Varför är det viktigt med SIP?

Relevanta dokument
Kunskapslyft SIP för äldre

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

Patientkontrakt - en pilotverksamhet

Utbildningsdag om SIP barn, vuxna, äldre 26 september 2018

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Välkommen på workshop om patientkontrakt

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

Samordnad individuell plan, SIP

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Psykisk funktionsnedsättning

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

SIP Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

SIP samordnad individuell plan

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Patientkontrakt. Gemensamt ansvar för bättre hälsa och vård

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Agenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare

Sammanhållen vård. Kontaktpersonmöte patientsäkerhet SKL Göran Stiernstedt

E-hälsa 6/5 9/ Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

1 Överenskommelsens parter

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Uppdrag Psykisk Hälsa

Samordnad individuell plan SIP SIP

Samordnad Individuell Plan SIP

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Patientkontrakt. Gemensamt ansvar för bättre hälsa och vård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari Det handlar om a< samordna insatser.

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

28 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om arbetet med implementering av lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Nya arbetssätt utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Maria Nyström Agback.

Samordnad individuell plan (SIP)

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

1(11) Egenvård. Styrdokument

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript:

Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten

Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag

Brister - Tillgänglighet - Relation/kontinuitet - Planering - Samordning - Information - Delaktighet

Antal invånare 80 år och äldre i Sverige

Framtiden är snart här

Avdelningen för vård och omsorg

Trygga och självständiga hemma

SIP på 3 minuter

Vad är viktigt för dig? Det visar sig ofta att det som vården eller forskningen tycker är viktigt sällan är det som patienten tycker är angeläget Sara Riggare

SIP finns i tre lagar 1 januari 2010 Socialtjänstlagen och Hälsooch sjukvårdslagen har en likalydande text om individuell plan enligt SoL och HSL = SIP SIP blir ett verktyg för samverkan. 1 januari 2018 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. SIP blir också ett verktyg för samverkan vid utskrivning från slutenvård.

Hur kan det se ut för Anna?

När behövs SIP? + Alla personer som har behov av ett samordnat stöd av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänsten kan få SIP. Det gäller för alla åldrar och alla typer av behov. För vissa personer bör en SIP upprättas. Det gäller personer med omfattande behov, exempelvis personer med demenssjukdom och multisjuka äldre.

SIP kan se olika ut

SIP är det övergripande verktyget för samordning mellan flera aktörer SIP Enligt SoL och HSL Landstingets planer Kommunens planer t.ex. vårdplan och patientkontrakt t.ex. genomförandeplan

Under hösten 2018 genomförs en satsning på SIP för äldre Regeringen har beviljat SKL statliga medel för att under hösten 2018 stödja användningen av SIP. Satsningen och de material/utbildningar som tas fram som en del av den har ett särskilt fokus på äldre med komplexa vårdbehov. Satsningen leds av Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL enligt uppdrag från projektägare Åsa Furén-Thulin, chef sektionen för Socialtjänst, SKL

Syfte och mål med satsningen Målgrupp Äldre personer med komplexa vårdbehov, dvs. vuxna personer i icke arbetsför ålder som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ett gemensamt kunskapslyft där alla nivåer blir lite bättre. På lång sikt innebär detta att projektet bidrar till: Syfte Att all personal som möter äldre med komplexa behov ska ha kunskap om SIP och de stödmaterial och verktyg som finns för att genomföra en sådan Att chefer och beslutsfattare känner till SIP och hur de kan stötta verksamheterna i att genomföra sådana Att den enskilde äldre med komplexa behov och dess anhöriga känner till SIP och när denne har rätt till en sådan Målsättning Målet är en ökning av antalet SIPar som genomförs för äldre med behov av samordning av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvården. Målet kommer att följas upp genom enkätundersökningar genomförda av brukarorganisationer.

Ökning av efterfrågan Informationskampanjer genom brukar- och patientorganisationer och anhörigföreningar Bredare mediekampanjer riktade till vård- och omsorgstagare och deras anhöriga

Stöd och verktyg föreslås tas fram enligt en stegmodell Bli expert! Vidareutvecklas! Fördjupat träningsmaterial inkl. simuleringsövningar Kom igång! Fördjupningsutbildning Träningsmaterial (ppt) Fördjupningsutbildning Träningsmaterial (ppt) Stöd och verktyg Grundutbildning Checklistor innan och efter mötet Metodstöd att använda under mötet Grundutbildning Checklistor innan och efter mötet Metodstöd att använda under mötet Grundutbildning Checklistor innan och efter mötet Metodstöd att använda under mötet Målgrupp Medarbetare som aldrig gjort en SIP och ska testa för första gången Medarbetare som gjort ett antal SIPar och som vill bli bättre och tryggare. Medarbetare som har stor erfarenhet av att göra SIPar ska kanske ta en mer coachande och utbildande roll?

Patientkontrakt ett koncept i fyra delar Överenskommelse Gemensam överenskommelse mellan patient och vårdgivare Fast vårdkontakt Person med samordningsansvar Överenskommen tid Bokade tider i samråd Sammanhållen plan Planering, överblick och stöd för koordinerade insatser Delaktighet Samordning Tillgänglighet Samverkan Värdegrund som genomförandekraft! Vad är patientkontrakt? Patientkontrakt

Proaktiv vård av sköra äldre https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/proaktiv-vard-avskora-aldre.html

Cares -Förebygga skörhet frailty. -Primärvården identifierar personer med risk att bli sköra. -Hälsoplan efter helhetsbedömning -Volontärer jobbar som hälsocoacher Eat healthy Move more Enjoy life

Cares - resultat -67% tränade mer regelbundet -30% hade förbättrat sin förmåga att promenera utan stöd - 29% hade fått bättre balans -19% behövde inte länge hjälp i vardagen - 59% skattade sin hälsa bättre -11% blev mer socialt aktiva.