Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Relevanta dokument
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Rehabiliteringsgarantin

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Sjukskrivningsmiljarden

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Vägledning för sjukskrivning

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

AT-läkare Om socialförsäkringen

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Försäkringskassan Sverige

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Svar på regeringsuppdrag

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Förslag till sjukskrivningspolicy

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Ändra till startrubrik

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Seminarium 5b torsdag

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Arbetsförmågeindex. Grupp / avdelning. Ekonomi. Yrke. Testyrke. Ansvariga

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Projekt Tidig Samverkan

Om äldre (65 och äldre)

DOM Meddelad i Stockholm

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Information om FK Sida 1

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Hel eller del av sjukpenning och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete Samsjuklighet; RIKSREVISIONEN RiR 2009:07

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Vi är Försäkringskassan

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Försäkringskassans vision

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Transkript:

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivning

Beslutsstödet Täcker mer än 75% av alla diagnoser Mer än 90% av läkare har använt det och upplever det ofta som positivt

Beslutsstödet-syfte att skapa: en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal färre skadliga sjukskrivningar Ett verktyg i dialog med patienten?

Bedömning och beslut Hälso- och sjukvården dokumenterar diagnos, bedömer funktionstillstånd, mot uppgivna arbetskrav och bedömer arbetsförmåga i ett medicinskt underlag/läkarintyget Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning En process som har patientens bästa som mål

Två delar Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer Individuell bedömning Tidig engagemang Patientens delaktighet Sjukskrivning är en aktiv åtgärd Kontakt med arbetsplatsen (deltidssjukskrivning, social kontakt med arbetsplatsen) Varje bedömning viktig

Sjukskrivning - aktiv åtgärd Sjukskrivning är en del i vård och behandling Läkaren och FK- ansvar att följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering Tydligt syfte med en sjukskrivning

Dilemman Försämrar jag läget med sjukskrivning? Om jag nu påbörjar en sjukskrivning, hur kommer jag ur den?

Patientens delaktighet Rekommendationerna skall användas så att patienten blir delaktigt i processen. Bra dialog mellan patient och läkare Individen bör på olika sätt vara delaktig i rehabiliteringsprocessen

Bedömning av arbetsförmåga Bedömning av funktionstillstånd och arbetsförmåga kan vinna på att ingripa team med ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Det är en sjukdoms konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga som kan motiverar sjukskrivning - INTE sjukdomen i sig

Vad är sjukdom? Vad är arbetsförmåga?

Sjukdom och arbetsoförmåga är inte samma sak

Specifika rekommendationer- Faktorer som kan spelar roll vid bedömning av arbetsförmågan diagnosen samsjuklighet svårighetsgrad arbetsuppgifter Varje enskilt fall bedöms individuellt

Specifika rekommendationer SjukdomsgruppER: Andningsorganen, Endokrina, Graviditet, Hjärta och kärl, Hud, Infektion, Matsmältningsorganen, Nervsystem, Psykisk, Rörelseorganen, Skador och olycksfall, Tumörer, Urinvägar, Öron, Ögon

Specifika rekommendationer Sammanfattning Försäkringsmedicinsk information Symtom, prognos, behandling Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Rehabiliteringsåtgärder Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Sinuit Eva 28 år, lärare Förkyld 2 veckor, hade feber de första dagarna. Har nu tappat luktsinnet, har huvudvärk, värk över höger kind, känner sig hängig.

Lumbago - ischias Lasse 53 år, lastbilschaufför Återkommande ryggbesvär sedan mer än 10 år Lyfte tungt i jobbet för 10 dagar sedan. Sjukskrivit sig själv en vecka men är inte bra. Värk, stelhet i rygg, nedsatt rörelseförmåga, utstrålning i hö ben som är domnat på baksidan, svårt att sitta, svårt att sova

Akut lumbago Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Lumbago - ischias, diskbråck Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

Depression Jan 44 år, civilingenjör Gift två-barns far m återkommande nedstämdhetsperioder vinterhalvåret. Har svårt att slutföra projekt på arbetet, får inget gjort, drar sig undan såväl på arbetet som privat, bristande energi, håglös, sömnstörning, glädjelöshet, likgiltighet, ångestattacker

Beslutsstödet Integreras successivt i Hälso- och Sjukvårdens journal- och intygssystem elektroniskt