Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Relevanta dokument
Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hur många är ni som besvarar enkäten?

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Juridiken kring hjälpmedel

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Enkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

Förskrivnings- processen

Aktivitetsnamn. Giltig från

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Instruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

Förskrivning av hjälpmedel Arbetsterapeuters tillämpning av förskrivningsprocessen i hemsjukvården En kvantitativ enkätstudie

Verksamhetsberättelse 2008 Förbättringsteam Osteoporos

AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Innan hjälpmedel. Vad behöver göras? Förskrivning av hjälpmedel. Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Hjälpmedel Dalarna. Ekonomi. Hjälpmedelsnämnden Dalarna. Verksamhet. Personal. Nyckeltal / Kvalitet Utfall Mål

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Hjälpmedel Västerbotten

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Elektriska rullstolar

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Underlag till uppsökande verksamhet med hälsofrämjande samtal (hembesök)

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Förskrivning av Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) för personer med smärta

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Förskrivning av kompressionshandske

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

S E N I O R A L E R T

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

Hjälpmedelsutredningen

Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Samverkansmöte om hjälpmedel

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut

Hemsjukvården i Svedala kommun

Färdtjänst. Behöver du följeslagare på resan? Beställ resan. Hur mycket kostar resan? 1 (2)

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL

Träning vid hjärtsvikt

HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se

Falls and dizziness in frail older people

Kommunstyrelsen. Ärende 14

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämnden

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Förflyttning. Utbildningprogram Etac Education 2019

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar

Transkript:

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson, Region Örebro län Ylva Nilsagård, Region Örebro län Rollator ett gånghjälpmedel som ska kompensera för nedsatt gångförmåga och främja aktivitet och delaktighet i samhället Ca 250 000 personer använder rollator i Sverige De flesta av användarna är över 80 år Olika vägar till hjälpmedel: Förskrivning av hjälpmedel - förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar patienten köper själv sitt hjälpmedel 1

Förskrivningsprocessen Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Uppföljning habiliterings- /rehabiliteringsplan Syfte Syftet med projektet var att undersöka följsamhet till förskrivningsprocessen, vid förskrivning av rollator till äldre personer (>65 år) 2

Metod Webenkät skickades ut till personer som fanns registrerade som förskrivare i Örebro, Dalarna och Sörmland län genom maillistor vid respektive Centrum för hjälpmedel. I Värmland skickades förfrågan till kontaktpersoner i kommunerna som skickade mailadresser till förskrivare. I Västmanland skickades förfrågan med enkät till alla personer som fanns på maillista hos Hjälpmedelscentrum Okänt hur många som nåddes av enkäten och som är förskrivare av hjälpmedel Totalt 658 personer besvarade anonymt enkäten Förskrivare som besvarade enkäten 354 av de som svarade hade förskrivit rollator senaste 6 månaderna 84% kvinnor Medelålder 42 år (spridning 23-67) Fysioterapeuter 77%, arbetsterapeuter 21%, annat 2% Arbetsgivare: landsting 58%, kommun 37%, privat 5% Fördelning av svar Örebro län 31% Dalarna län 31% Sörmlands län 24% Västmanlands län 8% Värmlands län 6% 3

Behovsbedömning Behov av rollator: Kompensation för nedsatt balans- eller gångförmåga, fallrisk, allmän skörhet, sjukdom Avlastning, t.ex. vid smärta Slitage av tidigare rollator Ändrat behov, komplettera med ute/inne, ofta relaterat till omgivningen som trappor, grusgångar, gräsmattor Främja aktivitet som att gå och handla, och delaktighet (få svar) 68% förskrevs under pågående behandlingsperiod Behov uppkom: successivt 61%, akut t.ex. operation, fraktur 37%, byte av rollatorsmodell/trasig 2% Behovsbedömning forts. Tidsåtgång för behovsbedömning median 15 minuter, 1-90 min Bedömningen gjordes av mig dvs förskrivare 88% Bedömningen genomfördes inomhus i patientens hem eller på vårdinrättning Få genomfördes utomhus Rollator förskrevs för att användas inomhus 35%, utomhus 38%, både inne och ute 27% 4

Bedömningsinstrument vid bedömning 83% av förskrivare använde inte något bedömnings-instrument vid behovsbedömningen De test som ändock användes var: Balanstester: Timed Up and Go test, Rombergs test, Bergs balansskala, Trapptest, Stops Walking When Talking, Funktionstest nedre extremitet: Chair Stands test Gångtest: 10 meter, 30 meter, 6-minuts gångtest Aktivitetsbedömning: 1 svar Utprovning av rollator Utprovningen skedde främst inomhus i patientens hem eller på vårdinrättning 72% angav att det fanns olika modeller att välja mellan Utprovningen tog vanligtvis 5-20 minuter Information om Funktion: gångteknik 44%, korgen Säkerhet: bromsar 77%, lås Skötsel: hur den fälls ihop 67%, lån/retur, avgift, stöld, förvaring Information gavs direkt till patient 95%, anhörig 33%, vårdpersonal 7% 79% angav att det fanns skriftlig information. 84% angav att informationen fanns på språk patienten läser 5

Träning med rollator Träningen skedde i samband med utprovning för 86% Annan tid bokades för träning, 14% Träning skedde inomhus i patientens hem eller på vårdinrättning Träningen tog 5-20 minuter Träningen bestod av: - gångteknik, de flesta 311 svar - gå över hinder, 64 svar - öppna dörrar, 60 svar - trottoarkanter, 42 svar - ADL hygien, 23 svar - påklädning, 10 svar - kök, 12 svar Uppföljning Uppföljning har genomförts/planeras 42%, inte genomförts/planeras ej 46%, någon annan gör uppföljning 12% Ansvar lämnas till patient/närstående att höra av sig vid problem Gör uppföljning när man träffar patient av andra orsaker Uppföljning prioriteras inte eller ingår inte i rutinerna Uppföljningen handlar om de verkar veta hur den ska användas och använda den säkert Få följer upp om användning av rollator kompenserar för nedsatt balans, minskar fall, ökar aktivitet/delaktighet 3% använde bedömningsinstrument vid uppföljning Uppföljning tog 5-10 minuter 6

Citat Tror på att vara generös med rollatorförskrivning då det främjar aktivitet och rörelse. Många törs göra längre promenader efter det att de fått rollator, t ex de med hjärtsvikt, KOL etc i och med att du har viloplats med dig. Det är ett fantastiskt hjälpmedel som ger våra äldre (o andra också förstås) möjlighet att vara fysiskt aktiva och jag är så glad att det är kostnadsfritt för patienten. Utprovning av rollator är viktigare än vad många tror, det är inte bara att lämna ut - det finns så många fel, eller mindre bra saker som kan hända om inte rollator används optimal. Min upplevelse är att tydlig info uppskattas av patienten, Sammanfattning Kompensera för nedsatt balans, gång, fallrisk Skörhet, främja aktivitet Bedöma behov av insatser Bedömningsinstrument används sällan Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa Gångteknik, Sällan i aktivitet och utomhus Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Uppföljning habiliterings- /rehabiliteringsplan Säkerhet, enkelt handhavande, avgift, stöld Antar att det kommer att fungera I samband med andra besök Uppföljning vid problem 7

Sammanfattning Förskrivningsprocessen följs sällan i sin helhet Antagande görs att patienten klarar använda rollator både inomhus och utomhus Fantastiskt hjälpmedel som underlättar vardagen Gångteknik utöver att gå inomhus kan behöva tränas mer än det gör 8