningsnämnden 2013

SOLNA STAD Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2012-10-17 90 Verksamhetsplan och budget 2012 (BUN/2012:277) Barn- och utbildningsnämnden har med utgångspunkt från Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för 2014 som antagits i kommunstyrelsen 2012-06-18 preciserat en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar samt inriktnings- och effektmål. Hänsyn har tagits till förändringar i lagstiftning, förändringar i befolkningsstrukturen samt andra omvärldsfaktorer. Kommunfullmäktige har fastställt mål för barn- och utbildningsnämnden inom två av totalt fyra målområden. Inom förskolan är målsättningen att rusta barnen för en bra start när de börjar skolan. För grundskolans del är målsättningen att ge eleverna en kunskapsbas så att de blir behöriga till gymnasieskolan och gymnasieskolan ska i sin tur utvecklas så att Solnaeleverna väljer rätt utbildning och slutför den i utsatt tid. Under en överskådlig tid har ett flertal enheter inom barn- och utbildningsnämnden visat obalans i sin budget. Nämnden har därför valt att sätta ett eget mål på nämndnivå; att nå budget i balans på enhetsnivå. För att förbättra förutsättningarna för rektorer och förskolechefer i deras arbete med elever och barn fördelas en större andel av den totala budgeten i barn och elevpengen. Samtidigt tillsätts ett organisationsteam som får i uppgift att stödja enheterna avseende organisation, budgetering och uppföljning. Ersättningssystemet för barn och elever i behov av särskilt stöd förändras. Utgångspunkten är att de extra medel som tillsätts i större utsträckning ska följa det lagstadgade ansvar som ligger på verksamhetscheferna att ta ansvar för alla barn som fått plats i förskolan eller skolan. Medel har reserverats för nämndens ansvar att som huvudman kunna erbjuda plats åt alla Solnas barn och elever utan dröjsmål. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2013, mål och nyckeltal, internkontrollplan, uppdrag samt konkurrensplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Yrkanden Arion Chryssafis (M), Anna Hasund Lasses (C), Madeleine Lidman (KD) och Sophie Enerskog (FP) yrkar enligt förvaltningens förslag samt tillägg enligt bilaga 1. Proposition Ordföranden ställer förslaget under proposition och finner att barn- och utbildningsnämnden bifaller förslaget. Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2013, mål och nyckeltal, internkontrollplan, uppdrag samt konkurrensplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Signatur

SOLNA STAD Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 2 (2) 2012-10-17 Förvaltningen får i uppdrag att under 2013 återkomma med förslag till nya mål och aktiviteter för hur det genomsnittliga meritvärdet kan höjas ytterligare och även i den 10:e percentilen med högst meritvärde i de kommunala skolorna. Förvaltningen får i uppdrag att under 2013 återkomma med förslag om möjligheten att Solna ansluter sig till det så kallade Stockholmsprovet som ett stöd i arbete med lika bedömning. Förvaltningen får i uppdrag att under 2013 återkomma med en redogörelse av uppdrag rörande förskola i årsredovisningen 2011 och uppdraget om en personaltäthet inom förskolan i nivå med genomsnittet i Stockholms län senast i samband med den första kvartalsrapporten 2013. Anteckning Det antecknas till protokollet att Eva Eriksson (S), Kalle Sönnergren (S), Thomas Magnusson (V) och Minna Tullberg (MP) inte deltar i beslutet enligt bilaga 2. Signatur

SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2012-10-04 SID 1 (11) BUN/2012:277 A51g TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsplan och budget 2013 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har med utgångspunkt från Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för 2014 som antagits i kommunstyrelsen 2012-06-18 preciserat en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar samt inriktnings- och effektmål. Hänsyn har tagits till förändringar i lagstiftning, förändringar i befolkningsstrukturen samt andra omvärldsfaktorer. Kommunfullmäktige har fastställt mål för barn- och utbildningsnämnden inom två av totalt fyra målområden. Inom förskolan är målsättningen att rusta barnen för en bra start när de börjar skolan. För grundskolans del är målsättningen att ge eleverna en kunskapsbas så att de blir behöriga till gymnasieskolan och gymnasieskolan ska i sin tur utvecklas så att Solnaeleverna väljer rätt utbildning och slutför den i utsatt tid. Under en överskådlig tid har ett flertal enheter inom barn- och utbildningsnämnden visat obalans i sin budget. Nämnden har därför valt att sätta ett eget mål på nämndnivå; att nå budget i balans på enhetsnivå. För att förbättra förutsättningarna för rektorer och förskolechefer i deras arbete med elever och barn fördelas en större andel av den totala budgeten i barn och elevpengen. Samtidigt tillsätts ett organisationsteam som får i uppgift att stödja enheterna avseende organisation, budgetering och uppföljning. Ersättningssystemet för barn och elever i behov av särskilt stöd förändras. Utgångspunkten är att de extra medel som tillsätts i större utsträckning ska följa det lagstadgade ansvar som ligger på verksamhetscheferna att ta ansvar för alla barn som fått plats i förskolan eller skolan. Medel har reserverats för nämndens ansvar att som huvudman kunna erbjuda plats åt alla Solnas barn och elever utan dröjsmål. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2013, mål och nyckletal, internkontrollplan, uppdrag samt konkurrensplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Katarina Francke Annika Åström Förvaltningschef Verksamhetscontroller Chefscontroller

2 (11) Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden har med utgångspunkt från Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för 2014 som antagits i kommunstyrelsen 2012-06-18 preciserat en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar samt inriktnings- och effektmål. Hänsyn har tagits till förändringar i lagstiftning, förändringar i befolkningsstrukturen samt andra omvärldsfaktorer. De övergripande inriktningsmålen från kommunstyrelsen anger den inriktning staden strävar efter att uppnå. För barn- och utbildningsnämnden innebär det dels att uppdragets fokus i verksamhetsplan 2013 ska ligga på att ge barn och elever bättre förutsättningar att utvecklas och nå kunskapsmålen dels att uppdraget ska ske med god ekonomisk hushållning. Inom förskolan är målsättningen att rusta barnen för en bra start när de börjar skolan. Barnen ska genom språklig stimulans i en trygg miljö förberedas för att nå kunskapsmålen i skolan. Förskoleverksamheten ska vara kostnadseffektiv och av god kvalité vilket för de kommunala förskolorna innebär att de ska minska personaltätheten så att de hamnar på nivå med övriga länet. Tillgången på utbildad personal ska vara god för att behålla kvaliteten i verksamheten För grundskolans del är målsättningen att ge eleverna en kunskapsbas så att de blir behöriga till gymnasieskolan. Även eleverna ska känna sig trygga i skolmiljön och de ska tydligt veta vad som förväntas av dem för att nå nästa nivå i kunskapsmålen. Bedömningen i skolan ska vara likvärdig. Skolans verksamhet ska vara kostnadseffektiv och utföras med god kvalité. Gymnasieskolan ska enligt målet utvecklas så att Solnaeleverna väljer rätt utbildning och slutför den. Utbildningen på gymnasiet ska vara av god kvalité, ge eleverna behörighet till högre studier och utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheten att ta över beställaransvaret för fritidsverksamheten för barn i åldrarna 10-12 år från Kultur- och fritidsförvaltningen. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna som kommunstyrelsen givit barn- och utbildningsnämnden är: Uppräkning av ramarna med 1 procent som kompensation för löne- och prisutveckling Volymberäknad ram där hänsyn tagits till demografiska förändringar Kompensation för kapitalkostnader som uppkommer med anledning av investeringar i förskolor och skolor Nämnden ska frigöra 5 mkr genom att anpassa personalvolymerna och kostnaderna i förskola till genomsnittet i Stockholms län. Internräntan sänks Arbetsgivaravgiften för ungdomar sänks. Förutsättningar som hanteras i samarbete med andra förvaltningar/nämnder och berör barn- och utbildningsnämnden Stadsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att göra en översyn av stadens fastighetsbestånd för att kunna nå en godtagbar och långsiktig underhållsnivå.

3 (11) Stadsbyggnadsnämnden har också fått en riktad satsning på 14 mkr för att fortsätta satsningen på upprustning av förskole- och skollokaler. Stadsledningen och stadsbyggnadsförvaltningen se över lokalutnyttjandet för att möjliggöra en effektivare lokalanvändning. Arbetet ska inkludera en strategi för hyressättningen. Kommunstyrelsen har i uppdrag att göra en översyn av stadens organisation för administrativa stödprocesser i syfte att genomföra nödvändiga förändringar för att säkerställa kompetens och effektivitet. Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden ska nämnden utreda samverkan avseende fritidshem med inriktning att överföra beställaransvaret för verksamheten till barn- och utbildningsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden ska anpassa sin verksamhet som barn- och utbildningsnämnden beställer till verksamheternas faktiska behov. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och budget 2013 Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att bedriva förskolor och skolor utifrån de nationella uppdraget som förtydligas i de nationella styrdokumenten. Vidare är det nämndens uppdrag att verkställa det nationella uppdraget inom den av kommunfullmäktige givna ramen. Det innebär att nämnden måste följa verksamheternas måluppfyllelse avseende läroplan för förskola, grundskola och gymnasium men också se till att verksamheterna är kostnadseffektiva. När det gäller förskolan har nämnden ett tillsynsansvar för de fristående verksamheter som bedrivs. För grundskola, fritidshem och gymnasieskola har nämnden enbart rätt till insyn i de fristående verksamheterna. Förskolor och skolor planerar, följer upp och utvecklar verksamheten i sitt systematiska kvalitetsarbete utifrån de nationella läroplanernas rubriker och redovisar där måluppfyllelsen i relation till de nationella målen. Ramen de har att förhålla sig till är i princip given i barn- och elevpengen. Analysen av verksamheternas nationella måluppfyllelse ligger sedan till grund för vad nämnden som helhet behöver fokusera på och bidrar till att bereda de kommunala prioriteringarna. Förvaltning arbetar i sitt systematiska kvalitetsarbete med uppföljning av de kommunala prioriteringarna och de nationella målen och rapporterar till nämnden under löpande verksamhetsår samt i kvalitets- och årsredovisningen. Kommunstyrelsen har fastställt mål för barn- och utbildningsnämnden inom två av totalt fyra målområden. Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn och ungdomar kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.

4 (11) Effektmål/Förskolan Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. Nyckeltal/Indikator Andelen förskolebarn som känner sig trygga i förskolan. Andel förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande. Andel förskoleplatser där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin. För att förbereda barnen för övergången till skolan fokuserar förskolan på barnens språkutveckling. Inom förskolan erbjuds många olika sätt för barn att uttrycka sina tankar och känslor, öva sina färdigheter och uttrycksvägar. Miljön ska tydligt inbjuda till aktiviteter som barn blir intresserade av och som utmanar deras kunskaper och väcker lust och nyfikenhet. Så även när det gäller det talade språket. Barn med alla sina olika bakgrunder och behov kommer till förskolan. Oavsett om de har funktionshinder, annat modersmål eller koncentrationssvårigheter är de integrerade i de vanliga verksamheterna. Oavsett bakgrund och behov ska alla barn känna sig trygga i förskolan vilket innebär att verksamheten ständigt måste anpassa sig för att möta alla barns behov. Att få känna sig delaktig i en grupp är betydelsefullt för alla. Förskolans arbete med att stimulera barnens språkutveckling kommer att mätas i en språkscreening när barnen börjat förskoleklass. Screeningen är ett verktyg för att kunna anpassa aktiviteterna i förskoleklass och skola till varje elevs behov. Att tidigt i ett barns utveckling ha kunskap om hur just det barnet behöver tränas och stimuleras ökar möjligheterna till god måluppfyllelse under resterande utbildningstid. Förskolans systematiska kvalitetsarbete med dokumentation av varje barns utveckling och lärande som grund är utgångspunkten för den ständiga anpassning av verksamheten som pågår. En av de största utmaningarna för varje arbetslag inom förskolan är att ständigt pröva nya former för sitt arbete i strävan att stimulera och utmana alla barn i förskolan oavsett tidigare erfarenheter och bakgrund. Att säkra varje barns trygghet och delaktighet och att involvera föräldrarna i detta arbete kräver engagemang och struktur. Fokus läggs på att utveckla dokumentationen av barnets individuella utveckling och lärande samt att utveckla formerna för föräldradialog. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att kartlägga behovet av barnomsorg under kvällar, nätter och helger. Effektmål/Grundskolan Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. Nyckeltal/Indikator Andelen elever som anger att de känner sig trygga i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8. Andelen elever i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8 som anger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 3, åk 6 och åk 9.

5 (11) Andelen elever som uppnår målen i samtlig ämnen i åk 9. Arbetet med förbättrad måluppfyllelse och ökad trivsel och trygghet är högst prioriterat under 2013, för att garantera att alla Solnas elever oberoende av förutsättningar, erfarenheter och behov får utmaningar och stöd som är adekvata för just den eleven. Det kommer att fortsätta krävas åtgärder på en mängd nivåer och områden under året och långsiktigt. Under verksamhetsåret kommer nämnden att fortsätta det långsiktiga arbetet med implementering av de styrdokument som infördes under 2011. I det arbetet ingår bland annat en fortsättning på de kompetensutvecklingsinsatser för likvärdig bedömning som har inletts under 2012, liksom stadens ämnesnätverk för samtliga skolämnen där lärare från stadens samtliga skolor deltar. Inom ramen för detta forum pågår också stadens utvecklingsarbete för tydliggjord pedagogisk planering, med avsikten att öka förståelsen för undervisningens mål hos vårdnadshavare och i synnerhet elever. I ämnesnätverket för ämnet svenska läggs också ett särskilt fokus på elevernas läsförståelse, utifrån de sjunkande resultat som iakttogs under 2011. Arbetet med likvärdig bedömning innebär att skapa förutsättningar som leder till ökad samsyn och samstämmighet mellan mål, undervisning, bedömning och kunskapskrav. Pedagogernas tolkning av bedömningsgrunderna ska vara likvärdiga i så stor utsträckning som möjligt. För att ytterligare garantera likvärdigheten i bedömning och betygssäkerhet kommer arbetet med att samverka på och mellan skolor kring bedömning av nationella prov att vidareutvecklas. Det inkluderingsarbete som pågått i Solna fortsätter under året, och inrymmer bland annat ett arbete med effektiviserade sätt att arbeta med elevers åtgärdsprogram och en översyn över stadens särskilda undervisningsgrupper. Arbetet med att omfördela ekonomiska och personella resurser för elever i behov av särskilt stöd från central förvaltning till rektor, som enligt skollagen har besluts- och genomförandeansvar, fortsätter också under året. Projektet med klassrummens basutrustning fortsätter. Flera skolor ligger i startgroparna för ett pilotarbete avseende införande av läsplattor och andra digitala verktyg för både lärare och elever, och under året kommer en ny lärplattform att upphandlas och införas. Den satsning på pedagogers kompetensutveckling i praktisk IT- och mediekompetens, PIM, som har genomförts under flera år går under 2013 in i sitt slutskede, med målet att alla Solnas pedagoger ska vara examinerade i kursen. De pedagogiska effekterna av nämndens särskilda peng utifrån vårdnadshavares utbildningsnivå är svårt att bedöma efter så kort tid. Men fördelningen av medel enligt sådana kriterier har under året inte inneburit så påtagliga ekonomiska effekter för skolor som var avsikten, varför en ökning av dessa medel kommer att göras under 2013. Effekterna för elevernas kunskapsutveckling kommer att följas kontinuerligt och långsiktigt. Effektmål/Gymnasieskolan Andelen folkbokförda elever i Solna som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11.

6 (11) Nyckeltal/Indikator Andelen elever på Solna Gymnasium med grundläggande behörighet till högre studier. Andelen folkbokförda Solnaelever med grundläggande behörighet till högre studier. Utvecklingen mot effektmålet har varit positiv under det senaste året. För fortsatt positiv utveckling arbetar Solna Gymnasium aktivt och långsiktigt för att garantera att varje elev oberoende av förutsättningar, erfarenheter och behov får utmaningar och stöd som är adekvata för just den eleven. I stadens inkluderingsarbete är Solna Gymnasium i högsta grad involverade, liksom i utvecklingsarbetet avseende åtgärdsprogram. Solna gymnasiums utvecklade former för särskilt stöd fortgår, och skolan har också en jämfört med riket hög andel specialpedagoger. Arbetet med ytterligare kvalitetsutveckling av Solna Gymnasiums idrottsprofiler är ett viktigt led i att nå än mer förbättrade resultat, liksom samarbetet med högskolor och universitet, samt som en del av arbetet mot entreprenörskap och entreprenöriellt lärande samarbetet med näringsliv. Utvecklingsarbetet med införande lokala nätverk, läsplattor och andra digitala verktyg för både lärare och elever har hög prioritet under året. För att garantera att eleverna har adekvata kunskaper för den gymnasieutbildning de väljer pågår under året och kontinuerligt ett utvecklingsarbete för förbättrade kunskapsresultat i grundskolan, och dessutom ett arbete med att säkra bedömaröverensstämmelsen för att garantera rättvisande betygssättning. Ett nätverksarbete för studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan har inletts, och kommer att genomföras under 2013. Syftet är att bidra till att eleverna gör väl avvägda utbildningsval inför gymnasiet och vidare, för att öka andelen elever som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år efter avslutad grundskola. Om projektet slår väl ut under en flerårsperiod kan Solnas skolor utveckla det till en del av sin ordinarie verksamhet. Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål (alla nämnder) Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. Nyckeltal Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för förskola och skolbarnsomsorg. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för grundskola. Rangordning av Sveriges 290 kommuner.

7 (11) Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för gymnasieskola. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Antal barn i förskolan per årsarbetare. Antal elever i grundskolan per lärare. BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län I kommunstyrelsens budgetförlag 2013 ingår en riktad besparing på 5 mkr i syfte att anpassa personaltätheten i förskolan till genomsnittet i Stockholmslän. Enligt skollagen har föräldralediga och arbetssökande rätt till 15 timmar vistelsetid i förskolan per vecka. I Solna erbjuds i dagsläget vårdnadshavarna till dessa barn 30 timmars vistelsetid per vecka. En åtgärd för att förbättra förutsättningarna för enheterna att behålla kvalitén, samtidigt som kostnadseffektiviteten förbättras, är att begränsa tiden för barn till föräldralediga och arbetslösa på förskolan och i fritidshemmen. Från och med 2013 begränsas tiden till att följa skolans läsår med 30 timmar per lovfri vecka och lagstadgad rätt, 15 timmar per vecka (3 timmar per dag), resterande del av året. Det innebär att barn till föräldralediga och arbetssökande har lagstadgad rätt till omsorg under sommarlov, höstlov, jullov, sportlov och påsklov samt övriga klämdagar och 30 timmar per vecka övrig tid. Inom skolans verksamhetsområde utökas anslaget för extra peng utifrån föräldrars utbildningsnivå från nuvarande 7 mkr till 14,1 mkr. Syftet är att ge alla skolor lika förutsättningar att vara kostnadseffektiva samtidigt som de behåller god kvalité. Effektmål (alla nämnder) Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år 2013. Nyckeltal/indikatorer Medborgarnas nöjdhet med Solnas bemötande och tillgänglighet. Medborgarnas nöjdhet med förskolan i Solna. Medborgarnas nöjdhet med grundskolan i Solna. Medborgarnas nöjdhet med gymnasieskolan i Solna. Andelen lärare i förskolan som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen lärare i grundskolan som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen lärare i Solna gymnasium som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen anställda i fritidshemmen som har pedagogisk högskoleutbildning. BUN:s medarbetares engagemang i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län. Barn- och utbildningsnämnden har förstärkt sin externa kommunikation. Bland annat genom att starta BUF-direkt, en medborgarservice per telefon som är öppen alla dagar. Under 2013 kommer e-tjänsten för förskola och skola att utvecklas. Lärplattform kommer att implementeras under 2013 för att förstärka dialogen med vårdnadshavare och elever.

8 (11) Effektmål (alla nämnder) Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. Nyckeltal/Indikatorer Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Jag är insatt i min arbetsplats mål BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län. 2012 och 2013 satsar nämnden på förstärkt internkommunikation för att öppna för en utökad dialog med alla medarbetare. Till exempel skickar förvaltningschefen informationsbrev till alla medarbetare. En grupp från centralförvaltning besöker alla enheters arbetsplatsträffar för att tydliggöra nämndens uppdrag och mål samt att lyssna på verksamheternas synpunkter. Nämndmål Alla resultatenheter inom BUN:s verksamhet ska ha sin årliga budget i balans. Nyckeltal/Indikator Prognostiserad resultatenhetsavvikelse per månad En avgörande förutsättning för att en enhet, en förskola eller en skola, ska kunna utveckla sin pedagogiska verksamhet är att ha en budget i balans. Under en överskådlig tid har ett flertal enheter inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet visat obalans i sin budget. I delårsrapporten per augusti 2012 redogjorde förvaltningen för vilka åtgärder som vidtagits för att försöka vända den negativa trenden. Det kunde konstateras att dessa åtgärder inte haft någon effekt. Barn- och utbildningsnämnden har därför valt att sätta ett eget mål på nämndnivå inför 2013 om budget i balans på enhetsnivå. Aktiviteterna som planeras avser att på olika sätt stödja enheterna i sin budgetering och anpassning av verksamheterna för att nå budget i balans. 2013 har stadsbyggnadsförvaltningen aviserat en preliminär hyreshöjning med 1,2 procent vilket är ytterligare en faktor att ta hänsyn till när enheterna lägger sina budgetar. Lärarfackens avtal innebär en löneökning utöver prognos redan under 2012 och kommer att påverka kostnaderna även 2013. Uppdrag Kontroll över expansionsprocessen Solna har en befolkningsprognos som på längre sikt pekar uppåt samtidigt som den på kort sikt kan förändras på grund av utomliggande faktorer t.ex. att nybyggnation av bostäder bromsas upp p.g.a. oroligheter i världen. Den samlade bilden är att skolor och förskolor i Solna behöver vara rustade för att snabbt kunna bereda plats åt fler barn och elever och snabbt kunna krympa. Under 2013 ska det bli lättare för verksamhetscheferna att anpassa sina lokaler efter behov. Arbetet med att förtydliga processen kring att hyra nya lokaler av staden samt att säga upp lokaler som inte behövs pågår. Det ska bli lättare att läsa av förskolekön. Förskolecheferna ska få centralt stöd för att göra korrek-

9 (11) ta bedömningar av antal barn som söker plats under kommande verksamhetsår. När det gäller elever i skolan har förvaltningen redan en fungerande process kring de barn som ska börja förskoleklass men det centrala stödet behöver utvecklas när det gäller att tolka de äldre barnens flyttmönster mellan skolor. Samlat innebär det att verksamheterna ska ha mer träffsäkra underlag för sin budgetering samt få stöd att utveckla verksamheten. Närhetsområden I dagsläget är Solna uppdelat i närhetsområden. Syftet med närhetsområdena är dels att fördela ansvaret för skolpliktsbevakningen på rektor dels att tillhörigheten till en skola till viss del är förutsägbar för vårdnadshavare. Nämnden kommer att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att bättre anpassa antalet sökande elever varje läsår till skolornas kapacitet som en åtgärd för att kunna nyttja totala skolkapaciteten effektivt. För att kunna driva skolverksamhet som är av god kvalité och kostnadseffektiv inom den av kommunstyrelsen givna ramen krävs ett maximerat lokalnyttjande. Organisationsteam För att förbättra förutsättningarna för rektorer och förskolechefer i deras arbete med elever och barn fördelas en större andel av den totala budgeten i barn och elevpengen. Samtidigt tillsätter central förvaltning ett organisationsteam som får i uppgift att stödja enheterna avseende organisation och budgetering och budgetuppföljning. Teamet består av en personalkonsult, ekonom och en organisationskonsult. Tanken är att enhetscheferna ska kunna få en snabb och kontinuerlig återkoppling gällande aktiviteter för en balanserad budget på den egna enheten. Matcha kompetensens i förvaltningen Utmaningarna under 2013 och framåt är att möta kravet på behörig personal och ämneskompetens. Behörigheten bland pedagoger i Solna ligger lågt i förhållande till riket vilket är en trend som delas med kommunerna i Stockholms län. Att rätt kompetens ska finnas på rätt plats är ytterligare en utmaning. Angränsande kommuner påtalar faktum att pensionsavgångar kommer att påverka kompetensförsörjningen på sikt. En annan osäkerhetsfaktor som påverkar kompetensförsörjningen i framtiden är lönerörelsen. Lärarfacken annonserar krav på betydligt högre löner för sina medlemmar, vilket kommer att innebära att konkurrensen om behöriga lärare tätnar ytterligare i länet. Det pågår en central kartläggning som ska ligga till grund för beslut om kompetensutvecklingsinsatser och rekryteringsbehov. Ett centralt arbete kring lönesättning har påbörjats och kommer att slå igenom fullt ut under 2013. Statistiken om sjukfrånvaron vittnar om att det behövs utvecklingsåtgärder för att medarbetarna ska bli frisknärvarande. Arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare är centralt för att behålla och rekrytera personal till förvaltningen. En lägre sjukfrånvaro kommer också att väsentligt bidra till enheternas möjlighet att nå budget i balans. Ersättningssystemet Som tidigare nämnts kommer ersättningssystemet för barn och elever i behov av särskilt stöd förändras. Utgångspunkten är att de extra medel som behövs för att utforma stödet i större utsträckning ska följa det lagstadgade ansvar som ligger på verksamhetscheferna. Rektor och förskolechef har enligt skollagen ansvar för alla elever och barn som fått plats i skolan eller förskolan. En del av de medel som tidigare administrerats inom Resursenheten som tilläggsbelopp kommer att delas ut i barn- och elevpengen. Administrationen kommer på så sätt att minska för verksamhetscheferna samtidigt som de ges större rådighet i beslutande av ändamålsenliga åtgärder på individ och gruppnivå.

10 (11) Till exempel genom att i större utsträckning erbjuda elever möjlighet att gå kvar i Solnas skolor i stället för att få en placering utanför kommunen Förbättra administrativa förutsättningarna Arbetet med att förbättra förutsättningarna för pedagogerna fortsätter. Redan i verksamhetsplan 2012 sattes ett antal uppdrag för att förbättra de administrativa förutsättningarna för personalen ute i verksamheterna. Implementering av lärplattform, datorlösning 1-1 för pedagoger, uppkopplingar i förskolan, utrusta skolorna med basklassrum löper på enligt plan. Under 2012 har också en central kundservice, BUF direkt, tillkommit för att avlasta enheterna i kontakten med medborgarna. Utveckla koncerntänk Rektorer och förskolechefer har identifierat områden där utökade samarbeten kan leda till kostnadseffektiviseringar. Det kan handla om gemensamma inköp, gemensamma stödfunktioner i form av vaktmästarnätverk, gemensamma vikarielistor. Samordning inom koncernen för att dra administrativa och ekonomiska fördelar utförs inom ramen för barn- och elevpeng och avser enbart de kommunala enheterna. Åtgärder som avses kan bl.a. vara att upprätta avtalskataloger, solidariskt dela på vissa extraordinära kostnader samt samordna större rekryteringsinsatser. Uppdrag från kommunstyrelsen Beställaransvar för fritidsklubbarna processas tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen under hösten 2012. Utgångspunkten för barn- och utbildningsnämndens beställning är att fritidsklubbarnas arbete ska vara stödjande för elevens måluppfyllelse utifrån de nationella målen i läroplanen. Det innebär bland annat att varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan där elevens sociala utveckling följs. Förutsättningen för en ökad måluppfyllelse för eleverna är ett nära samarbete mellan skola och fritidsklubb och trygga övergångar mellan fritidshems- och fritidsklubbsverksamheterna. För att kvaliteten ska vara god och verksamheten kostnadseffektiv krävs pedagogisk kompetens och god kännedom om grundskolans styrdokument. Tvärsektoriella frågor Likabehandling Pedagogernas roll som förebilder och normgivare hur de bemöter barnen och eleverna har stor betydelse och påverkan på hur andra barn och elever bemöter sina jämnåriga. Det behövs handledning, reflektion och eftertanke för att klara uppgiften. Barn- och utbildningsnämnden strävar efter att barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har tillräcklig kompetens för detta. En åtgärd är att fördela en del av tilläggsbeloppet i barn- och elevpengen samtidigt som ett arbete kring förhållningssätt och likabehandling startar i chefsgrupperna för rektorer och förskolechefer. Internationellt arbete När barn och elever får möta människor från olika kulturer ökar samsyn, tolerans, ömsesidig respekt och gemenskap. Att arbeta för ett hållbart Europa genom kunskapsutbyte och miljömedvetna arbetssätt möjliggör att tillvarata våra gemensamma resurser. Syftet och de förväntade effekterna av att utbyta värdefulla erfarenheter via kunskapsutbyten med Europa och världen är att utveckla barn, elever och lärares kunnande om hela Europa. Internationella kontakter ökas via olika EU-projekt och stimulerar elevernas intresse för att studera andra språk och kulturer. De yngsta barnen får tidigt lära sig

11 (11) att relatera till andra barn, med olika ursprung, när pedagogerna föregår som goda exempel. Kvalitetsarbete Nämnden ska under 2013 utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren kan förvänta sig av staden. Arbetet kommer att förankras i hela förvaltningen och ske i samverkan med kommunstyrelsen. Det pågående systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom förvaltningen kommer att utvecklas vidare under 2013. Närmast ska alla enheters ledningsgrupper besökas av central förvaltning för att förankra systematiken i kvalitetsarbetet och för att alla 1200 medarbetare ska bli delaktiga i den systematiska uppföljningen. Grunden till ett gott systematiskt arbete inom förskola och skola är uppföljningen och dokumentationen av det enskilda barnet och elevens kunskapsutveckling. Bilagor Bilaga 1. Ekonomiska ramar och volymer/verksamhet 2013 Bilaga 2. Mål och nyckeltal 2013 Bilaga 3. Uppdrag 2012-2014 Bilaga 4. Internkontrollplan 2013 Bilaga 5. Konkurrensplan 2013 Bilaga 6. SKL:s sammanfattning av regeringens budgetproposition 2013 inom utbildningsområdet

Ekonomi fördelat på verksamhet Bilaga 1 Nämnden i helhet Belopp i tkr 2013 2012 intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Gemensam vht 9259 33 598 24 339 9 259 25 306 16 047 Resursenheten/Barn- och elevhälsa 1 800 8 500 6 700 3 566 57 424 53 858 Förskolevht 75 698 455 708 380 010 71 619 438 365 366 746 Grundskolevht 60 138 483 273 423 135 57 144 432 560 375 416 Gymnasievht 45 593 169 411 123 818 45 925 178 542 132 617 Gymnasiesärskola 576 13 331 12 756 288 9 457 9 169 Obligatrisk särskola 2 133 17 930 15 796 2 794 22 177 19 383 Totalt 195 197 1 181 750 986 553 190 595 1 163 830 973 236 Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Ökade volymer 5 mkr riktad besparing för att öka barngrupperna. Resursenheten upplöses och merparten fördelas Delar av tilläggsbeloppet läggs i peng Färre introduktionsklasser Färre särskilda undervisningsgrupper Särskild peng för svenska som andra språk fördelas i vanlig peng Medel för modersmål inom förskolan läggs i peng Uppräkning av peng Utökat bidrag fördelas utifrån föräldrars utbildningsnivå Medel reserveras under Gemensam verksamhet för huvudmannansvaret att alltid kunna bereda barn och ungdomar plats i verksamhet Konsekvensbeskrivning Antalet barn per personal ska öka från 5,4 till 5,5. Åtgärden kommer innebära att arbetsbelastningen i Solnas förskolor kommer att bli lika hög som genomsnittet för Stockholmslän. Medel för modersmål läggs i peng vilket innebär att den centrala finansieringen av modersmålslärare försvinner. Det blir istället varje förskoleenhets uppdrag att se till att barnen får det modersmålsstöd de har rätt till.

Gemensam verksamhet Fördelning Gemensam verksamhet, belopp i tkr 2013 2012 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Nämnd 616 616 610 610 Administration 18 484 18 484 13 400 13 400 Övertalig personal 350 350 356 356 IT-kostnader 4 000 4 000 2 516 2 516 Pim 500 500 500 500 Övrigt 6 448 6 448 6 923 6 923 Huvudmannaansvaret 3 300 3 300 Impl ny skollag o 0 0 1 000 1000 reformer Intäkter -9 134 9 134-9 259-9 259 Summa -9 134 33 698 24 564-9 259 25 306 16 047 Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Tjänster från Resursavdelningen har fördelats till Gemensam verksamhet Anslaget för IT-kostnader har räknats upp för att täcka kostnaderna för verksamhetssystemen Medel har reserverats för att hantera nämndens ansvar att som huvudman kunna hantera att enheter både måste växa och krympa utifrån barn- och elevers flyttmönster Förskola Fördelning av Förskola belopp i tkr 2013 2012 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng barn 1-2 år 134 484 134 484 134 711 134 711 Peng barn 3 år 108 498 108 498 105 642 105 642 Peng barn 4-5 år 195 030 195 030 188 741 188 741 Öppen förskola 3 061 3 061 3 061 3 061 Lokalersättning Pysslingen 520 520 600 600 Volymbuffert 0 0 2 000 2 000 Övriga kostnader 199 310 111 198 310 112 Modersmål 0 0 800 800 Förskolelyftet 500 620 120 750 1 000 250 Från Resursenheten avs 11 685 11 685 0 0 köpta platser och tilläggsbelopp samt resor Vårdnadsbidrag 1 500 1 500 1 500 1 500 Föräldraavgifter 40 741-40 741 38 990-38 990 Statsbidrag 34 258-34 258 31 682-31 682 Summa 380 009 71 619 438 365 366 746

Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Ökade volymer Tilläggsbelopp samt anslag för köpta specialplatser tillförs förskolan från Resursenheten. Del av tilläggsbeloppet ingår i peng. Resterande del av tilläggsbeloppet för barn med extraordinära behov reserveras för tilldelning under budgetåret. Anslaget för modermål under förskolan läggs i peng Peng för 1-2 åringar och 4-5 åringar räknas upp med 0,65 % för tillskott av tilläggsbelopp. Peng för 3-åringar är oförändrad. 5 mkr riktad besparing för att öka barngrupperna från 5,4 barn per årsarbetare till 5,5 barn per årsarbetare. Volymbuffert flyttad till Gemensam verksamhet som en del av medel för huvudmannaansvaret Pengbelopp Förskolepeng 2013 2012 Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Fsk 1-2 år heltid 123 848 kr 131 279 kr 123 048 kr 130 431 kr Fsk 1-2 år deltid 110 772 kr 117 418 kr 110 056 kr 116 660 kr Fsk 3 år heltid 119 323 kr 126 482 kr 119 323 kr 126 482 kr Fsk 3 år deltid 106 725 kr 113 129 kr 106 725 kr 113 129 kr Fsk 4-5 år heltid 99 483 kr 105 452 kr 98 841 kr 104 771 kr Fsk 4-5 år deltid 85 022 kr 90 123 kr 84 473 kr 89 541 kr Ped oms 1-2 år heltid 109 636 kr 109 636 kr 102 762 kr 108 928 kr Ped oms 1-2 år deltid 90 548 kr 95 981 kr 89 963 kr 95 361 kr Ped oms 3 år heltid 99 652 kr 105 631 kr 99 652 kr 105 631 kr Ped oms 3 år deltid 87 231 kr 92 465 kr 87 231 kr 92 465 kr Ped oms 4-5 år heltid 79 410 kr 84 174 kr 78 897 kr 83 631 kr Ped oms 4-5 år deltid 65 153 kr 69 062 kr 64 732 kr 68 616 kr Allmän fsk 3-5 år 21 361 kr 22 643 kr 21 223 kr 22 496 kr Volymer Antal barn 2013 2012 vårtermin hösttermin Årssnitt vårtermin hösttermin Årssnitt 1-2 år 842 1 362 1 102 868 1 356 1 112 3 år 946 892 919 917 883 900 4-5 år 2 312 1 663 1 987 2 246 1 607 1 926 Summa 4 100 3 916 4 008 4 031 3 845 3 938 Volymerna baseras på Solna stads befolkningsprognos från maj 2012.

Fördelning av Grundskolan belopp i tkr Grundskola inklusive fritidshem 2013 2012 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng förskoleklass 28 724 28 724 25 893 25 893 Peng år 1-3 103 382 103 382 95 955 95 955 Pen år 4-6 67 453 67 453 64 072 64 072 Peng år 7-9 139 088 139 088 133 112 133 112 Peng fritidshem 25 866 25 866 23 161 23 161 förskoleklass Peng fritidshem år 1-3 53 784 53 784 51 301 51 301 Specialskolor inkl 8 482 12 842 4 360 7 691 7 691 Nyboda Från Resursenheten 20 763 20 763 avs köpta platser och tilläggsbelopp samt resor Introduktionsklasser 1 600 1 600 2 856 2 856 Kompetensutveckling 300 300 0 300 300 Peng utifrån 14 080 14 080 7 500 7 500 föräldrars utbildningsnivå Skoldatatek 816 816 816 816 Övriga kostnader 3 108 3 108 3 018 3 018 Svenska som andra 9 066 9 066 15 300 15 300 språk och modersmål Statsbidrag 17 963 2 400-15 563 16 253 2 400-13 853 Interkommunala 20 460-20 460 20 975-20 975 ersättningar Föräldraavgifter 13 232-13 232 12 884-12 884 Int övrigt 0 7 032-7 032 Summa 60 138 483 273 423 135 57 144 433 376 376 232 Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Ökade volymer Tilläggsbelopp samt anslag för köpta specialplatser tillförs grundskolan från Resursenheten. Del av tilläggsbeloppet ingår i peng. Resterande del av tilläggsbeloppet för elever med extraordinära behov reserveras för tilldelning under budgetåret. Peng för grundskola uppräknad med 2 procent Peng för fritidshem förskoleklass t.o.m. åk 3 uppräknad med 1 procent Anslag för svenska som andra språk och studiehandledning ingår i peng Färre introduktionsklasser och färre kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper Peng utifrån föräldrars utbildningsnivå ökar Nybodaskolan tillförs Grundskolan från Resursenheten

Pengbelopp Kommunal regi Fristående skolor Skol- och fritidshemspeng 2013 2012 2013 2012 Förskoleklasspeng 43 063 kr 42 219 kr 45 647 kr 44 752 kr År 1-3 59 861 kr 58 687 kr 63 453 kr 62 208 kr År 4-5 65 988 kr 64 694 kr 69 947 kr 68 575 kr År 6-9 71 612 kr 70 208 kr 75 909 kr 74 421 kr Fritidshem förskoleklass 42 495 kr 42 075 kr 45 045 kr 44 599 kr Fritidshem år 1-3 34 123 kr 33 786 kr 36 171 kr 35 813 kr Svenska som andra språk - kr 11 480 kr - kr 12 169 kr Modersmål 6 717 kr 6 650 kr 7 119 kr 7 049 kr Studiehandledning - kr 16 890 kr - kr 17 903 kr Volymer Antal elever Budget 2013 Budget 2012 f-klass 650 597 Åk 1-3 1 657 1 567 Åk 4-5 964 933 Åk 6-9 1 717 1 672 Totalt 4 989 4 769 Fritids f- klass 590 534 Fritids åk 1-3 1 554 1 470 Volymerna baseras på befolkningsprognos per maj 2012

Gymnasieskola Belopp i tkr 2013 2012 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Övergripande 1311 1 311 1311 1 311 kostnader Tilläggsbelopp från 1000 Resursenheten Uppföljningsansvaret 306 306 306 306 EU-bidrag 600 900 300 600 900 300 SL-kort och 400 400 400 400 inackorderingstillägg Sommarskola 0 100 100 100 100 0 Elever från andra 40 800 40 800 0 40 800 40 800 0 kommuner i Solna Gymnasium Peng Solna elever i 11 768 11 768 12 411 12 411 Solna Gymnasium Peng Solna elever i 38 750 38 750 44 138 44 138 andra kommuners skolor Peng Solna elever i 4 193 74 076 69 883 4 425 78 176 73 751 fristående skolor Summa 45 593 169 411 123 818 45 925 178 542 132 617 Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Minskade volymer Tilläggsbelopp för elever med extraordinära behov tillförs gymnasieskolan från Resursenheten Programpengen uppräknad enligt den gemensamma länsprislistan Förändrat programval fler ungdomar väljer högskoleförberedande program som i genomsnitt kostar mindre än yrkesförberedande program Volymer Antal elever 2013 2012 Elever på Solna 653 658 Gymnasium Elever i annan 456 472 kommuns gymnasieskola Elever i 827 856 fristående gymnasieskola Summa 1 936 1 986 Varav elever från 510 510 andra kommuner Summa solnaelever 1 426 1 476

Volymerna baseras på befolkningsprognos per maj 2012 Pengbelopp 2013 2012 Preparandutbildning 99 440 98 455 kr Programinriktat individuellt 78 424 77 648 kr val Yrkesintroduktion 108 666 107 590 kr Individuellt alternativ 101 490 100 485 kr Språkintroduktion 115 125 113 985 kr Grund- och gymnasiesärskola Belopp i tkr 2013 2012 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Grundsärskola i egen regi 1 703 8 344 6 641 2 385 11 920 9 535 Grundsärskola fristående skola 431 7 175 6 745 381 7 921 7 540 Gymnasiesärskola fristående o annan kommuns skola 576 12 605 12 030 288 8 764 8 476 Skolskjutsar 2 626 2 626 2 600 2 600 Övergripande kostnader 510 510 400 400 Totalt 2 709 31 261 28 552 3 054 31 605 28 550 Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Volymer Peng för grundsärskola är uppräknad med 1 procent Volymer 2013 2012 särskola åk 1-9 egen regi 25 32 Särskola åk 1-9 andra kommuner och fristående skolor 14 13 Gymnasiesärskola 28 26 Varav elever från andra kommuner 5 7 Summa Solnaelever 61 64

Pengbelopp Skolår Behovsgrupp obl särskola 2012 Obl särskola 2011 Fritids 2013 Fritids 2012 1-3 1 243 577 kr 241 165 kr 236 436 kr 128 408 kr 127 137 kr 1-3 2 342 247 kr 338 858 kr 332 214 kr 180 423 kr 178 637 kr 1-3 3 446 382 kr 441 962 kr 433 296 kr 235 275 kr 232 946 kr 1-3 4 545 263 kr 539 864 kr 529 278 kr 287 394 kr 284 549 kr 4-5 1 249 776 kr 247 303 kr 242 454 kr 4-5 2 348 447 kr 344 997 kr 338 232 kr 4-5 3 452 581 kr 448 100 kr 439 314 kr 4-5 4 551 462 kr 546 002 kr 535 296 kr 6-9 1 255 555 kr 253 025 kr 248 064 kr 6-9 2 354 121 kr 350 615 kr 343 740 kr 6-9 3 458 255 kr 453 718 kr 444 822 kr 6-9 4 557 241 kr 551 724 kr 540 906 kr

Mål och nyckeltal/indikatorer 2013 Bilaga 2 Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn och ungdomar kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål 2 Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål 1 (BUN) Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. (i.u., mäts första gången hösten 2012). (År 2013 Lika med eller högre jämfört med 2012, År 2014 - Lika med eller högre jämfört med 2012, År 2015 - Lika med eller högre jämfört med 2012) Nyckeltal/Indikator Andelen förskolebarn som känner sig trygga i förskolan. Andel förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande. Andel förskoleplatser där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin. Effektmål 2 (BUN) Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Läsåret 2010/11 92,6 %). (År 2011/12 92,6 %, År 2012/13 92,6 %, År 2013/14 93,0 %, År 2014/15 94,0 %) Nyckeltal/Indikator Andelen elever som anger att de känner sig trygga i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8. Andelen elever i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8 som anger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår målen i samtlig ämnen i åk 9. Effektmål 3 (BUN) Andelen folkbokförda solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2011 års 13,5 % till 10 %). (Läsåret 2010/11 75,0 %). (År 2011/12 75,0 %, År 2012/13 75,0 %, År 2013/14 76,0 %, År 2014/15 76,5 %) Nyckeltal/Indikator Andelen elever på Solna gymnasium med grundläggande behörighet till högre studier. Andelen folkbokförda Solnaelever med grundläggande behörighet till högre studier.

Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål 4 (ALLA NÄMNDER) Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. (Bokslut år 2011 4:e plats) (År 2013 1-3 plats (bokslut 2012), År 2014 1-3 plats (bokslut 2013), År 2015 1-3 plats (bokslut 2014)) Nyckeltal/Indikator BUN Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för förskola och skolbarnsomsorg. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för grundskola. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för gymnasieskola. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Antal barn i förskolan per årsarbetare. Antal elever i grundskolan per lärare. BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län. Effektmål 5 (ALLA NÄMNDER) Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år 2013. (År 2010 NMI 58). Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med Solnas bemötande och tillgänglighet. Medborgarnas nöjdhet med förskolan i Solna. Medborgarnas nöjdhet med grundskolan i Solna. Medborgarnas nöjdhet med gymnasieskolan i Solna. Andelen lärare i förskolan som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen lärare i grundskolan som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen lärare i Solna gymnasium som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen anställda i fritidshemmen som har pedagogisk högskoleutbildning. BUN:s medarbetares engagemang i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län. Effektmål 6 (ALLA NÄMNDER) Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. (i.u) (ÅR 2013 - HME 65, År 2014 HME 67, År 2015 HME 70) Nyckeltal/Indikatorer Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser