Mötescirkeln för dig som ska leda mötet

Relevanta dokument
SIP Samordnad individuell plan

Uppdrag Psykisk Hälsa

Utbildningsdag om SIP barn, vuxna, äldre 26 september 2018

SIPBox. Ett verktyg för samordning

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

SIP samordnad individuell plan

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Samverkansrutin för landsting och kommun

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Pedagogiskt stöd i praktiken med en stegvis umgängesplanering

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan SIP SIP

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Foto: HK Andersson/Scandinav. Foto: HK Andersson/Scandinav Simple. Manual för samverkansmöten SIP VUXNA

Socialpsykiatrin. våra tjänster. Reviderad senast:

Medarbetarsamtal MALL TILL SAMTALEN INKLUSIVE CHECKLISTA SAMT INDIVIDUELL PLANERING

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Västbus hur funkar det?

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Samordnad individuell plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

Studieguide Hej skolan!

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual

Barn som närstående/anhöriga

LSS i Lomma kommun. Stöd enligt LSS. - till dig som lever med en. funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Barns psykosociala ohälsa

Botkyrka SIP-långt ifrån blankett

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

TALA. Introduktion. Vad är det för skillnad mellan utredande och argumenterande text/tal? Inledning och avslutning

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Arbetshäfte. Metodstöd i implementering. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Tolkhandledning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Version: Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: VKL, Ann Tjernberg Gäller fr.o.m: Diarienummer:

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barn som anhöriga 5,6,7 november

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad

God Man Marika Nilsson, jur.handläggare ÖF-nämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Frågeformulär till vårdnadshavare vars barn besökt svårt sjuk eller skadad närstående som vårdats på intensivvårdsavdelning angående studien:

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

STÖDINSATSER I SKOLAN

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Manual för samverkansmöten SIP, barn. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Samordnad individuell plan

Transkript:

Information om Mötescirkeln för dig som ska leda mötet Mötescirkeln är ett redskap som kan användas som en hjälp i möten där SIP upprättas. Syftet med cirkeln är att skapa trygga möten, vilket kan uppnås genom förutsägbara och strukturerade möten. Alla deltagare får genom cirkeln samma förväntningar på mötet. När alla deltagare vet ungefär vad som ska ske och har samma förväntningar på mötet blir det lättare att hålla fokus på det viktiga innehållet så att mötet handlar om rätt saker, så processen rör sig framåt och allt kommer med. Målet är att mötet ska bli begripligt, hanterbart och meningsfullt för den enskilde! I cirkeln kan du se: Hur tiden kan fördelas mellan olika innehållsdelar för att allt som är viktigt ska hinnas med på mötet Vilka olika delar ett möte kan innehålla Vad som kan ingå i varje del.

Hur cirkeln är tänkt att användas Det finns en fram- och en baksida på cirkeln. Framsidan är tänkt som en checklista att användas på själva mötet. Den är formad som en klocka för att illustrera hur mycket tid som kan användas till varje del. Oavsett hur långt mötet är kan samma proportioner användas. Följ pilarna i cirkelns ytterkant. FRAMSIDA Baksidan är tänkt som en information om varje del och ska läsas innan mötet. BAKSIDA

Målgrupp kan du se mitt i cirkeln. Det finns mötescirklar riktade till: Ordförande: Den som leder mötet, det kan vara en verksamhetsrepresentant eller en extern mötesledare som enbart har till uppgift att leda mötet. Ibland leder personen som ska ha en SIP själv mötet. Personal: Övriga verksamhetsrepresentanter som deltar i mötet. Vuxna: Vuxna brukare, klienter, patienter. Föräldrar: Vårdnadshavare, förälder, familjehemsförälder eller annan som har en föräldraroll till barnet och ungdomen. Ungdomar: Unga som deltar på mötet och bedöms kunna förstå och använda sig av en mötescirkel. Övriga: Andra deltagare på mötet, det kan t.ex. vara God man, släkting, anhörig, närstående, vän, peer support, stödperson, kontaktperson mm. Skillnaderna på mötescirklarna för de olika målgrupperna är vilken uppgift samt vilket ansvar var och en har i mötet. Innehållet i varje del är utformat så att cirkeln ska kunna användas samtidigt av deltagarna på mötet. En mötesordförande har ett särskilt ansvar att leda mötet men alla deltagare i mötet har ett gemensamt ansvar för att skapa ett bra möte!

Introduktion av cirkeln För att cirkeln ska bli användbar och begriplig behöver den introduceras för deltagarna innan mötet. Introduktion för den som mötet handlar om. När en SIP ska göras bör en förplanering ske med den som mötet ska handla om. Detta kan vara ett bra tillfälle att även introducera mötescirkeln. Beskriv syftet med cirkeln och hur cirkeln är tänkt att användas. Ge gärna både muntlig och skriftlig information. Personen behöver få tid för att förbereda sig och tänka igenom vad den vill få sagt på mötet och vad den vill att det ska leda fram till. Introduktion för andra som ska delta på mötet. Informera samtliga som ska delta på mötet om att mötescirkeln kommer att användas. Om möjligt skicka ut den innan med instruktion om hur den fungerar. Om detta inte är möjligt behöver deltagarna få den innan mötet och avsätta en stund för att sätta sig in i hur den ska användas. Målgrupp kan du se mitt i cirkeln. 1. Inledning För att kunna åstadkomma en bra planering krävs det att mötet upplevs tryggt. Trygga möten kan skapas genom att det finne en tydlig struktur på mötet både vad gäller ramarna och innehållet i mötet. Därför bör det finnas en tydlig inledning där alla medverkande i mötet presenterar sig. Den som ska leda mötet informerar om detta samt vad mötet ska handla om, d.v.s. syfte och frågeställning och vilka tider som gäller. Det kan också vara bra att informera om hur mötet kommer att gå till, t.ex. påminna om att mötescirkelns struktur används och att den som leder mötet kommer att styra och ingripa om mötet inte handlar om det som var tänkt eller på annat sätt tappar syftet. 2. Aktuell situation Här är det tänkt att alla mötesdeltagare väldigt kort ska berätta om hur situationen är för den som mötet handlar om utifrån var och ens perspektiv. Om huvudpersonen vill så är det bra om den kan börja med att beskriva sin egen situation. Det är här viktigt att hålla sig till nuvarande situation och det som mötet ska handla om. Beskrivningen ska vara kort och tänkt som en inledning för att relativt fort kunna gå över och prata om personens behov.

3. Behov Det är i denna del som deltagarna ska komma fram till vilka behov av stöd och hjälp huvudpersonen har. Därför ska mest tid avsättas till denna del. Det finns en fördel med att utgå ifrån behoven för att därefter gå in på vilket stöd som kan möta behoven. Då minskar man risken att behoven formuleras utifrån vilket stöd som de olika medverkande kan erbjuda. För att det ska bli tydligt om behoven blir uppfyllda av stödet behöver det finnas mål med stödet. Målen ska vara konkreta och mätbara för att kunna följas upp. Ett övergripande mål handlar om vad som ska ske på lång sikt medan delmål handlar om vad som ska uppnås på vägen mot det övergripande målet. När denna del är klar ska det vara tydligt vad som ska göras och vem som ska göra vad och när det ska ske. 4. Sammanfattning För att vara säker på att alla uppfattat samma sak behöver en kort sammanfattning, av det man kommit överens om, göras. Den som leder mötet ansvarar för sammanfattningen. Det ska skrivas ner i SIP blanketten, d.v.s. själva planen vad som bestämts. Om något kvarstår behöver detta också tydliggöras Det ska alltid finnas en huvudansvarig för planen. Varje verksamhet har ansvar för sin del av stödet och den huvudansvarige för att arbetet med SIP följs upp. Den huvudansvarige är också en person som individen själv kan vända sig till med frågor och om något inte fungerar som planerat. Att boka en tid för uppföljning på mötet underlättar ofta. Planen ska ges till de medverkande på mötet, gärna direkt om möjligt. 5. Avslutning Återkoppling är viktigt för att arbete med SIP ska utvecklas. Följ gärna upp hur de medverkande upplevde mötet genom att fråga var och en. SIP kollen är en webbenkät för brukare/patienter som kan användas. (se vidare www.sipkollen.se) Tacka alla medverkande!