Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Sid 1 (16) Innehåll Unga som inte fullföljer gymnasiet... 2 Unga som varken arbetar eller studerar... 2 Unga som studerar vid Vuxenutbildning Gävle... 3 Unga som idag har sin huvudsakliga sysselsättning via Arbetsmarknadsenheten Gävle Kommun samt beställare... 5 Fördelning av individer på Introduktionsprogram gymnasieskola.6 Övrig statistik... 7 Målgruppens behov... 12 Behovsinventering bland ungdomar... 12 Fortsatt dialog med målgruppen... 12 Jämställdhetsperspektiv... 13 Slutsatser och analys... 13
Sid 2 (16) Unga som inte fullföljer gymnasiet Unga som inte fullföljer gymnasiet Indikator År Antal elever % Flickor Pojkar Statistik avseende grundskolan - betyg åk 9, ej behöriga till gymnasiet 2014/2015 2015/2016 2016/2017 176 161 185 17,2 14,9 16 13,6 13,6 13,5 20,4 16,2 18,3 Statistik avseende gymnasieskolan Genomströmning, gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 863 881 766 875 Källa; Skolverket, Siris Med "år" för statistik avseende gymnasieskolan genomströmning menas läget efter vårterminens slut det valda året. Exempel: om du valt att ta fram statistik för startläsår 2014 visas utfall för elever som började i gymnasieskolan hösten 2014 och som fått slutbetyg senast våren 2017. Finns endast könsuppdelat gällande behörighet till gymnasiet ej för genomströmning fullföljer gymnasieutbildning. 64,4 66,8 61,1 65 Unga som varken arbetar eller studerar Unga som varken arbetar eller studerar i kommunen Antal Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd per 31 december 2017 Antal Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta, - Försörjningshinder på grund av arbetslöshet, - Försörjningshinder pga ohälsa, - Försörjningshinder pga sociala skäl - Ensamkommande ungdom (18-20 gymnasiestud.) - Övriga hinder: gymnasiestuderande eller annat hinder, utan försörjningshinder, även korrigerat mot unika (Källa: Treserva) Antal Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) (Källa; Rapport avseende KAA Kommunens aktivitetsansvar, 2018-02-01 ) Antal Individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA (Källa: Rapport avseende KAA Kommunens aktivitetsansvar, 2018-02-01 ) Antal Unga som är inskriva hos Arbetsförmedlingen i åldersgruppen 16-24. (Källa: Arbetsförmedlingen) Antal Unga i åldersgruppen 16-24 år som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som har insatser inom 90-dagar. (Gruppen inskrivna 1 vecka till och med 3 månader) 90-dagars garantin Insats avser arbete utan stöd, deltid, timanställd, utbildningskontrakt samt i olika program 290 (172 män, 118 kvinnor) 117 (67 män, 50 kvinnor) 26 (14 män, 12 kvinnor) 56 (37 män, 19 kvinnor) 29 (23 män, 6 kvinnor) 62 (31 män, 31 kvinnor) 868 565 i introduktionsprogram 303 utanför gymnasiet (Se tabell 1) 2017 1406 2017 238 2018-02-02 708 män 59 % 497 Kvinnor 41 % 2018-02-02 106 Män 63 % 61 Kvinnor 37 %
Sid 3 (16) Unga som studerar vid Vuxenutbildningen Gävle Statistik från hösten 2017 är framtagen enligt nedan. Statistik gällande tidigare utbildning, fördelning i procent har inte varit möjligt att ta fram till denna revidering. Har kvar statistik från hösten 2016 med mål att under året se över möjlighet att kartlägga tidigare utbildningsbakgrund. Unga som studerar vid Vuxenutbildningen Gävle. Fördelning av elever i åldersgruppen 20-25 år utifrån Vuxenutbildningens skolformer Våren Hösten 2016 Hösten 2017 2015 Antal elever Grundläggande och Gr 90 Gr 93 88 gymnasial Gy 630 Gy 460 461 vuxenutbildning Total 720 Totalt 553 Totalt 549 Elever i annan kommun 20 19 33 Lärvux 13 23 19 SFI 133 224 196 Total 763 819 797 Könsfördelning åldersgrupp 20-25 år Komvux Våren 2015 Hösten 2016 Hösten 2017 Kvinnor 56% 58% 59 % Män 44% 42% 41 % Elever i annan kommun Kvinnor 53% 54,5 % Män 47% 45,5 % Lärvux Kvinnor 43% 37 % Män 57% 63 % SFI Kvinnor 48% 49 % Män 52% 51 %
Sid 4 (16) Antal kurstillfällen, åldersgruppen 20-25 år. Våren 2015 Hösten 2016 Hösten 2017 Grundläggande kurser 156 150 184 Gymnasiala kurser 360 958 1152 Lärvux 36 23 27 SFI 238 228 Totalt 790 1359 Tidigare utbildning, fördelning i procent Utländsk 6% Svenska för invandrare (SFI) Tvåårig gymnasieskola/samlat betygsdokument/ utdrag ur betygskatalog 30% Svenska som andraspråk (SAS) Studiebevis gymnasieskolan 7% Gymnasium längre än 2 år med slutbetyg/gymnasieexamen 45% Grundsärskola Grundskola/enhetsskola/folkskola 8 år eller längre 11%
Sid 5 (16) Unga som idag har sin huvudsakliga sysselsättning via Arbetsmarknadsenheten Gävle Kommun samt beställare 1 Tjänst AME-verksamhet Gävle kommun Af beställare Soc beställare Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Coaching för arbetssökande UC Motivation och vägledning Samlokalisering 6 13 Coaching för utveckling till arbete UC Utbildningskontrakt Samlokalisering 25 30 I Studier Utvecklingscentra 1 Praktik för språkutveckling Praktiksamordning 1 Praktik till arbete Praktiksamordning 1 Lärling pedagog Praktiksamordning 14 3 Praktik för yrkesval Praktiksamordning 1 1 Praktik ackvirering UC 3 Arbetsträning Varva 3 1 Arbetsträning Praktiksamordning 1 Arbetsträning Kungsbäck/Treklövern 2 1 Anpassat arbete Varva 1 Anpassat arbete Kungsbäck 2 Anpassat arbete Praktiksamordning 6 8 Anpassat arbete Trygghetsanställn X Praktiksamordning Anpassat arbete Trygghetsanställn Praktiksamordning Föreberedande arbetsträning Treklövern Totalt AME: 124 15 4 43 60 2 Tabell 1. Åtgärder inom KAA 16-19 år. ARBETSMARKNADSENHETEN, GÄVLE KOMMUN Individer inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 2 Antal 868, varav 224 flickor och 341 pojkar Sysselsättning Kön Antal Totalt KAA ungdomar KAA aktivitet Annan aktivitet Erbjuden aktivitet tackat nej Okänd Studier på introduktionsprogram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 132 171 Summa: 303 47 68 Summa: 115 29 13 Summa: 42 6 13 Summa: 19 50 77 Summa: 127 356 512 Summa: 565 3 1 Arnold, aktiv inom perioden, åldersspann 15-25 år nuläge per 2018-01-31 2 Siffror från Rapport avseende KAA Kommunens aktivitetsansvar, 2018-02-01 3 Diff mot tabellen på nästa sida då i denna beräkning ingår ej elever på privat introduktionsprogram. Även differens mot verklighet då samtliga elever som går på kommunal gymnasieskola är inräknade även de som ej är skriven i Gävle.
Sid 6 (16) Fördelning av individer på Introduktionsprogram gymnasieskola 4 Program Skola Pojkar Sprint Flickor Sprint Totalt Sprint Pojkar Flickor Totalt IM IMYRK Polhem 51 20 71 21 12 104 IMYRK Borgis 7 1 8 6 14 IMSPR Polhem 103 59 162 162 IMSPR Borgis 49 14 63 63 IMSPR Vasa 19 10 29 29 IMPREP Polhem 40 25 65 9 8 82 IMIND Polhem 49 19 68 IMPRO Polhem 7 3 10 14 16 40 IMPRO Borgis 1 1 19 4 24 Plusgymnasiet 9 9 Gävle Praktiska 12 7 19 Realgymnasiet 3 3 Thorens 0 Yrkesgymnasiet 0 Totalt 276 108 409 130 78 617 4 Procapita september 2017 för kommunala skolor samt kompletterat med statistik via studie- och yrkesvägledare på privatskolor
Sid 7 (16) Övrig statistik Inskrivna arbetslösa Arbetsförmedlingen 16-24 år i Gävle kommun per utbildningsnivå och kön. 5 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Saknar grundlägga nde utbildning Förgymnasi al utbildning kortare än 9 år Förgymnasi al utbildning (9-10 år) Gymnasial utbildning Eftergymna sial utbildning (kortare än 2 år) Eftergymna sial utbildning >2 år Summa Antal 56 130 353 606 29 31 1205 Antal män 29 82 229 333 18 17 708 Antal kvinnor 27 48 124 273 11 14 497 Andel män 4% 12% 32% 47% 3% 2% Andel kvinnor 5% 10% 25% 55% 2% 3% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor Skalan till höger i % avser andel, d.v.s. linjerna, skalan till vänster avser antal, dvs. staplarna. Inskrivna arbetslösa Arbetsförmedlingen 16-24 år i Gävle kommun per kön. Alla inskrivna. Funktionsnedsatta & nyanlända 6 300 250 200 150 100 254 62% 158 38% 96 54% 46% 147 80 67 70% 60% 50% 40% 30% 20% 50 10% 0 Funktionsnedsatta Nyanlända 0% Antal Antal män Antal kvinnor Andel män Andel kvinnor 5 Andel i relation till sin egen grupp; d.v.s. ex. 55% av alla kvinnor i gruppen har gymnasial utbildning. Källa: Arbetsförmedlingen Statistik & Analys per 180202 6 Andel i relation till totalen; d.v.s. ex. funktionsnedsatta kvinnor utgör 38% av alla med funktionsnedsättning 16-24 år. Källa: Arbetsförmedlingen Statistik & Analys per 180202
Sid 8 (16) Utveckling antal unga (16-24 år) öppet arbetslösa och i program 1610-1801 i Gävle kommun 7 1200 1000 800 600 400 200 0 1610 1611 1612 1701 1702 1703 1704 1705 1706 1707 1708 1709 1710 1711 1712 1801 Alla 979 982 1005 937 935 882 856 823 865 891 907 914 909 923 913 831 Förgymnasial 382 385 390 351 350 342 342 354 337 340 356 355 344 345 351 304 Gymnasial 550 545 561 537 530 488 465 425 480 501 496 506 511 521 502 478 Eftergymnasial 47 52 54 49 55 52 49 44 48 50 55 53 54 57 60 49 600 500 400 300 200 100 0 Alla Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 7 Källa: Arbetsförmedlingen Statistik & Analys per 180202
Sid 9 (16) De tre följande bilderna med statistik gällande sjukpenningtalet och pågående sjukfall är statistik som togs fram till 2017 års Dua överenskommelsen. Försäkringskassan uppdaterar sitt IT system vilket innebär att för tillfället går ej att få fram aktuell statistik.
Sid 10 (16)
Sid 11 (16) Antal personer med pågående ersättning 8 201612 201712 Förändring 2016 till 2017 % Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla Kvinna Man Alla 2101 Ockelbo 17 13 30 14 14 28-21% 7% -7% 2104 Hofors 24 24 48 24 21 45 0% -14% -7% 2121 Ovanåker 20 16 36 19 14 33-5% -14% -9% 2132 Nordanstig 17 17 34 18 14 32 6% -21% -6% 2161 Ljusdal 29 38 67 24 30 54-21% -27% -24% 2180 Gävle 232 231 463 211 216 427-10% -7% -8% 2181 Sandviken 81 105 186 70 94 164-16% -12% -13% 2182 Söderhamn 46 54 100 45 50 95-2% -8% -5% 2183 Bollnäs 49 62 111 54 61 115 9% -2% 3% 2184 Hudiksvall 74 82 156 65 80 145-14% -3% -8% Totalsumma 589 642 1231 544 594 1138-8% -8% -8% 8 Källa; Försäkringskassan Gävleborg
Sid 12 (16) Målgruppens behov Behovsinventering bland ungdomar Inskrivna på Arbetsförmedlingen; Arbetsförmedlingen Gävle genomförde under början av 2014 en behovsinventering bland arbetslösa ungdomar som deltog i aktivitet jobbcoachning via Arbetsförmedlingen. Metoden som användes var fokusgrupper med systematiserade gruppintervjuer. Syftet var att finna vägar att attrahera ungdomarna och möta deras behov av stöd och service. Rapport från undersökningen är sammanfattad i 2017 års DUA Unga överenskommelse. Ungdomar som varken arbetar eller studerar; I arbetet för Kommunens Aktivitetsansvar, KAA, på Utvecklingscentra har handledarna en löpande dialog med ungdomarna om deras situation och vilka behov som finns. Flera i målgruppen uppger att de inte vill tillbaka till skolan när de kommer till KAA, även om i stort sett alla ungdomar uttrycker en önskan om att utbilda sig. Orsaker som uppges är att de ej mår bra, inte får det stöd som de behöver eller att de varit utsatta för kränkande behandling. Miljöombytet är ofta uppskattat och att metoder och lokalerna inte påminner om skolan. Många har svårt att sitta stilla längre stunder och har svårt med koncentrationen. Orsaken är inte alltid på en funktionsnedsättning utan grundar sig mer ofta i ett dåligt mående, dåligt självförtroende eller en känsla av att vara misslyckad 9. Generellt sett befinner sig målgruppen i tre olika typer av situationer: - De som endast har några få ämnen kvar från grundskolan för att få behörighet till nationellt program, alternativt de som saknar enstaka ämne för att ta sin gymnasieexamen eller de som hoppat av gymnasiet på grund av ett felval och därmed behöver vänta till nästa skolstart. - De som står helt utanför skolan och har en psykisk eller fysisk ohälsa eller annan problematik. Därför är det av yttersta vikt att vi kan arbeta utifrån individuella förutsättningar och behov hos vår målgrupp för att lyckas. - De som valt bort skolan för att arbeta men inte fått något jobb. Upplevelsekartläggning; Inom Sprintgymnasiet har en tjänstedesignutbildning genomförts. I utbildningen görs en upplevelsekartläggning för hur elevernas vardag ser ut såväl på skolan som på fritiden. Utifrån den har flera insikter gjorts som kommer ligga till grund för hur utbildningen formas framåt. En viktig del i arbetet med att få fler ungdomar att ta gymnasieexamen är att motivera dem att vara uthålliga. Utbildning som leder till arbete tar tid speciellt för denna målgrupp som läser svenska som andra språk. Ungdomar önskar även mer tid och varierat innehåll i skolan. De saknar svenska personer i sin omgivning vilket innebär att det ofta endast är i skolan på lektionerna som de pratar svenska. Flera elever upplever oro såväl utifrån sin nuvarande situation som de erfarenheter som de har med sig från tidigare. Även avsaknad av feedback, d.v.s att de inte vet var i sitt lärande de befinner sig, vilket i sin tur innebär att de ofta har svårt att förstå både vilka framsteg som de gör och hur lång väg de har kvar. Fortsatt dialog med målgruppen I chefsgruppen diskuteras målgruppens behov och förutsättningar löpande och inom respektive projekt/aktivitet sker dialoger med ungdomar. Chefsgruppen ansvarar för att signaler fångas upp, kommunikationen fortlöper och åtgärder sätts in vid behov. 9 Rapport avseende KAA Kommunens aktivitetsansvar, 2018-02-01
Sid 13 (16) Jämställdhetsperspektiv Alla beslut, aktiviteter och åtgärder i denna överenskommelse ska utgå ifrån ett jämställdhetsperspektiv. All statistik som tas fram ska vara könsuppdelad och jämställdhetsperspektivet ska finnas med vid all analys och uppföljning. Särskild vikt kommer att läggas vid att öka antalet män och kvinnor som gör otraditionella yrkesval samt att kvinnor och män i samma utsträckning erbjuds arbetsrelaterade aktiviteter. Slutsatser och analys Stort behov finns att säkerställa att relevant statistik kan tas fram såväl via nationella databaser så som via den lokalt förda statistiken. Utveckling och samordning är prioriterad och följs upp via chefsgruppen. Efter läsåret 2016/2017 saknar 16 % av Gävles ungdomar behörighet till nationellt yrkesgymnasium. Snittet i riket ligger på 17,5. Målet är att 100 % av Gävles ungdomar skall bli behöriga. Sprintgymnasiet, Introduktionsprogram samt KAA verksamhet är stödjande aktiviteter för att få fler ungdomar att bli behöriga. Gävles stora utmaning är att få fler att genomföra gymnasiet och ta en examen, här avviker Gävle negativt mot rikets snitt. I överenskommelsen ligger stort fokus på samverkande aktiviteter och verksamheter som syftar till att stärka ungdomarna i sin progression mot utbildning. Inom Utbildning Gävle pågår ett arbete att identifiera elever som saknar enstaka betyg för att sätta in stödåtgärder. Den uppsökande verksamhet som Vuxenutbildningen kommer starta för ungdomar som läser/läst på Vuxenutbildningen och inte slutfört eller tagit ut examen kommer bli ytterligare en viktig aktivitet i arbetet att få fler ungdomar med gymnasieutbildning. Arbetslöshet; Gävleborgs län har under ett flertal år pendlat mellan att ha den högsta och den näst högsta ungdomsarbetslösheten i landet. Per december 2017 har Gävleborgs län i enlighet med detta fortsatt landets näst högsta arbetslöshet. Gävles ungdomsarbetshet ligger på 16,2 procent (riket 10,1 %) nedgången med 1,8 procentenheter jämfört med året innan är en starkare nedgång mot riket som ligger på en minskning av 1,4 procentenheter. När det gäller utrikesfödd har Gävle en ungdomsarbetslöshet på 50,3 % mot rikets 34,4. Även här sker nedgången mot föregående år kraftigare mot riket. Gävles nedgång ligger på 5,4 procentenheter mot rikets 3,9 procentenheter. I landet som helhet har den totala arbetslösheten under det senaste året sjunkit med 0,2 procentenheter och ligger på 7,5 %. I Gävle har den totala arbetslösheten sjunkit med 0,7 procentenheter och ligger nu på 10,1 %. Utbildningstradition; Sammantaget har hela Gävle Kommun ett arv av hög arbetslöshet samt låg utbildningsnivå. För att bryta trenden av nedärvd arbetslöshet kommer det att krävas större insatser av oss i samhället än det gör på andra orter. Våra ungdomar har inte i samma utsträckning förebilder i hemmet som gått till högre studier och arbete som andra ungdomar har. Den höga graden av arbetslösa unga med låg utbildning fordrar insatser för att inspirera till studier, samt göra det lätt att påbörja samt möjligt att slutföra dessa. Ett stöd här kan vara trenden med allt fler bristyrken med utbildningskrav motsvarande gymnasial nivå, vilket kan utgöra en tydlig morot med en tydlig mottagare i andra änden av studierna. På samma sätt är det viktigt att utifrån demografiska strukturer medvetandegöra det både aktuella och kommande behovet av personal i arbetsför ålder inom kritiska näringar.
Sid 14 (16) UVAS; Kommunen har nu arbetat med målgruppen (16-19 år som varken arbetar eller studerar) och byggt upp metoder för verksamheten KAA i befintlig organisation under tre år. Verksamheten har skapat nya arbetsmetoder i både registreringsansvaret och i aktivitetsansvaret. Aktiviteten fördjupad vägledning har varit givande för målgruppen och är något som kan vidareutvecklas. Utgångspunkten är ett långsiktigt och uthålligt för att få ett hållbart slutresultat. Målgruppen är en heterogen grupp där många har komplexa behov vilket ger ett behov av breda och flexibla insatser. Det krävs ett enträget arbete med att få ungdomarna att välja att komma till aktiviteterna som verksamheten KAA inom Arbetsmarknadsenheten eftersom deltagande i aktiviteterna är frivilligt. Det är inte ovanligt med olika funktionsnedsättningar i gruppen där vissa kräver mer specifika insatser och förutsättningar som till exempel individuellt stöd, enskilt arbete eller individuellt anpassat schema. Det betyder att behovet av handledare är mycket större än om det hade varit en något så när homogen grupp. Situationen för individen ställer höga krav på verksamheten när det gäller likabehandling, tillgänglighet, jämställdhet och icke diskriminering. En utmaning som är identifierat är att det finns för få skolstarter under året. När ungdomar åter igen är motiverade att gå tillbaka till skolan är det ofta långt till ordinarie skolstarter. För flera av ungdomarna är inte studier på distans lösningen utan behov av studier på plats med handledning är önskvärt. Behov finns av fler och flexibla skolstarter. Statistik och data; Vad gäller registreringsansvaret behöver rutiner för hur samarbetet med främst gymnasieskolorna ska fungera utvecklas vidare. Metoder för att hålla kvar eleven i skolan, motverka avhopp och göra insatser på plats, alternativt kunna erbjuda elev att till delar komma till KAA:s verksamhet för vissa insatser, behöver utvecklas. Ett arbete kring detta startar under våren 2018. Målsättningen att alla ungdomar skall vara kända är en viktig indikator att ha i fokus. Det ställer krav på att statistik förs och kan inhämtas, sammanställas och analyseras. I dagsläget finns flera registreringssystem som hanterar data. Till SCB skall rapportering ske 2 gånger per år. Data från SCB har ändrats över tid och ytterligare utveckling pågår. Önskemålet är att den utveckling som nu pågår kommer innebära att relevant statistik som är jämförbar över tid kan tas fram. Förutom SCB rapportering inhämtas data såväl automatiskt som manuellt in i ett av Arbetsmarknadsenhetens eget system, KAAD. Systemet fungerar i stort sett väl men förbättringar behöver göras för att kunna följa målgruppen. Exempelvis för att få könsuppdelad statistik och att enklare få fram enbart antalet okända.
Sid 15 (16) Samlokalisering och samverkan; Hösten 2016 samlokaliserades medarbetare från Arbetsmarknadsenheten, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Rutiner och arbetssätt har tillsammans utvecklats med ungdomen i fokus. Vid Mötesforum tillkommer förutom verksamheterna i samlokalisering medarbetare från Vuxenutbildningen, Folkhögskolan och vid vissa forum även medarbetare från Utbildning Gävle. Behov finns att utöka samverkan ytterligare, med målsättning att skapa bästa förutsättningar för ungdomarna att hållas kvar, återgå och slutföra utbildning. En annan viktig fråga att arbeta vidare på är mer flexibel skolstart och eller alternativa möjligheter att utbilda sig. Denna fråga kommer vara prioriterad under 2018. Från Introduktionsprogram till nationellt program; När det gäller Introduktionsprogrammen, d.v.s elever som inte har kommit in på nationella program, finns målet att 40 % skall gå från IM program till nationellt program. Inför HT 2017 kom 11 % in i nationellt program, 2 % IMPRO (saknas ett ämne som läses in parallellt), 5 % Komvux, 2 % IMYRK fordon (leder till arbete). Tillsamman blir dessa goda förflyttningar 20 %. Den utveckling och satsning som görs inom ramen för Sprintgymnasiets är en viktig del i arbetet att få fler in i nationella program och därmed nå upp mot målet 40 %. 66% av dagens elever inom Introduktionsprogram är Sprintelever. Förutom satsningen inom Sprintgymnasiet finns behov av att titta på Introduktionsprogrammens utformning och hur det går att optimera och fylla dagarna med mer innehåll. Yrkespaketen som Skolverket presenterade i december 2017 kan vara vägen fram för vissa elever. Kompetensbehov på arbetsmarknaden; För att klara av att rusta ungdomar att ta de arbeten som finns på arbetsmarknaden samt att arbetsgivarna ska hitta den kompetens de efterfrågar, måste flera instanser fungera bättre i samverkan än idag. Alla de samverkansparter som tillsammans arbetat med denna plan måste sluta upp runt ungdomen för att se till att den enskildes talanger tas tillvara. Samtidigt måste vi tillsammans i samhället se till att de som idag redan är en del av arbetskraften utvecklas och nyttjar hela sin potential, till exempel genom att stödja undersköterskor att studera till att bli sjuksköterska, vårdbiträden att studera för att bli anställningsbara som undersköterskor, m.m. Yrkespaketen som skolverket har tagit fram (se ovan) är riktade mot kompetensbristyrken.