Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Relevanta dokument
Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life - Adolescents' experiences of treatment for eating disorders

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar vid fetma

Välkomna till Anhörigutbildning!

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa


När mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Rekommendationer i sammanfattning

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Det påverkar dig och andra

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

LÄSGUIDE till Boken Liten

It s all about survival

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Frågor och svar. Bomben i mat-lådan

Att välja metod efter sin forskningsfråga - två exempel inom kvalitativ forskning

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Rädda världen och krama mej

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

En broschyr om Tvångssyndrom

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Ätstörningar Ulf Wallin

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Bilaga D: Ledarguiden

Att vara föräldratränare och tränarbarn i svensk barnidrott

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Du är klok som en bok, Lina!

Från andra sidan längtan

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

Du är klok som en bok, Lina!

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Handmatning och beröm!

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

RADIOPROGRAMMET TEXTAT. RADIOPROGRAMMET FINNS PÅ

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

- Hörde du ljudet Vilda? viskade Filippa. - Nej, Filippa? - Tyst, sa en mörk röst helt plötsligt. Vi kollade båda upp och där så stod Fredrik - VÅR

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren TILL DIG SOM HAR ETT SYSKON MED CANCER

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

FÅGEL- FLICKAN. Fågelflickan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

Varför är jag inte normal!?

Transkript:

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Om mig Beteendevetare Doktorand, Örebro universitet Doktorandtjänst på Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro Forskningsassistent för Riksät

Handledare Lars Kjellin - docent, forskningsledare/chef på PFC Sanna Aila Gustafsson - med.dr., socionom, registerhållare för Riksät Kerstin Neander - fil.dr., socionom

Avhandlingsarbete Familjebaserad och individuell behandling för ungdomar med ätstörning - effekt, behandlingstillfredsställelse och uppfattning om viktiga behandlingsprocesser

Varför? En ätstörning är en allvarlig sjukdom som kretsar kring en stark rädsla för viktuppgång, försök att begränsa ätandet och den centrala betydelsen av vikt och kroppsform för självkänslan. Ätstörningar kan ta sig uttryck på många olika sätt, men det finns grundläggande symptom.

Anorexi (Anorexia nervosa) handlar främst om en störd kroppsuppfattning och att man svälter sig av rädsla för att bli tjock. Bulimi (Bulimia nervosa) grundar sig också i en önskan om att vara smal men innebär dessutom att man hetsäter och försöker att kompensera detta med t.ex. självframkallad kräkning och/eller användande av laxermedel. Ätstörning utan närmare specifikation (UNS) innefattar individer som har en ätstörning men inte helt uppfyller diagnoskriterierna för någon av de två huvuddiagnoserna.

Drabbar främst flickor och unga kvinnor. Minst 100 000 tonårsflickor och unga kvinnor (13 30 år) i Sverige. MEN även pojkar och unga män drabbas. Tidiga insatser ger bättre prognos Inga enhetliga rekommendationer gällande behandling.

AN Dock har betydelsen av att låta föräldrarna medverka i behandlingen för bästa effekt betonats.

AN Ätstörningsenhet Familjebaserad behandling mer effektiv än individuell behandling för dem som insjuknat före 19 års ålder.

AN Ätstörningsenhet MEN inte för alla, ens inom denna avgränsade grupp, och man pekar i vissa studier på risker med denna behandlingsform. Dessutom - många ungdomar känner sig mer hjälpta av individuella samtal.

Flera aspekter bör vägas in Ålder Sjukdomsduration Ätstörningsdiagnos Samsjuklighet övriga diagnoser Familjeklimat

Syfte med studien? Att undersöka hur ungdomar som tidigare haft en ätstörningsdiagnos uppfattar den behandling de fått och vilka aspekter av behandlingen de lägger vikt vid i sina berättelser.

Vilken betydelse kan studien få? Det som idag ligger till grund för det mesta vi vet inom området är behandlarrapporterade utfallsmått. Vår förhoppning att resultatet kan skapa en bild av vad man som behandlare i huvudsak bör fokusera på.

Vilka fick vara med? Fyra specialiserade ätstörningsenheter Inklusionskriterier: - 13-19 år när behandlingen pågick - Familjebaserad eller individuell behandling, eller en mix - Behandlingen avslutad sedan minst sex månader och max 2,5 år tillbaka - Samtliga ätstörningsdiagnoser - Ungdomarna diagnosfria vid avslut - Ingen pågående behandling för ätstörning på annan enhet

Totalt antal: 15 Ålder vid behandlingsstart: 13-18 de flesta 15-16 Behandlingstid/antal besök: 1-2 år, 5-50 besök de flesta 11-30 besök Ätstörningsdiagnoser: AN 6 st, UNS 9 st Typ av besök: Enbart familjesamtal 3 st, Mest individuella samtal 10 st, Ungefär lika många: 2 st Slutenvård: 4 st, 1-6 månader

Hur gick studien till? Individuella, öppna djupintervjuer Intervjuerna spelades in Utskrift i berättelseform Hermeneutisk fenomenologisk ansats Teman som är meningsskapande

Vilka resultat fann vi? Subthemes Major themes Overarching theme Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Having to involve family in treatment - in one way or another Being me and being us Being in the focus of attention - at someone else s expense? Letting someone else take over the reins - temporarily Finding someone right for you Holding on or letting go - it s all about timing Making progress in treatment - a matter of trust Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life Putting friendship to the test Managing school during the recovery process Relating to sports as an activity and a social context Reorganizing and reassessing important parts of life

Subthemes Major themes Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Being me and being us

Crossing the border to treatment Starka och ofta ambivalenta känslor Föräldrarnas roll

Jag tyckte att det var väldigt, väldigt jobbigt. Först för att det var två okända personer jag aldrig träffat förut, och sedan att båda mina föräldrar skulle vara med. Jag hade ju även kräkts också och att sitta och prata om det när mamma och pappa sitter och lyssnar och alla tittar på mig [ ]. Man kände sig lite som ett UFO, faktiskt. (Ofelia)

Subthemes Major themes Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Having to involve family in treatment - in one way or another Being me and being us

Having to involve family in treatment Föräldrarnas delaktighet och engagemang Ibland blir det inte bra Individuella samtal viktiga

I vissa stunder skulle jag vilja haft det, när det var de här jobbiga mötena. [ ] Då skulle man helst vilja sitta själv därinne och berätta allting som man tänkte. [ ] När jag åkte dit varje vecka kunde jag varannan vecka tagit med förälder. (Agnes)

Subthemes Major themes Crossing the border to treatment - pushed forward by parents Having to involve family in treatment - in one way or another Being me and being us Being in the focus of attention - at someone else s expense?

Being in the focus of attention Förändrade familjerelationer Syskon

Han höll sig lite i bakgrunden. Han såg liksom eländet, eller vad man ska kalla det, på avstånd. [ ] Han såg ju hur jag mådde och han var ju med när jag fick ångest, så han blev mer tyst och observant kan man säga. Vi hade inte jättebra kontakt då, [ ] vi gled lite isär. Sjukdomen blev som en barriär mellan oss. [ ] Det är ju en otrolig skuld till honom [ ]. Även om jag inte kunde rå för att jag var sjuk så blev det ju att han fick lida av det också. (Helene)

Subthemes Major themes Letting someone else take over the reins - temporarily Making progress in treatment - a matter of trust

Letting someone else take over the reins Behandlaren tar över Återfå kontrollen i takt med tillfrisknandet Delaktighet

Och sen att de sa det finns ingen mall att gå efter, det tyckte jag var också skönt att höra. [ ] Att man hela tiden frågar, så att patienten själv är delaktig. [ ] För mig var det ju väldigt svårt i början, eftersom hjärnan gick på lågvarv, så jag förstod ju inte så mycket. Men jag [ ] gavs alltid en chans till åsikter. (Helene)

Subthemes Major themes Letting someone else take over the reins - temporarily Finding someone right for you Making progress in treatment - a matter of trust

Finding someone right for you Behandlaren viktig, som ett komplement Att möta någon som passade Arbeta mot ett gemensamt mål Förtroende och tillit

Hon verkligen bryr sig, verkligen med hjärtat, och hon brinner för det här. [ ] Det var aldrig så att man kände att man var konstig [ ] utan hon var alltid väldigt öppen. [ ] Man kommer dit och får en kram, hon bjuder in. Hon tar inte avstånd och säger ja, men jag sitter här på andra sidan bordet och är lite viktigare än du. Det känns nästan som att hon är en vän, att hon tar hand om en på något sätt, och hon är väldigt duktig på att fokusera på det bra. Man känner att man kan skratta tillsammans men samtidigt att hon har väldigt mycket erfarenhet, bra tankar [ ] och tog en på allvar. (Nelly)

Subthemes Major themes Letting someone else take over the reins - temporarily Finding someone right for you Making progress in treatment - a matter of trust Coming to an end - it s all about timing

Coming to an end Avslut i rätt läge Mål med behandlingen Uppföljande kontakter

När jag blev normalviktig så träffades vi mer sällan, och sedan trappade vi ut. Men det kändes som ett slag i ansiktet lite, att okej, nu är du normalviktig - då är ju du frisk. [ ] Bara jag hade gått upp i vikt så var det bra och sedan var det ingenting mer med det. Det kändes som att jag är inte beredd att gå ut med den här vikten, om ni lämnar mig så går jag ner i vikt igen. [ ] Man känner fortfarande att man kanske inte är helt frisk, så är det ju. (Linda)

Subthemes Major themes Putting friendship to the test Reorganizing and reassessing important parts of life

Putting friendship to the test Få nära vänner Vänskapen sätts på prov Nya sociala nätverk

Jag fick börja om på nytt, kan man säga. Det var ingen som visste om att jag var sjuk, det var ingen som stämplade mig. [ ] Man kunde välja nya vänner som kanske inte prioriterade utseendet som mest. (Linda)

Subthemes Major themes Putting friendship to the test Managing school during the recovery process Reorganizing and reassessing important parts of life

Managing school during the recovery process Svårt att få ihop allt Sänkta krav Skolpersonalens kunskap och engagemang

Lärarna förstod det på ett väldigt bra sätt. [ ] Om de såg att jag inte mådde bra så frågade de om de kunde hjälpa mig med något, eller såg till att jag åt i skolan. Jag har fått samtal hem om att jag inte ätit. [ ] De visade verkligen att de brydde sig om mig. (Agnes)

Subthemes Major themes Putting friendship to the test Managing school during the recovery process Reorganizing and reassessing important parts of life Relating to sports as an activity and a social context

Relating to sports as an activity and a social context Idrotten mer än en fritidsaktivitet Syfte med träningen

Träningen var ju mitt problem då, att jag tränade som en idiot och var tvungen att röra mig. Åt jag en godisbit var det usch, nu måste jag ut och träna en timme för att bränna det här och det var ju liksom kalabalik. Någon gång sms:ade jag min pappa jag blir kvar i skolan idag för jag måste plugga, så gick jag av bussen och så var jag ute och sprang istället. (Bim)

Vad kan vi lära? Se och ge patienten tid Forma behandlingen efter patientens familjesituation Involvera syskon

Låt patienten vara delaktig, efter förmåga Vad behöver patienten just nu? Jobba mot gemensamma mål och avsluta inte för tidigt

Hur ser patientens sociala liv ut vill patienten ta med vänner? Kan vi få till ett samarbete med skolan en kontaktperson? Vad betyder idrotten för patienten och vad kan vi bidra med?

Tack för er uppmärksamhet.