LEKPLATSPLAN FÖR LINKÖPINGS KOMMUN 2002-2010

LEKPLATSPLAN FÖR LINKÖPINGS KOMMUN 2002-2010 Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2003-07-01

1 FÖRORD Denna lekplatsplan för Linköpings kommun 2002-2010 har antagits av Tekniska nämnden 2002-12-11 som policy och riktlinjer för fortsatt utveckling, planering och projektering av lekmiljöer. Från 2003 heter nämnden Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, vilket har ändrats i föreliggande lekplatsplan. Nämnden har utsett en referensgrupp bestående av två nämndledamöter som ska följa genomförandet av lekplatsplanen. En språklig och redaktionell överarbetning har utförts av planen efter beslutet utan att sakinnehållet har ändrats mer än på en punkt som gäller de geografiska utskottens ansvar för faddergrupper. Enligt remissvaren kan utskotten inte bistå med organiserandet av faddergrupper enligt sitt politiska uppdrag samt av resursskäl.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1 INLEDNING 3 Behov av ny lekplatsplan 3 Syfte 3 Uppdrag och organisation 4 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND 7 1996 års lekplatsplan 7 Säkerhetsbesiktning och inventering 1999 7 BARNS BEHOV OCH UTVECKLING 9 Barns utveckling och lek 9 Varför utomhus? 9 DAGENS SITUATION 11 Förvaltningsansvar över kommunens lekplatser 11 Lekplatsernas omfattning, fördelning och kvalité 11 Barnens behov och önskemål 16 MÅL FÖR LEKPLATSPLANEN 19 Allmänna mål 19 Lekplatsplanen 19 Mål för lekplatserna 19 LEKPLATSPLAN 25 Lekplatsplan för Linköpings tätort 27 Lekplatsplan för de mindre tätorterna 35 GENOMFÖRANDE 41 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning 41 Utveckla lokalt medbestämmande över lekplatser 41 Tidplan, prioriteringar och ekonomi 42 KÄLLFÖRTECKNING 45 BILAGA 1A OCH 1B FÖRTECKNING ÖVER KOMMUNALA LEKPLATSER; BEFINTLIGA OCH PLANERADE BILAGA 2 LAGSTIFTNING, REKOMMENDATIONER OCH SVENSK STANDARD

3 INLEDNING Behov av ny lekplatsplan Linköpings kommun behöver en ny lekplatsplan. Bakgrunden är ökade krav på säkerhet samt att många lekplatser är gamla, dåligt underhållna och utan större lekvärde. Krav på ökad säkerhet gäller från 1999 och avser den i svensk standard inarbetade europastandarden. Standarden innehåller normer gällande hur risken för olyckor och allvarliga tillbud kan minimeras. Den är en frivillig överenskommelse och ingen lag och gäller ej retroaktivt. Vid barnolycksfall på lekplatser kommer sannolikt standarden att prövas i domstol. Samtidigt gäller Plan- och bygglagen, som innebär att fastighetsägaren har ansvaret för sina lekplatsers underhåll och säkerhet. Ett annat skäl till översyn av lekmiljöerna är att kunskapen om och intresset för barns lek och behov har ökat under senare år. Folkhälsa för barn, utomhuspedagogik samt vikten av att vara utomhus framhålls ofta idag. Rapporter om barns situation idag, fysiskt och psykiskt, är ytterligare ett skäl till ett vidgat synsätt på barns utemiljöer och möjlighet till lek. En lekplats är inte bara en plats för lekredskap. Den omgivande naturmiljön är minst lika viktig för egna spontana upptäcktsfärder. Lekmiljön är riktigt bra en om det finns möjlighet att spela boll, cykla, åka skridskor och att umgås och leka med andra barn i olika åldrar i naturen eller på en lekplats. Allra bäst är den om den utgör en mötes- eller samlingsplats för alla åldrar! Syfte Lekplatsplanen syftar till att utveckla mer stimulerande och bättre utrustade lekmiljöer som attraherar även de äldre barnen och uppfyller säkerhetskraven i svensk standard. Uppdrag och organisation Stadsbyggnadsgruppen har fått uppdraget att ta fram en lekplatsplan enligt ovan. Beställare och ansvarig på Teknik- och samhällsbyggnadskansliet är Göran Andersson, biträdande stadsträdgårdsmästare. Planen har utarbetats av Göran Andersson, Mårten Bredberg och Gunilla Fjellmar. Samtliga foton är tagna av Gunilla Fjellmar. Kartorna är ritade av Ing-Marie Pettersson. En referensgrupp tillsattes av Tekniska nämnden 2001-05-30. I denna ingick Gun-Brith Eriksson (s), Kim Öhman (s) och Anna Steiner Ekström (m), Tekniska nämnden, Carl Blomqvist och Göran Andersson, Teknik- och samhällsbyggnadskansliet samt Mårten Bredberg och Gunilla Fjellmar, Stadsbyggnadsgruppen. Ett förslag till lekplatsplan för Linköpings kommun 2002-2010 har varit ute på en bred remiss, april-september 2002, till bl.a. politiska partier och organisationer, skolor och förskolor och lekplatsföreningar. Cirka 100 remissvar har inkommit och beaktats. I denna lekplatsplan är remissvaren inarbetade, främst då det gäller protester mot nedläggningar, krav på samråd vid förändringar av lekplatserna samt utveckling av lekplatsföreningar och faddergrupper. Remissinstanserna samtycker i stort med lekplatsplanens övergripande mål. Under utredningsarbetet har samråd skett med Linköpings Kommunala Fastigheter (LKF), Barn och ungdomsnämndens kansli, Kultur och fritidsnämndens kansli samt Stångåstaden AB.

4

5 SAMMANFATTNING Linköpings kommunala lekplatser är i dåligt skick på grund av hårt utnyttjande och bristande underhåll. En inventering av de befintliga förhållandena visar att endast åtta lekplatser är godkända vad gäller både säkerhet och lekvärde. Redskapen på arton lekplatser har tagits bort då de blivit dåliga. Lekplatserna är idag geografiskt ojämnt fördelade beroende på tidigare nedläggningar. Väl använda och väl placerade lekplatser har slitits hårt och lagts ned i brist på ekonomiska resurser. Det innebär att det idag inte finns lekplatser där behoven är störst och barnen är flest. Krav på upprustning och ökad säkerhet samt ny kunskap om och krav på att tillgodose barnens behov föranleder en grundlig översyn. Lekplatsplanen omfattar endast lekplatser på parkmark där Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för. Möjlighet till samordning med kommunala lekplatser på kvartersmark, som förvaltas av Linköpings kommunala fastigheter, LKF, föreslås i planen. Avsikten är att bättre tillvarata de kommunala resurserna avseende barnens lekmöjligheter. Planen föreslås gälla t o m år 2010, då en ny översyn påbörjas. Lekplatsplanen syftar till att Skapa mer stimulerande och bättre utrustade lekmiljöer Skapa mångsidigt användbara lekmiljöer som också attraherar äldre barn och ungdomar Skapa jämnare fördelning av lekplatser för att uppnå likvärdiga lekmiljöer Förbättra leksäkerheten så att den uppfyller säkerhetskraven i svensk standard Utveckla lokalt medinflytande vid lekplatsplanering och förvaltning Lekplatsplanen föreslår ett system av lekplatser med varierat innehåll. Lekplatsen i Trädgårdsföreningen föreslås bli lekpark. De flesta stadsdelarna i Linköping och flera mindre tätorter föreslås få en stadsdelslekplats respektive tätortslekplats. De större lekplatserna kompletteras med lokallekplatser och närlekplatser. Förslag på typ av lekplats grundas på bostads- och boendestruktur samt barnens behov. Avståndet till en lekplats bör helst inte överstiga 400 m och skall inte vara längre än 800 m. Ingen skall behöva passera en järnväg eller hårt trafikerad gata i plan för att nå en lekplats. Av dagens 161 lekplatser föreslår planen att 79 lekplatser rustas upp varav 3 stycken för exploateringsmedel. 64 lekplatser läggs ned och 10 lämnas för fortsatt utredning. För att komplettera de befintliga föreslås samtidigt 24 nya lekplatser, varav 4 för exploateringsmedel. Det nya antalet lekplatser blir 111 stycken fördelade enligt följande; 1 lekpark, 20 stadsdels- / tätortslekplatser, 40 lokallekplatser samt 50 närlekplatser, oräknat de som ska utredas vidare. Nedläggningen av lekplatser sker för att frigöra resurser för upprustning, nyanläggning, skötsel och underhåll samt för att skapa bättre lekplatser där behoven finns. Enligt målsättningen har förslagen till satsningar på lekplatser samordnats med dem som redan finns på skolgårdarna och som förvaltas av LKF. Vid ca 20 skolor är ett samarbete aktuellt, särskilt i de mindre tätorterna. Flera nya lekplatser har lokaliserats på parkmark intill skolor för att kunna användas i skolans verksamhet och på håltimmar. Satsningar på parkmark ska komplettera skolgårdens begränsade ytor med ytor för bollekar och andra utrymmeskrävande aktiviteter. De skolnära lekplatserna ska utformas för utomhuspedagogik och folkhälsobefrämjande aktiviteter. Tillgängligheten för allmänheten och konfliktrisken mellan skolverksamheten och allmänhetens utnyttjande ska beaktas i planeringen.

6 Planen innebär att lekmiljöer på parkmark framför allt skall möta de lite äldre barnens behov. Småbarnslek planeras endast i områden där det saknas på kvartersmark d v s främst i småhusområden. Lekplatserna skall utformas som mötes- och samlingsplatser för att främja integration mellan olika åldrar och kulturer. De skall så långt möjligt förläggas i naturmark med möjlighet till utomhuspedagogik, egna upptäckter i naturen och spontan lek. Folkhälsoaspekter ska vara vägledande och planerade lekmiljöer ska gynna en aktiv lek. Lekplatsplanen prioriterar en satsning på lekplatser där det finns flest barn, de sociala behoven är störst eller där lekmiljön i övrigt är som sämst. Det innebär att upprustning och nya lekplatser utförs först i Skäggetorp, Lambohov, Ryd och Berga. Nya lekplatser kommer att anläggas och befintliga att rustas upp innan de lekplatser som ska läggas ned verkligen blir nedlagda. Lekplatsnedläggningarna kommer att ske successivt beroende på lekbehov, föreningsdrift, säkerhet och tillgängliga driftmedel för rivning och återställning och omläggning till andra ändamål. Kommunen ska utveckla olika former för lokalt medborgarinflytande vid lekplatsplanering, anläggande och skötsel. Samråd ska ske vid både nyanläggning, upprustning och nedläggning av lekplatser. Barn, ungdomar och handikappgrupper ska ges möjligheter till inflytande. Kommunen ser positivt på föreningsdrift och bildande av faddergrupp för varje lekplats. Vid nyanläggning och upprustning ska lekplatserna uppfylla gällande säkerhetsstandard. I avvaktan på åtgärder ska befintliga lekplatser underhållas väl genom god tillsyn och snabba åtgärder. Alla lekplatser ska säkerhetsbesiktigas årligen, och lekplatsföreningarna ska ges möjlighet att närvara och ta del av besiktningsutlåtandet. För att nå de uppsatta målen krävs en total investering av ca 35 milj. kr under 9 år varav merparten bör göras i början av perioden. Kostnaderna fördelar sig enligt följande; nyanläggning av lekplatser 9,4 milj. kr, upprustning av lekplatser 22,6 milj. kr samt nedläggning av lekplatser 2,4 milj. kr. För att klara lekplatsplanens ambitioner krävs i genomsnitt ca 3,8 milj. kr/år under den aktuella perioden.

7 BAKGRUND 1996 års lekplatsplan 1996 tog Tekniska Nämnden beslut om en lekplatsplan. Planen omfattade sammanlagt 185 lekplatser. Av dessa ansågs 58 lekplatser vara prioriterade medan 79 ansågs oprioriterade. Övriga 48 lekplatser föreslogs läggas ned. De 58 prioriterade delades upp i följande fyra nivåer: Stadslekplatser (idag 1 lekplats i Trädgårdsföreningen) Stadsdelslekplatser (idag 2 lekplatser i Skäggetorp och Lambohov) Områdeslekplatser Prioriterade Lokala lekplatser 3 lekplatser 3 lekplatser 19 lekplatser 33 lekplatser Lekplatsplan 96 har ej genomförts enligt intentionerna. Två nya stadslekplatser och en ny stadsdelslekplats har ej byggts och några områdeslekplatser har ej överförts till boende- /föreningsdrift. Samtidigt har vissa prioriterade lekplatser lagts ner eller gjorts om till lokala lekplatser. Av de 48 lekplatser som föreslagits läggas ned har 32 st lagts ned 1996-1998. En konsekvens av beslutet 1996 är att de oprioriterade lekplatserna, som kommunen fört över till föreningsdrift, i praktiken har kommit att bli prioriterade. Det beror på att de avtal, som tecknats mellan lekplatsföreningen och kommunen, krävt en fastställd standard. Av de 79 lokala lekplatserna med intresseanmälan drivs för närvarande 56 av lekplatsföreningar. Avtalet innebär att kommunen är ansvarig för tillsyn, funktionskontroller, underhåll av lekredskapen samt att en protokollförd säkerhetsbesiktning görs minst var tolfte månad. Avtalstiden är tre år och kan när som helst under avtalsperioden sägas upp av endera parten. Säkerhetsbesiktning och inventering 1999 I Linköpings kommun utfördes en säkerhetsbesiktning 1999. I samband med säkerhetsbesiktningen fick samtliga 159 lekplatserna ett nummer och en adress samt infördes på kartor. Enligt besiktningen fanns en säkerhetsgodkänd lekplats. Övriga lekplatser uppfyllde inte nuvarande säkerhetskrav. Det gällde särskilt gungställningar, rutschbanor och fallunderlag, dvs. sanden. Avsikten med säkerhetsbesiktning och säkerhetsgodkända lekplatser är att föräldrar eller andra vårdnadshavare skall kunna känna sig trygga och veta att lekplatsen är säker. STAF, Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund, har 1999 på uppdrag av kommunen gjort en utredning över rivning och ersättning med nya redskap och sand på samtliga befintliga lekplatser. Med antal, storlek och redskap motsvarande dem idag skulle denna ersättning innebära en kostnad på 46 miljoner kronor.

8 En utförlig lista över dagens samtliga 161 lekplatser finns i Bilaga 1A och 1B Förteckning över kommunala lekplatser, befintliga och planerade. I denna finns uppgifter om klassificering, driftsansvar, godkända lekplatser samt den konkreta lekplatsplanen. Med hjälp av listan är det också möjligt att hitta respektive lekplats vid en jämförelse med kartorna i rapporten. För en kortare information angående aktuell lagstiftning och säkerhetsstandard hänvisas till Bilaga 2, Lagstiftning, rekommendationer och svensk standard. För ytterligare information hänvisas till Källförteckning i rapporten.

9 BARNS BEHOV OCH UTVECKLING Barns utveckling och lek Lek är en lustfylld och frivillig aktivitet utan tvång och krav. För barn är leken viktig för utvecklingen av fysik och motorik. Leken utvecklar också barnens psykiska och sociala förmågor. Det finns några grundläggande lekfunktioner som bör tillgodoses i en god lekmiljö. Barn tycker om att gunga och vippa, att snurra runt, att klättra och att hoppa. Att rutscha ger en hisnande känsla i magen. Rollekar som mamma, pappa och barn och att klä ut sig är viktiga delar av leken, särskilt för de mindre barnen. De experimenterar och skapar med sand och vatten och med kottar och stenar. De tycker om att balansera och att utmana sina kroppar även ganska högt upp i åldrarna. Leken övergår senare i träning i form av klättring i naturen eller på klätterväggar, fotboll, basket, skateboard etc. De minsta barnen leker ensamlekar och parallellekar och behöver inte mycket plats. De uppskattar närhet och trygghet och upprepar mycket i leken. De lite större förskolebarnen kommunicerar med varandra, leker rollekar och andra traditionella lekar, gärna i och omkring lekhus och redskap. 6-12-åringarna är fysiskt mycket aktiva. De kräver gott om utrymme och utmaningar. De vill gärna ha miljöer som inte är för barnsliga eftersom de betraktar sig som större barn jämfört med de yngre. Pojkar i denna ålder leker ofta i grupp och mer våldsamt än flickor, som gärna leker två och två och mera stillsamt och avskilt. Barn iakttar varandra, lär av varandra och vill gärna vara tillsammans med andra barn även om de leker var för sig. Därför är det viktigt att skapa lekmiljöer som stimulerar till gemensam lek och integration. Varför utomhus? Lek Nationella folkhälsokommittén pekar i sitt betänkande Hälsa på lika villkor på att den grupp, som mest utnyttjar parker och grönområden, är barn upp till tolv år. Därefter kommer tonåringar. Därför är det särskilt viktigt att aktivt fånga upp dessa grupper i utemiljön. Lekmiljöerna måste vara allsidiga och stimulera till lek, fantasi och lärande. Barns nyfikenhet och upptäckarglädje måste få komma till uttryck. Lärandet kan i detta fall innebära att våga, att träna sin kropp i nya utmaningar, att balansera och koordinera, att samarbeta med andra etc. Utemiljön med hög kvalité innehåller många små rum, miljöer och mellanrum. Både små barn och tonåringar använder mellanrummet för att bearbeta sina tankar, sitta och prata, umgås och vila från andra intryck. Lekplatsen fungerar ofta som samlingsplats. Många mindre barn kommer ut i naturen endast genom förskolans försorg. Förskolan öppnar dörrar! Om det inte finns intresserade föräldrar eller någon annan i barnets närhet med intresse och tid för park och natur kommer barnet helt enkelt inte ut. Det är därför viktigt för förskolans

10 personal att det finns lekmöjligheter, helst i naturmark, i förskolans närhet. Både förskole- och skolgårdar är i många fall små och med stora asfaltytor. Därför är det särskilt viktigt att den intilliggande parkmarken och lekmiljön utgör ett allsidigt komplement. En rik lekmiljö lockar till utevistelse under längre tid och vid varierande väderlek. Lek i naturmark ger starkare upplevelser än inomhus. Man kan använda alla sinnen och använda fantasin. Det finns gott om möjligheter till fysisk aktivitet och man kan utmana sig själv och andra. Konflikterna blir färre utomhus och det finns mer svängrum. Barn föredrar riktiga upplevelser jämfört med att läsa om dem. Hälsa Flera studier visar på ett samband mellan utevistelse och hälsotillstånd hos barn. De hälsotillstånd som oftast omtalas är infektioner, bristande koncentrationsförmåga, försämrad grovmotorik och stress. Stressade barn visar idag t o m tecken på tidig åderförkalkning. Fetma och psykisk ohälsa är andra illavarslande tecken idag. Både läkare och gymnastiklärare har slagit larm under det sista decenniet. Nationella folkhälsokommittén pekar i rapport Hälsa på lika villkor på några olika orsaker till dessa förhållanden. Dessa är t ex barnfamiljernas försämrade ekonomi och ökade påfrestningar i arbetslivet, som i sin tur innebär brist på tid. Man pekar också på att skolan och förskolan har genomgått stora förändringar och neddragningar. Barngrupperna har blivit större och personaltätheten minskat. Både tillgång till och närhet till en god lekmiljö och lekplatsens lekvärde är därför viktigt. Genom att skapa attraktiva mötesplatser nära bostaden kan man medverka till att underlätta för barnen att komma ut. Enbart genom att vara utomhus i dagsljus påverkas möjligheten att bilda immunförsvar positivt. Genom att dessutom vara fysiskt aktivt förbättras ytterligare funktioner i kroppen och risken för ohälsa minskar. Utomhuspedagogik Lärandemiljöer utomhus ger möjligheter att lära med alla sinnen där hela kroppen stimuleras. Natur- och kulturämnen kan med fördel förläggas utomhus liksom även teoretiska ämnen som matematik m fl. Lek och gymnastik bör oftare kunna kombineras. Många barn har lättare att lära utomhus där de känner sig mindre stressade. Genom att växla mellan stillasittande och rörelse stimuleras inlärningen. Vi är skapade för ett liv i rörelse och även hjärnan behöver omväxling för att fungera bra. Utomhuspedagogiken kan även medverka till att grundlägga ett folkhälsoperspektiv på ett naturligt sätt. Lekplatsplanen strävar därför efter att ge möjlighet till samlingsplatser i närheten av lekmiljöerna samt att skapa en varierad park-, natur- och kulturmiljö med en mångfald av biotoper och kulturinslag i landskapet.

11 DAGENS SITUATION Förvaltningsansvar över kommunens lekplatser Med lekplatser avses här anlagda lekplatser på parkmark i Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens regi. Det finns dessutom lekplatser som förvaltas av Kultur- och fritidsnämnden. Dessa är framför allt lekplatser vid badplatser och bollplaner samt lekplatsen i Gamla Linköping. Dessa ingår ej i denna studie. Vidare ingår inte heller de lekplatser på förskole- och skolgårdar, där LKF oftast är huvudman. Likaså är lekplatser på kvartersmark, huvudsakligen bostadsgårdar, ej medtagna i denna sammanställning. Av kommunens totalt 161 lekplatser är 56 föreningsdrivna. Av dessa drivs knappt hälften (40 av 89 lekplatser) i Linköpings tätort i föreningsregi. I de mindre tätorterna är 16 lekplatser av 72, dvs. 22 %, föreningsdrivna. Föreningsdrift avser lekplatser som sköts av boendeföreningar med vilka kommunen har tecknat avtal. Lekplatsernas omfattning, fördelning och kvalité Samtliga lekplatser finns på parkmark utom en. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden förvaltar en lekplats i Maspelösa som ligger på mark som ägs av Tekniska Verken AB. 89 lekplatser finns inom Linköpings tätort och 72 lekplatser i mindre tätorter. Den geografiska fördelningen av lekplatser är ojämn. En orsak till den ojämna placeringen är att lekplatser tagits bort i takt med att de förslitits och ej underhållits på grund av bristande ekonomiska resurser. Vid borttagandet har en bedömning gjorts av den enskilda lekplatsen utan hänsyn till stadsdelen i sin helhet. Uttjänta lekplatser, ofta i välplacerade lägen, har tagits bort. Motsatsen finns också, dvs. stadsdelar med både många och välutrustade lekplatser. Obalansen av tillgång på lekplatser minskar barnfamiljernas valmöjligheter vid val av bostad. En annan orsak är att avståndet från bostaden till lekplatsen varit vägledande i samband med byggnation. Varken nuvarande eller tidigare riktlinjer tar hänsyn till antalet barn eller olikheter i barns övriga villkor eller förutsättningar. Resultatet har blivit många lekplatser i glesa småhusområden och få lekplatser i barntäta flerbostadsområden. Lekplatsernas standard, innehåll och antal har förändrats över tiden. De flesta lekplatserna har tillkommit samtidigt som respektive område byggts och har oftast byggts för de mindre barnen. Åldersgruppen 10+ är eftersatt i planeringen av den yttre miljön. Lekredskapen är desamma på såväl kvartersmark, institutionsmark som på parkmark. Skillnaden består oftast i att de är mer eller mindre rikt utrustade. På sidan 13 finns en sammanställning över de lekplatser som finns i Linköpings tätort och i de mindre tätorterna. En utförlig förteckning över samtliga lekplatser finns i Bilaga 1. Lekplatserna är indelade i fyra klasser A, B, C och D. En grov och subjektiv bedömning har gjorts av lekplatsens värde avseende lekfunktion, lekredskapens säkerhetsstandard, lekredskapens ålder samt lekplatsens skick. Det är stor spännvidd mellan de olika kvalitetsbeteckningarna. A utgör högsta värde, B är ett medelvärde och C innebär lägst värde i denna skala. Beteckningen D avser lekplatser som saknar lekredskap.

12 Underhållet av lekredskap och lekplatser i Linköpings kommun är mycket eftersatt. Det gäller både lekplatser i kommunal drift och föreningsdrivna. Det bristande underhållet och den låga standarden är inte unikt för Linköping, utan snarare typiskt för många kommuner. Av lekplatserna utgör mer än hälften ca 60 % (93 st) C- och D-lekplatser. Lekvärdet på C-lekplatserna (75 st) är oftast mycket lågt med endast någon eller några lekfunktioner som gunga och sandlek. 18 lekplatser är sk D-lekplatser. På dessa finns det inga lekredskap kvar utan bara sand och sarg. Formellt har dessa ej lagts ned ännu. 43 stycken är B-lekplatser och resterande 25 är A-lekplatser. A-lekplatserna är dels lekplatser som renoverats under åren 1996-1998, dels ny- eller ombyggda lekplatser under 2001-2002. 11 lekplatser av dessa är säkerhetsgodkända. Säkerhetsgodkända lekplatser finns endast i Linköpings tätort.

13 Lekplatsernas fördelning, kvalité och driftsansvar i Linköpings tätort och de mindre tätorterna STADSDEL Antal A B C D Föreningsdrift Berga 4 1 1 2 2 Ekholmen 4 1 3 1 Ekkällan 2 2 2 Gottfridsberg 7 2 2 3 2 Hackefors 6 1 4 1 4 Hejdegården 2 1 1 Hjulsbro 11 1 3 5 2 6 Innerstaden 2 2 Johannelund 5 2 2 1 3 Jägarvallen 2 1 1 1 Lambohov 4 1 1 2 1 Ramshäll 2 2 1 Ryd 4 2 1 1 1 Skäggetorp 5 1 2 1 1 Tallboda 4 1 1 2 1 Tannefors 7 3 2 1 1 3 Ullstämma 0 Vasastaden 2 1 1 Vidingsjö 5 2 2 1 4 Vimanshäll 8 1 3 4 7 Östra Valla 3 2 1 1 Totalt i Linköping 89 23 25 32 9 40 TÄTORTER Askeby 3 1 1 1 Bankekind 2 1 1 Berg 2 1 1 1 Bestorp 2 2 Brokind 1 1 Ekängen 0 Gistad 2 2 Linghem 7 1 5 1 Ljungsbro* 16 1 4 10 1 5 Malmslätt 12 4 6 2 6 Nykil 2 2 Rappestad 1 1 Rystad 1 1 Sjögestad 2 1 1 1 Skeda udde 3 3 Slaka 2 2 Sturefors 4 2 1 1 3 Ulrika 1 1 Vikingstad 8 5 3 Västerlösa 1 1 Totalt i tätorterna 72 2 18 43 9 16 Totalt i kommunen 161 25 43 75 18 56 * En C-lekplats finns i Maspelösa

14 Tillgång till lekplats Tabellen på nästa sida visar antal barn/stadsdel eller tätort, antal barn/lekplats samt hur många barn som har tillgång till olika typer av lekplatser. Tillgången till lekplatser är idag ojämn. Minsta respektive största antalet barn per lekplats är 25 st i Skeda Udde och 565 st i Lambohov. Det finns barn som har 1,5 km till närmaste lekplats trots att man bor i tätort. I Ullstämma finns det ingen kommunal lekplats. I de mindre tätorterna varierar antalet barn/lekplats mellan 25 och 180. Idag bor det 225 barn i Ekängen men det finns ingen kommunal lekplats på parkmark. Tillgång till bra lekplats Antal barn, antal barn/lekplats samt lekplatsens kvalité framgår av tabellen på nästa sida. Den ger en bild av dagens situation. Lekplatser av kvalité A och B har slagits samman till en grupp liksom lekplatser av kvalité C och D till en. Genom att se om barnen har tillgång till en A/Blekplats eller enbart en C/D-lekplats får man en bättre bild av lekvärdet för barnen. Finns det många A/B-lekplatser i ett område ökar lekmöjligheterna och även leksäkerheten. Garnisonen, Ullstämma, Bestorp, Brokind, Ekängen, Gistad, Nykil, Rappestad, Rystad, Skeda udde och Vikingstad har ingen A/B-lekplats. I Lambohov delar 1127 barn på en A/B-lekplats. Däremot har Tannefors 5 A/B-lekplatser med 103 barn per A/B-lekplats. Tillgång till bra lekmiljö En bra lekmiljö är en miljö där det finns både naturmiljö och en anlagd lekplats. I de fall där en lekplats lokaliserats intill naturmark kan man se att lekplatsen fungerat som ingång till naturmarken. När man lekt igenom lekredskapen har man sedan gett sig in i skogen. De upptrampade stigarna vittnar om detta. Skogen (oftast en dunge med god överblick) upplevs inte som farlig utan uppmuntrar till egna lekar. I många stadsdelar i Linköping finns skogen som en naturlig del av lekmiljön. Skäggetorp och Jägarvallen saknar naturlig skog liksom delar av Ryd och Östra Valla främst p g a. att bebyggelsen tillkommit på jordbruksmark. Barnen i Östra Valla har dock nära till Vallaskogen, och i Ryd och Skäggetorp bildar naturlika planteringar spännande lekmiljöer.

15 Lekplatsernas fördelning, antal barn/stadsdel eller tätort samt antal barn/lekplats STADSDEL / TÄTORT Antal barn 0-18 år Antal barn/ lekplats Antal A och B- lekplatser Antal C och D- lekplatser Antal barn/ablekplats Antal barn/cdlekplats Berga 1053 263 2 2 527 527 Ekholmen 1419 355 1 3 1419 473 Ekkällan 321 161 2 0 161 0 Garnisonen 0-0 0 0 0 Gottfridsberg 912 130 4 3 228 304 Hackefors 388 65 1 5 388 78 Hejdegården 288 144 2 0 144 0 Hjulsbro 1382 126 4 7 346 197 Innerstaden 712 356 2 0 356 0 Johannelund 650 130 2 3 325 217 Jägarvallen 113 57 1 1 113 113 Lambohov 2258 565 2 2 1127 1127 Ramshäll 235 118 2 0 118 0 Ryd 1182 296 2 2 591 591 Skäggetorp 1849 370 3 2 616 925 Tallboda 746 187 2 2 373 373 Tannefors 515 74 5 2 103 258 Ullstämma 585 0 0 0 0 0 Vasastaden 357 179 1 1 357 357 Vidingsjö 1193 239 4 1 298 1193 Vimanshäll 761 95 4 4 190 190 Östra Valla 950 317 2 1 475 950 Askeby 143 48 1 2 143 72 Bankekind 109 55 1 1 109 109 Berg 324 162 1 1 324 324 Bestorp 116 58 0 2 0 58 Brokind 177 177 0 1 0 177 Ekängen 225 0 0 0 0 0 Gistad 80 40 0 2 0 40 Linghem 771 110 1 6 771 129 Ljungsbro 1897 119 5 11 379 172 Malmslätt 1637 136 4 8 409 205 Nykil 71 36 0 2 0 36 Rappestad 70 70 0 1 0 70 Rystad 35 35 0 1 0 35 Sjögestad 68 34 1 1 68 68 Skeda udde 75 25 0 3 0 25 Slaka 176 88 2 0 88 0 Sturefors 720 180 2 2 360 360 Ulrika 37 37 1 0 37 0 Vikingstad 582 73 0 8 0 73 Västerlösa 60 60 1 0 60 0

16 Barnens behov och önskemål Barnkonventionen i Linköping FN:s konvention Mänskliga rättigheter, Konventionen om barnens rättigheter antogs 1989 och kallas i dagligt tal barnkonventionen. Artiklarna 12, 13 och 31 är särskilt aktuella i detta sammanhang. Delaktighet och yttrandefrihet behandlas i artikel 12 och 13. Artikel 31 avser barns rätt till vila, fritid, lek och rekreation. Kommunstyrelsen har 1999-12-21 för Linköpings del antagit följande skrivning utifrån artikel 12 och 13: Alla barn i Linköping ska ha rätt att säga vad de tycker. Barnens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad och i alla beslut som rör dem hemma, i skolan, i kommunen, hos myndigheter och domstolar. Rätten att uttrycka sina åsikter är en absolut rättighet och får inte handla om ekonomiska resurser såsom att exempelvis inte anlita tolkhjälp vid behov. Då det gäller artikel 31 har Kommunstyrelsen formulerat sig så här: Alla barn har rätt till vila och fritid samt till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Barn har också rätt till kulturella upplevelser i Linköping. Var bor barnen i Linköping? I Linköpings tätort finns det 26 stadsdelar, inkl Garnisonen, som är under utbyggnad. De fyra industristadsdelarna Kallerstad, Mjärdevi, Tornby och Västra Valla har ej ansetts aktuella i lekplatsplanen. Lambohov är den stadsdel i tätorten som har flest barn, ca 2250 barn. Därefter kommer Skäggetorp med ca 1850 barn, Ekholmen och Hjulsbro med ca 1400 barn samt Ryd och Vidingsjö med ca 1200 barn vardera. Stadsdelarna Berga och Östra Valla (som rymmer T1-området) har strax över respektive under 1000 barn. Störst antal barn i de mindre tätorterna finns i Ljungsbro med ca 1900 barn. Därefter kommer Malmslätt med ca 1650 barn. Även i Linghem, Sturefors och Vikingstad finns det många barn och dessa tätorter kan storleksmässigt jämföras med Linköpings stadsdelar. Barnens sociala och ekonomiska förhållanden Barn lever under olika sociala och ekonomiska familjeförhållanden, vilka påverkar deras möjligheter. Många sakkunniga hävdar att barnen fått betala priset för de neddragningar som gjorts i samhällsekonomin under 1990-talet. För barnens del kan det t ex innebära att om familjen inte har tillgång till bil blir barnet mer hänvisat till bostadsområdets egna lekmiljöer. Yngre generationer har inte på samma sätt som tidigare generationer en naturlig relation till jord- och skogsbruk och kan känna sig främmande utanför stadens anlagda miljöer. Den kulturella bakgrunden kan också betyda att man inte vågar sig ut i skog och mark. Med hjälp av LK Statistik har uppgifter tagits fram om barnens sociala förhållanden, som underlag för bedömning av barnens behov i utemiljön. Exempel på dessa faktorer är barntäthet, antal barn/lekplats, barntäthet geografiskt fördelat i området, andel av befolkningen som bor i flerbostadshus samt den sociala och ekonomiska strukturen hos befolkningen i en stadsdel. Av denna information kan man utläsa att behoven är störst i områdena Skäggetorp, Berga, Ekällan, Lambohov och Ryd i nämnd ordning.

17 Barnens egna önskemål En enkät genomförd 1999 för barn i åldrarna 8-12 år redovisar vad de tycker och tänker om olika platser i Linköpings kommun. Ca 3000 barn svarade, dvs knappt hälften av de tillfrågade skolbarnen i årskurs 2-6. Enkäten har gjorts som ett led i kommunens arbete för att uppfylla barnkonventionens intentioner att ge barn ökat inflytande. Enkäten bestod av två avsnitt. Barnen fick dels associera till olika ord som valts ut i förväg, dels fritt skriva vad de ville ha om de fick bestämma. På den senare frågan Om jag fick bestämma representeras svaren nästan uteslutande av utomhusplatser. Allra helst vill man ha ett tivoli i Linköping! Därefter kommer önskemål om: 2) fler planer, ramper, isbanor, stall, klätterväggar etc 3) fler bad, t ex pooler, simhallar, åbad 4) bättre och roligare skola, inkl skolgård 5) fler och roligare lekplatser 6) renare stad - städning, papperskorgar, klotter 7) trafik - säkrare för cyklar, övergångsställen, gatljus 8) mer grönska - parker, fontäner, blommor, parkbänkar. Naturligtvis vill barn ha fler lek- och idrottsanläggningar om de får önska. De vill också ha en säkrare och tryggare miljö samt fler vackra områden. I lekplatsplanens perspektiv är det intressant att notera att barnen tycker att det är viktigt med rena och prydliga miljöer. Många lekplatser med högt ogräs och dåligt underhållna lekredskap ger barnen signaler om att deras miljöer inte är viktiga. Fördjupning av enkäten Huvuddelen av enkäten innebar att barnen skulle skriva ned vilka platser i Linköping de associerade med vissa utvalda ord. Ulrica Kristiansson har utifrån enkätmaterialet undersökt hur barnen upplever utemiljöerna i fem olika stadsdelar. Orden vacker, ful, fridfull, farlig och spännande valdes ut i undersökningen för att ge en bild av utemiljöerna. Begrepp som vacker, fridfull och spännande har en positiv laddning medan ful och farlig upplevs som negativa. Först gjordes en generell sammanställning av alla associationer till de fem begreppen som förekom i enkätmaterialet i de fem stadsdelarna. Frekvensen av respektive begrepp i % av totala antalet associationer redovisas i fig. 1. I en fördjupad analys, fig. 2, har associationerna till utemiljöer i den egna stadsdelen sammanställts. Det är intressant att konstatera att barnens uppfattning stämmer väl med kommunens parkinventering.

18 Fig.1: Andelen associationer till utemiljöer i de fem stadsdelarna i procent av totala antalet associationer. Fig. 2 Andelen associationer till utemiljöer i den egna stadsdelen i procent av totala antalet associationer. Ordet farlig dominerar i enkäten i alla stadsdelar utom i Hjulsbro. Begreppet är troligen kopplat till förmaningar angående trafiken. I Gottfridsberg har man inte associerat till särskilt många fula platser och i Skäggetorp tycker man tvärtom att det inte finns många platser som är vackra. Undersökningen är begränsad men studier visar enligt rapporten att positiva erfarenheter bidrar till identitetsutvecklingen och utvecklandet av en positiv självbild. Utemiljön behöver vara både vacker och spännande (positivt laddade ord) för att stimulera barn till nya utmaningar. Man kan tolka dessa uppgifter så att den som inte upplever sin uppväxtmiljö som vacker inte heller förväntar sig att man skall få tillgång till en vacker miljö. De referenser man får som barn bär man med sig hela livet.

19 MÅL FÖR LEKPLATSPLANEN Allmänna mål Barn leker överallt. Lekplatsen är därför endast ett komplement till uppväxtmiljön i övrigt. Lekplatsen ska inte ses enbart som en plats som innehåller ett koncentrat av lekutrustningar utan som en lekmiljö. Den skall främja barnens fysiska, psykiska och sociala utveckling genom lek, idrott, spel, skapande aktiviteter och samvaro. Lekmiljöerna skall vara platser som kan samla barn, ungdomar, vuxna och äldre. Som samlings- och mötesplats mellan generationer och olika kulturer skall den främja förståelse och respekt mellan människor med olika bakgrund och bidra till minskad vandalisering. Målsättningen är att alla kommunens lekplatser ska rustas upp under en kort tid. Därmed når man samma villkor för alla barn. Det skall inte ha någon betydelse om man väljer att bosätta sig i eller redan bor i en äldre eller ny stadsdel eftersom lekvärdet och standarden planeras bli likvärdig överallt. Lekplatsplanen Linköpings kommun har behov av en lekplatsplan för att ge barn och ungdomar god och likvärdig tillgång till stimulerande lekmiljöer. Om möjligt bör de också attrahera vuxna. Lekplatsplanen syftar till att Skapa mer stimulerande och bättre utrustade lekmiljöer Skapa mångsidigt användbara lekmiljöer som också attraherar äldre barn och ungdomar Skapa jämnare fördelning av lekplatser för att uppnå likvärdiga lekmiljöer Förbättra leksäkerheten så att den uppfyller säkerhetskraven i svensk standard Utveckla lokalt medinflytande vid lekplatsplanering och förvaltning Lekplatsplanen omfattar i huvudsak lekplatser på detaljplanelagd kommunal parkmark. De kommunala lekplatserna på parkmark ska vara ett komplement till småbarns- och kvarterslekplatser på kvartersmark och till lekplatser på skolor, förskolor och institutioner. Därför bör kommunen främst satsa på lek för äldre barn. I bostadsområden, främst småhusområden utan gemensam mark, bör kommunen också satsa på s k närlekplatser för de mindre barnen. Ur ekonomisk synpunkt bör kommunen samordna sina satsningar på lekplatser på såväl kommunal parkmark som kvartersmark, och då framför allt på skolmark. En viss samordning bör också ske med kommunala satsningar på bad och idrottsanläggningar. Mål för lekplatserna Utveckla lekvärdet för alla åldrar med tonvikt på de äldre barnen Kommunen ska i större utsträckning än tidigare utveckla lekmiljöer för de äldre barnen, sk 10+. Det är viktigt att dessa barn blir en tydlig målgrupp. De skall kunna hitta något meningsfullt att göra och någonstans att vara i sin vardagsmiljö utan att störa eller bli störda. Detta skall ske genom att nya typer av lekplatser utvecklas. Lekplatserna kan vara av typ lekpark, stadsdels-/tätortslekplats, lokallekplats och närlekplats. Närlekplatsen är främst avsedd för de minsta barnen, medan övriga lekplatser vänder sig till alla barn och ungdomar med fokus på de äldre barnen.

20 Inom lekplatsplanen kommer, förutom det traditionella sättet att se på lekplatser, även mötesplatser, arenor och ytor med olika funktioner att utvecklas. Äldre barns vistelse på gator, parkeringsplatser m.fl. platser bör mötas genom en offensiv planering i samverkan med dessa åldersgrupper. Lekparker Lekparker ska fungera som utflyktsmål, och om möjligt även som turistmål, för alla åldersgrupper inom hela kommunen. För att kallas lekpark ska lekplatsen t.ex. innehålla ett rikt lekutbud, djur, bygglek, vattenlek, äventyrslek mm. Om möjligt bör den också vara bemannad och innehålla förutsättningar för utomhuspedagogisk verksamhet. I en lekpark skall det finnas regnskydd, grillplatser, toaletter och om möjligt restaurang eller försäljning av utflyktsmat. Här föreslås att Trädgårdsföreningens lekplats betecknas som lekpark på grund av dess centrala läge och stora variation på miljöer och aktiviteter. Stadsdelslekplatser/tätortslekplatser I varje större stadsdel i Linköping, som avgränsas av barriärer såsom större trafikleder, järnväg, industrier, vattendrag mm ska det finnas en stadsdelslekplats. Motsvarande ska finnas i varje större tätort och kallas då tätortslekplats. Lekplatsen ska utformas så att den lockar alla åldrar, främst äldre barn men även vuxna. Den ska vara allsidig och kunna fungera som en naturlig mötesplats för olika generationer och kulturer. Lekplatsen har mer karaktären av utflyktsmål än närlekplatsen. Vid lokalisering av en stadsdelslekplats ska man eftersträva att det finns både naturmark och gräs- och asfaltplaner i dess närhet. Idrottsanläggningar intill lekplatsen ökar de vuxnas delaktighet i lek och spel. En stadsdelslekplats ska ge möjlighet till utomhuspedagogik. Linbanor, slänggungor, gruppgungor, gruppvippgungor, gungkaruseller, surf- och skatelek, klätterväggar, basket-, beachvolley-, landhockey- och streethockeyplaner, styrketräningsredskap, skateboardramper, frisbeebanor, cykelslingor, skeppsbrott och äventyrslek med klätternät, linor, balans, piruettkaruseller och volträcken, dansbanor, lusthus och mysplatser är exempel på attraktioner som kan locka äldre barn. Om möjligt ska stadsdelslekplatsen även tillgodose vuxnas behov av samvaro och spel i enklare former, t ex grillplats, boule och schack. Det ska finnas sittplatser i både sol och skugga. Lokallekplatser I de mindre tätorterna runt Linköping och i större eller barntäta stadsdelar föreslås sk. lokallekplatser. Lekplatsen ska vända sig till alla barn men med tonvikt på 6 år och uppåt. Till innehåll och omfattning är den något mindre än stadsdels-/tätortslekplatsen. Storlek och innehåll anpassas till barnantal och lekvärdet i övrigt i stadsdelen eller tätorten. Lokallekplatsen kompletterar stadsdels-/tätortslekplatsen så att flertalet invånare inte ska ha längre än 400 m till en stadsdels- eller lokallekplats.

21 Närlekplatser Närlekplatsen ska tillgodose de mindre barnens behov av lek i bostadsområden som saknar gemensam kvartersmark. Oftast är det endast i småhusområden som det finns behov av närlekplatser på parkmark. Lekplatsen ska innehålla en sandlåda, ett eller några enkla lekredskap, som t.ex. gungdjur och lekhus, samt en sittgrupp för vuxna. I vissa fall kan det också förekomma gungor eller en rutschkana. I de mindre tätorterna förekommer närlekplatser som ett komplement till lokallekplaterna för att avståndet till en lekplats inte ska överstiga 800 m. Närlekplatser kan även finnas i vissa småhusområden i Linköping. Tillgänglighet Inom Linköping bör strävan vara att en kommunal lekplats kan nås inom 400 m, dvs inom mindre än ca 10 minuters gångavstånd från bostaden. Detta bedöms vara god tillgänglighet. Avståndet mellan bostad och lekplats i Linköpings kommuns tätorter bör endast undantagsvis överstiga 800 m. Lekplatser mellan 400 och 800 m från bostaden bedöms ha mindre god tillgänglighet. Ju större avståndet blir desto större krav ställs på lekplatsens attraktivitet för att motivera till besök och för att överbrygga de avstånds- och trafikhinder som finns. Ett större avstånd innebär också att upptagningsområdet ökar, vilket i sin tur medför större befolkningsunderlag och fler barn per lekplats. Normalt överskrids inte lekplatsens kapacitet på en större lekplats om avståndet är under 800 m. Med kapacitet menas i detta fall att lekplatsen blir så frekventerad att barnen tvingas köa eller bråka om attraktionerna. Lekplatser som upplevs ligga långt borta får mindre spontanbesök under korta ledighetsstunder än närliggande. Besöksfrekvensen blir också mer beroende av klimat och dygnets ljusa del. Ju längre bort lekplatsen ligger desto mindre blir den förväntade möjligheten att träffa någon man känner och vill träffa. Hemkänslan och kanske ett visst mått av ansvarskänsla går förlorad. Risken för konflikter mellan olika barngrupper kan öka på främmande lekplatser. Längre avstånd till lekplatser kan accepteras om det finns lekplatser på kvartersmark eller lekmiljöer i naturmark som gränsar till en kommunal lekplats. Ett annat skäl kan vara att bebyggelsen är så gles att befolkningsunderlaget inte motiverar en egen lekplats. Förutom att begreppet tillgänglighet används som mått på avståndet mellan bostad och lekplats innebär begreppet också att lekplatserna ska ha ett visst mått av handikappanpassning. Alla stadsdelslekplatser ska vara handikappanpassade till någon del. Genom att använda s k fallskyddsplattor, gummiasfalt eller ramper kan lekplatserna bli mer tillgängliga för rörelsehandikappade. Färgkontraster och god belysning tillgodoser bättre kraven på orienterbarhet för synsvaga. Lokalisering Inom ramen för angivna avståndsmått bör stadsdelslekplatsen placeras relativt centralt med hänsyn till tyngdpunkten av befolkningen, centrala gång- och cykelstråk, parker och andra friytor och lekstimulerande miljöer såsom t ex vatten och varierande topografi. Det bör vara en tydlig strävan att naturmark eller skapad lekvänlig vegetation, t.ex. naturlika planteringar och videsnår, tas tillvara eller skapas för att berika leken och minska kostsamma och underhållskrä-

22 vande lekredskap. Lekplatsens lekvärde ökar också om den kan placeras i närheten av gräsmattor och hårdgjorda ytor för idrott och folkfester. Det skall också finnas utrymme för att kunna bygga ut och utveckla lekplatsen. Lekplatsen bör också förläggas på allmän platsmark, oftast parkmark, som är tillgänglig för alla och inte tillhör intilliggande bostadsbebyggelse, skola eller annan institution. Med tydliga gränser kan lekplatsens offentliga status bevaras trots att intilliggande kvarter ligger relativt nära. Här bör en avvägning göras mellan trygghet och social kontroll som uppstår vid en lokalisering nära bostadsbebyggelse och verksamheter, och den störning som kan uppstå i form av olyckor, intrång, buller, nedskräpning och vandalisering. Förskolor och skolor i anslutning till den offentliga lekplatsen ökar dess användbarhet. Den personal som är med barnen kan ge pedagogisk ledning som stimulerar kreativiteten och medverkar till att minska destruktiva lekar. Problemet med lekplatser intill skolor är att andra barn än skolbarnen periodvis inte får tillgång till lekplatsen. Det är önskvärt att de lekplatser som finns på skolgårdar också kan användas av barn på förskolor och hos dagbarnvårdare samt barn som är lediga eller inte finns inom barnomsorgen. Därför bör dessa lekplatser förläggas i anslutning till parkmark och inte vara omgärdade av stängsel. Samlokalisering med skolorna Genom att samarbeta med skolorna blir det möjligt att skräddarsy lösningar och utformningar som också kan användas av skolan. Vissa redskap kan t ex utnyttjas inom gymnastiken och uteklassrum kan användas även för teoretiska ämnen. För att göra skollekplatser mer allmänt tillgängliga kan Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden behöva satsa på åtgärder som främjar leken på kommunal parkmark samt komplettera skolgårdarnas begränsade ytor med bollplaner och mer utrymmeskrävande lekmiljöer på parkmark.

23 Säkerhet och trygghet Lekplatsen bör kunna nås på ett trafiksäkert sätt. Hårt trafikerade vägar med hög tillåten hastighet och komplicerade trafikmiljöer utgör starka barriärer som hindrar eller förbjuder barn från att besöka lekplatsen. Kan inte acceptabel trafiksäkerhet uppnås bör antingen antalet lekplatser öka eller trafiksäkra passager ordnas. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt att lekplatsen ligger på ett betryggande avstånd från gator och vägar för att undvika att leken fortsätter ut på trafikytor. Lekplatsen ska utformas så att vuxenkontakter främjas. Från närliggande gång- och cykelstråk eller bebyggelse ska det finnas visuell kontakt med lekplatsens centrala delar. Dessa delar bör vara belysta. Ur lekpedagogisk synpunkt måste det också finnas spännande vrår och krypin. Alla lekplatser ska säkerhetsbesiktigas varje år av kommunen. Besiktningen bör vara avslutad den 1 maj. Lekplatsföreningarna skall informeras i förväg och ges möjlighet att medverka samt delges besiktningsutlåtandet. Tillsyn av stadsdels-, tätorts- och lokallekplatser ska ske minst 2 gånger per vecka och på närlekplatser minst en gång per vecka, beroende på slitage och redskapens funktion och konstruktion. Fel på lekplatser som kan leda till allvarliga personskador ska åtgärdas omedelbart och övriga fel inom 1-4 veckor efter anmälan beroende på skaderisken. Skötselentreprenörerna ska ha egen kompetens på leksäkerhet och ett utvecklat kvalitetssystem för egenkontroll av lekplatserna. Lekplatsen en del av parken Alla lekplatser ska utformas med hänsyn till stads- och landskapsbild och utifrån platsens identitet och förutsättningar. Lekplatsen ska gestaltas individuellt med fantasi, och om möjligt bidra till stadsdelens/tätortens identitet. Planering av lekplatser bör således samordnas med planeringen av omkringliggande park så att dess topografi, vegetation, naturmark och vatten kan främja leken. En mångfald av svenska träd, buskar och örter skall användas i gestaltningen som ett led i utomhuspedagogiken. Skälig hänsyn ska tas till allergiker och astmatiker vid val av vegetation. Lekplatsen ska stimulera kreativitet och skapande. Lekplatsen kan uppfattas som barnens plats. Den skräpighet som tillfälligtvis uppstår måste kunna tillåtas. Vuxna och barn har ofta olika uppfattningar om vad som är skräp och värdefulla saker. Genom rumsskapande topografi, vegetationsskärmar mm kan skräpigheten visuellt hållas skild från platser för vuxna, gång- och cykelstråk och omgivande park. Temalekplatser, specialutformade lekredskap, färgsättning, konstverk och gestaltningen i sig kan ge lekplatsen särprägel och skönhet. För att skapa fantasifulla lekplatser bör de gestaltas av olika yrkesgrupper med kunskaper om barns lek, t.ex. arkitekter, landskapsarkitekter, landskapsingenjörer och konstnärer. Gestaltningen ska ske i samarbete med arkitekter och andra projektörer som utformar angränsande bebyggelse.

24

25 LEKPLATSPLAN Bedömning Lekplatsplanen grundar sig på en avvägning mellan avstånd, naturgivna förutsättningar, befintliga kvalitéer i form av gjorda investeringar samt barnens behov. En bedömning har gjorts, av såväl själva lekplatsen som omgivande lekmiljö. Faktorer på parkmark som närhet till naturmark, särskilt skog, gräs- och grus/asfaltytor och vatten har studerats. Möjligheten till trafikfri cykling på parkmark har bedömts. Även gjorda investeringar, särskilt värdefulla för lite äldre barn som bollplaner, isbanor och eventuella idrottsanläggningar i omgivningen, har ingått i bedömningen. Möjlighet att nå förskole- och skolgårdar har också bedömts. Barriärer, som t ex trafikerade gator och järnvägar, har tagits med som en viktig del i underlaget till förslag. Boendestrukturen samt boendetätheten har beaktats. Som tidigare nämnts har även socioekonomiska faktorer tagits med. I vissa fall har bedömningen inneburit att lekplatser lagts ned eller flyttats, framför allt beroende på att förutsättningarna att förbättra en lekplats i befintligt läge har bedömts som små. Med en bred bedömning av omgivande miljö och av sociala faktorer har resultatet blivit en del nyanläggningar av lekplatser. Förslag Lekplatsplanens förslag på antalet lekplatser av olika typ samt lokalisering av dessa anger i stora drag hur målsättning och kvalitetskrav har uppfyllts. Alla barn når en lekplats inom 800 m (fågelvägen), dock inte alltid i den egna stadsdelen utan att passera någon trafikerad gata i plan. För flertalet barn är avståndet till närmsta lekplats kortare än ca 400 m (fågelvägen). I samband med projektering av varje enskild lekplats kan såväl lokalisering som innehåll förändras för att bättre kunna ta tillvara de lokala förutsättningarna som t.ex. miljökvalitéer och rörelsemönster, dock utan försämring av kvalitén på den enskilda lekplatsen. I de flesta stadsdelarna har en stadsdelslekplats föreslagits. I stadsdelarna Hackefors, Hejdegården, Ramshäll och Jägarvallen ha endast lokallekplatser föreslagits framför allt p.g.a. det låga barnantalet. I Ramshäll motiveras förslaget även av närheten till en lokallekplats i Berga. Tätortslekplatser (motsvarande stadsdelslekplatser) har föreslagits i de större tätorterna Linghem, Ljungsbro, Malmslätt och Sturefors. I de mindre tätorterna har lokallekplatser föreslagits. Lekplatsplanen föreslår en minskning från 161 lekplatser till 111. 11 lekplatser är idag säkerhetsgodkända och av dessa har 8 tillfredsställande lekvärde. Planen innebär en upprustning av 79 lekplatser. Av dessa föreslås en förändring till 8 stadsdels- /tätortslekplatser, 28 lokallekplatser och 40 närlekplatser. Utöver dessa kan 10 lekplatser tillkomma som ligger under fortsatt utredning. För 3 lekplatser föreslås upprustningen ske med hjälp av exploateringsmedel. För att komplettera de befintliga föreslås samtidigt 24 nya lekplatser. Dessa anläggs för att förbättra tillgängligheten. 4 av dessa anläggs med exploateringsmedel. För kommunala medel föreslås 8 stadsdels-/tätortslekplatser, 8 lokallekplatser samt 4 närlekplatser.