ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Relevanta dokument
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Kognitiv ergonomi i arbetet

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Stress och psykisk ohälsa på jobbet

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kommunikation med arbetsgivare/af

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Tillgänglig arbetsmiljö

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

AT-läkare Om socialförsäkringen

Tillgänglig arbetsmiljö

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Åter i arbete efter stress

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Vi är Försäkringskassan

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Företagshälsovården behövs för jobbet

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Systema(skt rehabiliteringsarbete

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

REHABILITERINGSPOLICY

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

METODSTÖD ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; Planering, uppföljning och stöd

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Försäkringskassans vision

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Belasta rätt vid personförfl yttning

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Transkript:

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1

Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång) utvecklades på Arbets och miljömedicin i Lund, för personer sjukskrivna för utmattning (Karlsson B et al. BMC Public Health 2010; Karlsson Bet al. BMC Public Health 2014) www.fhvmetodik.se ADA + är en vidareutveckling av ADA planering, uppföljning och stöd skriftlig information till person och arbetsgivare dialogmodellen frågor vid intervjuerna ex på skriftlig plan för anpassning av arbete guide/checklista vid kognitiv ergonomi www.fhvmetodik.se www.vardhandboken.se Vidareutveckling av ADA+ Syfte Undersöka om en strukturerad metod som främjar dialog mellan arbetsgivare och patient kan; påverka återgång i arbete för patienter med psykisk ohälsa vara ett användbart verktyg för hälso och sjukvård vid rehabilitering för återgång i arbete i samverkan med olika aktörer 2

Metod studiepopulation Personer med UMS rekryterades konsekutivt maj 2015 oktober 2015 från Stressrehabiliteringen, NUS Inklusionskriterier diagnos utmattningssyndrom (F43.8A) ålder 18 60 år sjukskrivning 50 % bedömd som lämplig delta i MMR i grupp ha en anställning Metod utfallsvariabler Självskattningsformulär (Före, vid avslut, 1 års uppföljning) Arbetssituation och arbetsförmåga (WEMS, WAI, Sjukskrivning och arbete) Psykologiska variabler (utmattning, ångest, depression, trötthet, smärta) Hälsorelaterad livskvalitet (SF36) Fysisk aktivitet och stillasittande Sista insamling november 2017 Kvalitativa intervjuer (vid avslut) Personerna Arbetsgivare Handläggare på FK Rehabiliteringskoordinatorer 3

Intervention ADA + Rehabiliteringskoordinator samordnar Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV) Multimodalt rehabiliteringsprogram Stressrehabilitering (24 veckor) (KBT i grupp + FaR) Enskilda intervjuer Samma frågor till person och arbetsgivare Förväntningar/farhågor Syn på orsak till sjukskrivning Genomförda åtgärder/anpassningar Egna förslag vad som kan underlätta återgång i arbete Motivation och tilltro Kontakt med företagshälsa? SAM 4

Dialogsamtalet Hälsofrämjande förhållningssätt Anpassning av arbete utifrån aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kognitivt) Skriftlig plan Delat ansvar Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare Rehabiliteringskoordinator Stödja personen och (arbetsgivaren) i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Arbetsmiljöarbete Diagnosspecifika behov/förutsättningar Förutsättningar på arbetsplatsen Vårdhandboken www.vardhandboken.se Relaterad information koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering 5

Bikupa 2 minuter (två och två) Dela med dig av dina tankar angående metoden ADA+! Paus och variation! Anpassning av arbetet Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi 6

Anpassning av arbete Arbetsgivaren har huvudansvar för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet ska ske systematiskt (SAM). För att förebygga skador och ohälsa hos medarbetare kan arbetsgivaren behöva anpassa arbetet. När skada har uppstått har medarbetaren rätt att få hjälp med anpassningar och rehabilitering med syfte att återfå arbetsförmåga. Medarbetaren bör aktivt medverka i anpassningar och rehabilitering. AFS 1994:1 Belastningsergonomi Belastningsbesvär Smärta/värk från muskler, leder, skelett och nerver som orsakats eller förvärrats av belastningar i arbetet. Hur förebygga och anpassa? Anpassa arbetsstationen (undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd) Begränsa repetitivt arbete (pauser, variation växla mellan uppgifter) Undvik tung manuell hantering (lyfta, bära, skjuta eller dra) Se över organisatoriska förhållanden: Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Undersök regelbundet arbetsförhållandena (SAM) Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! AFS 2012:2 7

Kognitiv ergonomi Det är vanligt med kognitiva nedsättningar (tillfälliga och kroniska). Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Minne, koncentration, uppmärksamhet, exekutiv förmåga. Kartlägg och planera Anpassa arbetsuppgifterna efter energinivå Fördela den mentala energin på ett bra sätt över dagen Planera in tillräckligt med tid för arbetsuppgifter Dela upp i mindre arbetsuppgifter, framförallt uppgifter som kräver uthållighet över tid 8

Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Ta pauser under och mellan arbetsuppgifter, både korta och långa Planera in regelbunden återhämtning i förebyggande syfte Byt emellanåt uppgifter Växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration Växla mellan stillasittande arbete och fysisk rörelse Minimera kraven på delad uppmärksamhet Gör en sak i taget Schemalägg sekundära aktiviteter Utför koncentrationskrävande uppgifter i lugn miljö med få störningar Rensa miljön på intryck som inte behövs 9

Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Förlägg det som hålls i minnet till yttre hjälpmedel Skapa ett schema för arbetsdagen Skapa tydliga rutiner i arbetet Använd checklistor och flödesscheman för viktiga uppgifter Använd knep för att minnas bättre Utgå från intresse Öva uppgifter så att de automatiseras Bearbeta det som ska minnas Vid avbrott, planera för hur uppgiften ska återupptas 10

Skapa en god digital arbetsmiljö Ha regler och rutiner för den digitala arbetsmiljön Begränsa informationsmängden till enbart det viktigaste Ha väl fungerande tekniska system Ta hjälp av omgivningen Berätta för berörda om nedsättningarna Involvera omgivningen vid kognitiva anpassningar 11

Bikupa 2 minuter (två och två) Dela med dig av dina tankar angående kognitiva anpassningar! Paus och variation! Plan för anpassning av arbete, uppföljning och samverkan 12

Innehållet i en skriftlig plan Tidsperiod (för planen) Målsättning (omfattning och upplägg) Arbetsinnehåll Åtgärder medarbetare Åtgärder arbetsgivare Uppföljning Rimliga åtgärder (antal och omfattning) Diskutera hur och vilken information som ska delges till kollegorna KONKRET OCH TYDLIGT! Exempel på plan för anpassning av arbete Dialogsamtal: 2017 12 18 Närvarande: Kim Bergqvist (medarbetare) och Anna Svensson (arbetsgivare), rehabiliteringskoordinator Charlie Karlgren. Arbete och omfattning: Undersköterska 100 %. Idag sjukskriven 75 % och arbete 25 %. Tidsperiod för planen: 2018 01 01 2018 01 31 Målsättning Återgång till arbete 50 % 2018 01 01. Arbete dagligen kl. 8 12. Arbetsinnehåll (50 %) Delta i morgonarbetet på sal 18 20. Provtagning i röda teamet. Beställa förrådsvaror tisdag och torsdag. 13

Exempel på plan för anpassning av arbete Åtgärder medarbetare 1. Använda lyfthjälpmedel och be om hjälp vid tunga förflyttningar. 2. Tänka på att variera arbetsställning under provtagning. 3. Vid beställning av varor: Använd ståbord i avskilt rum, använd checklista (rutin vid beställning), ta paus mellan varje vara. 4. Ta fikapaus 15 min. 5. Ta paus/avbryt i aktivitet kort stund varje timme eller mellan patienterna. Åtgärder arbetsgivare 1. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbete. 2. Beställa ståbord till förrådet. 3. Planera för återkommande utbildning i förflyttningsteknik. 4. Boka ett rum där Kim kan sitta avskilt vid beställning av varor. 5. Ge checklistan (rutin vid beställning) till Kim. 6. Uppföljning av åtgärderna tillsammans med Kim, 1 gång/vecka (torsdagar). 7. Uppföljning/utvärdering av planen 2018 01 24 Exempel på anpassningar: Skola/barnomsorg: Planera undervisning/aktivitet tillsammans med kollega Ej mentorskap eller föräldrakontakt initialt Stödundervisning för enskild elev Vården: Börja arbeta dagtid initialt vid skiftarbete Går utanför schemat initialt Administrativt arbete initialt Andra arbetsuppgifter inom samma klinik 14

Uppföljning och samverkan Återbesök, avstämningsmöte, telefon eller digitalt möte Uppföljning i anslutning till förändring av sjukskrivning Vid svårigheter kort tid mellan uppföljningarna Samverka internt och externt Tips! vid dokumentation använd standardmall arbetsgivare med "dold agenda viktigt att lyfta till diskussion patienten kan ha med facklig representant eller annat stöd vid dialogmöten/avstämningsmöten 15

Rehabiliteringskedjan enl. Socialförsäkringsbalken Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas efter ansökan. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. Bikupa 2 minuter (två och två) Dela med dig av dina tankar angående skriftlig plan, uppföljning och samverkan! Paus och variation! 16

WORKSHOP KL 13 15.30 17