Kulturnämnden 2016-05-24 Diarienummer 0009/16 Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden Delegationsbeslut Beslut fattade av förvaltningsdirektör Beslut fattade av avdelningschef för Göteborgs stadsmuseum Förtecknas nedan Förtecknas nedan Anmälningsärenden Protokoll Protokoll kulturnämnden 2016-04-26 Protokoll utskottet kulturstöd 2016-04-11 Protokoll namnberedningen 2016-04-19 Protokoll FSG 2016-03-16 Protokoll FSG 2016-04-04 Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Protokollsutdrag Protokollsutdrag KF 2016-04-21 11 Revisionsberättelser och stadsrevisionens årsredogörelse för Göteborgs Stad 2015 Protokollsutdrag KF 2016-04-21 14 Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 Protokollsutdrag KS 2016-04-06 205 Avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg Protokollsutdrag KS 2016-04-06 213 Yrkande från MP, S och V angående kompletterande budget, vintern 2016 Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Övrigt Revisionsredogörelse för kulturnämnden 2015 Delegationsbeslut från lokalsekretariatet angående lokalanpassningar på Stadsmuseet Stadsrevisionens granskningsplan för kulturnämnden 2016-05-04 Arkivnämndens beslut - Generell klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser inom Göteborgs Stads myndigheter Arkivnämndens beslut - Generellt gallringsbeslut för ekonomi- och räkenskapsinformation inom Göteborgs Stad Förteckning över kulturnämndens uppdrag daterad 2016-05-24 Kulturförvaltningens postlista under perioden 2016-04-12 t.o.m. 2016-05-11 Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas 1(3)
Beslut fattade av förvaltningsdirektör per delegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll 0008/16 3.3.1 Beslut om tilldelning av inköpskort Pontus Forslund och Carina Sjöholm, Göteborgs stadsmuseum, tilldelas inköpskort. Delgivning 2016-03-04 KN 2016-05-24 0008/16 3.3.1 Beslut om tilldelning av inköpskort Martina Eriksdotter, Fri konst och kultur, tilldelas inköpskort. 2016-04-01 KN 2016-05-24 Beslut fattade av avdelningschef för Göteborgs stadsmuseum per delegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll 1596/15 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär Yttrande över Detaljplan för studentbostäder på Olofshöjd inom stadsdelen Krokslätt, en del av Jubileumssatsningen Beslutsdatum Beslutsdatum Delgivning 2016-04-18 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-18 0725/16 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär 1583/13 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär 0480/15 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär 0793/16 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär 0792/16 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär Yttrande över Ändring av del av detaljplan 1480K-II-2161 för möjliggörande av tredimensionell fastighetsbildning, kvarteret Örup, inom stadsdelen Lorensberg Yttrande över Detaljplan för förskola vid Rörmyren inom stadsdelen Kungsladugård Yttrande över Detaljplan för verksamheter vid Traneredsvägen inom stadsdelen Rud Yttrande över Länsstyrelsens remiss Utökning av naturreservatet Änggården Yttrande över Länsstyrelsens remiss Bildande av naturreservat vid Tråkärrsslätt 2016-04-19 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-20 2016-04-18 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-26 2016-04-14 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-26 2016-04-25 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-27 2016-04-27 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-29 2(3)
Beslut fattade av avdelningschef för Göteborgs stadsmuseum per delegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll 1390/15 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Zenitgatan och Kosmosgatan inom stadsdelen Bergsjön, en del av Jubileumssatsningen Beslutsdatum Delgivning 2016-04-26 KN 2016-05-24 SBK 2016-04-29 1594/15 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär 1605/15 3.1.1 Planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär Yttrande över Detaljplan för bostäder i Kaverös inom stadsdelen Järnbrott, en del av Jubileumssatsningen Yttrande över Detaljplan för studentbostäder vid Volrat Thamsgatan inom stadsdelen Johanneberg, en del av Jubileumssatsningen 2016-04-27 KN 2016-05-24 SBK 2016-05-03 2016-04-29 KN 2016-05-24 SBK 2016-05-03 3(3)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-21 11 Dnr 0724/16 Revisionsberättelser avseende Göteborgs Stads verksamhet under 2015 samt stadsrevisionens årsredogörelse för 2015 Information Stadsrevisionens ordförande Lars Bergsten (M) lämnar information om stadsrevisionens årsredogörelse för 2015. Handling 2016 nr 68. Beslut Enligt kommunfullmäktiges presidiums förslag: 1. Kommunfullmäktige riktar anmärkning mot Magnus Nyström för hur han som individutskottets ordförande i stadsdelsnämnden Lundby agerat i ett enskilt ärende i enlighet med revisorernas motivering. 2. Ledamöterna i Göteborgs kommuns styrelse och nämnder beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015, med undantag för individutskottets tidigare ordförande i stadsdelsnämnden Lundby. Protokollsanteckning Det antecknas till protokollet att fullmäktiges ledamöter ej deltagit i beslutet om ansvarsfrihet i respektive nämnd vederbörande är verksam i. Expedieras Kommunstyrelsen Stadens nämnder Vid protokollet Lina Isaksson 2016-05-03 Ordförande Lena Malm Justerare Birgitta Simonsson Justerare Michael Törnqvist 1(1)
Handling 2016 nr 68 Revisionsberättelser avseende Göteborgs Stads verksamheter under 2015 samt stadsrevisionens årsredogörelse för 2015 Till Göteborgs kommunfullmäktige Revisorsgruppen har till Göteborgs kommunfullmäktige överlämnat revisionsberättelse med redogörelse för resultatet av revisorernas granskning av 2015 års verksamhet och stadsrevisionens årsredogörelse för år 2015. Därutöver har överlämnats revisionsberättelser för Göteborgs Stads stadsdelsnämnder och Göteborgs Stads övriga nämnder 2015 samt granskningsrapporter för Göteborgs Stads bolag 2015. Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Vid revisionens granskning har kritik framförts mot vissa nämnder. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt idrotts- och föreningsnämnden får kritik i form av en erinran Mot den före detta ordföranden i stadsdelsnämnden Lundbys individutskott riktas kritik i form av en anmärkning. Stadsrevisionen har på samma grund beslutat avstyrka att kommunfullmäktige beviljar Magnus Nyström ansvarsfrihet. Stadsrevisionen har givit före detta ordföranden i stadsdelsnämnden Lundbys individutskott möjlighet att yttra sig över kritiken. Magnus Nyström har inte inkommit med något yttrande till stadsrevisionen. Revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015, med undantag för individutskottets tidigare ordförande i stadsdelsnämnden Lundby. Revisorerna tillstyrker att Göteborgs Stads årsredovisning för 2015 godkänns. Revisionsberättelserna överlämnas till kommunfullmäktiges sammanträde den 21 april 2016 för beslut om ansvarsfrihet för kommunens styrelse och nämnder. Kommunfullmäktiges presidium har vid beredningen av revisionsberättelserna inte funnit anledning föreslå kommunfullmäktige något ytterligare utöver vad revisionen framfört avseende tidigare ordföranden i stadsdelsnämndens Lundbys individutskott. - - - - Kommunfullmäktiges presidium föreslår att fullmäktige beslutar: 1. Kommunfullmäktige riktar anmärkning mot Magnus Nyström för hur han som individutskottets ordförande i stadsdelsnämnden Lundby agerat i ett enskilt ärende i enlighet med revisorernas motivering. 2. Ledamöterna i Göteborgs kommuns styrelse och nämnder beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015, med undantag för individutskottets tidigare ordförande i stadsdelsnämnden Lundby. Göteborg den 7 april 2016 Lena Malm Åse-Lill Törnqvist Elisabet Rothenberg Piotr Kizskiel Stadsrevisionens samtliga revisionsredogörelser, revisionsberättelser, granskningsredogörelser och granskningsrapporter för 2015 finns tillgängliga på stadsledningskontoret, Gustaf Adolfs Torg 1, samt på www.goteborg.se under rubriken Rapporter och redogörelser 1(1)
Årsredogörelse Stadsrevisionen Stadsrevisionen sammanfattar granskningen av verksamhetsåret 2015 goteborg.se/stadsrevisionen
Innehåll Förord av ordförande 3 2015 i korthet 4 Utgångspunkter för 2015 års granskning 6 Granskning av verksamheterna 8 Kritik riktas mot den tidigare ordföranden i Lundby individutskott 9 Kritik riktas mot idrotts- och föreningsnämnden för bristande intern kontroll avseende bidragsgivning till föreningar 10 Kritik riktas mot nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning för bristande informationssäkerhet i systemet Alvis 12 Det finns fortfarande sena barnavårdsutredningar i stadsdelsnämnderna 13 Insatser till elever som riskerar att gå ut skolan utan fullständiga betyg 14 Den interna kontrollen bör stärkas vid utbetalningar av ekonomiskt bistånd via kontantkort 16 Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn 17 Miljörisker i förskolan 18 Konsultanvändning i Göteborgs Stad 20 Brister i samordningen av stadens internationella samarbete 21 Ekonomiska prognoser i nio bolag 22 Överlag tillfredsställande intern kontroll i stadens system för E-handel 24 I huvudsak hög informationssäkerhet i stadens nya ekonomisystem 25 Upphandling och inköp vid tre bolag 26 Processen för hantering av kommunfullmäktiges prioriterade mål kan förbättras 27 I huvudsak god ordning i hanteringen av allmänna handlingar 28 Bolagsstyrelsernas ansvar och arbetssätt 29 Vräkningsförebyggande arbete inom bostadsbolagen 30 Stadsrevisionen har även granskat 31 Granskning av räkenskaper och bokslut 32 Löpande redovisning 32 Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser 33 God ekonomisk hushållning, balanskrav och resultatutjämningsreserv 34 Göteborgs Stads årsredovisning 36 Stadsrevisionen i Göteborgs Stad 38 Förtroendevalda revisorer 38 Revisorernas granskning 39 Rapportering och kommunikation 39 Språkbruk och revisionstermer 39
Förord av ordförande Stadsrevisionen har ett granskande och stödjande uppdrag. I våra granskningar lämnar vi förslag på förbättringsområden till kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen. Vårt stödjande uppdrag innebär bland annat att vi strävar efter att genomföra granskningarna så att kritik i möjligaste mån förebyggs. Foto: Carina Gran Stadsrevisionens stödjande uppdrag uppnås bland annat genom att vi har en kontinuerlig och ömsesidig dialog med stadens nämnder och styrelser. Vi träffar årligen samtliga nämnder och styrelser för att samtala om den granskning vi gjort under året. En mycket viktig del av vårt sätt att arbeta är den särskilda dialog vi har med nämndernas presidier om granskningen visar att det finns risk för kritik. Nytt för i år är att vi har bjudit in till dialog med hela nämnden. Vi uppfattar att det har varit upp skattat och kommer att fortsätta arbeta på detta sätt. Genom att arbeta med den här formen av dialog vill vi uppfattas som stödjande även när vi har synpunkter på hur verksamheten sköts. Under året har det kommit många flyktingar till Sverige och Göteborgs Stad. Flertalet av stadens verksamheter har fått vidta extra åtgärder för att hantera situationen. I vår granskning av stadens mottagande av ensamkommande barn framkom brister som måste tas omhand i stadens långsiktiga arbete. I den situation staden befunnit sig i måste dock de akuta behoven ges företräde. Verksamhetsåret 2014 granskade vi stadsdelsnämn dernas arbete med barnavårdsutredningar. En granskning som visade på sådana brister att vi riktade kritik till sex av nämnderna. Trots de utmaningar staden stått inför under året visar vår uppföljande granskning av barnavårdsutredningar att det nu finns färre brister. Nämnderna har vidtagit åtgärder under året och bristernas omfattning har minskat. Stadens nya bolagsstruktur, med ett gemensamt koncernbolag, är ett bra initiativ som på sikt kan förbättra möjligheterna för staden att agera som en ansvarsfull och professionell ägare. Jag uppfattar dock att det kvarstår en hel del arbete innan den politiska styrningen på ett tydligt sätt genomsyrar stadens bolag. Den här årsredogörelsen är det dokument som sammanfattar granskningen vi har genomfört under verksamhetsåret. Mer information finns i våra revisionsrapporter som publicerats på vår hemsida. Lars Bergsten ordförande Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 3
2015 i korthet Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja verksamheterna i Göteborgs Stads kommunstyrelse, nämnder och bolag. I granskningen ska revisorerna bedöma om stadens verksamheter sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna lämnar i sina granskningar rekommendationer och/eller kritik. Rekommendationer lämnas när utveckling och förbättring bedöms vara möjliga. Kritik riktas till nämnder och bolag när bristerna bedöms vara mer allvarliga. Revisorernas kritik graderas genom begreppen påpekande, erinran och anmärkning. Anmärkning är allvarligast. 2015 års granskning visar att det på vissa områden finns allvarliga brister. Revisorerna riktar därför kritik till nämnden för arbetsmarknad och vuxen utbildning, samt till idrotts- och föreningsnämnden. Kritik riktas även mot den tidigare ordföranden i Lundbys individutskott. Vi riktar kritik mot nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt idrotts- och föreningsnämnden i form av en erinran. Mot den före detta ordföranden i Lundbys individutskott riktas kritik i form av en anmärkning. Här sammanfattar vi den kritik som revisorerna lämnar år 2015. Granskningarna beskrivs mer utförligt i de texter som vi hänvisar till nedan. Slutligen beskriver vi även om de nämnder och bolag som fick kritik år 2014 har genomfört tillräckliga åtgärder för att undgå kritik år 2015. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Stadsrevisionen har granskat informationssäkerheten i systemet Alvis inom nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Systemet används som ett stöd i vuxenutbildningsverksamheten. Granskningen visade på flera brister. Dessa handlar bland annat om att nämnden brister i sin efterlevnad av personuppgiftslagen och om bristande följsamhet gentemot kommunfullmäktiges riktlinjer. Vidare anser vi att det finns allvarliga säkerhetsbrister i det granskade systemet, och att nämndens uppföljning av säkerheten inte är tillfredsställande. Sammantaget gör vi bedömningen att nämnden brister i sitt ansvar att säkerställa en god informationssäkerhetsnivå i det granskade systemet. Mot bakgrund av detta riktar stadsrevisionen kritik till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i form av en erinran. Idrotts- och föreningsnämnden Årets granskning av idrotts- och föreningsnämnden visade att nämnden brister i sin interna kontroll avseende bidragsgivning till föreningar. År 2013 granskade stadsrevisionen nämndens stöd till föreningar. Rekommendationer lämnades då till nämnden, som vi sedan har följt upp under 2014 och 2015. Det finns fortfarande brister gällande hur hanteringen av flera sorters bidrag dokumenteras, kontrolleras och följs upp. Till exempel visade vår granskning 2015 på att det saknas beslutsunderlag vid utbetalning av bidrag i flera ärenden. Även om nämnden vidtagit vissa åtgärder med anledning av tidigare lämnade rekommendationer bedömer vi att den interna kontrollen inte är tillräcklig inom området. Stadsrevisionen lämnar därför kritik till idrotts- och föreningsnämnden i form av en erinran. Tidigare ordföranden i Lundbys individutskott Stadsrevisionen riktar kritik mot den tidigare ordföranden, Magnus Nyström, i Lundbys individutskott. Vi avstyrker också att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Magnus Nyström. Bakgrunden är att Magnus Nyström under 2015, då han var ordförande för Lundbys individutskott, har skickat ett meddelande från en privat e-postadress till en klient, med skyddade personuppgifter, i ett pågående ärende hos socialtjänsten. Enligt vår bedömning har han visat på dåligt omdöme då han brustit i att hålla isär rollen som befattningshavare vid nämnden och rollen som privatperson. Magnus Nyström är inte längre ledamot och ordförande i individutskottet. 4 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
2015 i korthet Uppföljning av kritik från år 2014 Stadsdelsnämnden Askim- Frölunda-Högsbo År 2014 granskade stadsrevisionen sociala boendelösningar i extern regi, barnavårdsutredningar och ekonomistyrning inom stadsdelsnämnden Askim- Frölunda-Högsbo. Granskningen visade på allvarliga brister i hur nämnden styr och följer upp verksamheten och att nämnden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Vi riktade därför kritik mot nämnden i form av en anmärkning. Årets uppföljning visar att nämndens ekonomi har förstärkts. Vidare har flera av de brister som rör arbetet med sociala boendelösningar åtgärdats. Nämnden har också varit aktiv och vidtagit relevanta åtgärder för att säkra verksamhetens kvalitet avseende barnavårdsutredningar. Stadsrevisionen bedömer därmed att kritiken inte ska kvarstå. Flera brister kvarstår dock. Bland annat lever inte nämnden upp till hur lång tid barnavårdsutredningar får ta enligt socialtjänstlagen. Rekommendationer har därför lämnats till nämnden. Arkivnämnden Stadsrevisionen gjorde år 2014 bedömningen att arkivnämnden inte utförde den tillsyn som nämnden har i uppdrag att göra. Kritik riktades till nämnden i form av en erinran. Stadsrevisionen konstaterar att arkivnämnden under 2015 kommit igång med den lagstadgade tillsyn som ingår i nämndens uppdrag. Kritiken kvarstår därför inte. Stadsdelsnämnderna Angered, Centrum, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda År 2014 riktade stadsrevisionen kritik i form av ett påpekande till stadsdelsnämnderna Angered, Centrum, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra Göteborg och Örgryte- Härlanda. Bakgrunden var att det fanns brister i hur nämnderna styr och följer upp att barnavårdsutredningar bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Uppföljningen under 2015 visar att samtliga nämnder vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. Vi bedömer att samtliga stadsdelsnämnder har varit aktiva och arbetat för att säkra verksamheten kvalitet. Andelen sena barnavårdsutredningar har generellt sett minskat under året, bristerna i nämndernas handläggning och dokumentation är mindre omfattande och nämnderna har en uppföljning av vidtagna åtgärder. Stadsrevisionen bedömer att kritiken inte ska kvarstå för de nämnder som fick kritik år 2014. Kommunstyrelsen 2014 granskade stadsrevisionen kommunstyrelsens uppsiktsplikt över ärenden inom socialtjänsten. Det framkom att brister i socialtjänstens barnavårdsutredningar rapporterats till kommunstyrelsen i flera år. Stadsrevisionen menade att kommunstyrelsens uppsiktsplikt är förenad med ett aktivitetskrav när omfattande brister konstateras. Vi bedömde att kommunstyrelsen inte levde upp till detta aktivitetskrav, och riktade kritik till kommunstyrelsen i form av ett påpekande. I årets uppföljning gör vi bedömningen att de initiativ och de uppföljningar som rapporterats till kommunstyrelsen motsvarar de krav som följer av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Kritiken mot kommunstyrelsen från 2014 kvarstår därför inte. Eftersom det fortfarande finns sena barnavårdsutredningar är det dock viktigt att kommunstyrelsen fortsätter att följa utvecklingen. Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 5
Utgångspunkter för 2015 års granskning Individ- och familjeomsorg Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har i uppgift att stödja, hjälpa och skydda utsatta grupper i samhället. Stadsrevisionen har vid flera tillfällen identifierat risker som lett till olika granskningar inom området. Under 2015 har vi granskat handläggningen av ensamkommande barn och arbetet med barnavårdsutredningar. Utbildning Om en elev befaras att inte nå kunskaps kraven ska eleven skyndsamt ges extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om eleven trots detta inte når kunskapskraven, ska ansvarig rektor se till att utreda elevens behov. Stadsrevisionen har flera gånger granskat skolans insatser för elever som riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. Under året har uppföljande granskning genomförts för att bedöma om stadsdelsnämnderna har säkerställt att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd sker i enlighet med lagstiftning och allmänna råd. IT-system I takt med utbyggnaden av it ökar stadens möjligheter till effektivisering. Samtidigt ökar riskerna. Det är därför väsentligt att den interna kontrollen i stadens olika it-system är tillfredsställande. Under året har vi granskat den interna kontrollen och it-säkerheten inom såväl kommungemensamma som verksamhetsspecifika system. Upphandling och inköp Det samlade värdet av Göteborgs Stads inköp är omfattande. Det är därför viktigt att nämnder och bolag har en tillräcklig intern styrning och kontroll över upphandlings- och inköpsprocessen. Upphandling och inköp är också ett förtroendekänsligt område. Stadsrevisionen har ett särskilt uppdrag av kommunfullmäktige att löpande följa upphandlings- och inköpsverksamheten i staden. Räkenskaper och bokslut En rättvisande och tillförlitlig redovisning är ett nödvändigt beslutsunderlag för kommunstyrelsen och stadens nämnder. Den årliga revisionen av räkenskaperna syftar till att säkerställa en fullständig och riktig redovisning. Utöver detta är det viktigt att identifiera områden som på grund av kommunens roll som offentlig myndighet innehåller förtroenderisker. 6 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Utgångspunkter för 2015 års granskning Rapportering Stadsrevisionen redovisar årligen sina iakttagelser och bedömningar i en revisions redogörelse för kommun styrelsen samt en revisionsberättelse och en revisions redo görelse för respektive nämnd. För varje bolag redovisas iakttagelserna och bedömningarna i en granskningsrapport och en granskningsredogörelse. Foto: Lo Birgersson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 7
Granskning av verksamheterna De kommunala nämnderna och styrelserna i Göteborgs Stad svarar inom sina respektive områden för att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat om samt de nationella regelverk som i stor utsträckning styr verksamheterna. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen av verksamheterna ska ge revisorerna underlag för att bedöma om så varit fallet. Foto: Marit Lissdaniels 8 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Kritik riktas mot den tidigare ordföranden i Lundbys individutskott Verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen ska vara av god kvalitet. Det innebär bland annat att verksamheten och dess befattningshavare ska bemöta dem som söker stöd och hjälp på ett sådant sätt att de känner sig trygga i mötet med socialtjänsten och med det stöd de får. Handläggningen av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska enligt socialtjänstlagen dokumenteras. Allmänna handlingar ska enligt offentlighets- och sekretesslagen registreras eller hållas ordnade på annat sätt så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som omfattas av sekretess ska alltid registreras. Skatteverket kan besluta om att enskilda ska ha skyddade personuppgifter. Det ligger ett betydande ansvar på stadsdelsnämnderna att hantera skyddade personuppgifter på ett säkert och betryggande sätt. Röjande av skyddade personuppgifter Ordföranden i stadsdelsnämnden Lundbys individutskott Magnus Nyström fattade den 8 maj 2015 ett ordförandebeslut om en omplacering av en ungdom enligt lag om vård av unga. Både den unge och den unges mor hade vid det här tillfället skyddade personuppgifter. Det aktuella ordförandebeslutet innehöll adressuppgifter till den unges mor och kommunicerades några dagar senare med den unges far. Det innebar att de skyddade personuppgifterna röjdes för fadern. Den tidigare ordförandens kommunikation Stadsrevisionen har tagit del av ett e-postmeddelande som Magnus Nyström skickade till den unges moder i maj 2015. E-postmeddelandet är skickat från en privat e-postadress tillhörande Magnus Nyström. I meddelandet anger Nyström att så skedde för att meddelandet inte skulle behöva registreras någonstans. Meddelandet skickades inte med vederhäftig kryptering, vilket borde ha skett enligt stadens råd för hantering av skyddade personuppgifter. Magnus Nyström har till stadsrevisionen uppgett att han inte kände till dessa råd. Meddelandet lämnades den 19 maj över till förvaltningen för att diarieföras. Begäran om att bli entledigad Magnus Nyström begärde den 30 augusti att bli entledigad från uppdraget som ledamot och ordförande i individutskottet. Nämnden beslutade enligt denna begäran. Den 31 december begärde Magnus Nyström även att bli entledigad från uppdraget i nämnden. Bedömning Stadsrevisionen ser allvarligt på att Magnus Nyström har skickat ett meddelande från en privat e-postadress till en klient hos socialtjänsten i ett på gående ärende. Särskilt allvarligt är att det gjordes med avsikten att inte behöva registrera meddelandet. Stadsrevisionen bedömer att Magnus Nyström i dessa avseenden har agerat självsvåldigt och i strid med lagstiftningen. Stadsrevisionen konstaterar att det är svårbegripligt hur Magnus Nyström i ett ärende där han var ansvarig som ordförande för individutskottet kan ha sett sig som privatperson i korrespondensen med modern. Genom att ha brustit i att hålla isär rollen som befattningshavare vid nämnden och rollen som privatperson bedömer stadsrevisionen att Magnus Nyström har visat prov på dåligt omdöme. Stadsrevisionen riktar kritik i form av en anmärkning mot Magnus Nyström för hur han som individutskottets ordförande agerade i ett enskilt ärende. Vi avstyrker på samma grund att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Magnus Nyström. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för stadsdelsnämnden Lundby år 2015 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 9
Granskning av verksamheterna Kritik riktas mot idrotts- och föreningsnämnden för bristande intern kontroll avseende bidragsgivning till föreningar Idrotts- och föreningsnämnden stöder föreningslivet genom sitt uppdrag att lämna föreningsbidrag. Stadsrevisionen granskade år 2013 nämndens stöd till föreningar. Granskningen resulterade i att vi riktade rekommendationer till nämnden. Den uppföljande granskningen 2014 visade att nämnden hade påbörjat ett arbete med att hantera de brister granskningen visade på. Stadsrevisionen noterade dock i granskningen att det, för vissa bidrag, fortfarande saknades dokumenterade rutiner för vilka kontroller som skulle utföras vid handläggning, beviljande och uppföljning av utbetalda bidrag samt att det var otydligt vilka rutiner som fanns för att följa upp att kontroller hade utförts. Den interna kontrollen inom området bedömdes därför inte vara tillräcklig och rekommendationerna kvarstod. Årets uppföljande granskning har visat att det fortfarande finns brister när det gäller dokumentation, kontroller och uppföljning för flera typer av bidrag. Vår granskning har exempelvis visat att det helt har saknats underlag för beslut om utbetalning och annan dokumentation i vissa ärenden. Det saknas återredovisning av investeringsbidrag En bidragstyp som vi granskat är investeringsbidrag, som är ett stöd som lämnas till föreningar vid investeringsprojekt. När ett investeringsprojekt är klart ska föreningen intyga att projektet är avslutat genom att skicka in en sammanställning över projektets intäkter och kostnader, samt bifoga fakturor. Föreningen kan i samband med återredovisningen bli helt eller delvis återbetalningsskyldig av bidraget om resultatet skiljer sig från planerat investeringsprojekt. Granskningen har visat att återredovisning av utbetalat investeringsbidrag saknas i flera fall. Vi har även noterat en låg andel återredovisning av ut betalat investeringsbidrag generellt sett under perioden 2013 2015. Brister i dokumentation och beslutsunderlag vid utbetalning av bidrag Granskningen visade vidare att chefsattester genomförs inför beslut om utbetalning av bidrag. Dock har de stickprov vi gjort visat att beslutsunderlag och dokumentation för vissa ärenden saknas, vilket innebär att chefsattesterna inte varit tillräckliga för att säkerställa tillräcklig intern kontroll. Vi har även sett att rutinbeskrivningar och kontrollåtgärder inte uppdaterats med anledning av tidigare identifierade brister. Förvaltningen har under året arbetat för att stärka den interna styrningen och kontrollen inom området. Nämnden har uppgivit att den inte nått så långt i förtydliganden och utveckling av rutiner som den hade ambitionen att göra. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att rekommendationerna från 2013 och 2014 inte är omhändertagna. Vår granskning och uppföljning av hur nämnden tagit hand om tidigare rekommendationer och identifierade brister leder till bedömningen att den interna kontrollen inte är tillräcklig inom området. Mot bakgrund av de brister som framkommit i granskningen riktar stadsrevisionen kritik till nämnden i form av en erinran. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för idrotts- och föreningsnämnden 2015 10 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Språkbruk och revisionstermer Stadsrevisionens granskningar kan leda till rekommendationer och kritik. När revisorerna riktar kritik används en tregradig skala: påpekande, erinran och anmärkning där anmärkning är allvarligast. En anmärkning kan, när det gäller nämnderna, lämnas med eller utan att ansvarsfrihet tillstyrks. Foto: Lo Birgersson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 11
Granskning av verksamheterna Kritik riktas mot nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning för bristande informationssäkerhet i systemet Alvis Stadsrevisionen har genomfört en granskning av informationssäkerheten i systemet Alvis inom nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Granskningen har gjorts genom intervjuer, dokumentstudier och intrångsförsök. Alvis är ett webbaserat system som levereras av en extern leverantör. Systemet används som stöd för vuxenutbildningsverksamhet i ett 50-tal kommuner i landet. I Göteborg finns cirka 74 000 studentkonton och cirka 1 500 konton som tillhör studie- och yrkesvägledare, lärare samt övrig behörig personal. Alvis omfattar känsliga personuppgifter varför särskilt god it-säkerhet krävs I Alvis hanteras dokumentation av studenters antagning, studiegång, betyg/omdömen och studieplaner. Det förekommer vissa känsliga personuppgifter i systemet. Detta då det finns tusentals studerande registrerade för utbildning i svenska för invandrare (SFI). I samband med detta registreras personer med både modersmål och uppgifter så som invandrare eller flykting. Det är enligt personuppgiftslagen förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men lagen innehåller vissa undantag från förbudet. Exempelvis kan det vara nödvändigt att behandla uppgifter om modersmål så att elevens rättsliga anspråk ska kunna fastställas eller göras gällande. När känsliga personuppgifter hanteras krävs det dock enligt Datainspektionen en särskilt god it-säkerhet. Det finns brister i lagefterlevnad och säkerhet I granskningen av Alvis identifierade vi ett antal brister både vad gäller efterlevnaden av personuppgiftslagen och kommunfullmäktiges riktlinjer. Nämnden saknar rutiner för att säkerställa leverantörens följsamhet mot lagstiftning och avtal. Vidare saknar nämnden rutiner för uppföljning av säkerhetsnivån samt för gallring i Alvis. Vi har också sett att det finns flera brister i säkerheten i Alvis. Vid behandling av känsliga personuppgifter råder principen om att användare endast ska ha åtkomst till den information som krävs för att kunna utföra sitt arbete. I granskningen framkom att samtliga utbildningsanordnare (men inte studenter) kan både söka känslig information och skapa en komplett lista med exempelvis invandrare i Alvis. Avslutningsvis noterar vi att nämnden, under januari 2016, har vidtagit flera åtgärder i syfte att förbättra säkerheten i verksamhetssystemet Alvis. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att det finns allvarliga brister vad gäller systemets säkerhetsnivå, särskilt med anledning av att det sker en hantering av känsliga personuppgifter i systemet. Vidare bedömer vi att nämndens uppföljning av systemets säkerhetsnivå och av leverantörens efterlevnad av lagar och avtal inte fungerar tillfredsställande. Vår sammantagna bedömning är därmed att nämnden brister i sitt ansvar att säkerställa god säkerhetsnivå och i att leva upp till de krav som ställs i personuppgiftslagen samt kommunfullmäktiges policydokument och riktlinjer. Stadsrevisionen lämnar kritik till nämnden för arbetsmarknad och vuxen utbildning i form av en erinran. Granskning av informationssäkerheten inom fastighetsnämnden och Försäkrings AB Göta Lejon Under 2015 har stadsrevisionen och lekmannarevisorerna också granskat informationssäkerheten inom fastighetsnämnden och Försäkrings AB Göta Lejon. Granskningarna visade på att det fanns brister även inom dessa enheter. Rekommendationer har lämnats till fastighetsnämnden samt styrelsen för Försäkrings AB Göta Lejon. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, revisionsredogörelse för fastighetsnämnden år 2015 samt granskningsredogörelse för Försäkrings AB Göta Lejon år 2015 12 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Det finns fortfarande sena barnavårds utredningar i stadsdelsnämnderna Stadsrevisionen granskade år 2014 arbetet med barnavårdsutredningar i de tio stadsdelsnämnderna. Sju nämnder fick kritik och alla tio nämnder fick rekommendationer. Under år 2015 har vi följt upp denna granskning. Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten inleda utredning av vad som kommit till socialtjänstens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. I vissa fall ska socialtjänsten först göra en förhandsbedömning för att kunna besluta om en utredning ska inledas. Detta beslut ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas senast fjorton dagar från det att anmälan kommit in. När ett beslut om utredning är fattat ska den inledas utan dröjsmål, bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Syftet med granskningen var att bedöma om nämnderna styr och följer upp att dessa utredningar bedrivs i enlighet med socialtjänstlagen, förvaltningslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Alla stadsdelsnämnder har vidtagit åtgärder Stadsrevisionen konstaterade att samtliga nämnder hade vidtagit åtgärder med anledning av konstaterade brister. Exempel på åtgärder som vidtagits är att tilldela verksamheten mer resurser, rekrytera mer personal, öka det admini strativa stödet, organisationsförändringar och utvecklad introduktion och utbildning av personal. Samtidigt har flykting- och rekryteringssituationen ställt socialtjänsten inför stora utmaningar. Fortsatta problem att leva upp till tidsgränsen Granskningen visade att andelen sena barnavårdsutredningar, sett över hela år 2015, hade minskat. Flertalet nämnder hade dock fortfarande problem att leva upp till lagens skyndsamhetskrav och tidsgräns. Bristernas omfattning varierade mellan nämnderna, men andelen sena barnavårdsutredningar var fortsatt relativt hög i nio av tio nämnder mot slutet av år 2015. Brister i handläggning och dokumentation Granskningen visade på fortsatta brister i handläggning och dokumentation. I flertalet nämnder var antalet brister färre år 2015 än året innan. Flera nämnder hade också förbättrat sina egna kontroller på det här om rådet. Kvarstående brister var bland annat att förhandsbedömning tog för lång tid, bristande dokumentation av kommunicering, att utredningsplaner inte hade upprättats och att utrednings arbetet inte kom igång tillräckligt snabbt. Alla nämnder följer upp åtgärdernas effekter Samtliga stadsdelsnämnder hade sett till att skaffa sig en uppföljning av vidtagna åtgärder, inklusive rapportering till nämnderna. Granskningen visade att denna uppföljning var sådan att den gjorde det möjligt för verksamheterna att värdera om vidtagna åtgärder var effektiva eller inte. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att samtliga stadsdelsnämnder har varit aktiva och arbetat för att säkra verksamheten kvalitet. Andelen sena barnavårdsutredningar har generellt sett minskat under året, bristerna i nämndernas handläggning och dokumentation är mindre omfattande och nämnderna har en uppföljning av vidtagna åtgärder. Stadsrevisionen bedömer att kritiken inte ska kvarstå för de sju nämnder som fick kritik år 2014. Det finns dock fortfarande brister i verksamhetens kvalitet. Flertalet nämnder lever inte upp till kravet om hur lång tid barnavårdsutredningar får ta och det finns fortfarande brister i handläggning och dokumentation. Rekommendationer har därför lämnats till samtliga stadsdelsnämnder. Hänvisning till: Revisionsrapport Utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn och revisionsredogörelse för respektive stadsdelsnämnd Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 13
Granskning av verksamheterna Insatser till elever som riskerar att gå ut skolan utan fullständiga betyg Stadsrevisionen har flera gånger granskat skolans insatser för elever som riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. År 2013 granskades detta område i samtliga stadsdelsnämnder. År 2015 har granskningen följts upp i de nio nämnder som då fick rekommendationer. Syftet med årets granskning har varit att bedöma om stadsdelsnämnderna har säkerställt att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd sker i enlighet med skollagen och Skolverkets allmänna råd. Om en elev befaras att inte nå kunskapskraven, ska eleven skyndsamt ges extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om eleven trots de extra anpassningarna inte når kunskapskraven, ska detta anmälas till rektor. Rektor ska då se till att utreda elevens behov. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska hen ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för elever som ska ges särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska också följas upp och utvärderas. Nämnderna hade ändamålsenliga rutiner Under år 2014 förändrades skollagen och Skolverket publicerade nya allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Stadsrevisionens granskning visar att stadsdelsnämnderna hade sett till att det fanns ändamålsenliga och dokumenterade rutiner som var anpassade till de nya kraven. Flertalet nämnder hade rutiner för att undersöka om arbetet fungerar på skolorna Skolverkets allmänna råd ställer krav på stadsdelsnämnderna att ha rutiner för att undersöka om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar på skolorna. Vår granskning visade att flertalet nämnder hade sådana rutiner. I några fall kunde vi konstatera att det fanns uppföljningsrutiner, men att den genomförda uppföljningen inte dokumenterades fullt ut. Två nämnder saknade rutiner för att undersöka om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerade på skolorna. Det fanns brister i dokumentationen Skollagen och Skolverkets allmänna råd ställer krav på hur det särskilda stödet ska dokumenteras. I granskningen gjorde vi stickprov på enskilda elevärenden för att se om dokumentationen lever upp till kraven. Granskningen visade att det fanns brister i dokumentationen. I några fall saknades det dokumenterade utredningar. I andra fall framgick det inte av utredningarna om elevens skolsituation kartlagts med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå. Enskilda brister konstaterades också i de beslutade åtgärdsprogrammen. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att vissa av stadsdelsnämnderna inte fullt ut har säkerställt att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd sker i enlighet med skollagen och Skolverkets allmänna råd. Granskningen visar på behov av förbättring vad gäller rutiner för uppföljning av skolornas arbete samt dokumentationens kvalitet. Rekommendationer lämnades till sex stadsdelsnämnder. Hänvisning till: Revisionsredogörelser för stadsdelsnämnderna Angered, Askim-Frölunda- Högsbo, Centrum, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra Göteborg, Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg 14 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Revisionsberättelse och årsredogörelse Som underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning av stadens nämnder och bolag lämnar revisorerna årligen en revisionsberättelse och en årsredo görelse. Av revisions berättelsen framgår om stadsrevisionen föreslår att nämnderna beviljas ansvarsfrihet eller inte. I årsredogörelsen sammanfattas årets granskning. Foto: Peter Svenson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 15
Granskning av verksamheterna Den interna kontrollen bör stärkas vid utbetalningar av ekonomiskt bistånd via kontantkort Personer i behov av ekonomiskt bistånd, men som saknar bankkonto eller godkänd id-handling, kan få stödet utbetalt via ett bankkort som är laddat med kontanta medel. Ofta används kontantkorten i brådskande ärenden. Även om omfattningen på den här typen av utbetalningar är relativt begränsad, i jämförelse med den totala omfattningen på utbetalt ekonomiskt bistånd i staden, så finns vissa risker av såväl förtroendekänslig som ekonomisk karaktär. Det är därför viktigt att hanteringen av kontantkorten och rutinerna för utbetalning utmärks av en god intern kontroll så att dessa risker kan minimeras. Stadsrevisionen har under 2015 granskat området i syfte att bedöma om den interna kontrollen vid utbetalningar av ekonomiskt bistånd via kontantkort är tillräcklig. Vi granskade om stadsdelsnämnderna och social resursnämnd har ändamålsenliga rutiner för hanteringen av kontantkort och om nämnderna har sett till att tillfredsställande uppföljning och kontrollaktiviteter av utbetalningsrutinen genomförs. Vi gjorde också stickprovsgranskningar för att se om utbetalningar sker i enlighet med gällande rutiner. Viktig kontroll före utbetalning saknas Granskningen visade att det fanns förbättringsområden inom flertalet nämnder. Flera nämnder behövde till exempel upprätta eller komplettera befintliga rutiner för utbetalning så att de omfattar hela utbetalningsprocessen inkluderat i vilka situationer kontantkort får användas. Några nämnder behövde också utveckla sina rutiner med avseende på hur korten förvarades och vilka som hade tillgång till dem. De flesta nämnderna behövde upprätta eller komplettera befintliga rutiner för hur uppföljning och kontroll ska gå till. Det handlade framförallt om att få en bättre kontroll före det att utbetalning sker. Eftersom det inte finns någon automatisk koppling mellan bankportalen, via vilken pengarna betalas ut, och det it-stöd som används vid handläggningen av besluten, är det möjligt att ladda ett kontantkort med ett annat belopp än vad det finns beslut om. Detta ställer stora krav på manuella kontroller. Vi har också gjort en stickprovsgranskning av genomförda utbetalningar. Denna visade att vissa utbetalningar via kontantkort inte skedde enligt gällande rutiner. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att stadsdelsnämnderna Centrum och Lundby har en tillräcklig intern kontroll vid utbetalning av ekonomiskt bistånd via kontantkort. För övriga nio nämnder bedömer vi att den interna kontrollen kan förbättras. Det handlar framförallt om att se till att införa kontroller före det att utbetalning sker. En till två rekommendationer lämnas till följande nämnder: social resursnämnd samt stadsdelsnämnderna Angered, Askim- Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra Göteborg, Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för respektive stadsdelsnämnd samt social resursnämnd år 2015 16 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Stadsrevisionen har granskat Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn. Bakgrunden till granskningen var en betydande ökning av antalet ensamkommande barn till Göteborgs Stads verksamheter. Syftet med granskningen var att bedöma om de granskade nämnderna tillgodosåg de ensamkommande barnens rättigheter och om det skedde på ett ändamålsenligt sätt. Vi granskade stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen, överförmyndarnämnden, social resursnämnd och kommunstyrelsen. Kvaliteten i socialtjänstens handläggning behöver säkerställas Stadsdelsnämnderna är ansvariga för att se till att socialtjänstens verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lag och föreskrift. Granskningen visade på brister i handläggningen av ensamkommande barn i både Angered och Norra Hisingen. Vi fann bland annat att barnavårdsutredningarna inte blev klara i tid, att barn placerades i ej utredda hem, att vården inte alltid övervägdes var sjätte månad samt att journalföring och dokumentation var bristfällig. Överförmyndarnämndens tillsyn behöver stärkas De gode männen står under överförmyndarnämndens tillsyn. Granskningen visade att nämndens tillsyn huvudsakligen utgick från de gode männens skriftliga redovisningar till nämnden. I övrigt förlitade sig nämnden på att andra aktörer såsom skola och socialtjänst skickade in klagomål. Vi fann dock att andra aktörer inte alltid lämnade in skriftliga klagomål i situationer då de haft synpunkter på hur de gode männen utfört sitt uppdrag. Vi fann också att det saknades kriterier för hur uppgifterna i de skriftliga redovisningarna skulle rimlighetsbedömas av nämnden. Kartläggningen av nyanlända elever i grundskolan kan utvecklas Skolverkets allmänna råd anger att skolorna bör kartlägga de nyanlända elevernas kunskaper och ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras. Granskningen visade att de kartläggningsmaterial som fanns på de granskade skolorna i Angered och Norra Hisingen inte omfattade samtliga ämnen. Det fanns därmed en risk att elevernas kunskaper inte kartlades på ett likvärdigt sätt i alla ämnen. Vi såg även att det i Norra Hisingen inte fanns någon dokumenterad kartläggning för de elever som vi granskade samt att rutiner saknades för hur och av vem kartläggningen skulle genomföras och dokumenteras. Bedömning Stadsrevisionen bedömde att stadsdelsnämnderna behövde säkerställa kvaliteten i socialtjänstens verksamhet. Vi bedömde att det inte fanns en tillfredsställande kvalitet i utredningarna av de ensamkommande barnens behov av stöd eller i planeringen, genomförandet eller uppföljningen av den vård barnen fick. Stadsrevisionen bedömde att det fanns risk att det förekommer gode män som inte sköter sina uppdrag utan att det kommer överförmyndarnämnden till känna. Vi bedömde också att överförmyndarnämnden behöver förtydliga hur rimlighetsbedömningen av de gode männens redovisningar ska göras. Vi bedömde därför att överförmyndarnämnden behöver stärka tillsynen över de gode männen för ensamkommande barn. Stadsrevisionen bedömde att kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper i grundskolan behövde förbättras. Kartläggningen är ett viktigt redskap för att fastställa elevernas behov och för att kunna planera elevernas undervisning. Stadsrevisionen lämnade rekommendationer till stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen samt till överförmyndarnämnden. Hänvisning till: Revisionsrapport Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn, 2015-10-07, och revisionsredogörelse för stadsdelsnämnderna Angered och Norra Hisingen samt överförmyndarnämnden Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 17
Granskning av verksamheterna Miljörisker i förskolan Stadsrevisionen har granskat åtta förskolor i fyra stadsdelsnämnder i syfte att klarlägga om miljögifter förekommer i förskolemiljön. Syftet med granskningen var också att bedöma om risken att barnen exponeras för skadliga ämnen hanteras på ett tillfredsställande sätt. Granskningen omfattade stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna- Linné, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg. Dessutom granskades i de delar det var aktuellt Göteborgs Stads Upphandlings AB, lokalnämnden samt miljö- och klimatnämnden. Det finns miljögifter i förskolorna Vi konstaterade i granskningen att barn exponerades för miljögifter i förskolan. Föremål som innehåller eller med stor sannolikhet innehåller miljö gifter är viss elektronik, äldre pysselmaterial, gamla produkter av mjukgjord PVC, vissa köks- och matlagningsredskap samt gungor av gamla däck. På de granskade förskolorna förekom äldre plastleksaker som med största sannolikhet innehåller numera förbjudna ämnen. På förskolorna användes madrasser för vila, inte sällan med överdrag av PVC. Äldre madrasser innehåller ofta skadliga ämnen både i stoppningen och i överdraget. Elektronik innehåller ofta flamskyddsmedel och tungmetaller. På flera förskolor användes också gammal kasserad elektronik för lek, vilket är olämpligt. Om återanvändning av gammalt material ska ingå som en pedagogisk idé i verksamheten måste rutiner utvecklas och kunskapsnivån höjas vad gäller de risker detta medför. Behov av bättre kunskaper Granskningen visade att det saknas en helhetssyn när det gäller risker rörande miljögifter. Ett exempel var städningen av förskolornas lokaler, där giftiga kemikalier användes och ofta förvarades i lokalerna, men där ansvaret låg utanför förskolan. Flera förskolor saknade också kemikalieförteckning över sina märkningspliktiga städkemikalier. Kemikalieförteckning ska finnas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19), men saknades i nästan samtliga granskade förskolor. Likaså saknades kunskap om att detta krav finns. Det måste säkerställas att märkningspliktiga kemikalier inte förekommer i verksamheten, vilket det gjorde på flera förskolor. Endast i en förskola var detta uppfört på en kemikalieförteckning. Granskningen visade också att förskolepersonalen i allt väsentligt saknade kompetens avseende miljögifter och dess risker. Detta utgör också en konstaterad risk, eftersom åtgärder eller rutiner som ska genomföras och upprätthållas måste vara kända hos den personal som ska genomföra dessa. Bedömning En helt giftfri förskolemiljö är i praktiken nästintill omöjlig att åstadkomma. Stadsrevisionen gjorde dock bedömningen att vissa produkter och föremål måste avlägsnas från förskolemiljön. Vi bedömde också att rutiner, arbetssätt och kunskaper måste förbättras samt att helhetssynen vad gäller miljöriskerna i förskolan måste bli bättre. Vi bedömde också att Göteborgs Stads Upphandlings AB borde ställa mer strikta krav vid upphandling samt att uppföljningen måste bli bättre i syfte att säkerställa att leverantörerna verkligen följer de uppställda kraven. En rekommendation att beakta granskningens iakttagelser och förslag till åtgärder lämnades till samtliga nämnder och bolaget som omfattades av granskningen. Hänvisning till: Revisionsrapport, 2015-04-02, Miljörisker i förskolan samt revisionsrespektive granskningsredogörelse för de granskade nämnderna och bolaget 18 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Foto: Lo Birgersson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 19
Granskning av verksamheterna Konsultanvändning i Göteborgs Stad Göteborgs Stad använder konsulter i stor omfattning. Konsultanvändning är förenat med olika sorters risker, vilka utgår från det faktum att konsulter är externa utförare. Detta medför höga krav på styrning och kontroll, tydliga uppdrag samt uppföljning av genomförda insatser. Stadsrevisionen har granskat konsult användningen inom sex av stadens verksamheter: Business Region Göteborg AB, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Hamn AB, kommunstyrelsen, nämnden för Intra service och trafiknämnden. Syftet med granskningen var att bedöma om nämnderna och bolagen styr, kontrollerar och följer upp konsultinsatser så att effektiv och ändamålsenlig resursanvändning säkerställs. I huvudsak goda rutiner och arbetssätt för konsultanvändning Granskningen visade att flertalet av de granskade verksamheterna hade någon form av anvisning eller rutin för inköp som var tillämpliga vid konsultanvändning, med undantag för Förvaltnings AB Framtiden. Majoriteten av verksamheterna arbetade med konsulter i enlighet med sina rutiner. Vår granskning visade dock på flera brister i sättet att arbeta med konsulter inom stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret dokumenterade inte alltid sina behovsanalyser. Vidare saknades dokumenterade beskrivningar av de uppdrag som den aktuella konsulten hade genomfört. Slutligen reglerade de avtal som slutits med konsulten i otillräcklig utsträckning de olika uppdrag som konsulten de facto hade genomfört. Detta omöjliggjorde i sin tur en ordentlig uppföljning av om ingångna avtal hade följts. Delvis bristfälliga rutiner och arbetssätt för informationssäkerhet Vår granskning visade att Göteborgs Hamn AB och Förvaltnings AB Framtiden saknade dokumenterade rutiner för informationssäkerhet. Sådana ska enligt kommunfullmäktiges säkerhetspolicy och riktlinje för informationssäkerhet finnas i stadens verksamheter. Trafiknämnden hade inte någon rutin som beskrev hur registrering och avregistrering av behörigheter och åtkomst samt tilldelning av lösenord för it-baserade informationssystem skulle ske. I en av de konsultinsatser vi granskade inom trafikkontoret hade en konsult också haft en behörighet som inte avslutats vid den tidpunkt då den borde ha varit avslutad. Bedömning Stadsrevisionen bedömde att kommunstyrelsen kunde utveckla sitt sätt att arbeta med konsulter i syfte att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande vid konsultanvändning. Vi gjorde vidare bedömningen att Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Hamn AB och trafiknämnden inte fullt ut följde kommunfullmäktiges säkerhetspolicy och riktlinje för informationssäkerhet. Stadsrevisionen lämnade rekommendationer till Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Hamn AB, kommunstyrelsen och trafiknämnden. Hänvisning till: Revisionsrapport Konsultanvändning i Göteborgs Stad granskning av effektiv och ändamålsenlig konsultanvändning, 2015-09-09, och granskningsrespektive revisionsredogörelse för Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Hamn AB, kommunstyrelsen och trafiknämnden 20 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Brister i samordningen av stadens internationella samarbete I juni år 2014 beslutade kommunfullmäktige om Göteborgs Stads policy och riktlinjer för internationellt samarbete. Enligt riktlinjerna ska de internationella samarbeten som är av stadsgemensamt intresse samordnas av kommunstyrelsen. Samordning ska ske inom följande fem samordningsområden: städer internationella organisationer och nätverk omvärlds- och intressebevakning internationella projekt besök. Stadsrevisionen har granskat stadens internationella samarbete i syfte att bedöma om det samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen omfattade i första hand kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden, Business Region Göteborg AB, AB Gothenburg European Office och Göteborg Energi AB ingick också i granskningen, men dessa valdes ut för att de deltar i omfattande internationella samarbeten som samordnas av kommunstyrelsen. Otillräcklig beredning av samordningsområden Enligt stadens riktlinjer ska så kallade positionspapper och handlingsplaner tas fram för tre av de fem samordningsområdena. Denna dokumentation ska bland annat beskriva vad de olika samarbetena syftar till, vilka nämnder och bolag som ska delta samt hur ansvar ska fördelas. Stadsrevisionen konstaterade att positionspapper och handlingsplaner saknades för flera samarbeten och att utvärderingar inte hade gjorts på föreskrivet sätt. Oklara förutsättningar för amordning Granskningen visade att det rådde otydlighet kring samordningsbegreppet och att internationella avdelningen inte hade tagit en samordnande, i bemärkelsen koordinerande, roll. Granskningen visade också att det rådde olika uppfattningar om vilken typ av samordning internationella avdelningen skulle ägna sig åt: strategisk eller operativ. I granskningen framgick också att utvärderingen av internationella projekt behövde utvecklas. De projektutvärderingar som gjordes beaktade inte i tillräcklig utsträckning vilka mervärden stadens deltagande i EU-projekt ledde till. Delvis otillräcklig kommunikation och samverkan Granskningen tog fasta på om det fanns ändamålsenliga arbetssätt för kommunikation och samverkan mellan kommunstyrelsen och de granskade bolagen och nämnden. Granskningen visade att ändamålsenliga arbetssätt delvis fanns, men att graden av kommunikation och samverkan varierade mellan olika områden. Till exempel saknades systematiska arbetssätt för att engagera nämnderna och bolagen i arbetet med att ta fram handlingsplaner. Därtill framkom att det saknades stadsgemensamma forum för besökshantering. Bedömning Stadsrevisionen bedömde att samordningen av stadens internationella samarbete behövde utvecklas för att bättre avspegla kommunfullmäktiges policy och riktlinjer. Ansvaret för detta ligger i första hand på kommunstyrelsen. Vi riktade med anledning av granskningen en rekommendation till kommunstyrelsen. Hänvisning till: Revisionsrapporten Samordning av Göteborgs Stads internationella samarbete, 2015-12-15, och revisionsredogörelse 2015 för kommunstyrelsen Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 21
Granskning av verksamheterna Ekonomiska prognoser i nio bolag Stadsrevisionen har granskat prognosprocessen för nio bolag i Göteborgs Stad. I den ekonomiska uppföljningen är prognoserna av central betydelse då de utgör underlag vid bedömning av om åtgärder behöver vidtas för att de finansiella målen ska kunna uppnås. Det är väsentligt att i ett tidigt skede få grepp om resultat och avvikelser mot budget. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolagens ekonomiska prognoser är tillförlitliga och om de utgör ett tillfredsställande beslutsunderlag för styrelsen. Nio bolag har ingått i granskningen. För att underlätta jämförelser mellan bolagen delade vi in dem i större och mindre bolag. Med större bolag menas bolag med en årlig omsättning över 200 miljoner kronor. De större bolag som ingick i granskningen var Bostads AB Poseidon, Göteborgs hamn AB, Göteborgs Stads bostadsaktiebolag, Familjebostäder i Göteborg AB, Liseberg AB samt Renova AB. De mindre bolag som ingick i granskningen var Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Göteborgs Upphandlings AB samt Got Event AB. Bolagens sätt att arbeta med prognoser varierade Vår granskning visade att arbetssättet för prognoser skiljde sig åt mellan de olika bolagen, bland annat beroende på deras verksamhet och storlek. Exempelvis var verksamheten involverad i olika omfattning och systemstödet varierade. Det fanns styrdokument framtagna för prognosprocessen inom fyra av de sex större bolagen. Bland de större bolagen använde fyra bolag systemstöd för prognosarbetet. För de tre bolag som definierats som mindre fanns inga bolagsspecifika anvisningar eller styrdokument framtagna. Prognoserna gav en tillförlitlig bild av bolagens resultat och utveckling I huvudsak var det ingen väsentlig avvikelse mellan utfallet för intäkter och kostnader på helåret och oktoberprognosen för något av bolagen. Rapporteringen av prognosen till styrelsen i de bolag som definierats som mindre bestod i regel av en föredragning där prognosen presenterades och eventuella avvikelser mellan prognosen och budgeten förklarades. De större bolagen hade en mer om fattande rapportering till styrelsen. Flertalet av dessa hade en muntlig föredragning av prognoserna där man kommenterade avvikelser för såväl utfall mot prognos, som prognos jämfört med tidigare upprättad prognos. Bedömning Stadsrevisionen gjorde bedömningen att två av bolagen hade ett ändamålsenligt arbetssätt för prognosarbete. Resterande bolag hade enligt vår bedömning i huvudsak ett ändamålsenligt arbetssätt men arbetssättet för prognosarbetet borde stärkas. Vår bedömning var vidare att bolagens prognoser i huvudsak gav en tillförlitlig bild av bolagens resultat och utveckling och därmed utgjorde ett tillfredsställande beslutsunderlag för styrelsen. Vi bedömde dock att sju av bolagen behövde stärka sin dokumentation av prognosprocessen genom att upprätta anvisningar som beskriver arbetssteg i prognosprocessen. Hänvisning till: Revisionsrapport, 2014-11-02, Gransk ning av ekonomiska prognoser i nio kommunala bolag i Göteborgs Stad, bilaga 1-10 Sammanfattning per bolag 22 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Revisionens uppdrag Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja verksamheten i Göteborgs Stads kommunstyrelse, nämnder och bolag. Uppdraget som förtroendevald revisor skiljer sig på flera sätt från andra politiska uppdrag. Revisorerna är självständiga i förhållande till varandra. De strävar dock efter enighet i fråga om revisionsarbetet och arbetar gemensamt och samordnat i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorernas arbete med att granska nämnder och bolag ska präglas av oberoende, objektivitet och integritet. Foto: Marit Lissdaniels Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 23
Granskning av verksamheterna Överlag tillfredsställande intern kontroll i stadens system för E-handel År 2009 inledde Göteborgs Stad projektet Nytt Ekonomikoncept. Projektet syftade bland annat till att effektivisera stadens ekonomiadministration. Dessutom skulle styrningen och uppföljning av förvaltningarnas och bolagens inköp bli mer effektiv. För det senare ändamålet skapades Beställning till Betalning. Förändringarna innebär att beställning och fakturahantering numera hanteras i samma system, Winst E-handel. Stadsrevisionen har gjort en granskning i syfte att bedöma om Göteborgs Stads Upphandlings AB och nämnden för Intraservice har säkerställt att processflödet i Winst E-handel är ändamålsenligt samt att tillfredsställande intern kontroll råder. Hantering av behörigheter Varje förvaltning och bolag avgör vilka som ska vara behöriga användare av Winst E-handel. Behörighetsadmini strationen utförs av lokala systemadministratörer som finns på varje förvaltning eller bolag. Utöver rollen lokal systemadministratör finns även rollen central systemadministratör. Den som är central systemadministratör har långtgående behörigheter i systemet. Granskningen visade att antalet personer med ovanstående behörigheter var högt i förhållande till det rekommenderade antalet. Granskningen visade också att det saknades en rutin för återkommande genomgång av behöriga användare av Winst E-handel. Risker i flödet beställning till betalning Winst E-handel används som systemstöd för tre funktioner: avtalshantering, orderhantering, samt fakturahantering. Granskningen visade att Winst E-handel innehåller få kontroller som är inbyggda i systemet. Det gör det möjligt för personer med lokal eller central administratörsbehörighet att skicka fakturor till sig själva för att därefter utföra samtliga atteststeg, ändra prioriteringsordningen inom ett ramavtal, eller tillfälligt ge en person mer omfattande attesträtt än vad förvaltningens eller bolagets delegationsordning tillåter. Stadsrevisionen menar att sannolikheten för att denna typ av oegentligt beteende ska inträffa är låg. Inläsning av leverantörsinformation och attestinformation sker dagligen, vilket reducerar risken för att felaktiga ändringar i systemet får betydande konsekvenser. Bedömning Stadsrevisionens övergripande bedömning var att Upphandlingsbolaget och nämnden för Intraservice hade säkerställt att Winst E-handel var ändamålsenligt med avseende på hanteringen av avtal, beställningar och fakturor. Vi gjorde också bedömningen att systemsäkerheten i Winst E-handel, i väsentliga delar, var betryg gande. Samtidigt visade granskningen på förbättringsområden och två rekommendationer lämnades till Göteborgs Stads Upphandlings AB. Under året har dessa rekommendationer följts upp och bedömts vara omhändertagna. Hänvisning till: Revisionsrapport Granskning av Winst E-handel, 2015-03-31, och granskningsredogörelse 2015 för Göteborgs Stads Upphandlings AB 24 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna I huvudsak hög informationssäkerhet i stadens nya ekonomisystem Stora delar av Göteborgs Stads informationsflöde hanteras med hjälp av it-system och integrationer dem emellan. Det kan få stora konsekvenser för kritiska processer om information i systemen går förlorad eller är felaktig. Informationssäkerhetsarbete får allt större betydelse för att kunna upprätthålla informationens konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet. Det är därför väsentligt att den interna kontrollen i stadens olika it-system är tillfredsställande. Stadsrevisionen har granskat informationssäkerheten i stadens nya ekonomisystem Unit4 Business World. Unit4 är ett molnbaserat system där tjänsteleverantören står för drift, underhåll och utveckling. Syftet med granskningen har varit att bedöma informationssäkerheten i Unit4 inklusive dess integration med andra verksamhetssystem i staden. Nämnden för Intraservice och kommunstyrelsen har ingått i granskningen. Otydligt systemägarskap Granskningen visade att det inte var tydligt var det formella systemägarskapet för Unit4 låg. Unit4 är en it-komponent och det är enligt gällande riktlinjer tjänsteansvarig, ett begrepp som ersatt begreppet systemansvarig i staden, som har det övergripande ansvaret för bland annat systemförvaltning och för att upprätthålla rutiner för informationssäkerhet. Unit4 ingår i tjänsteområdet ekonomi, som stadens ekonomidirektör ansvarar för. Enligt beslutade riktlinjer är tjänste ansvarig dock placerad på Intraservice. Vid samtal med de granskade nämnderna framkom olika åsikter kring vem som är övergripande ansvarig för Unit4. Stadens riktlinjer tydliggör var ansvaret ligger men det framkom i dialog med Intraservice att dessa riktlinjer inte var tydligt kommunicerade i verksamheten. Brister i konfidentialitet, tillgänglighet och spårbarhet Åtkomsthantering i Unit4 delas upp i två huvudsakliga systemområden, Agresso Web och Agresso Desktop. För att nå Agresso Web fanns höga lösenordskrav implementerade. Däremot visade granskningen att lösenordskraven för åtkomst till Agresso Desktop var betydligt lägre. Vid ett större avbrott i it-miljön har tjänsteleverantören enligt avtal en kontinuitetsplan som beskriver hur organisationen ska agera. Göteborgs Stad har också ett antal rutiner kopplat till kontinuitet i verksamheten och Intraservice har en krisplan som beskriver de nödrutiner som aktiveras vid en katastrof. Däremot saknades en övergripande kontinuitetsplan för Unit4 som definierade de åtgärder och nödrutiner som skulle aktiveras vid ett längre avbrott. Ekonomienheten vid stadsledningskontoret hade ingen beslutad kontinuitetsplan på plats, dock hade ett sådant arbete initierats. Incidenter i Unit4 ska rapporteras genom Intraservice ärendehanteringssystem ServiceNow för att uppnå spårbarhet. Det fanns inte tydliga rutiner för hur tjänsteleverantören skulle informera Intraservice om säkerhetsrelevanta händelser inträffade, vilka händelser som skulle noteras och loggas hos tjänsteleverantören eller hur dessa skulle återrapporteras. Bedömning Stadsrevisionen bedömde att det i huvudsak rådde hög systemsäkerhet i Unit4 och att väsentliga rutiner fanns. Granskningen visade dock att det fanns områden med brister och utrymme för förbättringar. Stads revisionen uppmanade därför nämnderna att beakta de rekommendationer som lämnades i den sammanfattande rapport som skickats till respektive nämnd. Hänvisning till: Revisionsrapporten Granskning av informationssäkerheten i Unit4 Business World, 2015-12-15, och revisionsredogörelserna för nämnden för Intraservice och kommunstyrelsen Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 25
Granskning av verksamheterna Upphandling och inköp vid tre bolag Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att löpande följa stadens upphandlings- och inköpsverk samhet. Under år 2015 har lekmannarevisorerna granskat detta på Göteborgs Stadsteater AB, Higab AB och Älvstranden Utveckling AB. Syftet med granskningen var att bedöma bolagens följsamhet mot gemensamma ramavtal och följsamheten mot lagen om offentlig upphandling (LOU) och policy och riktlinje för upphandling och inköp i Göteborgs Stad. Risker för otillåtna direktupphandlingar I granskningen har det, vid samtliga bolag, funnits exempel på direkt upphandlingar som riskerar att definieras som otillåtna. Detta kan föra med sig ekonomiska risker för bolagen om det skulle prövas i domstol. God följsamhet mot ramavtalstrohet men brister i dokumentation vid direktupphandlingar Granskningen visade att alla tre bolagen har en god följsamhet mot stadens gemensamma ramavtal. Både LOU och stadens policy och riktlinje för upphandling och inköp ställer höga krav på dokumentation i samband med direktupphandlingar. Granskningen visar på brister i dokumentationen av genomförda direktupphandlingar, särskilt vid Göteborgs Stadsteater AB men också vid Älvstranden Utveckling AB. Bedömning Lekmannarevisorernas övergripande bedömning är att de granskade bolagen arbetar aktivt med att stärka den interna styrningen och kontrollen av upphandlingar och inköp. Granskningen visade dock att graden av intern styrning och kontroll avseende upphandling och inköp skiljer sig åt mellan de granskade bolagen. Rekommendationer lämnades till samtliga tre bolag. Hänvisning till: Granskningsredogörelser för Göteborgs Stadsteater AB, Higab AB och Älvstranden Utveckling AB Foto: Creative Commons license/jcdecaux 26 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Processen för hantering av kommunfullmäktiges prioriterade mål kan förbättras Stadsrevisionen har granskat processen för hantering av kommunfullmäktiges mål i elva av stadens bolag. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolagens process för hantering av kommunfullmäktiges prioriterade mål sker i enlighet med fullmäktiges budget. Enligt denna ska varje styrelse utarbeta och besluta om ett inriktningsdokument. I dokumentet ska styrelsen bryta ner fullmäktiges prioriterade mål och inriktningar och anpassa dem till sin egen verksamhet. Det ska tydligt framgå hur målen ska nås. Styrelserna delegerar sedan till bolaget att utarbeta en affärsplan vilken ska baseras på inriktnings dokumentet. Däremot kan inte ansvaret för utarbetande och beslut om själva inriktningsdokumentet delegeras. Följande bolag har granskats: Bostads AB Poseidon, Business Region Göteborg AB, Familjebostäder i Göteborg AB, Förvaltnings AB Framtiden, Förvaltnings AB Göteborgs lokaler, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Göteborgs Stadsteater AB (uppföljning), Göteborgs Egnahems AB, Göteborgs Stads Parkerings AB samt Störningsjouren i Göteborg AB. Flera styrelser brister i att arbeta fram och besluta om ett inriktningsdokument Granskningen visade att samtliga granskade bolag, förutom två, brast avseende att bryta ner fullmäktiges prioriterade mål och inriktningar, anpassa dem till den egna verksamheten samt på ett tydligt sätt visa hur målen ska nås. Tre styrelser fattade beslut om inriktningsdokumentet först efter, eller i samband med, beslut om affärsplanen. I två av de granskade bolagen var de beslutade inriktningsdokumenten en produkt av bolagets tjänstemannaorganisation och inte ett resultat av styrelsens inriktningsdiskussion. Bedömning Lekmannarevisorerna bedömer att endast två styrelser, Familjebostäder i Göteborg AB och Göteborgs stads bostadsaktiebolag, hanterar kommunfullmäktiges prioriterade mål i enlighet med fullmäktiges budget. När det gäller Göteborgs Stads Parkeringsbolag är bedömningen att följsamheten till stadens riktlinjer kan bli bättre, men att bolaget har påbörjat ett arbete för att uppnå detta. För övriga granskade styrelser bedömer vi att det finns förbättringsmöjligheter. Framförallt handlar detta om att i inriktningsdokumentet tydligt beskriva vilka av fullmäktiges mål styrelserna avser att arbeta särskilt med, för att därefter bryta ner, konkretisera samt anpassa dem till bolagens verksamhet. Vidare är vår bedömning att det inte är tydligt beskrivet hur styrelserna avser att nå målen. I de fall beslut om inriktningsdokumentet har fattats innan, eller i samband med att, affärsplanen beslutats bedömer vi att inriktningsdokumentet inte kan anses ligga till grund för affärsplanen. Vi gör också bedömningen att styrelserna gjort avsteg från fullmäktiges riktlinjer i de fall där inriktningsdokument arbetats fram av bolagens tjänste män. Sammanfattningsvis menar vi att nio av de granskade bolagen bör utveckla processen för hantering av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Rekommendationer lämnades till samtliga bolag förutom Familje bostäder i Göteborg AB, Göteborgs stads bostadsaktiebolag och Göteborgs Stads Parkerings AB. Hänvisning till: Granskningsredogörelse för Bostads AB Poseidon, Business Region Göteborg AB, Familjebostäder i Göteborg AB, Förvaltnings AB Framtiden, Förvaltnings AB Göteborgs lokaler, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Göteborgs Stadsteater AB, Göteborgs Egnahems AB, Göteborgs Stads Parkerings AB samt Störningsjouren i Göteborg AB Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 27
Granskning av verksamheterna I huvudsak god ordning i hanteringen av allmänna handlingar Offentlighetsprincipens ändamål är att garantera allmänheten och massmedia insyn i offentliga verksamheter samt var och ens rätt att ta del av allmänna handlingar. Stadsrevisionen har granskat hur sju bolag och tre nämnder hanterar offentlighets- och sekretessfrågor. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolagen och nämnderna på ett tillfredsställande sätt säkerställer rätten att ta del av allmänna handlingar. Följande bolag har granskats: AB Gothenburg European Office, Boplats Göteborg AB, GRYAB, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Göteborgs Stadshus AB, Göteborgs Stadsteater AB, och Kommunleasing i Göteborg AB. Därtill har följande nämnder ingått i granskningen: kulturnämnden, miljö- och klimatnämnden och nämnden för konsumentoch medborgarservice. Avsaknad av obligatoriska dokument Nämnderna och bolagen har ett arkivansvar som innebär att handlingar ska hållas ordnade, vårdas och bevaras. I arkivansvaret ligger bland annat att upprätta en arkivförteckning, en arkivbeskrivning och en dokumenthanteringsplan. Granskningen visade att sex av de granskade bolagen saknade en arkivförteckning. Rutiner för att bevaka inkommande handlingar För att säkerställa att allmänna handlingar hålls ordnade är det viktigt att inkommande handlingar registreras omgående. Detta innebär bland annat att handlingar ska registreras löpande och att samtliga medarbetare dagligen behöver bevaka sin e-post, eller vid frånvaro låta en kollega bevaka och hantera inkommande mejl. För två av de granskade bolagen fanns det behov av att förbättra rutinerna för hur inkommande handlingar ska om händertas och registreras. Utlämnande av allmän handling En allmän handling ska på begäran lämnas ut genast eller så snart det är möjligt. Vid beslut om att inte lämna ut hela eller delar av en allmän handling ska den som begärt ut handlingen informeras om rätten att få ett skriftligt beslut om detta. I granskningen har vid tre olika tillfällen tre olika handlingar begärts ut från bolagen och nämnderna. I två fall lämnades inget svar alls på denna begäran, och i ytterligare två fall lämnades ett svar först efter två veckor. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att de granskade bolagen och nämnderna i huvudsak säkerställer allmänhetens och massmedias rätt att ta del av allmänna handlingar. Granskningen visade dock att det finns brister som kan innebära att möjligheten att ta del av allmänna handlingar försvåras. Rekommendationer lämnades till samtliga granskade bolag, men inte till de granskade nämnderna. Hänvisning till: Granskningsredogörelser för de granskade bolagen och revisionsredogörelser för nämnderna 28 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Bolagsstyrelsernas ansvar och arbetssätt Under 2015 har lekmannarevisorerna granskat styrelsernas ansvar och arbetssätt i fem bolag. Syftet har varit att bedöma om styrelserna i sitt arbetssätt lever upp till kraven i aktiebolagslagen, bolagsordningar, stadens riktlinjer och direktiv samt bolagens ägardirektiv. Följande bolag har granskats: Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Göteborg AB, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs Stads bostadsaktiebolag och Göteborgs Egnahems AB. Sena anmälningar till bolagsverket Granskningen visade att bolagen överlag hade en god följsamhet mot gällande regelverk. Nödvändiga dokument hade antagits och avstämning med bolagens auktoriserade revisorer visade att god ordning rådde. Lekmannarevisorerna såg dock ett förbättringsområde hos samtliga bolag. Enligt aktiebolagslagen ska anmälan till Bolagsverket göras genast när ett förhållande har förändrats. Kravet på snabb anmälan handlar om att säkerställa att utsedda personer med giltig verkan kan företräda bolaget. När en styrelseledamot avsäger sig sitt uppdrag är det också av stor betydelse att avregistrering sker korrekt eftersom ansvar och behörighet upphör först då anmälan kommit in till Bolagsverket. En snabb anmälan minskar dessutom risken för att ersättning betalas ut till personer som inte längre är verksamma. Tredje man ska dessutom alltid kunna förlita sig på att registrerade uppgifter är korrekta. Granskningen visade att inget av de granskade bolagen hade hanterat anmälningsärenden till Bolagsverket inom given tidsram i samband med de förändringar som skedde i styrelserna under år 2015. Bedömning Lekmannarevisorerna gör bedömningen att de granskade styrelserna överlag hanterar sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt och att ledamöterna i huvudsak är väl införstådda med uppdragens innebörd. När det gäller hanteringen av anmälningsärenden till Bolagsverket menar dock lekmannarevisorerna att bolagens rutiner bör ses över så att det är säkerställt att utsedda personer med giltig verkan kan företräda bolagen. Hänvisning till: Granskningsredogörelse för Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Göteborg AB, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs Stads bostadsaktie bolag, Göteborgs Egnahems AB Foto: Lo Birgersson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 29
Granskning av verksamheterna Vräkningsförebyggande arbete inom bostadsbolagen Kommunfullmäktige beslutade 2015 om stadens strategi och plan mot hemlöshet. I denna slås det fast att staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. Förvaltnings AB Framtiden pekas ut som en viktig aktör i detta arbete. Lekmannarevisorerna har under 2015 granskat det vräkningsförebyggande arbetet inom följande bolag: Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Göteborg AB, Gårdstensbostäder AB och Göteborgs Stads bostadsaktiebolag. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolagen arbetar med det vräkningsförebyggande arbetet på ett tillfredsställande sätt utifrån gällande regelverk. Åtgärder ska sättas in snabbt och tidigt när det finns risk för vräkning och påtvingad uppsägning. Genom ett gemensamt långsiktigt förebyggande arbetssätt mellan bostadsbolag och stadsdelsnämnder ska antalet barn som drabbas av avhysning minska. Enligt hyreslagen finns en skyldighet att underrätta socialtjänsten när en hyresgäst riskerar avhysning på grund av obetald hyra eller störning. Av stadens riktlinjer framgår också att socialtjänsten ska informeras i alla situationer en uppsägning av hyresrätten för en barnfamilj riskerar att inträffa. Därutöver ska bolagen löpande föra statistik över antalet avhysningar och över hur många av dessa som är barnfamiljer inklusive familjer med umgängesbarn. En sammanställning ska lämnas till kommunstyrelsen i samband med årsrapporten. Till viss del brister bolagen i följsamhet mot kommunfullmäktiges riktlinjer Granskningen visade att samtliga bolag efterlevde hyreslagens krav om att underrätta socialtjänsten vid vräkning. Däremot visade granskningen att bolagen inte levde upp till kommunfullmäktiges krav om att även underrätta socialtjänsten vid olovlig andrahandsuthyrning, oavsett om det leder till uppsägning eller ej. I granskningen framkom att samtliga bolag förde statistik över antal avhysningar, och till viss del även över antalet barnfamiljer som avhyses. Däremot saknade bolagen statistik över antalet berörda barn och umgängesbarn. Därutöver framkom att Förvaltnings AB Framtiden, som är rapporterande enhet till kommunstyrelsen för dotterbolagen, inte följde fullmäktiges krav om en sammanställd redovisning av statistik till kommunstyrelsen i samband med årsrapporten. Bedömning Lekmannarevisorernas bedömning är att de granskade bolagen i huvudsak bedriver det vräkningsförebyggande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt har granskningen visat att bolagen i vissa delar brister när det gäller att föra statistik och att infor mera socialtjänsten. Fullmäktiges riktlinjer anger att det är viktigt att, bland annat genom statistik, utveckla en gemensam kunskapsbas för att kunna intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet. De iakttagelser som framkommit i granskningen bör bli ett bidrag i detta pågående arbete. Rekommendationer lämnades till samtliga granskade bolag. En rekommendation lämnades dessutom till moderbolaget Förvaltnings AB Framtiden eftersom granskningen visade att bolaget inte rapporterar in bolagens avhysningsstatistik till ommunstyrelsen. Hänvisning till: Granskningsredogörelse för Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Göteborg AB, Förvaltnings AB Framtiden, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs Stads bostadsaktiebolag 30 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av verksamheterna Stadsrevisionen har även granskat Stadsrevisionens granskning av verksamheterna i Göteborgs Stads nämnder och bolag har omfattat många olika granskningsområden. Förutom de granskningar som vi skriver om i årsredogörelsen, har revisorerna även granskat det som framgår av punktlistan nedan. Dessutom har revisorerna genomfört en grundläggande granskning och uppföljning av tidigare års rekommendationer i varje nämnd och bolag. Resultaten från dessa granskningar finns beskrivna i respektive revisionsredogörelse (nämnderna) eller granskningsredogörelse (bolagen). Avtalshantering Got Event AB Boenden för ensamkommande barn social resursnämnd Bolagets fullgörande av uppdrag som hamnmyndighet och följsamhet mot ägardirektiv Göteborgs Hamn Bolagets säkerhetsarbete Göteborgs Spårvägar AB, Liseberg AB Brukarnas privata medel samtliga stadsdelsnämnder Dokumenthantering och administrativa rutiner idrotts- och föreningsnämnden Förrådshantering Göteborgs Gatu AB, Renova AB Implementering av reglemente lokalnämnden It-verksamheten Renova AB Klagomålshantering Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, Göteborgs Egnahems AB, Göteborgs Stads Parkerings AB Kompetensförsörjning kulturnämnden, nämnden för konsument- och medborgarservice Nämndens ansvar för värnande av natur- och kulturvärden i stadens park- och naturområden parkoch naturnämnden Nämndens arbete med att hantera oegentlighetsrisker i färdtjänstverksamheten färdtjänstnämnden Nämndens arbete med en miljömässig avloppshantering kretslopp och vattennämnden Personalkostnader Göteborg Energi AB, Renova AB, Göteborgs Spårvägar AB Principer och rutiner för försäljning inom utförarverksamheten park- och naturnämnden Projektstyrning Göteborg Energi AB, Liseberg AB, Göteborg&Co Träffpunkt AB Riskhantering under organisationsförändringen trafiknämnden Roller, ansvar och befogenheter detaljplaneprocessen byggnadsnämnden Rutiner för efterlevnad av stadens policy för markanvisning Älvstranden Utveckling AB Rutiner för kontanthantering utbildningsnämnden, social resursnämnd Rutiner för Lex Sarah stadsdelsnämnden Lundby Stiftelseförvaltningen kommunstyrelsen Styrning och uppföljning av investeringsprojekt idrottsoch föreningsnämnden Systematiskt arbetsmiljöarbete Förvaltnings AB Framtiden, Got Event AB, Göteborg Energi AB, Göteborgs Upphandlings AB Systematiskt brandskyddsarbete och krisberedskap Göteborg Energi AB, Renova AB Systematiskt kvalitetsarbete utbildningsnämnden Tillsyn av ställföreträdare överförmyndarnämnden Verksamhetsuppföljning intraservice, nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, överförmyndarnämnden Åtgärder som initierats av kommun- och regionstyrelserna arkivnämnden Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 31
Granskning av räkenskaper och bokslut Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande och bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål kommunfullmäktige har beslutat. Granskningen av räkenskaper och bokslut ska därför ge revisorerna underlag för att dels bedöma om kommunstyrelsens och de enskilda nämndernas räkenskaper är rättvisande, dels om den sammanställda redovisningen ger en rättvisande bild av hela koncernens resultat och ställning. Revisionen av kommunstyrelsens och nämndernas räkenskaper har omfattat löpande granskning av system och rutiner, översiktlig granskning av delårsrapport för augusti samt granskning av årsredovisningen. Löpande redovisning Stadsrevisionen granskar årligen den interna kontrollen i kritiska processer som har påverkan på den finansiella rapporteringen för nämndernas löpande redovisning. En riskanalys för varje nämnd ligger till grund för valet av vilka processer som granskas. De processer som har granskats under året är: bokslutsprocessen löneprocessen inköpsprocessen intäktsprocessen processen för försörjningsstöd investeringsprocessen exploateringsprocessen. Identifierade brister beskrivs i respektive nämnds revisionsredogörelse. Nedan beskrivs brister som är gemensamma för flera nämnder. Attest av manuella bokföringsordrar Enligt regler för attest i Göteborgs Stad ska bokföringsordrar kontrolloch beslutattesteras. Vi noterar att det inte är tvingande att beslutsattestera bokföringsordrar i ekonomisystemet Agresso. Det finns dock möjlighet att använda en automatisk kontroll. Om inte de automatiska kontrollerna används bör kompenserande manuella kontroller genomföras. Granskningen visar att förvaltningarna i flera fall inte gör kompenserande kontroller av manuella bokföringsordrar. Avsaknaden av kontroller medför en risk för fel i redovisningen. Löneprocessen Årets granskning visar att det finns brister i förvaltningarnas kontroller av löneprocessen. Bland annat saknas dokumenterade kontroller av att korrekt lön utbetalas, kontroller av förändringar i grunddata och kontroller som säkerställer att slutdatum registreras för anställda som avslutat sin anställning. Ovanstående brister innebär att det finns en risk för felaktiga löneutbetalningar. Bedömning Vår bedömning är att den interna kontrollen avseende manuella bokföringsordrar bör stärkas. Enligt regler för attest i Göteborgs Stad ska bokföringsordrar kontroll- och beslutattesteras. Det är därför vår bedömning att det är lämpligt att använda de automatiska och tvingade kontroller som finns inbyggda i ekonomisystemet för att säkerställa att varje transaktion attesteras av behörig attestant. Vår bedömning är även att den interna kontrollen i löneprocessen bör stärkas. Det bör finnas dokumenterade kontroller som säkerställer att ansvarig chef har kontrollerat att rätt lön har utbetalats, att förändringar i fasta data är korrekta och att korrekt slutdatum registreras vid avslut av anställning. Flera nämnder får rekommendationen att stärka den interna kontrollen kopplad till utbetalning av löner. Bristerna har påtalats under ett flertal år och ett samlat grepp bör tas för att säkerställa en god intern kontroll i löneprocessen. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för respektive nämnd 32 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av räkenskaper och bokslut Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser. Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser (2005:590), det så kallade transparensdirektivet, ställer krav på att verksamhet av kommersiell art redovisas öppet och separat. Enbart verksamhet med en nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren berörs. Lagens intention är att underlätta insyn och motverka snedvridning av konkurrens. Revisorernas uppdrag är att för varje räkenskapsår översiktligt granska om en öppen och separat redovisning har fullgjorts i enlighet med bestämmelserna i lagen. Revisorerna ska upprätta en rapport, som lämnas till kommunfullmäktige och kommunstyrelse på samma sätt och inom samma tid som gäller för revisionsberättelsen. Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet kan begära att få ta del av kommunens redovisning. Styrelsen i respektive juridisk person ansvarar för att redovisningsskyldigheten fullgörs. Göteborgs Stads tolkning av transparensdirektivet Det finns en av stadsledningskontoret framtagen tolkning av transparensdirektivet för Göteborgs Stad. I detta dokument framgår även vilka kommunala bolag som omfattas av direktivet. Själva tolkningen av vad lagstiftningen rent konkret innebär faller dock på det enskilda bolaget. Göteborgs Stad gör i sin tolkning av transparensdirektivet bedömningen att nämnder med en nettoomsättning över 100 miljoner kronor ska se över sina respektive verksamheter och göra en bedömning om de är berörda av transparensdirektivet. Från stadens nämnder har information begärts in avseende vilka verksamheter som berörs i respektive nämnd och om nämnderna upprättar en redovisning som motsvarar lagens krav. Ingen uppföljning har genomförts av stadsledningskontoret för att säkerställa en korrekt redovisning i stadens nämnder och bolag. Stadsrevisionen upprättar en rapport som lämnas till kommunfullmäktige och kommunstyrelse på samma sätt och inom samma tid som revisionsberättelsen. Hänvisning till: Rapport enligt lag om insyn i vissa finansiella förbindelser Foto: Lo Birgersson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 33
Granskning av räkenskaper och bokslut God ekonomisk hushållning, balanskrav och resultatutjämningsreserv Kommunallagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Varje kommun ska själva beskriva hur begreppet god ekonomisk hushållning ska tolkas för den egna kommunen. I kommunal redovisningslag framgår att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Här tydliggörs att de mål, riktlinjer och uppdrag som beslutas av fullmäktige också ska utvärderas i årsredovisningen. Om uppföljningen visar på avvikelser mot målen förutsätts det att man i förvaltningsberättelsen analyserar vilka faktorer som föranlett detta, samt att man översiktligt redogör för vilka åtgärder som planeras för att målen ska uppnås. Revisorerna ska bedöma om årsredovisningens resultat är förenligt med de riktlinjer kommunfullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning samt om balanskravet har uppfyllts och om eventuella underskott har hanterats i enlighet med balanskravets regler. God ekonomisk hushållning I kommunfullmäktiges budget för år 2015 framgår att det finansiella målet för kommunen är en resultatnivå som är långsiktigt hållbar i förhållande till de stora utmaningar som staden står inför. I den finansiella analysen gör kommunstyrelsen en sammanfattande bedömning av det ekonomiska läget. Av denna framgår att resultatet på sista raden blev bättre än budgeterat och att de senaste årens resultat har legat på en stabil nivå. Resultatnivå har till stor del uppnåtts genom ökade realisationsvinster. Samtidigt står staden inför ett ökande investeringsbehov och ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen. Av årsredovisningen framgår även att resultatnivån i relation till skatteintäkterna och därmed verksamhetens omfattning behöver värderas för att säkerställa fortsatt god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fattat beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultat utjämningsreserv. I riktlinjerna fastställs sex långsiktiga finansiella inriktningar för att främja god ekonomisk hushållning i staden. Av årsredovisningen framgår att bedömningen av de sex inriktningarna ska ses som en helhet och över en längre tidsperiod då ett enskilt år kan ge en för snäv bild i förhållande till inriktningarnas intentioner. Med dessa avvägningar bedömer kommunstyrelsen att god ekonomisk hushållning råder för år 2015. Fullmäktiges prioriterade mål och uppdrag I årsredovisningen redogörs för fullmäktiges prioriterade mål. Här framgår att stadsdelsnämnder, facknämnder och bolagsstyrelser har bedömt måluppfyllelsen utifrån något olika förutsättningar. Stadsdelsnämnderna har generellt bedömt den förväntat uppnådda effekten medan framförallt bolagsstyrelserna har bedömt om det genomförts några aktiviteter. En övergripande bedömning av måluppfyllelse för respektive prioriterat mål saknas i årsredovisningen. Enligt uppgift från stadsledningskontoret kommer en utvärdering av fullmäktiges prioriterade mål att genomföras under mandatperioden. Kommunfullmäktige har inför verksamhetsåret 2015 även gett nämnder och styrelser 42 uppdrag. För staden som helhet gör kommunstyrelsen följande bedömning av uppdragen: 17 uppdrag är genomförda 10 uppdrag är till stor del eller till hälften genomförda 12 uppdrag är genomförda till viss del alternativt påbörjade 2 av uppdragen har inte kunnat genomföras 1 av uppdragen har hänförts till en pågående utredning inom utbildningsområdet. Balanskrav Varje år ska i årsredovisningen redovisas en balanskravsutredning. Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Av årsredovisningen framgår att Göteborgs Stad uppfyllt det lagstadgade balanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på 379 miljoner kronor. Tillämpning av resultatutjämningsreserv Enligt kommunallagen finns det möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Kommunfullmäktige anger i sina riktlinjer förutsättningarna för 34 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av räkenskaper och bokslut såväl avsättning till som användning av resultatutjämningsreserven. Tidigare år har totalt 549 miljoner kronor avsatts till denna reserv. Årets resultat ställt mot 1 procent av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning gav ett överskott på 108 miljoner kronor som därmed ökade resultatutjämningsreserven så att denna vid årets utgång uppgick till 657 miljoner kronor. Årets balanskravsresultat efter avsättning till RUR uppgick till 271 miljoner kronor och Göteborgs kommun har därmed uppfyllt balanskravet samtliga år sedan införandet år 2000. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att resultatet i årsbokslutet är förenligt med det finansiella mål som kommunfullmäktige har beslutat om i budget för 2015. Vi konstaterar samtidigt att det i årsredovisningen är svårt att utläsa kommunstyrelsens totala bedömning av måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges prioriterade mål eftersom det saknas en utvärdering av måluppfyllelsen. Kommunstyrelsens uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser visar att vissa uppdrag har varit mer komplicerade än andra att genomföra och vi noterar att några uppdrag återstår att slutföra. Vi bedömer även att balanskravet har uppfyllts och att reglerna som gäller för resultatutjämningsreserven har följts. En rekommendation lämnades till kommunstyrelsen. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för kommunstyrelsen Foto: Peter Svenson Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 35
Granskning av räkenskaper och bokslut Göteborgs Stads årsredovisning Kommunstyrelsen upprättar Göteborgs Stads årsredovisning som omfattar kommunens och koncernens räkenskaper (den sammanställda redovisningen). Enligt lagen om kommunal redovisning ska de finansiella rapporterna upprättas i enlighet med god redovisningssed som uttolkas av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Revisorerna ska bedöma om bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Stadsrevisionen har granskat förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalysen samt den sammanställda redo visningen i Göteborgs Stads årsredovisning för år 2015. Nedan redogörs först för de iakttagelser som har gjorts i kommunens räkenskaper, därefter redogörs för de iakttagelser som gjorts i den sammanställda redovisningen. Avsättning till utvecklingsfond I 2012 års bokslut redovisades 400 miljoner kronor som en utvecklingsfond och klassificerades som en avsättning. Vår bedömning var att avsättningen till utvecklingsfonden inte följde god redovisningssed. Avsättningen medförde att räkenskaperna inte var rättvisande och att kommunstyrelsen inte upprättat årsredovisningen i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Under åren 2013 och 2014 gjordes återföringar av delar av utvecklingsfonden på sammanlagt 130 miljoner kronor. Under år 2015 har en återföring av utvecklingsfonden om 120 miljoner kronor bokförts, vilket innebär att kommunen haft kostnader om 120 miljoner kronor som enligt god redovisningssed istället skulle ha belastat årets resultat. I bokslutet för år 2015 återstår 150 miljoner kronor av ovan beskrivna utvecklingsfond som en avsättning i balansräkningen. Komponentavskrivning Komponentavskrivningar för materiella anläggningstillgångar ska från och med räkenskapsåret 2014 tillämpas i kommunal redovisning. Stadslednings kontoret har i november 2015 fastställt riktlinje för tillämpning av komponentavskrivning. Av denna framgår att komponentavskrivning införs först från och med räkenskapsåret 2017. Komponentredovisning tillämpas således inte på anläggningstillgångar som tas i bruk till och med 31 december 2016. Anledningen är, enligt information i stadens riktlinjer, att arbetsinsatsen för att komponentredovisa anläggningar i det befintliga beståndet inte bedöms stå i proportion till nyttan med sådan redovisning. Någon uppdelning kommer således inte heller ske bakåt i tiden, vilket innebär en avvikelse mot god redovisningssed. Leasing Leasingobjekt vilka innehas till följd av ett leasingavtal som klassificeras som finansiellt ska hos leasingtagaren redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som en skuld. Stadens nämnder redovisar inte sina leasade objekt som en anläggningstillgång i balansräkningen utan endast som en leasingkostnad i resultaträkningen. Enligt information från stadens årsredovisning kommer en översyn av kommunens hantering av finansiell leasing genomföras under 2016. Statliga bidrag Rådet för kommunal redovisning har i december 2015 lämnat ett yttrande om redovisning och periodisering av stats bidrag som ges som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Göteborgs Stad har erhållit ett bidrag om 369 miljoner kronor, vilket har redovisats i enlighet med yttrandet. Den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningen syftar till att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken form verksamheten bedrivs. I Göteborgs Stad bedrivs en betydande del av verksamheten i bolagsform. Normutvecklingen av principer för redovisning skiljer sig i vissa avseenden åt mellan kommunens nämnder och bolag. Den information som den sammanställda redovisningen bygger på, påverkas av vilka redovisningsprinciper som tilllämpats i stadens nämnder och bolag. 36 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Granskning av räkenskaper och bokslut Stadens bolag rapporterar sin redovisning till kommunen via moderbolaget Göteborgs Stadshus AB:s koncernredovisning. Bolagen redovisar enligt regelverket för aktiebolag (K3) medan kommunen ska följa kommunal redovisningslag och RKR:s rekommendationer. Redovisnings principerna skiljer sig i vissa avseenden åt, vilket man måste ta hänsyn till vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Det är de kommunala redovisningsprinciperna som ska vara vägledande vid upprättande av stadens gemensamma årsredovisning. I bokslutet görs få justeringar på koncernnivå för olikheterna mellan K3-regelverket och RKR:s rekommendationer. I granskningen av den sammanställda redovisningen har det framkommit att det finns skillnader mellan bolagens och kommunens redovisningsprinciper. Exempel på områden där skillnader förekommer är vid nedskrivningar och avsättningar. Dessa skillnader beskrivs mer under respektive rubrik nedan. Redovisningsprinciper Enligt lag om kommunal redovisning ska, om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, en upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. Av årsredovisningen framgår under avsnittet Redovisningsprinciper vilka gällande rekommendationer man gör avvikelse ifrån men man upplyser inte om skälen för avvikelsen. Avsättningar Det är endast förpliktelser som uppstår på grund av inträffade händelser, oberoende av framtida handlande, som ska redovisas som en avsättning. Enligt god redovisningssed inom bolagssektorn kan även en informell förpliktelse ligga till grund för en avsättning. Detta medför att avsättningar som grundar sig på informella förpliktelser kan förekomma i de kommunala bolagen, vilket strider mot de redovisningsprinciper som tillämpas i kommunen. Skillnaden mellan redovisningsprinciperna medför att det kan finnas avsättningar som tagits upp i bolagen, som ska återföras i den sammanställda redovisningen. Granskningen visar att inga justeringar för avsättningar sker i den sammanställda redovisningen. Nedskrivningar Även nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång som används i kommunala verksamheter ska beräknas och redovisas på ett annat sätt än för de kommunala bolagen. Den överkapacitet som uppstått på grund av att en anläggningstillgång inte nyttjas i den utsträckning som förväntat är inte skäl för nedskrivning i den kommunala redovisningen. Skillnaden mellan redovisningsprinciperna medför att det kan finnas anläggningstillgångar som skrivits ner i bolagen som ska återföras i den sammanställda redovisningen. Granskningen visar att inga justeringar för gjorda nedskrivningar sker i den sammanställda redovisningen. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att Göteborgs Stads årsredovisning inklusive den sammanställda redovisningen i allt väsentligt har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av kommunens och koncernens resultat och ställning. Granskningen visar dock att det, liksom tidigare år, finns ett behov av att inventera områden där olikheter i redovisningsprinciper förekommer för att säkerställa en rättvisande bild av den sammanställda redovisningen. Av årsredovisningen framgår vilka avvikelser som sker från RKR:s rekommendationer, men skälen för gjorda avvikelser framgår inte. Enligt god redovisningssed ska skälen till avvikelser från gällande regler alltid förklaras. En rekommendation lämnades till kommunstyrelsen. Hänvisning till: Revisionsredogörelse för kommunstyrelsen Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 37
Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Den kommunala revisionen är kommunfullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. Förtroendevalda revisorer Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja verksamheten i Göteborgs Stads kommunstyrelse, nämnder och bolag. Uppdraget som förtroendevald revisor skiljer sig på flera sätt från andra politiska uppdrag. Revisorerna är självständiga i förhållande till varandra. Men strävar efter ett enigt ställningstagande i revisionsarbetet och att arbeta gemensamt och samordnat utifrån god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna ska med oberoende, objektivitet och integritet granska och främja verksamheten i styrelser och nämnder. Revisorernas uppdrag regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen och Göteborgs Stads revisionsreglemente. Enligt Göteborgs Stads revisionsreglemente väljer kommunfullmäktige 22 förtroendevalda revisorer. Bland de förtroendevalda revisorerna utser kommunfullmäktige även lekmannarevisorer, vilka har ett självständigt uppdrag att granska de kommunala bolag som helt eller till viss del ägs av Göteborgs Stad. Lars Bergsten (M), ordförande Hans Aronsson (S), vice ordförande Carina Henriksson Johansson (S) Claes-Göran Lans (M) Annika Johansson (MP) Bengt Bivall (V) Sven Jellbo (L) Lars-Ola Dahlqvist (S) Annbrith Svensson (M) Vivi-Ann Nilsson (S) Annika Hofmann (M) Stefan Dahlén (SD) Lars-Gunnar Landin (MP) Gun Cederborg (V) Jan Lindblom (M) Peggy Svensson (Vägv) Torbjörn Rigemar (S) Ulf Rothmyr (L) Mai-Britt Wilhelmson (S) Gerhard Annvik (KD) Tove Adlerberth (Fi) Sven R. Andersson (M) 38 Stadsrevisionens årsredogörelse 2015
Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Revisorernas granskning Rapportering och kommunikation Språkbruk och revisionstermer Granskningen av nämnder och styrelser ska göras med sådan omfattning att revisorerna årligen kan bedöma om: verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt kommunstyrelsens och de enskilda nämndernas räkenskaper är rättvisande samt om Göteborgs Stads årsredovisning, som omfattar kommunens (kommunstyrelsen och nämnderna) och koncernens (kommunen och bolagen) sammanställda redovisning, är rättvisande den interna kontrollen i kommunstyrelse, nämnder och bolag är tillräcklig resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål kommunfullmäktige har beslutat om i budgeten för perioden. Revisionens uppdrag och arbetsformer regleras i kommunallagen, aktiebolagslagen och Göteborgs Stads revisionsreglemente. Delar av revisorernas uppdrag regleras dessutom i, och påverkas av, annan lagstiftning, som till exempel den kommunala redovisningslagen och lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser. Kommunfullmäktige ska besluta om årsredovisningen för Göteborgs Stad och ansvarspröva kommunstyrelsen och nämnderna. Som underlag för kommunfullmäktiges prövning l ämnar stadsrevisionen en revisionsberättelse och en årsredogörelse. Den senare sammanfattar all den granskning som genomförts under året. Stadsrevisionen redovisar också sina iakttagelser avseende verksamhet, räkenskaper och intern kontroll i en revisionsredogörelse för kommunstyrelsen samt en revisionsberättelse och en revisionsredogörelse för respektive nämnd. För varje bolag upprättas en granskningsrapport och en granskningsredogörelse som behandlar bolagets verksamhet och interna kontroll. Stadsrevisionen genomför också fördjupade granskningar som redovisas i revisionsrapporter. När revisorerna har granskat lämnar vi ofta rekommendationer till de granskade nämnderna och bolagen. Ibland lämnar vi även revisionskritik. Rekommendationer lämnas i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Rekommendationen riktas inte alltid till nämnden eller styrelsen utan kan även framföras på förvaltnings- och bolagsnivå. Revisionskritik graderas genom begreppen påpekande, erinran och anmärkning. Anmärkning är allvarligast. För nämnderna kan en anmärkning lämnas med eller utan tillstyrkan om ansvarsfrihet. Graden av kritik beror på frågans betydelse med avseende på mål (verksamhet), medel (ekonomi) och sammanhang (bland annat förtroende). Graden av kritik har också en tidsdimension: kritiken skärps om den inte i tillräcklig tid eller omfattning har hanterats av styrelser och nämnder. Om revisor erna riktar anmärkning mot en styrelse, nämnd eller enskilda ledamöter ges denna/dessa alltid en möjlighet att yttra sig till kommunfullmäktige. Revisionskritik mot styrelse eller nämnd framgår av granskningsrapporten (för bolag) och revisionsberättelsen (för nämnder). Under kommande år följer revisorerna upp vilka åtgärder nämnden/förvaltningen eller styrelsen/bolaget har genomfört för att följa revisorernas rekommendationer och kritik. Stadsrevisionens årsredogörelse 2015 39
Stadsrevisionen Postadress: Box 2141, 403 13 Göteborg Besöksadress: Stora Badhusgatan 6, Göteborg Kontaktcenter: 031-365 00 00, kansli: 031-368 07 00 stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se goteborg.se/stadsrevisionen April 2016 Art Direction: CLF Reklambyrå AB Foton på framsidan: Carina Gran, Dick Gillberg och Aaron Burden.
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-21 14 Dnr 0043/16 Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 Handling 2016 nr 54. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 godkänns. 2. Med de redovisningar som bolag och styrelser inkommit med som grund bedöms verksamheten i stadens bolag under 2015 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Därmed fullgörs skyldigheten enligt 6 kap. 1 a kommunallagen. Expedieras Stadens nämnder och bolag Vid protokollet Lina Isaksson 2016-05-03 Ordförande Lena Malm Justerare Birgitta Simonsson Justerare Michael Törnqvist 1(1)
Handling 2016 nr 54 Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 7 mars 2016 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 godkänns. 2. Med de redovisningar som bolag och styrelser inkommit med som grund bedöms verksamheten i stadens bolag under 2015 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Därmed fullgörs skyldigheten enligt 6 kap. 1 a kommunallagen. Göteborg den 23 mars 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ulf Kamne Jonas Andrén 1(1)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-07 Diarienummer 0043/16 Repronummer rnr Ekonomi Anders Roswall Telefon 031-368 00 52 E-post: anders.roswall@stadshuset.goteborg.se Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 godkänns 2. Med de redovisningar som bolag och styrelser inkommit med som grund bedöms verksamheten i stadens bolag under 2015 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Därmed fullgörs skyldigheten enligt 6 kap. 1 a kommunallagen. Sammanfattning Göteborgs Stads årsredovisning för 2015 återfinns i bilaga 1. Årsredovisningen inleds med en kommentar till det gångna året av kommunstyrelsens ordförande. Därefter följer fyra block där det första är förvaltningsberättelsen som ger en översikt av kommunens utveckling under 2015. I det andra blocket beskrivs den verksamhet som bedrevs 2015 i Göteborgs Stads nämnder och bolag. I det tredje och fjärde blocket redovisas finansiell analys och räkenskaper för kommunen respektive sammanställd redovisning. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagens 6 kap. 1 a årligen pröva om den verksamhet som bedrivits av Göteborgs Stads aktiebolag under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Av stadens ägardirektiv för direkt och indirekt helägda bolag framgår att varje styrelse årligen ska redovisa hur verksamheten bedrivs och utvecklas mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syften och ramar. Denna redovisning ska sedan ligga till grund för kommunstyrelsen beslut. Stadsledningskontoret kan konstatera att samtliga koncerner/bolag som rapporterar till kommunstyrelsen inkommit med yttrande i enlighet med ägardirektivet i sina respektive årsrapporter/årsredovisningar. Samtliga styrelser gör bedömningen att verksamheten under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Göteborgs Stadshus AB har under året följt om verksamheten i stadens bolag har varit kompetensenlig och förenlig med de kommunalrättsliga principer som gäller för de aktuella verksamheterna. Detta har skett genom ägardialoger med moderbolagens styrelser, genom analys av bolagens redovisningar i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen och styrelseprotokoll samt genom löpande uppföljningar och dialog med bolagsledningarna. Det är Göteborgs Stadshus AB:s bedömning att verksamheterna 1(2)
under 2015 har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna i samtliga bolag. Göteborgs Stadshus AB:s styrelse tog den 22 februari 2016 beslut om att överlämna rapport över om verksamheten i stadens bolag varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna till kommunstyrelsen för fortsatt beredning och ställningstagande. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska analyser av kommunen och koncernens finansiella utveckling och ställning återfinns i årsredovisningen. Barnperspektivet, jämställdhetsperspektivet, mångfaldsperspektivet, miljöperspektivet och omvärldsperspektivet Ovanstående perspektiv belyses i block 1 och 2 i årsredovisningen. Bilaga 1: Årsredovisning för Göteborgs Stad 2015 Bilaga 2: Nämnder och styrelsers direktkommunikation med KS/KF politisk analys Stadsledningskontoret Anders Roswall Redovisningschef Anders Johansson Ekonomidirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)
GÖTEBORGS STAD 2015 ÅRSREDOVISNG www.goteborg.se
Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar 2015 2015 har varit ett dramatiskt år som mycket präglats av en turbulent omvärld med terrorism, inbördeskrig i Syrien och många på flykt. Utsattheten och tragedier på medelhavet har berört många och skapat ett starkt engagemang för att hjälpa människor. I Göteborg har många gjort ett fantastiskt arbete för att mottagandet ska bli så bra som möjligt. Samtidigt som kriser präglat omvärlden har Göteborgs arbetsmarknad utvecklats starkt och staden är nu inne i ett utvecklingssprång med omfattande stadsutveckling. Hållbar stad Göteborg ska vara en hållbar stad öppen för världen, där alla kan känna sig hemma. Uppdraget från våra medborgare utgör kärnan i stadens arbete. Det handlar bland annat om att säkerställa utbildning, mötesplatser och ett rikt förenings- och kulturliv som ger människor möjlighet att utvecklas. Att med service, stöd och omsorg göra skillnad. En viktig uppgift är att utvecklingen kommer alla till del och här har staden en utmaning i att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Vi ger barnen ett särskilt fokus i Göteborg, det är ett perspektiv som genomsyrar alla beslut. Göteborg i världen Med terrorism och inbördeskrig i Syrien har 2015 präglats av flyktingströmmar och tragedierna på medelhavet. Drygt en miljon flyktingar har anlänt till Europa och Tyskland och Sverige har tagit det största ansvaret. I Göteborg har många gjort en storartad insats för att hjälpa dem som sökt sig hit. Vi hade aldrig klarat mottagandet så pass bra som vi gjort utan stora insatser från det civila samhället. En viktig förutsättning var det avtal med sju organisationer om ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) som staden tecknade 2015 och som syftar till att ge ensamkommande flyktingbarn ett samlat stöd. Göteborg ska stå upp för alla människors lika värde. Arbetet med mänskliga rättigheter har präglats av flyktingmottagandet men under året har också minoritetsfrågor fått en ökad synlighet och flera verksamheter har förbättrat sitt systematiska arbete. Att antalet deltagare på West Pride och MR-dagarna i Göteborg slog rekord är positiva indikatorer på att engagemanget för mänskliga rättigheter är stort. En ljuspunkt under året var att världens länder i december enades om ett klimatavtal vid COP21 i Paris. Den viktiga roll som städer och företag spelar i att anta klimatutmaningen fick en framskjuten roll och Göteborgs Stad deltog vid ett stort borgmästarmöte och i seminarier. Göteborg uppmärksammades som första staden i världen att ge ut gröna obligationer. Det var tack vare stadens framskjutna position på detta område och den höga ambitionsnivån i stadens klimatstrategiska program som gjorde att vi utsågs till Årets svenska klimatstad 2015 av WWF. Under året har Göteborg fortsatt attrahera turister. Antal utländska besökare samt antalet gästnätter fortsätter öka. Målgången för Volvo Ocean Race var det enskilt största evenemanget som genomfördes under året med 335 000 besökare. Liseberg lanserade Halloween på Liseberg som blev en succé och bidrog till ännu ett rekordår. Kulturkalaset blev en folkfest med 1,5 miljoner besökare på 53 festplatser i staden. Ett viktigt mål med Kulturkalaset är att alla ska känna sig välkomna i stadens centrum och ta del av kulturutbudet. Därför är det särskilt roligt att kalaset i år fick Rättviseförmedlingens pris för sin fasta övertygelse om att välkomna alla i ett jämlikt och inkluderande samhälle där kulturen är en dörröppnare för nya möten. Minskad arbetslöshet men inte för alla Göteborg med omkringliggande region har haft en stark utveckling. Arbetslösheten minskade under året, snabbare här än i riket som helhet. Under hösten pressades arbetslösheten för första gången på mycket länge ner på lägre nivåer än i Stockholmsregionen. Det är särskilt glädjande att arbetslösheten i Göteborg minskar mest bland unga vuxna. I november öppnade stadens första kompetenscenter i Östra Göteborg. Kompetenscenter riktar sig till personer som har någon insats inom socialtjänsten i stadsdelarna och som behöver ytterligare stöd för att kunna skaffa sig ett arbete eller börja en utbildning. Idag ser vi att många företag har behov att anställa men svårt att hitta rätt kompetens, trots att arbetslösheten är hög. Detta är en viktig utmaning för kompetenscenter framöver. En avgörande fråga för att främja tillväxt och fler jobb är företagande. Näringslivsklimatet har förbättrats under året med en ökad kundnöjdhet med stadens service, men vi når fortfarande inte målet om att vara bäst bland storstäderna. Nu gäller det att hålla i och intensifiera arbetet med att det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg. Göteborg växer Göteborg står inför ett stort utvecklingssprång och Vision Älvstaden och Västsvenska paketet är strategiska satsningar som går som en röd tråd genom denna utveckling. Under 2015 färdigställdes totalt 2 298 bostäder 2
Kommunstyrelsens ordförande, Anneli Hulthén, reflekterar över året som gått. Foto: Peter Svensson och vi ser nu att bostadsproduktionen och infrastrukturutbyggnaden tar fart på allvar. Vidtagna åtgärder för att öka bostadsbyggandet har börjat ge resultat och kommande år kommer takten fortsätta öka från tidigare års cirka 2 000 bostäder per år till en nivå om cirka 3 800 bostäder per år för perioden 2019 och framåt. Genomförandet av Västsvenska paketet fortgår och inom Sverigeförhandlingarna har nya steg tagits i planeringen för en ny stambana för höghastighetståg Stockholm Göteborg. Det hållbara resandet fortsätter öka men samtidigt ser vi att trenden brutits med att biltrafiken återigen ökar. ElectriCity lanserades under 2015 och helt elektriska, tysta, avgasfria bussar trafikerar nu linje 55 mellan Chalmers och Lindholmen. Busslinjen har tagits fram i samverkan mellan industri, forskning och samhälle och är ett av flaggskeppen för innovationsstaden Göteborg. Uppmärksamheten kring ElectriCity har varit stor, också på internet, där Silent Bus Sessions har fler än 2,6 miljoner youtube-visningar. Perspektivet för barn och unga går som en röd tråd genom stadens arbete inom kultur- och fritidssektorn. Under året har tillgängligheten till kultur och fritid ökat och det ser vi bland annat i att två sporthallar och tre konstgräsplaner tagits i bruk. Fotbolls- och friidrottsarenan Rambergsvallen från 1935 revs och ersattes med Bravida Arena. På försommaren invigdes också Prioritet Serneke Arena som numera är Nordens största multiarena. Till sist kunde Göteborg glädjas över att årets nobelpristagare i litteratur blev Svetlana Aleksijevitj, som har en särskild relation till Göteborg som fristadsförfattare 2006 2008. Göteborg blev 1996, som första stad i Sverige, fristad för en förföljd författare/konstnär. Göteborg ska fortsätta vara en stad som är öppen för världen och välkomnar människor som flyr krig och förtryck. Anneli Hulthén (S) Ordförande Kommunstyrelsens i Göteborg 3
Så läser du Göteborgs Stads årsredovisning Göteborgs Stads årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter men även till boende i staden. Årsredovisningen produceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen. Inledningsvis i årsredovisningen ger kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén sin sammanfattande kommentar på det gångna året. Vidare redovisas en översiktlig bild av Göteborgs Stads organisation, uppdrag och framtida utmaningar. Göteborgs Stads årsredovisning delas sedan upp i fyra block: BLOCK 1 Förvaltningsberättelse Det första blocket innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Den utgör en sammanfattning av årsredovisningen, där väsentliga delar av stadens ekonomi och verksamhet fokuseras. I Göteborgs Stads förvaltningsberättelse redovisas inledningsvis en omvärldsanalys, följt av en framtidsbedömning som belyser Göteborgs Stads möjligheter och risker utifrån kända förhållanden. Därefter redovisas en sammanfattande finansiell analys av kommunen och sammanställd redovisning. Vidare presenteras en sammanställning över hur arbetet med kommunfullmäktiges prioriterade mål bedöms gå och en uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag. I förvaltningsberättelsen återfinns också en redovisning av personalområdet. BLOCK 3 Göteborgs kommun Finansiell analys och räkenskaper Blocket inleds med en djuplodande finansiell analys av kommunens räkenskapsrapporter och en redovisning görs av god ekonomisk hushållning, balanskravet och resultatutjämningsreserv. Med Göteborgs kommun avses nämnderna och kommuncentrala poster. I anslutning till analysen finns en redovisning som visar vilken sponsring som förekommit inom Göteborgs Stad. Därefter analyseras i avsnittet finansiell uppföljning och riskhantering kommunens finansiella åtaganden i form av bland annat upplåning. Avsnittet följs av kommunens räkenskapsrapporter, noter och redovisningsprinciper. Avslutningsvis i blocket återfinns en kort beskrivning av stadsdelsnämndernas och facknämndernas ekonomiska utfall följt av kommunens drift- och investeringsredovisning. BLOCK 2 Göteborgs Stads verksamhet I detta block redovisas delar av den verksamhet som bedrevs i Göteborgs Stads 30-tal nämnder samt i ett 20-tal koncerner och bolag under året. Blocket delas upp i följande verksamhetsområden hämtade ur kommunfullmäktiges budget: Utbildning, individ- och familj, människor med funktionsnedsättning, äldre och sjukvård i hemmet, arbetsmarknadsinsatser, bebyggelse och bostad, trafik, kultur och fritid, näringsliv och turism, klimat och miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet, folkhälsa, barn och avslutningsvis stiftelser. Inom varje område beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv. Varje område avslutas med en kort framtidsbedömning. BLOCK 4 Sammanställd redovisning Finansiell analys och räkenskaper Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning. Inledningsvis i detta block redovisas en finansiell analys av den sammanställda redovisningen. Den följs av räkenskapsrapporter och noter. Efter detta görs en sammanfattande analys av Göteborgs Stadshus AB och dess kluster följt av redovisning av bolagens investeringar och information om resultat och balansomslutning. 4
Innehållsförteckning 6 Göteborgs Stad: Hållbar stad öppen för världen 8 Kommunstyrelsens ledamöter 2015 9 BLOCK 1 I FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 11 Omvärldsanalys Syftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektiv beskriva samhällsutvecklingen i Göteborg. 15 Framtidsbedömning I framtidsbedömningen diskuteras vilka förväntningar som finns på framtiden utifrån konkreta och kända förhållanden. 16 Sammanfattande finansiell analys Här genomförs en kort analys av de viktigaste finansiella trenderna både inom kommunen och den sammanställda redovisningen ( koncernen). 18 Prioriterade mål och uppdrag I detta avsnitt redovisas en sammanställning över hur arbetet med kommunfullmäktiges prioriterade mål bedöms gå och kommunfullmäktiges uppdrag för 2015 följs upp. 24 Väsentliga personalförhållanden Här sker en beskrivning av väsentliga personalförhållanden i Göteborgs Stad. 27 BLOCK 2 I GÖTEBORGS STADS VERKSAMHET 29 Verksamheten i Göteborgs Stads nämnder och bolag I detta block görs en beskrivning och analys av den verksamhet som utfördes av Göteborgs Stads nämnder och bolag under det gångna året. Blocket är uppdelat i ett antal verksamhetsområden. 61 BLOCK 3 I GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 63 Finansiell analys av Göteborgs kommun I detta avsnitt genomförs en fördjupad finansiell analys av Göteborgs kommun. 68 God ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Här görs en samlad genomgång av god ekonomisk hushållning, balanskravet och resultatutjämningsreserv. 70 Finansiella nyckeltal Göteborgs kommun På ett uppslag finns ett antal finansiella nyckeltal för Göteborgs kommun. 72 Sponsring Här redovisas vilken sponsring som sker av Göteborgs Stad. 73 Finansiell uppföljning och riskhantering I detta avsnitt redovisas Göteborgs Stads finansiella åtagande i form av upplåning. 76 Kommunens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper. 88 Ekonomisk analys av nämnderna Här presenteras en kort analys av stadsdelsnämnders och facknämnders ekonomiska utfall. 90 Drifts- och investeringsredovisning 93 BLOCK 4 I SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 95 Finansiell analys av sammanställd redovisning Här presenteras en finansiell analys av den sammanställda redovisningen. 100 Resultaträkning, balansräkning, kassa flödesanalys, noter och interna mellan havanden 107 Analys av Göteborgs Stadshus AB och dess kluster På dessa sidor utförs en resultat- och investeringsanalys av bolagens finansiella ställning och utveckling. 111 Göteborgs Stadshus AB med kluster i siffror 112 REVISIONSBERÄTTELSE Här återfinns revisionsberättelsen för 2015. 5
Göteborgs Stad: Hållbar stad öppen för världen Göteborg är Sveriges näst största stad med drygt en halv miljon invånare. Staden har ett strategiskt läge mitt emellan Oslo och Köpenhamn och är kärnan och tillväxtmotorn i Göteborgsregionen och i Västra Götalandsregionen. Här finns många starka industrier och Skandinaviens största hamn. Göteborg har alltid varit öppen för människor och influenser från hela världen. Detta präglar bland annat stadens diversifierade näringsliv, som kännetecknas av innovation, kreativitet och högt kunskaps- och teknikinnehåll. Inom Göteborgsregionen finns multinationella företag, småföretagare och kluster inom 750 olika branscher. Göteborg är också en studentstad med hundratals yrkesutbildningar, två universitet och 50 000 studenter. Tre science parks, som knyter samman forskning med näringsliv och politik, ger hög kompetens samt stärker regionens attraktionskraft. Vårt uppdrag: Sveriges kommuner ansvarar för ett antal lagstadgade områden inom samhällsviktig verksamhet. Här ingår vård, skola och omsorg, men bland de obligatoriska uppgifterna finns även bibliotek, plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning, vattenförsörjning och räddningstjänst. Utöver dessa utförs frivilliga verksamheter som också är viktiga för samhället, till exempel fritids- och kulturverksamhet, parkskötsel och annan teknisk försörjning. Verksamheten är omfattande och varierande och det krävs stor samordning för att verksamheten ska utföras effektivt och med god kvalitet. I Göteborgs Stad arbetar vi utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna, den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen. En hållbar tillväxt leder till en hög sysselsättning som ger ekonomiskt utrymme. En vanlig arbetsdag ansvarar vi för verksamhet för 30 000 barn i förskola, 53 000 barn och ungdomar i grundskola och 16 000 ungdomar i gymnasiet. 8 000 personer med funktionshinder får stöd och service, 8 000 får hemtjänst och 4 000 får omsorg på äldreboenden. Under året hade våra simhallar 1,1 miljoner och biblioteken 4,2 miljoner besök. Liseberg hade 3,1 miljoner gäster och museibesöken uppgick till 800 000. Varje dag produceras 170 miljoner liter rent vatten och Styr & Ställ-cyklar lånades 727 000 gånger under året. Våra stora utmaningar: Just nu står Göteborg inför ett stort utvecklingssprång. Staden växer kraftigt för att kunna göra plats för 700 000 göteborgare år 2035, vilket är 150 000 fler än idag. En sådan förändring märks, och den kräver att vi tänker hållbart. De närmaste 20 åren ska vi bygga 80 000 nya bostäder och arbetsplatser. Kollektivtrafiken ska utvecklas för att göra det lättare för människor att förflytta sig inom staden och arbetspendla hållbart. Göteborg ska växa till en nära storstad, med allt en storstad kan erbjuda men med fördelarna av korta avstånd, närhet mellan människor och en öppen, välkomnande miljö. En förutsättning för en hållbar stad är en socialt sammanhållen stad. Skillnader i människors livsvillkor och hälsa måste utjämnas. Med fler göteborgare växer även kommunens ansvar att ge service och tjänster åt stadens boende, besökare och näringsliv. Så här används 100 kronor av skattepengarna: Vård, skola och omsorg utgör cirka 85 procent av Göteborgs kommuns nettokostnad. 14% 15% 6% 6% 17% 14% 7% 21% Förskola och barnomsorg Grundskola Gymnasie- och vuxenutbildning Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Funktionshinder Kultur och fritid Övrigt, inkl stadsutveckling, miljö 6
Kommunstyrelsen Delegationer Stadsledningskontoret Stadsdelsnämnder Utbildning Kultur Fritid Mark och boende Nämnder Kommunfullmäktige Teknisk försörjning Trafik Miljö Övriga nämnder Energi Bostäder Lokaler Kollektivtrafik Interna bolag Valberedning Stadsrevisionen Valnämnden Göteborgs Stadshus AB Näringsliv Turism, kultur, evenemang Hamn Regionala bolag Boplats Göteborg Vår organisation: Göteborgs Stad styrs av politiker och innevarande mandatperiod är 2015 till och med 2018. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ utgör stadens styrande minoritet. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet. I kommunfullmäktige sitter politiker som väljs av medborgarna. Under kommunfullmäktige finns kommunstyrelsen som leder och samordnar verksamheterna. Göteborgs Stad har en organisation med både förvaltningar och bolag. Kommunfullmäktige beslutar vilka förvaltningar och bolag som ska finnas och väljer ledamöter till dess nämnder respektive styrelser som ansvarar för det dagliga arbetet. Stadsrevisionen granskar och utvärderar kommunstyrelsen, nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhet för att bland annat se till att de uppdrag som kommunfullmäktige har beslutat om genomförs effektivt och ändamålsenligt. oss och fördelar roller och ansvar för att tillsammans se till att det som ska uppnås genom de styrande dokumenten blir till verklighet i vardagen. Vi ger verksamheten resurser för att nå mål och utföra uppdrag. Som ett komplement till dessa hårda värden har vi förhållningssätt som ska vägleda oss i vår inställning till våra uppdrag och hur vi uppträder såväl internt som externt. Vår styrning har en återkommande och sammanlänkad systematik. Analys av omvärld, vår verksamhet, nutid och framtid, utmaningar och risker förenas med politiska mål i planeringen av verksamheten. Kvalitetssäkring och kontroll är naturliga styrverktyg när vi genomför våra uppdrag korrekt och som det är tänkt. Genom vår uppföljning och analys säkerställer vi rätt resultat och låter aktivt förbättringsarbete och förnyelse ta vid när vi ser brister eller för att driva oss mot önskad utveckling. Våra anställda: Göteborgs kommun är den största arbetsgivaren i Göteborg med 45 000 anställda. 52 500 personer arbetar i Göteborgs Stad i över 100 olika yrken inom stadsdelar, fackförvaltningar eller kommunala bolag. Vårt gemensamma uppdrag är att skapa en bra vardag för alla göteborgare och att utveckla Göteborg för framtiden. Medelåldern för tillsvidareanställda i förvaltningarna är 46 år. Andelen utrikes födda i förvaltningarna är 24 procent, vilket ungefär speglar befolkningens sammansättning i staden. Vår styrning: Styrningen formas utifrån ett antal utgångspunkter. Lagar och övriga författningar reglerar verksamheterna inom ett antal områden. Den politiska viljan tar form genom beslut om långsiktig inriktning, mål för den närmaste perioden och verksamheternas grundläggande uppdrag. Slutligen har boende, besökare och näringsliv genom sina dagliga kontakter med organisationen en påverkan på verksamheten. För att förverkliga intentionerna och strävan i utgångspunkterna styr vi organisationen med olika förutsättningar. Styrande dokument konkretiserar utgångspunkterna och gör dem kommunicerbara. Vi organiserar Årsarbetare i Göteborgs kommuns förvaltningar Skola 25% Teknisk förvaltning, övrigt, förvaltnings-oh 8% Äldreomsorg 21% Individ och familj 7% Förskola 16% Central adm och stöd 6% Funktionshinder 13% Kultur och fritid 4% 7
Kommunstyrelsens ledamöter 2015 Anneli Hulthén (S) Kommunalråd, ordförande Ulf Kamne (MP) Kommunalråd, vice ordförande Jonas Ransgård (M) Kommunalråd Daniel Bernmar (V) Kommunalråd Helene Odenjung (L) Kommunalråd David Lega (KD) Kommunalråd Dario Espiga (S) Kommunalråd Kristina Tharing (M) Kommunalråd Marina Johansson (S) Kommunalråd Johan Nyhus (S) Kommunalråd Maria Rydén (M) Kommunalråd Martin Wannholt Kommunalråd Lars Hansson (SD) Kommunalråd Karin Pleijel (MP) Biträdande kommunalråd Mariya Voyvodova (S) Biträdande kommunalråd Hampus Magnusson (M) Biträdande kommunalråd Ann Catrine Fogelgren (L) Biträdande kommunalråd Conny Johansson (S) Biträdande kommunalråd 8
1FÖRVALTNGSBERÄTTELSE Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisningslagen ska kommunen upprätta en förvaltningsberättelse i årsredovisningen. Den ska vara en sammanfattning av årsredovisningen där väsentliga delar av stadens ekonomi och verksamhet fokuseras. 9
FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 11 Omvärldsanalys Syftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektiv beskriva samhällsutvecklingen i Göteborg och regionen. 15 Framtidsbedömning I detta avsnitt redovisas och diskuteras konkreta och kända förhållanden och vad dessa innebär för Göteborgs Stad. 16 Sammanfattande finansiell analys Den sammanfattande finansiella analysen lyfter fram den viktigaste finansiella utvecklingen och trenderna inom kommunen och den sammanställda redovisningen (koncernen). 18 Prioriterade mål och uppdrag En viktig del av styrningen i Göteborgs Stad utgörs av de målen som kommunfullmäktige fastställt i budgeten. Här sker en redovisning av hur arbetet med dessa mål bedrivs liksom en uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag. 24 Väsentliga personalförhållanden Förvaltningsberättelsen ska beskriva väsentliga personalförhållanden. Detta avsnitt fokuserar på kommunens personal ur ett antal aspekter. 10 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Efter flera förhandlingar under första halvåret godkände euroländernas finansministrar det tredje krispaketet till Grekland. Andra halvåret präglades av terrorism, inbördeskrig i Syrien och flyktingströmmar med flyktingtragedier på Medelhavet. Men vid slutet av året enades världens länder om ett klimatavtal i Paris, med mål som även berör de rika länderna. FN:s säkerhetsråd beslutade strax före jul enhälligt om en färdplan för fred i Syrien. Millenniemålen ersattes med FN:s mål för hållbar utveckling. För första gången är männen i majoritet i landet men i de tre storstäderna är kvinnorna fortfarande något fler. En av de största flyktingkriserna i modern tid Under 2015 anlände drygt en miljon flyktingar till Europa. Det är mer än fyra gånger fler jämfört med 2014. Den överväldigande majoriteten tog sig med båtar från Turkiet till de närmaste grekiska öarna. Det rekordhöga antalet berodde inte på nya konflikter utan på att möjligheterna att ta sig till Europa förändrades. Under de sista fem månaderna anlände mer än 100 000 flyktingar per månad till Europa. Under toppmånaden oktober anlände drygt 220 000. Tyskland tog emot flest asylsökande inom EU, över en miljon. Sverige tog emot näst flest, 163 000. Under första halvåret ansökte 29 000 om asyl i Sverige, under andra halvåret 134 000. En knapp fjärdedel, 35 000, av de asylsökande under 2015 var ensamkommande barn. De flesta var från Afghanistan. Asylpolitiken förändrades I juli började Ungern bygga ett 18 mil långt stängsel för att hindra flyktingar att ta sig in i landet. Det möttes med stark kritik i Västeuropa av både politiker och allmänhet. Bilder av flyktingar, barn och vuxna, som drunknade under försöket att ta sig över Medelhavet manade till gemensamma krafttag och solidaritet med flyktingarna. Men under hösten genomgick flera europeiska länders asylpolitik en förändring, från öppenhet till att bli allt mer restriktiv i takt med att antalet asylsökande fortsatte att öka. Länderna med flest asylsökande Tyskland, Österrike, Norge, Danmark och Finland antog en mer restriktiv asyllagstiftning och införde utökade gränskontroller i syfte att minska ländernas attraktivitet. Även i Sverige möttes asylsökande av en öppen och generös attityd i början av hösten och många frivilliga engagerade sig för att hjälpa nyanlända. Men i oktober när 9 000 asylsökande registrerades per vecka blev situationen ohållbar i det svenska systemet för asylmottagning. Strax därefter nåddes en blocköverskridande nationell överenskommelse om att bland annat införa en tvingande lag för kommuner att ta emot flyktingar samt skärpta regler med tillfälliga uppehållstillstånd. Sverige begärde dessutom omfördelning av flyktingar inom EU som en tydlig signal att Sverige tagit ett oproportionerligt stort ansvar. Merparten ensamkommande barn är pojkar Ensamkommande barn som sökte asyl befann sig i en speciellt utsatt situation som krävde extra insatser och beskydd av mottagarlandet. Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda alla barn som befinner sig i landet, oavsett legal status. För många var möjligheten till utbildning en viktig faktor som gjorde att de sökte sig till Sverige. Barnen kom från olika länder i världen, där de fem största nationaliteterna var Afghanistan, Somalia, Syrien, Eritrea och Marocko. Bland ensamkommande barn var 92 procent pojkar, cirka 43 procent var 13 15 år och cirka 50 procent var 16 17 år. De stora variationerna i antal asylsökande mellan kommunerna innebar att vissa kommuner fick orimligt stor del av ansvaret för nyanlända. Bristen på anvisningsbara platser medförde att många asylsökande letade upp egna, ofta undermåliga, bostäder i kommuner där det redan fanns många nyanlända med anvisade platser. Situationen för nyanlända var svår på många håll, särskilt för barn. Många har bott trångt i stadsdelar med hög arbetslöshet och låga inkomster, vilket på både kort och lång sikt försämrar chansen till etablering och skapar sämre förutsättningar för att utjämna livsvillkor och hälsa. Samtidigt fanns kommuner med goda möjligheter att erbjuda arbete och utbildning där antalet asylsökande var lågt. Ökad samverkan med det civila samhället Sverige och Göteborg hade inte klarat inflödet av flyktingar på ett bra sätt utan det civila samhällets stora insats. Under 2015 tecknade sju organisationer avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Göteborgs Stad. Avtalet ska ge ensamkommande barn ett samlat stöd i form av boende och olika insatser. Arbetet har lyfts fram som ett gott exempel på samverkan. Då Göteborg varit tidigt ute med att ingå dessa partnerskap underlättade detta möjligheten att växla upp samarbetet under GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 11
OMVÄRLDSANALYS hösten för att klara av det ökade antalet asylsökande. Förmågan att i samverkan snabbt lösa svåra situationer blev en viktig erfarenhet som staden tar med sig från hanteringen av den akuta flyktingsituationen 2015. Dagens lagstiftning är otydlig gällande IOP och det behövs ett tydligt lagrum för att innovativa lösningar snabbare kan växa fram i samverkan med civilsamhället inom det sociala området. Men IOP har tagit en allt större plats på den nationella politiska nivån. Asylsökande beräknas bli folkbokförda 2016. Handläggningstiden för att beviljas uppehållstillstånd överskrider ofta ett år, speciellt under rådande omständigheter, varför många av de som sökte asyl under året kommer att folkbokföras och därmed klassas som invandrade först under 2016 och 2017. Totalt fick 51 000 nyanlända uppehållstillstånd (blev kommunmottagna) i riket under 2015, vilket var en ökning jämfört med året innan med drygt 4 000 och en bidragande orsak till att invandringen till Sverige var större än någonsin, 134 000 personer. Trots att även utvandringen ökade något, innebar det att utbytet med utlandet gav ett rekordstort tillskott på 78 400 personer. Männen bröt ett historiskt mönster Befolkningen ökade i 239 av landets kommuner, i 115 av dem hade befolkningen istället minskat om det inte hade varit för invandringsöverskottet. Det sattes inga rekord när det gäller födda och döda, men födelseöverskottet var fortsatt högt vilket tillsammans med invandringen innebar en rekordstor befolkningsökning, 103 662 personer. Under våren 2015 bröts ett historiskt mönster då männen för första gången var i majoritet i landet. Det finns flera orsaker till detta: männens medellivslängd ökar snabbare än kvinnornas (men är fortfarande drygt tre år kortare), i de högre åldrarna är kvinnorna i klar majoritet varför det också är fler kvinnor som avlider, och det är fler män än kvinnor som invandrar till Sverige. I storstäderna är dock kvinnorna fortfarande i knapp majoritet, men även här står männen för en större andel av befolkningsökningen. Sju tusen fler göteborgare I Göteborg mottogs 2 500 nyanlända med uppehållstillstånd, vilket motsvarar en något mindre andel av det totala antalet mottagna i riket än stadens andel av rikets totala befolkning. Det är ett historiskt sett högt antal men lägre än förra året (2 900). Detta bidrog till att invandringsöverskottet var högt, 4 600 personer, men något lägre än år 2014. Antalet födda och antalet inflyttningar från övriga riket minskade något, antalet döda och antalet utflyttningar till övriga riket ökade något. Tillsammans med invandringsöverskottet innebar det en hög, men inte rekordhög, befolkningsökning. Vid årsskiftet fanns det 548 190 göteborgare, 7 045 fler än året innan. Befolkningsförändring Göteborg 1951 2015 9 000 6 000 3 000 0 3 000 6 000 9 000 1951 1972 Allra mest ökade befolkningen i stadsdelen Lundby där en stor andel av bostadsbyggandet i staden skett de senaste åren. Lundby har under de senaste två åren gått från att vara den befolkningsmässigt minsta (tionde) stadsdelen till en åttondeplats. Fria rörligheten en grundbult i EU Göteborgs Stad har under en följd av år uppmärksammat de EU-medborgare som kommit resande från de så kallade CEE-länderna (Central and Eastern Europe) till staden, så även 2015. En stor del av dem kom från Rumänien och Bulgarien och många var synliga i gatubilden genom att tigga. För att stanna längre än tre månader krävs att de är ekonomiskt aktiva, antingen som anställda eller arbetssökande. Deras svårigheter att komma in på arbetsmarknaden kvarstod även 2015. Många av dem pendlade därför fram och tillbaka mellan hemlandet och Sverige. Göteborgs Stad har gett barnen till dessa EU-medborgare möjlighet att gå i skola och finansierat en öppen förskola för romska barn. En handlingsplan för insatser till gruppen som ofta lever i socialt och ekonomiskt utanförskap är på väg att antas i såväl Göteborgs Stad som inom övriga kommuner i Göteborgsregionen. Staden deltog också i EU-projektet Wellcome policy som inbegriper fem andra storstäder i västra Europa och där Göteborgs Universitet samordnar forskningsinsatserna. Parallellt genomförde Business Region Göteborg tillsammans med Västsvenska Handelskammaren, Arbetsförmedlingen/EURES och näringslivsrepresentanter en förstudie om etableringen liknande Wellcome Center för att underlätta för EU-medborgare som vill flytta till Göteborg för att arbeta. Det är en grupp som tidigare inte uppmärksammats och där det inte funnits något strukturerat informationsstöd som anpassats till den intraeuropeiska arbetskraftsmigrationen. 1994 2015 12 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
OMVÄRLDSANALYS Världen överens om globala målsättningar Under hösten antog FN 17 nya globala mål efter att millenniemålen gått ut. Nytt med målen är att de berör även de rika länderna, såsom Sverige, i och med att de är tuffare än millenniemålen. Samtidigt slogs miljö- och utvecklingsmålen ihop vilket skickade en tydlig signal att dessa bör hanteras tillsammans i genomförandet. I december lyckades även världens länder enas om ett klimatavtal vid COP21 i Paris. Städers och företags betydelse lyftes fram vid klimatförhandlingarna och Göteborgs Stad deltog på flera olika arenor för att bidra och påverka. Avtalets övergripande mål anger att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till under 2 grader jämfört med innan industrialismen och länderna ska nu göra ansträngningar för att klara under 1,5. Men det är bråttom för återigen slog världen rekord i högsta uppmätta globala medeltemperatur. Länderna ska nå målen enligt egna handlingsplaner, som uppdateras vart femte år. Inför mötet lanserade regeringen initiativet Fossilfritt Sverige vilket Göteborgs Stad har anslutit sig till. Sveriges mål är att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer till 2030. Klimatanpassning är den andra delen i klimatavtalets övergripande mål. I Göteborg pågick under 2015 planering och åtgärder för att förebereda staden för kommande högre havsnivåer och ökad risk för kraftiga skyfall. Länder och städer måste arbeta för att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera olika former av stress som ett samhälle kan utsättas för om det så handlar om sociala eller miljömässiga händelser. Den tredje delen av klimatavtalet är att skapa finansieringsflöden som stödjer både minskade utsläpp och det motståndskraftiga samhället. Ett sätt är att ge ut gröna obligationer som under året var en fortsatt starkt växande marknad och där Göteborgs Stad har en framskjuten position. Tack vare dem och stadens klimatstrategiska program utsåg WWF Göteborg till Årets svenska klimatstad 2015. Terrorhotet återigen påtagligt i Europa I början av året blev terrorhotet återigen påtagligt i Europa då flera attentat genomfördes under året. Paris drabbades särskilt. Enligt Institute for Economics and Peace har antal döda i terroristattacker i världen niodubblats under 2000-talet och under 2015 dog över 32 000 personer. I jämförelse med andra länder är västra Europa förhållandevis förskonat från terrorism. Jakten på terrorister och ökad hotbild i Europa medförde att EUkommissionen i december presenterade en rad åtgärder i syfte att förhindra terrorism. Islamiska statens rekrytering av radikaliserade ungdomar i Europa medförde att Sverige i december valde att skärpa kriminaliseringen av terrorresor. Synen på flyktingmottagande i förändring Terror och flyktingkris stärkte invandrings- och EUkritiska partier och attityder ytterligare. Även i Sverige förändrades attityden gentemot mottagandet av flyktingar men även mot invandringen generellt. Under hösten anlades bränder på flera tilltänkta asylboenden i landet, bland annat ett planerat flyktingboende i Floda. Trollhättan skakades i oktober då en elev och personal dödades i en knivattack i en skola där många hade utländsk bakgrund. GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 13
OMVÄRLDSANALYS Samtidigt visade många på ett stort engagemang och solidaritet genom att ställa upp och hjälpa till att välkomna människor på flykt. När det som bäst behövdes klev de goda krafterna fram och välkomnade de som kom hit sade juryordföranden när tidskriften Fokus utsåg volontären till årets svensk 2015. Svenska ekonomin fortsätter att vara starkare Politisk oro inom EU, ekonomisk inbromsning i Kina och djupa recessioner i Brasilien och Ryssland bidrog till att den globala återhämtningen av konjunkturen gick fortsatt trögt under 2015. Den svenska ekonomin utvecklades däremot starkt och den segdragna lågkonjunkturen efter finanskrisen tycks vara på väg att övergå i högkonjunktur. En hög offentlig konsumtion som följd av den stora flyktinginvandringen var en bidragande orsak. En annan att det låga ränteläget drev inhemsk efterfrågan och bidrog till en relativt svag krona, vilket i kombination med förbättrad konjunktur inom OECD gynnade exporten. Inköp av bilar och sällanköpsvaror ökade starkt, nybilsregistreringen i Sverige ökade med 13,5 procent under 2015. Volvo sålde för första gången över en halv miljon bilar världen över och tredubblade sin vinst. Volvos goda resultat bidrog också till att Göteborgs Hamn ökade godsmängden med en miljon ton under året, till drygt 35 miljoner ton. Exporten av motorfordon och utländska besökares konsumtion i Sverige var två grenar som utvecklades starkt. Den globala rörligheten ökade kraftigt under året. Dels den av yttre orsaker påtvingade som vi sett ovan, men även turismen nådde nya rekordnivåer under 2015. FN:s världsturismorganisation (UNWTO) rapporterar att den internationella turismen ökade med 4,4 procent. 1 184 miljoner utländska övernattningar skedde under året, en ökning med ungefär 50 miljoner. Enligt UN- WTO står turismen, direkt och indirekt, för ungefär en tiondel av världens totala BNP och vart elfte jobb. I Europa ökade antalet utländska övernattningar med 5 procent, och i Sverige ännu mer, med drygt 10 procent. Allra störst var ökningen i storstadsregionerna. Även den inhemska turismen ökade, i Göteborgsregionen ökade antalet svenska övernattningar med 5 procent jämfört med 2014. Landvetter flygplats satte passagerarrekord, Svenska mässan satte besöksrekord och Liseberg gjorde ett av sina bästa år någonsin med 3,1 miljoner gäster. Minskad arbetslöshet men inte för alla Den goda ekonomiska utvecklingen innebar att arbetslösheten i riket fortsatte att sjunka, om än långsamt. Ungdomsarbetslösheten sjönk snabbare och var i slutet av året den lägsta sedan 2009. Den goda utvecklingen kom dock inte alla till del. Bland unga som saknar gymnasieutbildning, har en funktionsnedsättning eller är födda utanför Europa ökade tvärtom arbetslösheten. Även antalet som är långtidsarbetslösa ökade, både totalt och bland unga. I Göteborgsregionen minskade arbetslösheten något snabbare än i riket och nådde under hösten för första gången på mycket länge samma nivå som i Stockholmsregionen. I Göteborg minskade både arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten snabbare än i de båda övriga storstäderna. Inskrivna arbetslösa, andel (%) av arbetskraften Samtliga 16 64 år 2013 2014 2015 Stockholm 7,1 6,6 6,4 Göteborg 9,4 8,8 8,4 Malmö 14,9 14,9 15,0 Riket 8,5 8,0 7,8 Ungdomar 18 24 år 2013 2014 2015 Stockholm 9,6 8,6 7,5 Göteborg 15,3 13,1 10,9 Malmö 24,5 23,3 21,6 Riket 17,2 15,0 13,3 Källa: Arbetsförmedlingen 14 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
FRAMTIDSBEDÖMNG Framtidsbedömning 2015 har framför allt präglats av flyktingsituationen både globalt och lokalt i Göteborg. Hur situationen utvecklas framåt är oklart och leder till mycket osäkra planeringsförutsättningar. Det stora antalet asylsökande i Sverige kommer att leda till ett ökat mottagande av flyktingar i Göteborg de närmaste åren, men exakt hur många är ytterst ovisst. Det sätter ytterligare fokus på de tre utmaningar som välfärdsområdet står inför kopplat till den demografiska utvecklingen: Bostäder för socialt utsatta grupper Kompetensförsörjning Verksamhetslokaler Då många asylsökande är barn och unga kommer det att ytterligare öka behoven av för-, grund- och gymnasieskolor. Det leder också till ett ökat rekryteringsbehov av förskollärare, lärare, socialsekreterare med flera yrkesgrupper. Ekonomiskt bedöms den ökade flyktinginvandringen på kort sikt leda till en ökad tillväxt, lägre arbetslöshet, ökad inflation och höjda räntor genom att den får en stark påverkan på efterfrågesidan av ekonomin. Främst gäller det den offentliga konsumtionen, men även den privata konsumtionen påverkas positivt genom att fler arbeten skapas. På lite längre sikt bidrar den också till en lägre försörjningskvot, det vill säga färre som varje person i arbetsför ålder ska försörja. Detta beror på ålderssammansättningen hos de som nu har flytt till Sverige. Hur utvecklingen blir av den ekonomiska försörjningskvoten är däremot inte lika självklart, det vill säga hur många som varje sysselsatt person ska försörja. Detsamma gäller för tillväxten och arbetslösheten på längre sikt. Om den utvecklingen blir positiv eller negativ beror på hur väl integrationen av de nyanlända fungerar på arbetsmarknaden. Om etableringstiden blir lika lång som den har varit under senare år riskerar utvecklingen att bli något sämre på fem till tio års sikt än enligt de antaganden som gjordes före den ökade flyktinginvandringen. Trots det starka fokus som varit på flyktinginvandringen och konsekvenserna av den, är den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning en större utmaning på lite längre sikt när det gäller välfärdens finansiering. En annan stor utmaning som Göteborg står inför är att bygga den hållbara staden som ska rymma 150 000 fler invånare år 2035. Det kräver inte bara bostäder utan även en klok utbyggnad av ny infrastruktur och robust kollektivtrafik, lokaler för så väl handel och näringsliv som för offentlig service, men samtidigt skapa möjligheter för fritidsaktiviteter och rekreativa miljöer. Stadsutvecklingen behöver främja tillväxten samtidigt som den ska bidra till att minska skillnaderna i människors livsvillkor och minska vår klimatpåverkan. En nästan lika viktig utmaning som att minska vår klimatpåverkan är att skydda stadens befolkning och anläggningar mot effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser. Göteborgs läge med närhet till vatten gör staden känslig för både översvämningar och skyfall och stadens övergripande målsättning är att både befintlig och planerad markanvändning ska vara robust mot dagens och framtidens klimatpåverkan. För att nå en ökad social hållbarhet är det nödvändigt att segregationen minskar. Inom samhällsbyggnadsområdet handlar det mycket om att minska boendesegregationen genom möjligheten till blandad bebyggelse och ökad tillgång/användning av offentliga rum och mötesplatser där människor med olika villkor kan och vill mötas och få förståelse för varandras livsvillkor. Genom att skapa rumsliga förutsättningar för sociala möten och en attraktiv stadsmiljö stärks Göteborgs attraktionskraft såväl nationellt som internationellt. Göteborg ska vara tillväxtmotorn i västra Sverige och är tillsammans med övriga storstadsregioner viktig för tillväxten i hela Sverige. Det är därför av avgörande betydelse att Göteborg fortsätter att vara en attraktiv stad för företag och studenter och att stadens förmåga att stödja innovation och utveckling stärks. Att Göteborg växer innebär stora möjligheter. Samtidigt medför en växande stad också betydande ekonomiska utmaningar för att kunna finansiera både ökade krav på välfärd och en stadsutveckling som möter framtidens behov och utmaningar. Staden behöver därför utveckla och anpassa sin ekonomiska styrning och pröva nya vägar för att hitta nya finansieringslösningar och strukturer. GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 15
SAMMANFATTANDE FANSIELL ANALYS Sammanfattande finansiell analys Göteborgs kommun redovisade 2015 ett resultat på 824 mkr. Det strukturella resultatet var 180 mkr, vilket innebär att de ekonomiska marginalerna som försämrats sedan 2011 ytterligare försämrades något. Det lagstadgade balanskravet uppfylldes vilket innebär att kommunen klarat detta krav samtliga år sedan det infördes. Göteborgs kommuns samlade investeringsvolym uppgick under året till 2,2 mdkr vilket var ungefär samma nivå som under 2014. Koncernen Göteborgs Stad redovisade ett resultat på 1 219 mkr. I förhållande till föregående år ökade resultatet med cirka 800 mkr. Den finansiella analysen som redovisas på de två följande sidorna ska ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen Göteborgs stad. Mer ingående analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. GÖTEBORGS KOMMUN Årets resultat Göteborgs kommun redovisade ett resultat på sista raden på 824 mkr för 2015. Det strukturella resultat som visar det löpande driftresultatet i verksamheten var 180 mkr. I detta resultat räknas engångsposter, realisationsvinster och eventuell utdelning från bolag bort. Relateras detta löpande driftresultat till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick resultatet till 0,7 procent. Detta mått visar på en fallande trend då resultat minskat över tid medan verksamhetens omfattning ökat. Årets resultat på 824 mkr innebar ett överskott mot budgeterat resultat som var på 400 mkr. De främsta orsakerna till detta var att nämnderna redovisade överskott, att engångsintäkter erhölls från AFA-försäkring och att realisationsvinster som inte var budgeterade redovisades. Resultatet innebar att den budgeterade utdelningen från Göteborgs Stadshus AB på 670 mkr inte behövde tas ut. Göteborgs kommun uppnådde balanskravet och reserverade ytterligare resurser till resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv I den finansiella analysen i block tre beskrivs ett antal nyckeltal som visar på stabil ekonomisk situation över ett antal år. Men då realisationsvinsterna varit ett betydande inslag i de senaste årens resultat har det strukturella resultatet kraftigt försämrats under några år. De ekonomiska marginalerna i den löpande driftverksamheten har försvagats sedan 2011. Marginalerna framstår som knappa med tanke på de utmaningar Göteborgs Stad står inför vad gäller stadsutveckling med stora investeringsbehov och ökade kostnader till följd av demografisk utveckling. God ekonomisk hushållning bedöms råda i kommunen utifrån avvägningar av samspel mellan kommunfullmäktiges sex inriktningar och dess resultat över tid. Årets investeringar Göteborgs kommuns samlade investeringsvolym under året uppgick till 2,2 mdkr. Det var en lägre volym än vad som planerats i budgeten, vilket i huvudsak berodde på tidsförskjutningar. Delar av investeringsvolymerna finansieras av investeringsinkomster. Den investeringsvolym som ska finansieras av egna medel uppgick till 2,0 mdkr. Merparten av årets investeringar, cirka 45 procent, gjordes inom lokaler och bostäder. Investeringar i infrastruktur utgjorde cirka 35 procent, VA-verksamhet omfattade 14 procent och idrotts- och fritidsanläggningar 4 procent. Eget kapital och soliditet Kommunens egna kapital har över tid förstärkts till följd av redovisade positiva resultat. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme och det visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditeten låg vid årets utgång på cirka 32 procent. Balanskravet Göteborgs kommun uppfyllde 2015 det lagstadgade balanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på 379 mkr. Göteborgs kommun har därmed uppfyllt balanskravet samtliga år sedan införandet år 2000. Detta resultat ställt mot 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning gav ett överskott på 108 mkr som därmed ökade på resultatutjämningsreserven så att denna vid årets utgång uppgick till 657 mkr. 16 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
SAMMANFATTANDE FANSIELL ANALYS Göteborgs kommun i siffror mkr 2013 2014 2015 Bruttokostnader 31 531 33 096 35 332 Balansomslutning 51 460 57 732 61 041 Årets resultat exklusive extraordinära poster 898 138 824 Årets resultat exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster 728 610 625 Årets resultat 9 595 392 824 Investeringsvolym 2 394 2 190 2 214 Investeringsvolym inklusive investeringsinkomster 1 592 1 733 1 996 Göteborgs kommun / finansiella nyckeltal procent 2013 2014 2015 Resultat och kapacitet Årets resultat exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster / skatteintäkter 2,9 2,4 2,3 Skattefinansieringsgrad av investeringar inklusive investeringsinkomster 108 58 87 Soliditet 35 32 32 Risk och kontroll Kassalikviditet 66 70 81 Finansiella nettotillgångar (mkr) 5 377 6 074 7 092 Kommunal skattesats (kr) 21,12 21,12 21,12 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG KONCERNEN Koncernen Göteborgs Stad redovisade 2015 ett resultat på 1 219 mkr. Jämfört med 2014 var resultatet nära 800 mkr högre och det var framför allt kommunen som stod för ökningen. Koncernens investeringar uppgick 2015 till 6,0 mdkr. Det var en minskning med 0,3 mdkr jämfört med 2014. Bolagssektorns del av investeringsvolymen var 3,8 mdkr, kommunen stod för 2,2 mdkr. Jämfört med årets budget var investeringarna 2,3 mdkr lägre vilket främst är en följd av att projekt skjutits fram i tid. Den sammanställda redovisningen för staden visar på positiv utveckling av ett antal finansiella nyckeltal under året. Graden av egenfinansiering av årets investeringar överstiger 100 procent, det vill säga full egenfinansiering. Soliditeten som stärkts under en rad av år stärktes ytterligare något. På motsvarande sätt har stadens skuldsättningsgrad minskat successivt under en längre tid. Kassalikviditeten vände uppåt från 30 till 35 procent efter att ha minskat något under de senaste åren. Sammanställd redovisning i siffror mkr 2013 2014 2015 Intäkter 48 230 48 470 50 780 Balansomslutning 81 074 81 468 83 121 Resultat efter finansiella poster 1 922 561 1 253 Årets resultat 1 733 433 1 219 Investeringsvolym 6 647 6 248 5 955 Soliditet 30 30 31 Göteborgs kommun redovisade ett resultat på 824 mkr, vilket innebar ett överskott mot budgeterat resultat som var på 400 mkr. GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 17
PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG Prioriterade mål och uppdrag Sammanfattande måluppföljning Nämnder och styrelser har i sina årsrapporter gjort en bedömning av den förväntade måluppfyllelsen under mandatperioden för respektive av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Bedömningen var sagd att utgå från nämndens/styrelsens bidrag till stadens samlade måluppfyllelse. Följande bedömningsgrunder har använts: God (utveckling åt rätt håll/stark trend) Viss (utveckling åt rätt håll/svag trend) Ingen (utveckling åt fel håll/ingen trend) Svårbedömt I de fall nämnden/styrelsen inte har gjort någon bedömning eller angett att målet inte ligger inom nämnden/ styrelsens verksamhet har det markerats med grå färg i nedanstående figur Mål Stadsdelsnämnder Facknämnder Bolag Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska Segregationen ska brytas och samhörigheten i staden stärkas Skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor ska minska Stadens verksamheter ska vara jämställda Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska Barns fysiska miljö ska bli bättre Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka Äldres inflytande ska öka Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp 2020 ska utsläppen av koldioxid i Göteborg ha minskat med minst 40 procent jämfört med 1990.* Använda bostadsbyggandet till att ställa om Göteborg till en socialt och ekologiskt hållbar föregångsstad Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Allmännyttan ska behålla sin andel av produktionen av hyresrätter Resurshushållningen ska öka Trafiksystemets negativa påverkan på miljön, klimatet och hälsan ska minska Den biologiska mångfalden ska främjas Göteborgs företagsklimat ska förbättras och ett hållbart näringsliv ska främjas Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka * 2035 ska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthus gaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare 18 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG Vid tolkningen av hur väl nämnder och styrelser bedömer att målen kommer att uppnås är det viktigt att väga in att olika nämnder/styrelser har olika påverkan på de olika målen. För till exempel skolans kompensatoriska mål har stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden den helt avgörande påverkan på hur väl målet uppnås och det är av mindre betydelse att flertalet facknämnder och bolagsstyrelser inte har tagit sig an målet. Stadsdelsnämnder, facknämnder och bolagsstyrelser har även bedömt måluppfyllelsen utifrån något olika förutsättningar. Något generaliserande finns det ett mönster att stadsdelsnämnderna har bedömt den förväntat uppnådda effekten, medan framförallt bolagsstyrelserna har bedömt om det genomförs några aktiviteter. Tydliga exempel på där det ger en stor skillnad i bedömningen är jämställdhetsmålen: Skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor ska minska och Stadens verksamheter ska vara jämställda. Ett annat exempel på där bedömningen har utgått från olika förutsättningar är målet Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra. De flesta nämnder och styrelser bedömer att måluppfyllelsen är god och att det inte finns några osakliga skillnader inom förvaltningen/bolaget. Några förväntar sig enbart en viss måluppfyllelse och utgår istället från ett stadenperspektiv. De bedömer att de skillnader som finns mellan likvärdiga yrkesgrupper som arbetar i olika förvaltningar/bolag inte kommer att upphöra inom mandatperioden. Sammanfattning uppdrag I budgeten för 2015 har kommunfullmäktige gett 42 uppdrag till stadens nämnder och styrelser. En del av uppdragen ska samtliga genomföra medan en del är riktade till nämnder och/eller styrelser utifrån deras specifika verksamhetsområde. 30 av uppdragen är helt nya medan resterande har funnits med tidigare år, i vissa fall något justerade. 17 uppdrag är genomförda och tio uppdrag är till stor del eller till hälften genomförda. Tolv av uppdragen är genomförda till viss del alternativt påbörjade. Två av uppdragen har inte kunnat genomföras. Ett av uppdragen har hänförts till en pågående utredning inom utbildningsområdet. Elva uppdrag finns även med i budget 2016 varav ett redan genomförts under 2015. Alla nämnder och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv När det gäller invånarperspektivet har flertalet nämnder/styrelser genomfört uppdraget. Som planerat har flera stadsdelsnämnder arbetat tydligare med uppdraget under 2015. Fackförvaltningarna och bolagen har tagit steg framåt. Sammantaget syns en väsentlig skillnad i genomförande jämfört med 2014. Uppdraget har genomförts ur ett personalperspektiv. Barnfamiljer ska erbjudas ökat försörjningsstöd under högtider Uppdraget har genomförts i samband med revideringen av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som beslutades av kommunfullmäktige i december. Hushåll med barn, som uppburit ekonomiskt bistånd under minst 10 månader, har rätt till utökat försörjningsstöd under motsvarande två valfria högtidsdagar under en 12-månadersperiod, då dagsnormen enligt riksnormen fördubblas för respektive hushåll. Andelen kvalificerade familjehem ska öka och fungerande alternativ till institutionsplaceringar ska utarbetas Uppdraget har inte genomförts. Ambitionen att rekrytera kvalificerade familjehem finns men den rådande personalsituationen och högt inflöde av nytillkomna ärenden omöjliggör ett långsiktigt arbete. Rekryteringen av familjehem har fördubblats 2015 vilket på sikt ökar möjligheterna att få kvalificerade familjehem Missbruk ska förebyggas och individer ska tidigt få stöd att bryta sitt beroende Samtliga nämnder har genomfört uppdraget. För att sänka trösklarna till boende i allmännyttan ska staden utreda möjligheten att sänka de ekonomiska kraven att bli hyresgäst och att dela på kontrakt, genom så kallade kompiskontrakt Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att arbete med uppdraget pågår. För närvarande sker en översyn av policy för uthyrning. Skapa ett stödprogram för kvinnors organisering Sociala Resursnämnden har genomfört uppdraget. Staden ska starta ett projekt utifrån den modell som används i det så kallade Toleransprojektet i Kungälv Social resursnämnd har genomfört uppdraget. Alla verksamheter ska ha könsupp delad statistik och göra en kartläggning av resursfördelning utifrån kön Uppdraget har till stor del genomförts. 23 kartläggningar är gjorda varav 5 tidigare än 2015. Två pågår. Fler tar fram könsuppdelad statistik. Ungefär hälften av nämnderna/bolagen har genomfört uppdraget ur ett medarbetarperspektiv. Flera anger att de har könsuppdelad statistik, mäter jämställdheten med verktyget Jämix och gör lönekartläggningar. Några har gjort resurskartläggning av utbildningssatsningar och nyttjande av företagshälsovård. GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 19
PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG Alla enkelt avhjälpa hinder ska vara undanröjda i kommunens publika lokaler och på allmän platsmark under mandatperioden Uppdraget är genomfört till viss del. Kulturnämnden och fastighetsnämnden beräknar att alla enkelt avhjälpa hinder är åtgärdade 2017. Övriga nämnder är antingen i början av åtgärdsarbetet eller i full gång. Lokalnämnden har som mål att vara klar med åtgärderna under mandatperioden. Minska barngruppernas storlek i förskolan Hälften av nämnderna har genomfört uppdraget. De fem stadsdelarna som inte har genomfört uppdraget uppger att de ekonomiska förutsättningarna inte har medgett att minska barngruppernas storlek. Full behovstäckning har prioriterats och dessutom saknas lokalförutsättningar samt råder brist på förskollärare. Öka vistelsetiden i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa Hälften av nämnderna har genomfört uppdraget. De stadsdelar som inte har genomfört uppdraget uppger att sekretessen mellan förskola och individ- och familjeomsorgen har gjort att uppdraget inte har kunnat genomföras. Stora barngrupper har försvårat uppdraget. Den normkritiska kompetensen hos personal ska förstärkas så att den är tillgänglig för varje förskola och skola Flertalet stadsdelsnämnder rapporterar att de genomfört uppdraget. Två stadsdelsnämnder rapporterar att uppdraget är påbörjat och en stadsdelsnämnd att uppdraget inte är genomfört. Den stadsdel som inte genomfört uppdraget har under året gjort förberedelser men inte kommit igång med aktiviteter. Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar Nio stadsdelar har genomfört uppdraget. I en av stadsdelarna är uppdraget delvis genomfört Kurser i feministiskt självförsvar har företrädesvis anordnats för eleverna i grundskolans senare årskurser. En expertgrupp ska tillsättas för att bidra till utvecklingen av skolans verktyg baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Stadsledningskontoret har påbörjat ett arbete med att ta fram indikatorer som mäter elevers förbättringar på en aggregerad nivå (skola, stadsdel och Göteborgs stad). Uppdraget innebär också att hitta verktyg för att mäta väsentliga faktorer för framgångsrik undervisning och lärande. Ett aktivt arbete pågår för att skapa förutsättningar för ökad bostadsproduktion. Bland annat har fastighetsnämnden avsatt byggrätter för att skapa förutsättningar för fler bo- och byggemenskaper. Foto: Jeanette Larsson 20 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över lärarnas administrativa uppgifter och ta fram en handlingsplan för hur de kan minska och förenklas Arbetet med att ta fram en långsiktig plan för att minska och förenkla lärarnas administrativa arbete har påbörjats. Förvaltningarna har tagit fram handlingsplaner för förbättring av lärarnas arbetsmiljö. Under hösten genomfördes en uppföljning (enkät) av upplevelsen av gjorda insatser i samverkan med lärarnas fackliga organisationer. Uppdraget kvarstår även 2016 och arbetet kommer att fortsätta. Alla skolor ska erbjuda läxhjälp och studiehjälp på och utanför skoltid och även på modersmål Uppdraget har till stor del genomförts. Fem stadsdelsnämnder samt utbildningsnämnden anger att uppdraget är helt genomfört. Övriga stadsdelsnämnder anger att de endast delvis utfört uppdraget då de inte kunnat erbjuda studiestöd på modersmål fullt ut. Brukare ska så långt det är möjligt ha tillgång till kontaktpersoner på sitt modersmål Uppdraget är genomfört. En hög andel av brukarna inom hemtjänst och äldreboende har tillgång till kontaktpersonal på sitt modersmål. Det förefaller vara svårast att tillgodose kontaktpersonal på modersmål i stadsdelsnämnder där brukarna talar många olika språk. För att underlätta matchning har inventeringar av språkkompetens bland medarbetarna genomförts. Anhörigstödet ska utredas Utredningen har genomförts och de reviderade riktlinjerna behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2016. Fler former av boendelösningar ska tas fram Fastighetsnämnden har genomfört uppdraget. Nämnden har avsatt byggrätter för att skapa förutsättningar för fler bo- och byggemenskaper. Nämnden ser behov av att utveckla fler modeller för att föreningar och mindre byggherrar ska kunna delta i stadsbyggandet i större utsträckning. En handlingsplan för att minska antalet fallskador hos brukare av hemtjänst och boende på äldreboende ska tas fram Uppdraget är genomfört. Stadsledningskontoret har arbetat fram ett förslag till en för staden övergripande handlingsplan för att minska antalet fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende, vilken antogs av kommunstyrelsen i november 2015. Stadsledningskontoret har arbetat fram ett förslag till en för staden övergripande handlingsplan för att minska antalet fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende. Utreda vilka aktiviteter som kan läggas till i pensionärskortet för kollektivtrafik Stadsledningskontoret har utrett vilka ytterligare aktiviteter som kan läggas till pensionärskortet för kollektivtrafik. Förslaget har överlämnats till de politiska partierna för ställningstagande inför budgetarbetet för 2017. En handlingsplan för att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom äldreomsorgen ska tas fram Uppdraget är genomfört. Handlingsplanen behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under vintern 2016. Utarbeta en plan för hur Göteborg långsiktigt ska bygga bort bostadsbristen Uppdraget har inte genomförts men aktivt arbete pågår för att skapa förutsättningar för ökad bostadsproduktion. Fastighetsnämnden, byggnadsnämnden och trafiknämnden kommer att genomföra ett gemensamt planeringsarbete med syftet att skapa samsyn kring målet och hur respektive nämnd bidrar till målet. Fastighetsnämnden bedömer att en sammanfattande handlingsplan kan presenteras under 2016. Fler bostäder för personer med funktionshinder ska tas fram Uppdraget är genomfört men behoven är inte tillgodosedda. Under 2015 har 63 lägenheter producerats i bostäder med särskild service (BmSS) och 42 lägenheter har förmedlats via F100 (kommunala bostadsbolag erbjuder lägenheter till personer med funktionsnedsättning). Enligt planen för boende inom funktionshinder behöver ytterligare 300 lägenheter i BmSS skapas under perioden 2016 2018. GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 21
PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG Biltrafiken i Göteborg ska minska. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. En långsiktig strategi för upprustning av allmännyttans bostäder ska tas fram Uppdraget är genomfört till viss del. Förvaltnings AB Framtiden har en tioårig planering för underhåll och investeringar i fastigheterna. Dotterbolagen har tagit fram strategier som tar hänsyn till sociala och tekniska behov. Förvaltnings AB Framtiden avser även att ta fram en koncerngemensam strategi för allmännyttans upprustning som tydligt kopplas till stadens arbete med stadsutveckling. Ett Hemlösas hus som en träff- och kontaktpunkt för hjälp och stöd åt hemlösa ska inrättas i samverkan mellan olika aktörer Social resursförvaltning rapporterar att uppdraget är påbörjat. Planering av verksamheten pågår tillsammans med brukare och idéburen sektor och ytterligare aktörer kommer att involveras. Förvaltningen har lämnat in en verksamhetsbeskrivning till lokalförvaltningen och H igab AB och inväntar besked om lokal för verksamheten. Inom tre år ska Förvaltnings AB Framtiden färdigställa 1 400 lägenheter per år Förvaltnings AB Framtiden har påbörjat uppdraget och kraftsamlar för att nå målet genom att samla nyproduktionen i ett byggherrebolag. Antal markanvisningar och detaljplanestarter har stadigt ökat. Samarbetet med stadens aktörer är gott och ger förutsättningar för ökad bostadsproduktion. Modeller för att bygga lägenheter med låg hyra ska tas fram Uppdraget har genomförts till viss del och arbete pågår. Älvstranden Utveckling AB har genom Frihamnsprojekten tagit fram en modell där en del av hyresbeståndet ska vara lägenheter till lägre hyra. Förvaltnings AB Framtiden medverkar i arbetet. Fastighetsnämnden har utvärderat tävlingen vid Guldmyntsgatan. Utvärderingen och resultaten av modellutvecklingen i Frihamnen ligger till grund för det fortsatta arbetet. Biltrafiken i Göteborg ska minska Trafiknämnden har genomfört uppdraget. Investeringsprojekt har planerats och genomförts i enlighet med Trafikstrategi för en nära storstad. Det innebär att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras i projekten. I exploateringsplaneringen bevakas att stadsplanering sker i samklang med trafikstrategins inriktning. Andelen ekologisk mat ska vara minst 40 procent innan mandatperiodens slut Uppdraget har genomförts med marginal genom att andelen ekologisk mat för staden uppgår till 45 procent. Det goda resultatet beror till stor del på att staden sedan november 2014 har ett nytt grossistavtal som innebär att konventionell mat successivt fasas ut till förmån för ekologisk mat och där bland annat endast ekologiskt kött och chark upphandlats. Samtal ska påbörjas med Mölndals kommun och Trafikverket om att bygga en ekodukt över Söderleden Uppdraget har genomförts. Arbete pågår inom ramen för trafikutvecklingsarbete inom Fässbergsdalen. Handlingsplanen för att det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg ska implementeras i staden En ny handlingsplan har tagits fram och antagits under året. Respektive berörd organisation ansvarar nu för att arbeta in handlingsplanen i det ordinarie arbetet. En handlingsplan för att stimulera hållbara innovationer och kreativt entreprenörskap ska tas fram Uppdraget har till stor del genomförts. Handlingsplanen har kopplats till kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en strategi för innovationsarbetet innefattande en modell för hur staden ska jobba med innovationsprojekt. Ett första utkast har behandlats av styrgruppen för arbetet med strategin samt i stadens nybildade samordningsforum för forsknings- och innovationsfrågor. Handlingsplanen beräknas vara färdigställd för godkännande under våren 2016. 22 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
PRIORITERADE MÅL OCH UPPDRAG Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år Samtliga stadsdelsförvaltningar och kulturförvaltningen har genomfört uppdraget. Kulturförvaltningen har subventionerat barns och ungas scenkonstbesök via utjämningsbidraget som ges till professionella musik-, dans- och teateraktörer inom Göteborgs fria kulturliv. Kulturskolan ska byggas ut under två år så att kön försvinner Uppdraget har endast till en mindre del genomförts. Alla kulturskolor har på olika sätt tagit sig an uppdraget och gjort aktiva insatser för att bereda fler elever plats. En majoritet av stadsdelsnämnderna bedömer att kön till kulturskolan är på ungefär samma nivå som tidigare år. Lokalfrågan är den enskilt största utmaningen för kulturskolan. Behov finns också av översyn av mål och taxor för kulturskolan och El Sistema. Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timavlönad personal Uppdraget har endast genomförts till en del. Uppdraget har funnits under ett antal år och andelen tid utförd av timavlönade har successivt minskat, dock har på övergripande nivå ingen minskning skett 2015, andelen uppgick till 7,3 procent. Både minskningar och ökningar har skett inom stadsdelarnas olika verksamheter som tagit ut varandra på totalnivån. Arbetet med att minska andelen fortsätter. Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå. En handlingsplan ska tas fram. Uppdraget att ta fram en handlingsplan för att öka andelen chefer födda utanför Norden har genomförts. Aktiviteter genomförs både på kommuncentral och på förvaltningslokal nivå. På kommuntotalen har andelen chefer födda utanför Norden ökat från 5,5 till 6,3 procent. Uppdraget att öka andelen kvinnor på chefsnivå är för de flesta nämnder och bolag genomfört sedan tidigare. Könsfördelningen är jämställd på övergripande nivå, trots att några nämnder och bolag har en något lägre andel bland chefer. Staden ska arbeta vidare med projektet för arbetstidsförkortning under 2015 2016 Uppdraget har genomförts. Projekt med 6-timmarsdag inom ett äldreboende i Västra Hisingen har startat och förlängts till och med 2016. Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla tillsvidareanställda heltidstjänster liksom möjlighet till deltid Cirka hälften av nämnder/bolag har genomfört uppdraget att erbjuda heltidstjänster. För övriga är det genomfört i högre grad än föregående år. Att genomföra det fullt ut inom förskolan och för nattpersonal återstår. Andelen av tillsvidareanställda med heltid är 92 procent. Möjligheten till deltid har under året stärkts genom nya anvisningar för beviljande av tjänstledighet. En modell för att jämställdhetsberäkna investeringar ska tas fram och implementeras I de investerande nämndernas och bolagens underlag inför budget 2017 har arbetet med att jämställdhetsberäkna investeringsprojekten påbörjats. Verksamheterna har kommit olika långt i sina analyser och modeller och arbete behöver utvecklas vidare under kommande planperiod. Under 2015 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med social hänsyn Uppdraget har endast genomförts till en del av nämnder och bolag. Orsak till att uppdraget inte kunnat genomföras är att det inte har utförts några tjänsteupphandlingar eller att nämnder/bolag inte har sådana typer av upphandlingar utan mestadel avropar ramavtal. En annan orsak är att genomförda upphandlingar är för små för att omfatta sociala hänsynskrav, utifrån exempelvis volym eller avtalstid. Lönenivåerna för de högsta cheferna ska hållas tillbaka och skillnaderna mellan högsta och lägsta lön ska minska Uppdraget har inte genomförts. Löneökningarna i löneöversynen för de högsta lönerna var procentuellt lägre än för låga löner, men nominellt har det inte inneburit minskad löneskillnad mellan högsta och lägsta lön. Lönesättningen vid nyrekrytering har även inneburit att en minskning inte varit möjlig. GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 23
VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Väsentliga personalförhållanden Stadens verksamheter växer och främst förvaltningarna har haft stora rekryteringsbehov under året. Främst inom skolan och socialtjänsten har personalbehoven ökat kraftigt med anledning av det stora antalet nyanlända. Många medarbetare och chefer upplever att arbetsbelastningen och arbetstempot har ökat. Sjukfrånvaron fortsätter att öka, främst bland kvinnor i de så kallade kontaktyrkena. Handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö med fokus på förebyggande insatser är ett prioriterat område. Personalvolym Personalvolymen (arbetad tid) inom Göteborgs förvaltningar och kommunala bolag uppgick 2015 till 44 200 årsarbetare. Inom förvaltningarna ökade personalvolymen med 1 000 årsarbetare till 37 600. För stadsdelarna var ökningen drygt 600 årsarbetare och nästan 400 inom övriga förvaltningar. Hälften av ökningen har skett inom individ- och familjeomsorg och grundskola. Procentuellt var ökningen störst inom individ- och familje omsorg, men även äldreomsorg och gymnasieskola har ökat. Ökningen inom bolagssektorn var drygt 100 årsarbetare, till 6 600. En stor del av ökningen av personalvolymen beror på ökat antal nyanlända elever till grund- och gymnasieskola, samt social resursförvaltnings ökade uppdrag och ansvar för under hösten nyanlända ensamkommande barn och unga. Dessutom har stadsdelarna enligt plan ökat bemanningen inom socialtjänsten för barn och unga. Antal anställda Under 2015 ökade antalet medarbetare i förvaltningarna mer än under de närmast föregående åren. I december 2015 uppgick antalet medarbetare vid förvaltningarna till 45 000, en ökning under året med 1 900. Inklusive kommunala bolag hade staden då 52 500 medarbetare. Förvaltningarnas ökning är störst inom individ- och familjeomsorg, dels med anledning av planerad utökning inom socialtjänst för barn och unga, dels på grund av ökningen av ensamkommande barn under hösten. En relativt stor andel av den senare ökningen utgörs av timavlönad personal på boenden. Antalet medarbetare har också ökat inom grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Antalet tillsvidareanställda vid förvaltningarna ökade med 1 200. Denna ökning kan bland annat ses inom yrkesgrupperna förskollärare, personal inom habilitering/funktionshinder, lärare, skolpersonal, ingenjörer/arkitekter och socialsekreterare. Andelen tillsvidareanställda på förvaltningarna som har en anställning på heltid har ökat från 91 till 92 procent under året. Arbete kvarstår för att i ökad utsträckning kunna erbjuda även nattpersonal heltidstjänst. Andelen inom bolagen var 97 procent. Under flera år har det varit en prioriterad fråga i kommunfullmäktiges budget att öka denna andel, 2010 var den 82 procent. Rekryteringsbehov Flertalet förvaltningar har utökat sin verksamhet och rekryteringsbehoven har varit omfattande under året. Sammantaget gjordes 12 800 rekryteringar vilket är nästan 3 000 fler än under 2014. Flera av kommunens yrkesgrupper är starkt konkurrensutsatta. Kommunen har som arbetsgivare stått sig förhållandevis väl i konkurrensen på den regionala arbetsmarknaden och bland annat rekryterat många förskollärare, lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och ingenjörer. Trots detta beskriver flera förvaltningar stora svårigheter att klara sina rekryteringsbehov. Externa rekryteringar till månadsanställning (tillsvidare och tidsbegränsade) 2014 och 2015 920 862 Barnskötare 504 731 Förskollärare förskola 863 788 Lärare grundskola Lärare gymnasium 2014 2015 588 438 388 267 302 207 Socialsekreterare Sjuksköterska 1 287 1 168 Undersköterska 113 139 Ingenjör Marknadsföring av staden som arbetsgivare För att klara stadens långsiktiga kompetensförörjning är det viktigt att elever, ungdomar, studenter och andra känner till och upplever staden som en attraktiv arbetsgivare. Ett nytt sätt att nå olika målgrupper har testats i något större skala under 2015. Genom att arrangera arbetsmarknadsdagar i egen regi når vi ut med bilden av Göteborgs stad som arbetsgivare, utan att drunkna bland andra på stora mässor och event. Utvärderingen av försöket har genomgående visat positiva resultat. Elever och studenter uppger att de fått en helt ny bild av staden som arbetsgivare och många visade stort intresse för att arbeta i staden. Arbetsmarknadsdagar i egen regi 24 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN kompletterat med deltagande i andra marknadsföringsaktiviteter kommer att intensifieras kommande år. Olika former av praktik är en viktig inkörsport för presumtiva medarbetare och ett stort antal elever och studenter gör sin praktik på någon av stadens arbetsplatser. Även feriearbete för gymnasieungdomar och grundskoleelever ger möjligheter att skapa en positiv bild av staden som arbetsgivare. Under året har 1 500 gymnasieelever och 1 800 elever i årskurs 9 haft feriearbete i staden. Chefsförsörjning 372 nya chefer har anställts i förvaltningarna under året (272 kvinnor och 100 män). Det är 100 fler än under 2014. Antalet chefer i tjänst har ökat med 76 jämfört med 2014. Samtidigt är det fler chefer som lämnat kommunen. Under 2015 har omsättningen ökat bland chefer inom individ- och familjeomsorg (IFO) och funktionshinder, samt rektorer. Inom äldreomsorgen har rörligheten bland enhetschefer varit hög under flera år och 2015 var inget undantag. För att säkra tillväxten av nya chefer och bereda möjligheter för medarbetare att utvecklas och göra karriär inom staden finns interna chefsförsörjningsprogram för presumtiva chefer på alla nivåer. Det finns ett stort intresse bland medarbetare och chefer för deltagande i de olika programmen. Intern och extern personalrörlighet Staden är en stor arbetsgivare och det finns goda möjligheter för medarbetare att utvecklas och finna nya arbetsuppgifter, i den egna eller i annan förvaltning eller i något av våra bolag. Den interna rörligheten var 12,4 procent vilket är en liten minskning jämfört med 2014. Under året lämnade 2 800 medarbetare sin anställning i kommunen. Personalomsättningen var 8,5 procent vilket är en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med 2014. Bland socialsekreterare och sjuksköterskor har personalomsättningen ökat mest och utgör ett stort problem för verksamheten. Under året avgick knappt 800 medarbetare med pension från förvaltningarna. Fler och fler arbetar fram till 67 år, 2015 var 40 procent över 65 år vid pensioneringen. Även i yrkesgrupper där personal hittills gått i pension tidigt, exempelvis undersköterskor, ökade andelen som arbetade till efter 65 år. Jämställdhet på arbetsplatser Det sker ett aktivt jämställdhetsarbete i Göteborgs Stad ur flera aspekter. Grundstrukturen med könssegregerade verksamheter och yrkesgrupper gör att jämställdhetsarbetet måste vara varierat och ihärdigt, för att på lång sikt skapa ett jämställt yrkesliv, och innebär att staden inte fullt ut förfogar över lösningarna. Fler yrkesgrupper behöver få mer jämn könsfördelning för att öka jämställdheten. I princip alla förvaltningar och bolag har utvecklat jämställdhetsplanerna till att också bli planer för lika rättigheter och möjligheter. Inom staden sker ett kontinuerligt arbete med att säkra HR-processerna, då till exempel rekryteringar till chefs- och andra tjänster, tester vid urvalssituationer och fördelning av praktikplatser ska ske jämställt och icke-diskriminerande. Så har även testverktyg för urvalssituationer kvalitetssäkrats. Göteborgs Stad har under året fortsatt arbetet för att skapa hållbara och jämställda villkor och förutsättningar för chefer inom traditionellt mans- respektive kvinnodominerade verksamheter, med till exempel ökat stöd till chefer i rekryteringsarbetet inom stadsdelarna. Könsfördelningen bland chefer i stadens verksamheter speglar i hög grad könsfördelningen bland medarbetarna, vilket är ett mått på lika karriärmöjligheter mellan könen. För stadsdelarna är andelen medarbetare som är kvinnor 83 procent, motsvarande bland cheferna är 80 procent. I fackförvaltningarna är andelen kvinnor 59 procent både bland medarbetare och bland chefer. Hos bolagen är andelen medarbetare som är kvinnor 39 procent och bland chefer 37 procent. Det är främst inom respektive av dessa tre block som karriär som chef sker. Arbetsmiljö och hälsa Staden bedriver en omfattande verksamhet som innehåller många olika uppdrag med olika förutsättningar. Detta innebär att många olika faktorer och omständigheter påverkar arbetsmiljön och hälsan för medarbetare och chefer. Utökade uppdrag och höjda ambitionsnivåer, såväl genom statlig styrning som stadens egna prioriteringar har bidragit till att många medarbetare och chefer upplever att arbetsbelastning och arbetstempo har ökat. Den psykosociala arbetsmiljön är ansträngd inom stadens verksamheter. Förvaltningarna och bolag har vidtagit förebyggande åtgärder inom hälso- och friskvård och gjort översyn av chefers förutsättningar. En handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö inom äldreomsorgen har tagits fram och motsvarande arbete har påbörjats inom förskolan. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Detta är en trend som överensstämmer med riket i övrigt. Fram till och med 2010 sjönk sjukfrånvaron, från och med 2011 ökar den igen. För 2015 var sjukfrånvaron 8,7 procent i förvaltningarna, en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2014. Ökningen beror främst på att sjukfallens längd ökar. Under 2015 medförde sjukfrånvaron en kostnad (enbart för sjuklön och intjänad semester) för staden på 433 mkr (2014: 388 mkr). Förvaltningarnas totala sjukfrånvaro (%) 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE 25
VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Som stöd för chefer och andra i arbetet med att sänka sjukfrånvaron har stadens rehabiliteringsvägledning uppdaterats och reviderats under året. Det finns inga patentlösningar som sänker sjukfrånvaron, men tidiga och förebyggande insatser är gynnsamma för rehabiliteringen och ökar möjligheterna till återgång i arbete. Kvalitetssäkrad dokumentation i enskilda ärenden krävs för att chefer och andra ska kunna göra analys av sjukskrivningsorsaker och därmed vidta rätt åtgärder. Insatser för att öka och kvalitetssäkra dokumentation i rehabiliteringsärenden har genomförts i förvaltningarna Lönebildning Den lönepolitiska inriktningen för staden är jämställda och konkurrenskraftiga löner. För stadens förvaltningar innebar det även 2015 behov av åtgärder för att öka relativlönerna för yrkesgrupper inom välfärd och utbildning, yrkesgrupper som sedan länge haft hög andel kvinnor bland de anställda. Utjämning av strukturella löneskillnader är en del i utmaningen för stadens förvaltningar att utveckla en lönestruktur som på lång sikt gör det möjligt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt utbildning och kompetens. Löneskillnaden mellan sektorerna på arbetsmarknaden, där vård, omsorg och undervisning traditionellt har lägre lönenivåer än teknisk och administrativ sektor, är den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Utfallet i årets löneöversyn för förvaltningarna blev i genomsnitt 3,1 procent. Satsningen på yrkesgrupper inom välfärd och utbildning innebar att ökningen för kvinnor var drygt 3,2 procent medan ökningen för män var i genomsnitt 2,9 procent. Kvinnor och män fördelar sig olika i yrkesgrupperna i staden, och stora yrkesgrupper inom välfärd och utbildning har hög andel kvinnor. Då dessa yrkesgrupper har en lägre lönenivå än inom övriga sektorer innebär dock satsningarna och den procentuellt högre löneökningen för kvinnor endast mindre förändringar av lönerelationerna i kronor mellan jämförbara yrkesgrupper i de olika sektorerna. Vid beräkning av kvinnors medellön i förhållande till mäns medellön har löneöversyn 2015 bidragit till en utjämning med 0,7 procentenheter, och kvinnors medellön (oberoende av yrke) uppgår nu till 93,2 procent av mäns i stadens förvaltningar. Lönekostnaden för en anställd har ökat med 3,3 procent i genomsnitt 2015. Utöver löneöversynen tillkommer avtalsförändringar när det gäller nivån för särskilda ersättningar (obekväm arbetstid, jour och beredskap samt övertid) som utgör i snitt 0,3 procentenheter av lönekostnadsökningen. Detta är en kostnadsökning som varierar mycket mellan olika förvaltningar, beroende på vilken verksamhet som utförs. Ytterligare en faktor som påverkar är löneförändringar till följd av ny- och ersättningsrekrytering, som kan såväl öka som minska lönekostnaden. Framtidsfrågor Behoven av yrkesutbildad personal med främst pedagogisk, social och omvårdnadsinriktning kommer att öka kraftigt de kommande åren. Även behov av personal med teknisk högskoleutbildning kommer att öka. Utbildningsväsendet kommer att ha svårigheter att tillgodose de stora behoven av yrkesutbildad arbetskraft. Ju större glappet är mellan tillgång och efterfrågan desto mer angeläget kommer det att vara med nytänk både när det gäller bemanning och organisation. Det kommer att vara nödvändigt att hushålla med medarbetares kompetens genom att exempelvis fördela arbetsuppgifter annorlunda, skapa nya yrkesroller och bredda yrkesområden. Detta kommer, tillsammans med konkurrenskraftiga löner och god arbetsmiljö, att vara av avgörande betydelse för kommunens möjligheter att rekrytera och behålla medarbetare. Personalen i förvaltningarna 2015 Kvinnor Män Totalt Totalt antal anställda 35 155 9 898 45 053 Tillsvidareanställda 26 963 6 920 33 883 Tidsbegränsat anställda 3 279 1 298 4 577 Timavlönade 4 913 1 680 6 593 Andel utrikes födda av tillsvidareanställda 24,7 % 22,3 % 24,1 % Antal chefer 1 248 450 1 698 Andel utrikes födda chefer 8,5 % 9,8 % 8,8 % Åldersstruktur bland tillsvidareanställda andel under 35 år 20 % 20 % 20 % andel 35 49 38 % 38 % 38 % andel 50 år och äldre 42 % 42 % 42 % Externa rekryteringar till tillsvidareanställning 3 484 957 4 441 till tidsbegränsad anställning 6 169 2 196 8 365 Externa avgångar bland tillsvidareanställda 2 213 526 2 739 varav med pension 606 173 779 varav egen begäran 1 415 296 1 711 Personalomsättning 8,5 % Intern rörlighet 12,4 % Sjukfrånvaro 9,5 % 5,8 % 8,7 % 60 dagar och längre 5,8 % 3,1 % 5,2 % 29 år eller yngre 7,5 % 5,0 % 7,0 % 30 49 år 9,2 % 5,1 % 8,4 % 50 år eller äldre 10,5 % 6,9 % 9,8 % Utbildningsbakgrund bland tillsvidareanställda högskoleutbildning (lägst 3 år) 42 % 44 % 43 % eftergymnasial utbildning (lägst 2 år) 16 % 18 % 16 % gymnasium 35 % 31 % 34 % grundskola eller annan förgymnasial utbildning 7 % 7 % 7 % 26 GÖTEBORGS STAD FÖRVALTNGSBERÄTTELSE
2 GÖTEBORGS STADS VERKSAMHET I detta block redovisas delar av den verksamhet som bedrevs i Göteborgs Stads 30- tal nämnder och i bolagssektorn under modern Göteborgs Stadshus AB under året. Blocket delas upp i följande verksamhetsområde hämtade ur kommunfullmäktiges budget: Utbildning, individ- och familj, människor med funktionsnedsättning, äldre och sjukvård i hemmet, arbetsmarknadsinsatser, bebyggelse och bostad, trafik, kultur och fritid, näringsliv och turism, klimat och miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet, folkhälsa, barn och avslutningsvis stiftelser. Inom varje område beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv. 27
GÖTEBORGS STADS VERKSAMHET 29 Utbildning Utbildningssektorn omfattar samtliga verksamheter inom skolväsendet som förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. 34 36 38 Individ- och familj Individ- och familjeomsorgen innefattar ekonomiskt bistånd, vård och stöd till vuxna, barn och familjer samt förebyggande och stödjande socialt arbete. Människor med funktionsnedsättning Funktionshinderområdet omfattar insatser till personer med funktionsnedsättning som bostad med särskild service, personlig assistans, boendestöd, sysselsättning/daglig verksamhet samt ledsagarservice. Äldre och sjukvård i hemmet Äldreomsorg och sjukvård i hemmet omfattar hemtjänst, förebyggande insatser, dagverksamhet äldreboende, korttidsvistelse samt kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende. 41 Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatser omfattar sysselsättningsåtgärder för arbetslösa som staden utför själv eller i samverkan med arbetsförmedlingen eller andra aktörer. 42 Bebyggelse och bostad Området innefattar fysisk planering, markanvändning, bostadsbyggande och utveckling av goda boendemiljöer. Infrastruktur och näringslivsfrågor är centrala angränsande områden. Planering och genomförande ska stödja att staden utvecklas på ett hållbart sätt, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. 46 Trafik Trafik är ett brett område som hänger nära samman med stadsutveckling, näringsliv och miljö. Det transportbehov som finns ska tillgodoses i balans med de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. 49 51 52 56 Kultur och fritid Göteborg har förstärkt sin profil som evenemangsstad med kultursatsningar. Målsättningen är också ett starkt föreningsliv och insatser som kan främja jämställdhet, integration och folkhälsa. Näringsliv och turism Göteborg ska ha ett hållbart och differentierat näringsliv som ger ökade sysselsättningsmöjligheter. Staden ska också vara en hållbar evenemangs- och besöksstad. Klimat och miljö Verksamheterna inom energi, avfall och avlopp samverkar lokalt, regionalt och internationellt i syfte att forma viktiga samhällsfunktioner till en långsiktigt hållbar utveckling. Mänskliga rättigheter Göteborg ska vara en stad för alla. Mänskliga rättigheter är utgångspunkten i stadens arbete med mångfald och integration. Alla stadens verksamheter har uppdrag att bidra till ökad mångfald och integration. 57 Jämställdhet Göteborgs Stad ska bli en förebild i jämställdhet och jämställd verksamhetsutveckling. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 58 Folkhälsa I Göteborg ska all kommunal verksamhet genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och ett salutogent tänkande. 59 Barn Allt beslutsfattande som rör barn och unga ska genomsyras av barnkonventionens anda och intentioner. 60 Stiftelser Göteborgs stad förvaltar 96 stiftelser för olika ändamål. 28 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
UTBILDNG Utbildning Antalet barn och elever ökade i såväl förskola, grundskola, gymnasium som vuxenutbildning under 2015. I grundskolans senare år och i gymnasieskolan ökade antalet asylsökande och nyanlända elever i stor omfattning. Andelen elever som nådde målen i alla ämnen i grundskolans årskurs nio minskade jämfört med 2014. I gymnasieskolan förbättrades måluppfyllelsen jämfört med föregående år då andel elever som klarade gymnasieexamen ökade både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram. Utbildningssektorn omfattar samtliga verksamheter inom skolväsendet som förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning i både kommunal och enskild regi. Det innebär att verksamheten direkt berör cirka 115 000 göteborgare från barn i förskolan till elever i vuxenutbildning. Processorienterad verksamhetsutveckling Göteborgs Stad arbetar med processorienterad verksamhetsutveckling, som bland annat innebär en kartläggning av det egna arbetssättet. Inom utbildningssektorn har hittills tre områden kartlagts: förskolans administrativa processer, mottagande i grundsärskolan och elevhälsan. Under året påbörjades också ett arbete med att ta fram utbildningssektorns huvudprocesskarta. Kartläggningarna har särskilt använts till förbättring och utveckling av verksamheten, men i vissa fall också till upphandling och inköp av IT-stöd. Det systematiska kvalitetsarbetet förbättrades Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet fortsatte att gå framåt under 2015. I förvaltningarnas beskrivningar av arbetet har roller, metoder, fora, material, dokumentation och aktiviteter tydliggjorts ännu mer jämfört med tidigare år. Förvaltningarna genomförde muntliga dialoger mellan olika nivåer i organisationen, exempelvis sektorschef områdeschef rektor, samt mötesformer enligt en bestämd tidpunkt under året och efter en bestämd systematik. Jämfört med tidigare år var hela kedjan i det systematiska kvalitetsarbetet, från arbetslag till enhet till område och sektor, mer utförligt genomförd. Analysen av kunskapsresultaten fortsatte att utvecklas under det gångna året. Ett utvecklingsområde som lyftes fram i samband med analysen, var att förmågan att påvisa samband mellan insats och effekt behöver utvecklas. Granskning av kvaliteten i fristående förskolor Enheten för fristående verksamheter är en för staden gemensam enhet för godkännande och tillsyn av fristående verksamheter inom förskola, pedagogisk omsorg och friliggande fritidshem. I enhetens uppdrag ingår också att ge information, råd och stöd till de fristående verksamheterna. Enheten som varit verksam i tre år har nu granskat samtliga fristående verksamheter i Göteborg. Under 2015 genomförde enheten 97 tillsynsbesök och bedömningen efter genomförda tillsyner är att verksamheterna inom de granskade områdena uppfyller de krav som kan ställas på en verksamhet av god kvalitet. Under 2015 inkom 13 ansökningar om att starta förskola eller pedagogisk omsorg. Eftersom samtliga fristående verksamheter i Göteborg nu granskats kommer den ordinarie tillsynen att se något annorlunda ut inför nästa tillsynsomgång. De förskolor som håller en mycket god kvalitet kommer att få ett kortare tillsynsbesök medan övriga förskolor kommer att få ett heldagsbesök. För att göra tillsynen mer effektiv har enheten påbörjat arbetet med att ta fram en risk- och väsentlighetsanalys som ett hjälpmedel för att bedöma tillsynens omfattning. Regler för fristående förskola, fritidshem samt pedagogisk omsorg har uppdaterats och godkänts av kommunstyrelsen. De nya reglerna gäller från och med den 1 januari 2016. Förskola några nyckeltal 2013 2014 2015 Nettokostnad (mkr) 3 292 3 494 3 632 Nettokostnadsutveckling (%) 6,6 6,1 3,9 Antal barn i förskoleverksamhet 28 995 29 549 29 774 Andel i kommunal förskola 83,6 83,2 83,1 Andel i fristående förskola 16,4 16,8 16,9 Efterfrågan i procent av befolkningen 1 5 år 86 86 86 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 29
UTBILDNG Den totala efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg låg under 2015 kvar på samma nivå som föregående år, 86 procent. Högst efterfrågan hade Västra Göteborg med 89 procent och lägst hade Centrum med 80 procent. Foto: Lo Birgersson Nettokostnaden ökade med 3,9 procent under 2015 vilket förklaras av pris- och löneökningar men också av fler barn och den fortsatta utbyggnaden av förskolan. Lundby var den stadsdel som hade den största ökningen av barn i förskoleålder. Den totala efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg låg kvar på samma nivå som föregående år, 86 procent. Högst efterfrågan hade Västra Göteborg med 89 procent och lägst hade Centrum med 80 procent. Detta kan förklaras av att Centrum hade en betydligt högre andel 1-åringar än övriga stadsdelar. Satsningen på de elva mest utsatta skolorna avslutades Kommunstyrelsens satsning på de mest utsatta skolorna från våren 2013 avslutades under 2015. De elva skolornas resultat skiftade kraftigt mellan åren samtidigt som det skedde flera förbättringar som inte syntes. Göteborg har tagit initiativ till att inleda ett arbete för att hitta ytterligare sätt att mäta elevers förbättringar. En viktig slutsats av satsningen var att det allra mest avgörande för framgång, är att det finns en effektiv och ändamålsenlig lärande organisation som kan omvandla resurser till ett långsiktigt utvecklingsarbete. Andelen elever med fullständiga betyg i årskurs 9 minskade Andel elever (%) som uppnått målen i alla ämnen 2013 2014 2015 Samtliga huvudmän Alla 69,4 73,1 71,6 Flickor 73 75 73 Pojkar 66 71 70 Kommunala skolor Alla 65,4 68,8 66,6 Flickor 69 71 68 Pojkar 62 67 65 Fristående skolor Alla 79,9 82,9 82,9 Flickor 81 85 84 Pojkar 79 81 82 Malmö kommunala skolor Alla 63,9 65,4 64,3 Stockholm kommunala skolor Alla 74,7 77 77,9 Riket kommunala skolor Alla 75,6 75,9 75,3 Riket samtliga huvudmän Alla 77 77,4 77 Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen minskade i Göteborg. Minskningen ägde rum på de kommunala skolorna medan de fristående skolorna hade samma resultat som föregående år. Den största minskningen i kunskapsresultat gjorde flickor i kommunala skolor. 30 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
UTBILDNG Flickor fick högre resultat än pojkar men skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor minskade under året. Malmö minskade sina resultat och Stockholm ökade sina resultat. Grundskola och grundsärskola några nyckeltal 2013 2014 2015 Nettokostnad (mkr) 5 020 5 284 5 762 Nettokostnadsutveckling (%) 6,8 5,3 9,0 Antal elever i grundskolan 49 493 51 334 53 370 Andel i kommunal skola 80 79 79 Andel i fristående skola 20 21 21 Antal elever i grundsärskolan 477 499 455 varav individintegrerade 60 53 69 Antal barn i fritidshems verksamhet 19 259 20 236 21 349 Andel i kommunala fritidshem 86,4 85,6 85,0 Andel i fristående fritidshem 13,6 14,4 15,0 Efterfrågan i procent av befolkningen 6 9 år 80,6 80,8 80,9 Efterfrågan i procent av befolkningen 10 12 år 12,3 14,0 16,6 Nettokostnaden ökade med 9,0 procent under året vilket främst förklaras av elevökningen inom grundskolan men även av pris- och löneökningar. De närmast föregående åren har elevökningen i grundskolan varit i de yngre åldrarna. Under 2015 ökade elevtalet däremot i hela grundskolan, såväl yngre som äldre åldrar vilket främst förklaras av ett ökat antal nyanlända elever i stadens grundskolor. Antalet elever i fritidshemsverksamhet ökade med närmare 1 000 under året. Efterfrågan på fritidshem för 6 9 åringar ökade marginellt till 80,9 procent men variationen var stor mellan stadsdelarna. Lägst efterfrågan hade Angered med 60,7 procent och högst i Örgryte-Härlanda med 90,8 procent. Efterfrågan på fritidshem för 10 12-åringar ökade också och var 16,6 procent. Även här var variationen stor mellan stadsdelarna. Att efterfrågan i de lägre åldrarna varierar är främst kopplat till föräldrarnas förvärvsfrekvens. Andelen elever som valt fristående grundskolor var oförändrad jämfört med 2014. Högst andel elever i fristående skolor hade Centrum med 44 procent och lägst Västra Hisingen med 8,4 procent. Detta kan förklaras av att Centrum har flera friskolor belägna i stadsdelen medan Västra Hisingen inte har någon alls. Många nyanlända till grund- och gymnasieskola Såväl grundskolan som gymnasieskolan hade betydande elevökningar till följd av det ökade antalet asylsökande till Sverige och Göteborg under 2015. I slutet av 2015 bodde närmare 2 500 asylsökande barn och unga i åldrarna 0 19 år i Göteborg. Dessutom var fler än 900 av göteborgarna i samma åldersspann mottagna, det vill säga hade fått uppehållstillstånd någon gång de senaste två åren. Det berörde framför allt grundskolornas senare årskurser och gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Förhållandevis få av de nyanlända var i förskoleålder. Den tilltagande segregationen i grundskolorna uppmärksammades. Under flera år hade merparten av de nyanlända eleverna börjat i en skola i ett bostadsområde där en hög andel av de boende hade utländsk bakgrund. Trenden bröts dock till viss del 2015. En av anledningarna till detta var att stadsdelarna började hänvisa nya elever till skolor utanför det direkta närområdet dels för att de närmaste skolorna blivit överfulla och dels för att bryta koncentrationen av nyanlända elever på vissa skolor. En annan betydande anledning till att trenden bröts var att boenden för ensamkommande flyktingbarn och asylboenden öppnades i andra bostadsområden, vilket också medfört att nyanlända elever börjat i skolor som tidigare haft få sådana elever. Alltjämt behövdes dock insatser för att få en jämnare fördelning av elever som var nya i Sverige. Det rådde hög samstämmighet i staden kring att kvaliteten på utbildningen höjs och att förutsättningarna för integration förbättras om det finns nyanlända elever på fler skolor. Initiativ i denna fråga togs från flera håll. Kommunstyrelsen beslutade i december om ett antal insatser som ska leda utvecklingen i den riktningen. Insatserna bygger i korthet på att agera annorlunda än tidigare när nyanlända elever börjar svensk skola. Skolplaceringarna ska skötas på stadsdelsnivå till skillnad från tidigare när detta skedde på skolnivå. Stadsdelarna ska samverka och tillämpa likvärdiga förfaringssätt när skolplaceringarna görs. Stadsdelen där eleven bor ska vägleda vårdnadshavarna i valet av skola. I skolor med få nyanlända skapas utrymme för att ta emot fler elever, vid tillsättningen av dessa platser prioriteras nyanlända elever. Samverkan med fristående skolor ska utvecklas. Stadsdelarna lyfte också fram att det behövdes kunskap och kompetens i mottagande, introduktion samt planering och genomförande av undervisning för nyanlända elever på alla förskolor och skolor. Tre stadengemensamma utvecklingsinsatser för att stödja utvecklingen av utbildningen i den riktningen var implementeringen av riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning, inkluderande arbetsätt samt kompetensförsörjningsplanerna. Många av de asylsökande och nyinvandrade var i gymnasieåldern. Antalet elever till programmet för språkintroduktion ökade tidvis så kraftigt att alla inte kunde tas emot. Barn och unga som kommer till Sverige har i allmänhet rätt till skolgång inom en månad från GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 31
UTBILDNG att de anländer. Under delar av höstterminen var det svårigheter att hålla denna tid på gymnasieskolan. Det saknades både lokaler och lärare med rätt behörighet för att kunna utöka utbildningen i takt med elevökningen. Hur gick det för gymnasieeleverna på nationella program? Kunskapsresultat gymnasieskolan Göteborg (Kommunala skolor) Riket (Kommunala skolor) 2014 2015 2014 2015 Genomsnittlig betygspoäng 14,0 Nationella program 14,0 14,1 14,0 13,9 Yrkesprogram 12,9 12,6 12,9 12,9 Högskoleförberedande program 14,7 14,8 14,6 14,5 Andel elever (%) behöriga till högskola Nationella program 69,4 72,2 70,0 70,8 Yrkesprogram 31,4 31,2 31,9 32,1 Högskoleförberedande program 91,2 92,9 92,0 91,3 Andel elever (%) med gymnasiexamen inom 3 år Nationella program totalt 65,8 70,8 72,6 74,5 Yrkesprogram 58,7 63,2 67,9 70,8 Högskoleförberedande program 69,1 73,9 75,0 76,2 I juni 2015 examinerades den andra gruppen elever med betyg enligt gymnasiereformen GY 2011. Den förändrade gymnasieskolans mål är att utbildning på ett nationellt program ska leda till en gymnasieexamen. Gymnasieexamen är ett övergripande begrepp för två olika examina med olika krav. Utbildningen på yrkesprogram syftar till yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till högskoleförberedande examen. Måluppfyllelsen har förbättrats, då andel elever som klarade gymnasieexamen ökade både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram. En liknande förbättring har skett på nationell nivå samt i Malmö och Stockholm. Gymnasieutbildning några nyckeltal 2013 2014 2015 Nettokostnad (mkr) 1 465 1 501 1 557 Nettokostnadsutveckling (%) 0,9 2,5 3,7 Göteborgselever i gymnasieskolan 16 219 16 085 16 220 Andel i kommunal skola 49 49 49 Andel i annan kommuns skola 9 9 8 Andel i fristående skola 42 42 43 Göteborgselever i gymnasiesärskolan 374 357 340 Andelen elever i de kommunala gymnasieskolorna var relativt oförändrad jämfört med föregående år medan andelen i fristående skolor ökade marginellt. I andra kommuners gymnasieskolor minskade andelen elever vilket förklaras av att några kommuner i Göteborgsregionen avvecklat sina gymnasieskolor. De flesta asylsökande och nyanlända eleverna studerade i en kommunal gymnasieskola. Detta medförde att allt fler elever gick på ett introduktionsprogram i den kommunala verksamheten och totalt utgjorde andelen elever på introduktionsprogram 24 procent. Merparten av dessa elever återfanns inom språkintroduktion, det vill säga utbildning för elever i gymnasieålder som är nya i Sverige. Antalet elever i gymnasiesärskolan minskade under 2015 men även inom denna skolform ökade antalet nyanlända elever. Mer samverkan mellan vuxenutbildning och arbetsmarknad Sammanslagningen av stadens vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser medförde under 2015 att verksamheten utvecklades och breddades på flera sätt. Ett exempel på detta var de kortare skräddarsydda arbetsmarknadsinriktade kurser där närmare 700 personer deltog under året. Dessa kurser genomfördes i nära samverkan med branscher som haft stora rekryteringsbehov vilket var mycket framgångsrikt. Detta gällde främst fordonsindustrin men också bland annat hotell- och restaurangnäringen. Under hösten 2015 genomfördes även arbetsmarknadsinsatser inom sju yrkesbranscher för elever som studerade sfi (Svenska för invandrare). Där varvades praktik med branschteori, kurser i yrkesinriktat språk och sfi eller grundläggande svenska som andraspråk. Insatserna planerades i samverkan med branscherna och pågick cirka 20 veckor. Syftet var att deltagarna skulle få en grundläggande kompetens för att arbeta inom respektive yrkesområde. Vuxenutbildning några nyckeltal 2013 2014 2015 Nettokostnad (mkr) 365 391 394 Nettokostnadsutveckling (%) 0,75 7,2 0,8 Antal köpta helårsplatser 11 604 12 507 12 737 varav grundläggande vuxenutbildning 1 685 1 718 1 763 varav gymnasial vuxenutbildning 3 865 4 400 4 551 särvux) 70 69 68 varav svenska för invandrare (sfi) 5 984 6 320 6 355 Yrkeshögskola (yh) 1 319 1 314 1 368 Beräkningsgrunden för en helårsplats inom grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux är 540 timmar. Beräkningsgrunden för en helårsplats på gymnasial nivå är 800 poäng. För första gången på många år ökade antalet elever i gymnasieskolan. Till stor del förklaras elevökningen av fler asylsökande och nyanlända elever. Nettokostnaden för den kommunala vuxenutbildningen var i princip oförändrad mellan 2014 och 2015 samtidigt som utbildningsvolymen ökade något. 32 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
UTBILDNG Sammanslagningen av stadens vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser medförde under 2015 att verksamheten utvecklades och breddades på flera sätt. Foto: Marit Lissdaniels Studieresultaten inom vuxenutbildningen varierade. Studieresultaten inom sfi får bedömas som goda då Göteborg i jämförelse med övriga storstäder redovisade en högre andel godkända betyg, lägre andel studieavbrott samtidigt som kostnaden per utbildningsplats var lägre. Inom vissa gymnasiala kurser var dock andelen godkända betyg lågt och många elever avbröt sina studier. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning genomförde under hösten 2015 en fördjupad avbrottsanalys där statistik kombinerades med telefonintervjuer. I analysen framkom bland annat att avbrott inte alltid kan kopplas till utbildningens kvalitet utan istället kan förklaras av att man fått arbete eller avbryter sina studier av personliga skäl. Samtidigt visade studien att nästan hälften av eleverna avbröt sina studier på grund av utbildningens organisering eller genomförande. YRGO yrkeshögskola i Göteborgs Stad I inledningen av 2015 lanserades det nya varumärket YRGO, det vill säga den yrkeshögskoleutbildning som bedrivs i Göteborgs Stads regi. YRGO är en mycket populär utbildningsanordnare och under 2015 har verksamheten haft fem sökande per utbildningsplats, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 2,6. En hög andel av de studerande tar examen och av de examinerade var 94 procent i förvärvsarbete eller arbetade i eget företag sex månader efter avslutad utbildning. Av dessa arbetade hela 94 procent helt eller delvis inom det område som utbildningen avsåg. Under året har YRGO lämnat in ansökningar om utbildningsstarter inför 2016. Efter Yrkeshögskolemyndighetens beslut visade det sig att hela 55 procent av utbildningarna blivit godkända. Riksgenomsnittet för godkända ansökningar är 31 procent och YRGO:s resultat innebar att de hade den största andelen godkända utbildningar i landet. Detta är troligen ett resultat av att YRGO har nära samarbete med arbetsmarknad och branscher och att man därmed svarar upp mot arbetsmarknadens behov. Framtidsfrågor Utbildningsområdets stora utmaning under de närmaste åren är förmågan att möta det ökade antalet barn och elever i Göteborgs Stad. Utmaningen består i att skapa social hållbarhet och likvärdig utbildning. Dock finns svårigheter att hitta lokaler och rekrytera behöriga förskollärare och lärare. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 33
DIVID OCH FAMILJ Individ och familj Bättre konjunktur minskade behovet av försörjningsstöd men bostadsbristen är fortsatt ett problem och fler vände sig till socialtjänsten för att få hjälp med att lösa sitt boende. Att anställa erfarna socialsekreterare är fortsatt problematiskt i hela landet och regeringens samordnare har varit på besök för att träffa barn och tjänstemän i två stadsdelar. Skolresultatet är i fokus för familjehemsplacerade barn genom Skolfam. Ekonomiska biståndet på väg ner Omfattningen av ekonomiskt bistånd i staden visade under 2015 ett tydligt trendbrott och såväl nettokostnaden som antalet hushåll med behov av försörjningsstöd minskade. Förändringen innebär att nettokostnaden för försörjningsstöd minskade med 3,6 procent medan antalet hushåll har minskat med 4,9 procent. Ett extra glädjande resultat var att även gruppen långtidsberoende hushåll (med försörjningsstöd under minst 10 månader på ett år) fortsatte att minska. Minskningen mot 2014 var 3 procent. Troligtvis var det framför allt en förbättrad arbetsmarknad som orsakade det positiva resultatet. Det strukturerade arbetet för att minska långtidsberoendet var också en del av förklaringen. Sammantaget minskade kostnaderna för försörjningsstöd under 2015 med 40 mkr till 1 085 mkr. De långtidsberoende hushållen, som hade försörjningsstöd som en mer eller mindre permanent försörjningsform, minskade med 423 hushåll till 9 104. Övriga hushåll blev 732 färre under året och kunde räknas till 11 094 vid årets slut. Stora rekryteringsbehov ger ökad arbetsbelastning inom socialtjänsten Svårigheterna att rekrytera medarbetare och chefer fortsatte att vara i fokus 2015. Chefer inom socialtjänsten och stadsledningskontoret arbetade gemensamt med att ta fram olika lösningar för att stabilisera personalomsättningen och säkra arbetsmiljön, främst inom myndighetsutövningen. Bland annat gjordes försök med att öka administrativa resurser för att öka tiden för samtal med brukare, använda medarbetare som gått i pension, med mera. Att behålla kompetens och skapa stabilitet i socialtjänsten kommer fortsätta vara i fokus lång tid framåt. Situationen är inte unik i Göteborg utan ser likadan ut över hela landet. Det är främst inom myndighetsutövning barn och unga som bristen på erfarna socialsekreterare blir särskilt märkbar. Socialstyrelsen har ett uppdrag från regeringen att hitta lösningar på rekryteringsproblemen och arbetsmiljön inom socialtjänsten. Nationella samordnaren för social barnoch ungdomsvård besökte Göteborg Regeringens nationella samordnare för social barn- och Skolresultatet är i fokus för familjehemsplacerade barn genom Skolfam. ungdomsvård besökte Göteborg under våren och träffade tjänstemän och barn från stadsdelsförvaltningarna Angered och Centrum. Regeringens nationella samordnare hade fått i uppdrag att i dialog med företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja utvecklingen inom den sociala barn- och ungdomsvården så att barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver. Vid besöket träffade samordnaren även barn och vårdnadshavare från de båda stadsdelarna som har egen erfarenhet av den sociala barn- och ungdomsvården. Det gjordes även en mätning av socialsekreterarnas och deras chefers arbetstid. Detta för att synliggöra hur arbetstiden fördelas mellan bland annat direktkontakt med barn och vårdnadshavare, dokumentation, administration och arbetsledning. Ett uppföljningsbesök ska genomföras under 2016. 34 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
DIVID OCH FAMILJ Skolfam en metod för att familjehemsplacerade barn ska lyckas i skolan Skolfam är en metod som har målsättningen att varje familjehemsplacerat barn ska få en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar. Skolresultaten står i fokus, det är alltså ett arbete som bedrivs med skolan som arena och med pedagogik som verktyg. I Göteborg finns nio Skolfamteam och 233 barn omfattas av teamens arbete. Genom de kartläggningar som hittills gjorts rapporterar förvaltningarna att personalen uppmärksammat behov hos barnen som annars inte skulle uppmärksammas och som har kunnat tillgodoses för att skapa en positiv utveckling både i skolan och i familjehemmet. Av de 233 barn som ingår i Skolfamarbetet, har 27 barn i en stadsdel fått en andra kartläggning två år efter den första. 73 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna som ingår i projektet Skolfam har uppnått kunskapsmålen i skolan. Detta kan jämföras med övriga familjehemsplacerade barn i samma stadsdel, där endast 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna uppnått kunskapsmålen. Skolfam leder med största sannolikhet till att fler barn i samhällsvård klarar skolan vilket är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa som vuxen. Bostadsbristen har fortsatt kräva socialtjänstens insatser Bristen på bostäder har fortsatt vara ett stort problem och fortsatt medfört att fler personer vänt sig till socialtjänsten för att lösa sitt boende. Stadens kostnader för sociala boendelösningar har ökat med 15,8 procent vilket ligger i nivå med ökningen 2014. Bostadsbrist och trångboddhet är dessutom riskfaktorer som kan leda till att personer kan behöva annat stöd från socialtjänsten än enbart hjälp med boende. Kommunfullmäktige antog i juni 2015 Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet 2015 2018. Planen har utarbetats i bred samverkan mellan bolag, förvaltningar och den idéburna sektorn. Arbetet omfattar dels en långsiktig strategi och dels en handlingsplan med aktiviteter för att minska hemlöshet. Strategierna bygger på ökat vräkningsförebyggande arbete och lägenhetsbaserade boendelösningar samt att stärka ledning och styrning av kommunens hemlöshetsarbete. Arbetet med handlingsplanens 23 aktiviteter som ska genomföras under åren 2015 2018 har påbörjats. Ökningen av antalet nyanlända har inneburit en stor utmaning och ansträngningar har gjorts för att få fram boendelösningar, både i form av genomgångsbostäder och mer långsiktiga lösningar. I en särskild satsning erbjuder AB Framtiden 500 lägenheter till bostadslösa barnfamiljer, som öronmärks via Boplats under två år. Plan för stadens arbete mot etablerat missbruk och beroende som varaktigt och påtagligt påverkar människors liv och vardag. Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen ta fram en plan på strategisk nivå för arbetet mot tungt missbruk. Social resursnämnd har fått ansvar för framtagandet av planen, arbetet påbörjades under hösten 2015. Planen omfattar kommunens verksamheter och ska tydliggöra ansvarsområden inom staden och i relation till hälso- och sjukvårdens beroendevård. Arbetet ska samordnas med revideringen av Göteborgs stads Handlingsplan för alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksområdet (ANDT). Individ och familj några nyckeltal Befolkningsramen 2013 2014 2015 Nettokostnad (mkr) 3 082 3 283 3 421 Nettokostnadsutveckling (%) 1,5 6,5 4,2 Därav nettokostnad: barn och unga 1 019 1 116 1 208 vuxna 661 759 834 försörjningsstöd 1 132 1 125 1 085 övriga kostnader 270 283 294 Nettokostnaden har ökat med 4,2 procent under 2015 vilket innebär en lägre ökning än under 2014 (6,5 %). Ett av skälen till den uppbromsade nettokostnadsutvecklingen är att nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med 3,6 procent. Samtidigt har hushåll i behov av försörjningsstöd minskat med 5 procent och antalet långtidsberoende minskat med 3 procent jämfört med 2014. Stadsdelarna anger en god arbetsmarknad samt att arbetet i pågående arbetsmarknadsprojekt varit lyckat. Nettokostnaden för barn och unga har ökat med 8 procent vilket främst beror på ökad nettokostnad för familjehemsplaceringar. Nettokostnaden för frivilliga insatser för barn och unga har ökat med 14 procent (22,8 mkr), men samtidigt har kostnaden för tvångsinsatser minskat med 13,6 procent (28 mkr). Vårddygnen ökade med 68 procent och antalet familjehemsplaceringar ökade med 39 procent vilket stadsdelarna förklarar med ökningen av ensamkommande barn. Nettokostnaden per vårddygn har minskat med cirka 1 000 kronor per dygn jämfört med 2014 vilket sannolikt beror på ersättning från Migrationsverket. Nettokostnaderna för vuxna har ökat med 10 procent. Det är framför allt inom socialt boende som nettokostnaderna ökat, med 87 mkr eller 15,8 procent. Under samma period har nettokostnaden för vårdinsatser för vuxna minskat med 5 procent och antal vårddygn med 7 procent. Det främsta skälet till minskande vårdkostnader för vuxna är att nettokostnaden för LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) minskat med 13,9 procent (11mkr). Framtidsfrågor Viktiga framtidsfrågor är att minska långtidsberoendet av försörjningsstöd, kvalitetssäkring och personalförsörjning inom socialtjänstens myndighetsutövning och utveckla samverkan och det förebyggande arbetet för att motverka hemlöshet. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 35
MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNG Människor med funktionsnedsättning Människor med funktionsnedsättnings rätt till full delaktighet i samhällslivet är en viktig fråga i stadens gemensamma arbete. I verksamheterna har områden som bostäder, inflytande och delaktighet samt samordning och stöd till föräldrar med funktionshindrade barn varit i fokus under året. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Ett nytt program har antagits av kommunfullmäktige under året. Det har ett inkluderande rättighetsperspektiv. Programmet ska ge stadens förvaltningar och bolag förutsättningar att bidra till att skapa en stad där alla invånare ges jämlika förutsättningar. Med hjälp av indikatorer kommer programmets mål att följas upp. Individuellt stöd och service till personer med funktionsnedsättning Funktionshinderområdet är en del av socialtjänsten och omfattar myndighetsutövning, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL), och ett stort antal verksamheter som ger personer med funktionsnedsättning stöd och service, till exempel bostäder med stöd och service, daglig verksamhet, sysselsättning, korttidsvistelse och personlig assistans. Inflytande och delaktighet Arbetet med att utveckla och säkerställa inflytandet och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning fortsätter. Ett antal brukarrevisioner, men också andra undersökningar där brukarens uppfattning om våra verksamheter kommer fram, har genomförts. Resultaten av undersökningarna används som grund för dialog och utveckling av verksamheterna. Genomförandeplanerna är ett av de viktigaste instrumenten för att den enskilde ska få inflytande över sin insats. Arbetet med att säkerställa dessa och förbättra dokumentationen har fortsatt under året. Mer stöd till familjer och närstående Nationell och lokal forskning visar på brister i stödet till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Verksamheterna kring familjerna behöver arbeta utifrån en gemensam modell för hälsofrämjande, preventiva och riktade insatser till exempel hjälpa föräldrarna med samordning av barnets insatser och se till att föräldrarna får en väl fungerande avlastning. I flera stadsdelar bedrivs arbete med att öka familjers delaktighet i beslutsprocesser, att öka kunskapen hos föräldrar och medarbetare samt stärka samverkan inom och mellan verksamheter. Formen har varit föräldramedverkan, föreläsning och dialog. Projekt med så kallade koordinatorer som haft i uppdrag att särskilt stötta i samordning av barnets behov av insatser har bedrivits i en stadsdel. Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning är en verksamhet som erbjuder information och vägledning om vilket stöd som finns i samhället samt vägledning till rätt myndighet eller instans. Verksamheten har under året mött ett ökat behov av samtal och kontakter. Stadens anhörigstöd riktar sig till alla medborgare som stödjer eller vårdar någon närstående som har långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller är äldre. I stadsdelarna finns verksamheter som stödjer med till exempel föreläsningar, anhörigcafé, anhöriggrupper. För att skapa förbättrade förutsättningar för ett likvärdigt anhörigstöd i staden har förslag till reviderade riktlinjer arbetats fram i samverkan med förvaltningarna. Riktlinjerna kommer att behandlas i kommunfullmäktige under våren 2016. Fortsatt behov av utveckling av området arbete och meningsfull sysselsättning Det finns idag cirka 1 700 personer som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Antal personer som beviljas insatsen ökar och verksamheten får möta nya målgrupper. Den dagliga verksamheten ska ge förutsättningar till utveckling och karriär inom verksamheten eller mot arbete eller utbildning. I stadsdelarna pågår utvecklings- och förbättringsarbete för att på ett bättre sätt möta brukarnas behov. För att öka inflytandet för brukare inom daglig verksamhet ska man kunna välja utförare. Ett utredningsarbete kring konsekvenserna av införandet av en valfrihetsmodell har pågått under året och förslaget kommer att redovisas till kommunstyrelsen under våren 2016. IPS (individual placement and support) är en evidensbaserad metod för att ge förutsättningar för personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar att få jobb. Under 2015 har en handlingsplan för samarbete gjorts mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, psykiatrin och Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg (NSPHiG). Införande av IPS i stadsdelarna har påbörjats med ambitionen att alla stadsdelar ska ha tillgång till utbildade arbetsspecialister samt ha en gemensam organisering för samordning och utveckling. Metoden ger goda resultat, fler personer har fått arbete eller påbörjat studier och andra har kommit in i strukturerad sysselsättning. På aktivitetshusen finns en välfungerande verksamhet som arbetar enligt IPS och några stadsdelar har egna arbetsspecialister. Fler personer har fått rätt försörjning, till exempel gått från försörjningsstöd till lön, studielån eller aktivitetsersättning. 36 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
MÄNNISKOR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNG Stadens förvaltningar och bolag ska få förutsättningar att bidra till att skapa en stad där alla invånare ges jämlika förutsättningar. Brist på bostäder 63 lägenheter i bostäder med särskild service (BmSS) har färdigställts i 12 olika objekt, en minskning jämfört med 2014 och något under genomsnittet för senare år. Fler lägenheter har tillkommit, men trots detta har behoven inte minskat. Utbyggnaden har inte gått i önskad takt och svårigheterna har bland annat berott på brist på tomter/objekt i lämpliga lägen. I planen för bostäder för personer med funktionsnedsättning bedöms att 300 nya lägenheter behövs för att uppnå balans 2018. Under samma period beräknas 265 lägenheter färdigställas. Bostadsbristen har inneburit att personer med funktionsnedsättning, som skulle klara ett ordinärt boende istället ansöker om BmSS. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En förutsättning är även att det finns stöd i bostaden, möjligheter till sysselsättning och gemenskap för de som har behov av stöd med detta. Boendestödet har fortsatt utvecklas i samtliga stadsdelar. Under året har 42 personer fått lägenhet genom F100, vilket är en ökning jämfört med 2014. (F100 innebär att de kommunala bostadsbolagen erbjuder lägenheter till personer med funktionsnedsättning.) Bostadsbristen har lett till köp av korttidsplatser och andra tillfälliga boendelösningar. Beslut om BmSS kan inte alltid verkställas, vilket leder till risk för särskilda avgifter. Vid årsskiftet hade 166 personer beslut som inte var verkställda inom tre månader. Av dessa hade 24 tackat nej till erbjudande och 25 tackat ja men ännu inte flyttat in. Antal personer som får stöd och service Under 2015 fick 3 903 personer/mån stöd enligt LSS och 4 250 personer/mån enligt SoL. Sammantaget är det i nivå med 2014. Människor med funktionsnedsättning några nyckeltal 2013 2014 2015 Nettokostnad (mkr) 2 962 3 084 3 281 Nettokostnadsutveckling (%) 5,1 4,1 6,4 Personalvolymsförändring (%) 0,6 4,0 0,9 Framtidsfrågor Utveckla fler verksamheter som kan erbjuda individuellt och flexibelt stöd för personer med omfattande och komplexa behov. Säkerställa kompetensförsörjningsbehovet i verksamheterna. Utbildningsbakgrunden är varierad hos baspersonalen inom området. Många medarbetare saknar utbildning med särskild inriktning mot funktionshinder. Bristen på bostäder trots utbyggnad av BmSS enligt planering. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 37
ÄLDRE OCH SJUKVÅRD I HEMMET Äldre och sjukvård i hemmet Hemtjänsten är i fokus med syfte att öka brukarnas inflytande och självbestämmande. Från 2017 kommer också brukarna att få möjlighet att välja utförare då valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) införs i Göteborg. Ökat inflytande och självbestämmande inom hemtjänsten Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom hemtjänsten som sträcker sig fram till år 2022. Målsättningen är att brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka samt att medarbetarna ska uppfatta yrket som attraktivt. Brukaren som ansöker om hemtjänst får sitt beslut utformat som ett rambeslut. Det innebär att biståndshandläggaren fattar beslut om ett antal hemtjänsttimmar per vecka för att tillgodose biståndsbedömda behov utifrån de mål som tagits fram tillsammans med brukaren. Kontaktpersonalen i hemtjänsten och den enskilde planerar hur och när stöd och hjälp ska ges och hur tiden ska användas utifrån målsättningen. Den första tjänsten inom välfärdsteknik, tillsyn via kamera, erbjuds till de personer som har behov och så önskar. Hittills har cirka 50 personer trygghetskameror. Dokumentation enligt socialtjänstlagen som utförs av undersköterskor/vårdbiträden görs nu digitalt. För att öka karriärvägarna och förbättra kvalitén inom hemtjänsten har två nya befattningar, omsorgshandledare och en administratörsroll för planering, införts och rekryterats. Förberedelser inför valfrihetssystem inom hemtjänsten Kommunfullmäktige har beslutat att införa valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Det pågår ett utredningsarbete för införandet och enligt en preliminär tidsplan kommer brukare med hemtjänst att kunna välja utförare från hösten 2017. Anhörigstöd för den som vårdar Anhörigstöd riktar sig till alla - anhöriga, vänner eller grannar som stödjer eller vårdar någon närstående som har långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller är äldre. Stödet vänder sig också till den som är anhörig till någon med missbruk eller psykisk ohälsa. För att skapa förutsättningar för ett likvärdigt anhörigstöd har förslag till reviderade riktlinjer arbetats fram. Riktlinjerna kommer att behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2016. Äldreboende för de som behöver När det stöd som ges i hemmet inte längre är tillräckligt för att tillgodose vård- och omsorgsbehoven finns möjlighet att flytta till äldreboende. Ungefär 4 000 personer bor i lägenhet i äldreboende. Antal personer som väntar på att flytta till äldreboende har ökat vilket beror på att fler äldre har fått beslut om äldreboende samtidigt som färre lägenheter blivit lediga. För att möta behovet behöver det byggas fler äldreboende. Värdighetsgarantier ska tydliggöra förväntningar De fem värdighetsgarantierna är: Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig (gäller medarbetare inom hemtjänst och hälsooch sjukvård). Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om att vi inte kan komma inom överenskommen tid (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp (gäller inom hemtjänst och hälso- och sjukvård). Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar (gäller för hemtjänst, äldreboende och dagverksamhet). Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar (vi behöver två vardagar för att planera och verksamheten gäller inom ordinärt boende). Tillämpningen och garantiernas värde har utretts under året och visar att de är viktiga för brukarna och deras anhöriga. Trots stora satsningar på information är inte värdighetsgarantierna tillräckligt kända bland brukare och anhöriga. De äldres upplevelse av kvaliteten på äldreboende och i hemtjänsten Ekonomiska satsningar på stadens äldreomsorg och hälso- och sjukvård har gett förutsättningar för att höja kvaliteten. Inom äldreomsorgen följs kvalitén upp genom bland annat Socialstyrelsens nationella brukarundersökning och i kommun- och landstingsdatabasen. Staden upprättar utifrån resultat och analyser kvalitetsrapporter, en för hemtjänst och en för äldreboende. De äldre är generellt sett nöjda med sin hemtjänst, 38 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
ÄLDRE OCH SJUKVÅRD I HEMMET All AgeHub är en förstudie som handlar om att utveckla ett västsvenskt utvecklings- och innovationscenter på Johanneberg Science Park. Det går ut på att utveckla produkter, processer och tjänster som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och tryggt liv. Foto: Lo Birgersson även om resultatet är lägre än riket. Av de som svarat är 81 procent ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. I brukarundersökningen är de äldre särskilt nöjda med bemötande, och förtroende för personalen. Personalkontinuiteten mäts för tredje året och resultatet är att brukaren i genomsnitt möter 14 olika personal (under fjorton dagar och brukare med minst två besök per dag). Stadens resultat är något bättre än rikets. De förbättringsområden som identifierats är upprättande av genomförandeplaner och namngiven personalkontakt samt att brukarna inte upplever att de kan påverka vid vilka tider personalen kommer. Även synpunkts- och klagomålshantering är ett förbättringsområde. De äldre är generellt sett ganska nöjda med sitt äldreboende, 78 procent är ganska eller mycket nöjda vilket är ett något längre resultat än för riket. De äldre är särskilt nöjda med personalens bemötande och trygghet i att bo i äldreboende. Förbättringsområden är aktiviteter samt synpunkts- och klagomålshantering. Vård och omsorg i hemmet även vid omfattande behov Många personer får sina behov av vård och omsorg tillgodosedda i hemmet, genom hemtjänst och hemsjukvård, istället för på sjukhus, korttidsplats eller i äldreboende. Under året fick i genomsnitt 8 600 äldre personer hemtjänst varje månad. Kommunal hälso- och sjukvård ges till personer i alla åldrar. I genomsnitt fick 8 800 personer hälso- och sjukvårdsinsatser i stadens verksamheter varje månad, av dessa har drygt 200 fått avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Utvecklingen går mot den nära vården där kommunens hälso- och sjukvård i nära samverkan med primärvården tar ett stort ansvar för allt mer komplexa behov. Särskild uppmärksamhet har riktats mot målgruppen svårt sjuka äldre och deras behov av att ha så få kontakter som möjligt och tillgång till läkarbesök i hemmet. Samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun Det finns sedan 1999, då Västra Götalandsregionen bildades, ett avtal som reglerar ansvarsgränserna mellan huvudmännen. En gemensam arbetsprocess för översyn och utveckling av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal har beslutats i samråd mellan huvudmännen. Arbetet inleddes i oktober 2015 och fortskrider utifrån beslutad inriktning. Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete Arbetet med kvalitetsregister är en av hörnstenarna för utvecklingsarbete och ett nödvändigt inslag i vård och omsorg. Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting och kommuner åstadkommer. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 39
ÄLDRE OCH SJUKVÅRD I HEMMET förebyggande vård och omsorg. Undernäring, fall och trycksår är viktiga områden för vårdtagare inom såväl sluten vård och omsorg som inom primärvård, hemsjukvård och kommunal äldreomsorg. Syftet med Senior Alert är att skapa en bra infrastruktur och systematik för det förebyggande arbetet. Det pågår ett fortsatt arbete med att utveckla kvalitén inom vården i livets slut. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slutskede. Registret har som syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. Det har redovisats goda resultat för Göteborg som helhet under 2015. God handhygien och rätt klädsel är en patientsäkerhetsfråga Som ett led i patientsäkerhetsarbetet har många verksamheter arbetat med förbättringar kring basala hygienrutiner. Självskattningar har genomförts på äldreboende och inom hemsjukvården. Ett fortsatt arbete är nödvändigt då handhygien och rätt klädsel är ett förbättringsområde. Framtidsfrågor Ett ökat antal äldre ställer krav på stadsplanering, boendemiljöer, folkhälsoarbetet och inte minst vård och omsorg. För att möta utmaningen behöver många nya medarbetare rekryteras. Antalet sökande till gymnasiala vård- och omsorgsutbildningar fortsätter att minska. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor är låg med tanke på de utmaningar hälso- och sjukvården står inför där allt fler kan vårdas i hemmet. Att rekrytera och framför allt behålla sjuksköterskor och undersköterskor är en stor utmaning för stadens vård och omsorg. Det behöver planeras och byggas nya moderna äldreboende för att möta det ökade antalet äldre i befolkningen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) leder en förstudie som handlar om att utveckla ett västsvenskt utvecklings- och innovationscenter på Johanneberg Science Park. Arbetet går under namnet, All AgeHub. Centret ska utgöra ett nav där enskilda personer, pensionärs- och brukarorganisationer, företag, idégivare från kommunal vård och omsorg och forskare tillsammans utvecklar produkter, processer och tjänster som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och tryggt liv. Stadens utvecklingscenter för äldrefrågor Senior Göteborg deltar aktivt i arbetet. Jag fick höra om den här nya tekniken och tänkte varför inte. Heller en kamera som tittar till mig än att någon sticker in huvudet om nätterna. Sune, 83, är en av användarna av Trygghetskamera Göteborgs Stads första välfärdsteknologiska tjänst. Foto: Hans Karlsson Äldre och sjukvård i hemmet några nyckeltal Befolkningsramen 2013 2014 2015 Nettokostnad äldreomsorg (mkr) * 3 933 4 063 4 311 Nettokostnadsutveckling äldreomsorg (%) 1,0 3,3 6,1 Nettokostnad hemsjukvård (mkr) ** 368 389 419 Nettokostnadsutveckling hemsjukvård (%) 11,8 5,7 7,7 Personer med hemtjänst (snitt/månad) 8 650 8 724 8 636 Personer i äldreboende exklusive korttid (snitt/månad) *** 4 037 3 964 3 968 Betalningsansvar för utskrivningsklara, årsplatser 6,3 19,6 18,4 * Inklusive hemsjukvård för personer över 65 år ** Hemsjukvård alla åldrar *** Drygt 80 platser inom Social resursnämnds verksamhet för personer över 65 år tillkommer 40 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
ARBETSMARKNADSSATSER Arbetsmarknadsinsatser Arbetslösheten i Göteborg har minskat under 2015 och störst är minskningen bland unga vuxna 18 24 år. Året har präglats av ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete av stadens insatser inom arbetsmarknadsområdet och i november öppnade stadens första kompetenscenter i Östra Göteborg. Positiv utveckling på arbetsmarknaden Arbetslösheten i Göteborg minskade under 2015 och störst var minskningen bland unga vuxna 18 24 år. Arbetsförmedlingens prognos, framtagen hösten 2015, visade på en stark arbetsmarknad för Göteborg och Västra Götaland. Ungdomsarbetslösheten minskade gradvis och var nere på sin lägsta nivå sedan 2009. Detta märktes främst bland unga med en gymnasieutbildning som därmed stod nära arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden var dock fortsatt tudelad. Samtidigt som många företag såg ett behov av att anställa fick de allt svårare att hitta rätt kompetens, trots att många personer var arbetslösa. Fortsatta svårigheter på arbetsmarknaden hade personer som saknade gymnasieutbildning, hade en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga eller var utomeuropeiskt födda. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning följer i sin roll som stadens arbetslöshetsnämnd noga utvecklingen på arbetsmarknaden. Andel arbetslösa Göteborgs Stad % 18 16 14 12 10 8 6 14,9% 12,2% 9,5% 8,6% Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 Källa: Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknad och vuxenutbildning Totalt 16 64 år Totalt 18 24 år Kvinnor 18 24 år Män 18 24 år Diagrammet visar andel arbetslösa av befolkningen i Göteborgs Stad. (Antalet yrkesverksamma, arbetssökande och antalet med aktivitetsstöd). 11,9% 9,9% 8,2% 7,8% Stadens arbete Göteborgs Stad kompletterar den nationella arbetsmarknadspolitiken med olika former av insatser för personer som i stor utsträckning är beroende av försörjningsstöd. Insatserna ska ge möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och bedrivs ofta i nära samarbete med arbetsförmedlingen (AF). Samverkan med arbetsförmedlingen förstärktes under året och bland annat träffades en överenskommelse kring samverkan mellan AF och staden, den så kallade DUA:n, det vill säga insatser för unga arbetslösa i åldern 16 24 år. Kompetenscenter öppnat I november öppnade i Östra Göteborg det första av fyra kompetenscenter. Planering inför starten av övriga kompetenscenter fortsätter. Kompetenscenter riktar sig till personer som har någon insats inom socialtjänsten i stadsdelarna och som behöver ytterligare stöd för att kunna skaffa sig ett arbete eller börja en utbildning. Utifrån deltagarnas behov och mål ska kompetenscenter arbeta med ett individoch lösningsinriktat synsätt. Med utgångspunkt från arbetsmarknadens behov kommer kompetenscenter att skräddarsy insatser för att deltagaren ska nå självförsörjning. Det kan handla om coachning, studie- och yrkesvägledning, matchning mot arbete, praktik och kompetenshöjande utbildningar. Insatserna kommer att ske i nära samverkan med arbetsförmedlingen och näringslivet. Under 2016 startar dessutom ytterligare tre kompetenscenter i Göteborg. Dessa kommer att vara placerade i Angered, på Hisingen och i Centrum/Väster. Framtidsfrågor En följd av det ökade antalet nyanlända är att staden står inför stora utmaningar under de kommande åren vad gäller arbetsmarknadsinsatser. Detta har ännu inte nämnvärt påverkat verksamheten men i takt med att de asylsökande beviljas uppehållstillstånd kommer stora insatser att behövas för att möta behov av svenskundervisning, annan vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. En planering för en ny situation har påbörjats i samverkan med arbetsförmedlingen. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 41
BEBYGGELSE OCH BOSTAD Bebyggelse och bostad Göteborg växer och bostadsproduktion och utbyggnad av infrastruktur tar nu ordenlig fart mot målet att staden ska växa minst 30 procent på 20 år. Samtidigt ökar efterfrågan på bostäder med ökade priser och växande köer som följd. Det är en utmaning att motverka segregation såväl geografiskt, fysiskt som socialt och att skapa långsiktigt attraktiva och hållbara stadsmiljöer i en situation där mycket ska byggas på en gång, samtidigt som den höga förändringstakten ger möjlighet att göra skillnad. Göteborg möter denna utmaning med fokus på hållbar stadsutveckling, aktivt arbete med markförsörjning och genom att engagera göteborgarna i stadens utveckling. Stort behov av nya bostäder Den under året allt kraftigare efterfrågan på bostäder i Göteborg märktes bland annat i att Boplats Göteborg vid årets slut hade 170 000 sökanden i bostadskö varav cirka 50 000 registrerade sig under 2015. Rörligheten på bostadsmarknaden var fortsatt låg och antalet lägenheter som annonserats på Boplats har sjunkit. Samtidigt ökade priserna på både bostadsrätter och villor med över tio procent under året. Sammantaget visar siffrorna på ett högt tryck på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet ökar markant Under 2015 färdigställdes totalt 2 298 bostäder, varav 1 826 i flerbostadshus, 240 i småhus och 232 som specialbostäder, därtill byggdes 255 lägenheter i byggnader som tidigare nyttjats till annat. De åtgärder för att öka byggandet som gjorts under ett antal år visade resultat under året och kommande år förväntas en successiv ökning av bostadsbyggandet ske, från tidigare års genomsnitt på cirka 2 000 bostäder per år till en nivå om cirka 3 800 bostäder per år för perioden 2019 och framåt. Antal färdigställda bostäder 2012 2015 År Nybyggnad Ombyggnad Totalt 2012 1 894 216 2 110 2013 2 303 265 2 568 2014 1 793 224 2 017 2015 2 298 255 2 553 Totalt 8 286 960 9 246 Planering ger förutsättningar för att byggande av bostäder, verksamheter, service, infrastruktur och ytor för rekreation ska kunna genomföras. Planering för bostäder har varit en dominerande fråga och tendensen har varit allt större detaljplaner med stort bostadsinnehåll. Extra åtgärder har vidtagits för att möta bostadsbehovet där målet är att få fram ytterligare 7 000 bostäder utöver planerad bostadsvolym fram till 2021. För att målsättningarna ska klaras måste de marknadsmässiga förutsättningarna finnas, men kommunens arbete med framtagande av byggbar mark har ökat kraftigt i såväl plan- som markanvisningsskedena. Staden har också färdigställt ett planprogram för Bergsjön med 2 500 nya bostäder. Fler bostadsrätter, bättre möjligheter att ta sig mellan stadsdelens olika områden och satsningar på att utveckla Rymdtorget som mötesplats och servicecentrum ingår. Dessa blir de första nya bostäderna i området sedan Bergsjön stod färdigt i början av 1970-talet. Området var även föremål för en fallstudie inom forskningsprojektet Delad stad. Antal planerade bostäder 2012 2015 Bostäder i: 2012 2013 2014 2015 Startade detaljplaner 1 600 3 700 7 200 10 750 Antagna/Godkända detaljplaner 2 800 3 200 3 570 3 450 Markanvisningar 1 390 1 045 1 303 2 950 Implementering av åtgärder för effektivare planering, GEM, slutfördes under året och en processledning tillsattes. Utvecklingsprojektet har därmed avslutats och övergått i driftfas. Ett nytt utvecklingsprojekt ligger i startgroparna där avsikten är att effektivisera genomförandet. Insatser för utsatta grupper på bostadsmarknaden Staden arbetade aktivt för att förbättra bostadsförsörjningen för särskilda grupper. Fullmäktige antog under 2015 en ny strategi mot hemlöshet och arbetet med handlingsplanens 23 aktiviteter som ska genomföras under åren 2015 2018 påbörjades. Under 2015 flyttade 408 hushåll in i lägenheter med kommunalt kontrakt eller förstahandskontrakt där anvisning skett efter bedömning av sociala och medicinska skäl. För målgruppen bostadslösa barnfamiljer har fastighetskontoret utrett möjligheterna för ett system med genomgångsbostäder. En översyn av formerna för anvisning, uthyrning och stöd till hushållet för att komma vidare till en mer permanent bostad har påbörjats. Sta- 42 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
BEBYGGELSE OCH BOSTAD den, genom Förvaltnings AB Framtiden, påbörjade även en speciell tvåårig satsning på 500 barnfamiljer som bor osäkert. Lägenheterna söks på vanligt sätt genom Boplats av de hushåll som uppfyller kriterierna för denna förtur. Satsningen ingår också i kommunens strategi för att möta bostadsbehovet hos nyanlända. Flyktingsituationen Året har starkt präglats av den stora ökningen av asylsökande. Den har inneburit en stor utmaning för staden och stora ansträngningar har gjorts för att få fram boendelösningar, såväl för asylsökande ensamkommande barn som nyanlända som fått uppehållstillstånd och mottagits i Göteborg. Staden antog i slutet av 2014 en strategi för att möta bostadsbehovet för nyanlända flyktingar. Enligt strategin prioriteras i första hand barns behov av stabila levnadsförhållanden. Under året har ett aktivt arbete skett för genomförande av de uppdrag som anges i strategin. Det omfattar både förslag i form av temporära modulbostäder och mer långsiktiga bostadslösningar. Ett betydelsefullt beslut som fattades under hösten är att investera i byggande av temporära bostäder i Frihamnen. I ett första skede blir det cirka 600 bostäder i nio lotter på land och vatten. En utredning om möjlighet att skapa modulbostäder för 3 000 flyktingar i andra delar av staden har gjorts under året. Det regionala samarbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund har etablerat en gemensam plattform för nyanlända inom olika samhällsområden. Bland annat ingår gemensamma initiativ när det gäller bostadsförsörjning för nyanlända, vilket även inkluderar boende för ensamkommande barn. Samarbetet har stärkts under 2015. Större fokus på social hållbarhet Under 2015 har det stadenövergripande arbetet med Jämlikt Göteborg- hela staden socialt hållbart fortsatt sin organisering. Till grund för arbetet ligger bland annat rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg som publicerades 2014. Under hösten genomförde staden och samverkansrådet Idékom en workshop där staden bjöd in de idéburna organisationerna till samtal om samverkan inom arbetet med Jämlikt Göteborg. Det gemensamma målet var att organisera samverkan för att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål om att öka förutsättningarna för goda livschanser i Göteborg, att utjämna skillnader mellan socioekonomiska grupper samt att minska segregationen. Ett av fyra fokusområden i Jämlikt Göteborg är att Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen I planeringen för fortsatt arbete identifierades åtgärdsområdena: Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet, Planera för en hälsofrämjande närmiljö, Planera för en minskad boendesegregation, Öka tillgången till bostäder, Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel. Resultatet från höstens workshop finns med i den långsiktiga planeringen och de idéburna organisationerna/civilsamhället kommer att bjudas in till samverkan och diskussion kring aktuella frågeställningar. Arbetet med att stärka invånarnas delaktighet har skett i linje med stadens antagna principer för att fördjupa demokratin och öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Social hållbarhet beaktas fortsatt i de dagliga stadsutvecklingsprojekten. I planeringen har detaljplaner konsekvensbedömts enligt sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser. Formerna för och kunskap om hur det kan ske har fortsatt utvecklas. Stadens allmännytta bedrev ett omfattande arbete för att bidra till boendes livsmiljö, välfärd och ökad integration. Framför allt har insatser för ökad sysselsättning genomförts, som lett till att både ungdomar och vuxna som stått utanför arbetsmarknaden fått arbete eller praktik inom bostadskoncernen. Medskapande och delaktighet engagerar Uppmärksamheten kring stadsutveckling har ökat och likaså göteborgarnas engagemang. Dialogen med invånarna har varit central för att ta in olika perspektiv vid utveckling av staden. Dialoger har bland annat synliggjort målkonflikter som behöver hanteras i planeringen. När exploatering av till exempel grönytor skett har det ofta skapat starka reaktioner hos närboende. Erfarenheterna visar på vikten av att invånarna får ta del av planerares och beslutsfattares avvägningar och ställningstaganden när ett stadsområde ska omvandlas. Intensiva samtal om stadens utveckling har hållits om detaljplaner för olika stadsområden, torgmiljöer och parker och att skapa trygga boendemiljöer. Ett flertal debatter har skett i Älvrummet, som varit en naturlig arena för diskusson i stadsutvecklingsfrågor och utställningar av förslag och planer. Utveckling av barns och ungas delaktighet har varit en särskilt viktig fråga. Staden har haft ett löpande arbete för att utveckla barnperspektivet i stadsutveckling. Det betyder till exempel att barn och ungas tillgång till rekreationsytor, lekplatser och grönområden och i övrigt barns utomhusmiljöer utifrån olika aspekter beaktats i såväl planprocess som byggnadsprojekt. Prisade byggnader Under tiden som Frihamnen planeras, har de temporära värdeskapande aktiviteterna i området utvecklats. Förutom sedan tidigare pågående aktiviteter som seglarskola, rollerderby, sandstrand och stadsodling i anslutning till Jubileumsparken öppnades under 2015 en bastu som fick stor uppmärksamhet i lokalmedia och i nationella forum för samhällsbyggnad. Bastun fick Västra Sveriges arkitekters arkitekturpris och nominerades även till Kasper Salin-priset. Vattenlek i konstverk kom på plats genom Berget och under sensommaren öppnades också Göteborgs första publika bad i Göta Älv. Den nybyggda kyrkan i Amhult har utsetts till Årets hus 2015. Den är en byggnad där kvalitet och långsiktighet för ovanlighetens skull tycks ha fått råda över trender och kortsiktiga intressen. Från interiörens små mässingsdetaljer, via kyrkorummets samlande volym, till GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 43
BEBYGGELSE OCH BOSTAD Göteborg står inför stora utmaningar med att bygga samman staden över älven och samtidigt hela staden såväl fysiskt som socialt. trädgårdens stillhet, allt blir en del av helheten. Kyrkans uttryck är värdigt men samtidigt anspråkslöst, och smälter förtjänstfullt in i den framväxande stadsväven skrev juryn i sin motivering. Klimatförändringar kräver åtgärder Vid klimatmötet i Paris 2015 blev det allt tydligare att anpassning till ett förändrat klimat är en nästan lika viktig fråga som minskade klimatutsläpp. Göteborg är känsligt för översvämningar eftersom de centrala delarna ligger lågt. Stadens övergripande målsättning är att både befintlig och planerad markanvändning ska vara robust mot dagens och framtidens översvämningar. Inom ramen för hydromodellen och det tematiska tillägget till översiktsplanen för klimatanpassning pågår ett antal delutredningar. Några sådana utredningar har avslutats under året, bland annat lanserades resultat av skyfallsmodelleringen. Samtidigt genomfördes tester och mindre anpassningsåtgärder i staden. Till exempel har Kvibergs multisportarena stadens första regnrabatter, som både renar dagvatten och förebygger översvämningar. Göteborg tar ansvar för markförsörjning Markanvisning som strategiskt verktyg har utvecklats vidare. Markanvisningspolicyn har implementerats under året med ökad transparens kring urval och beslut om markanvisning som följd. Under året har staden också beslutat om nya inriktningar för det kommunala markägandet och friköp av vissa tomträtter för att ge större tydlighet i förhållande till exploatörer och verksamheter i tidigt skede. Samtidigt har staden utvecklat arbetet med strategiska krav i markanvisningar för att öka byggnationen av billiga hyreslägenheter. För att möta näringslivets behov har kommunen ett utbud av detaljplanelagd mark för verksamheter och under året har tre försäljningar skett till företag inom olika branscher. För att bättre möta efterfrågan på verksamhetsmark har kommunen bland annat tagit fram detaljplan för 300 000 m² logistikverksamhet. Efterfrågan på kontorslokaler i centrala Göteborg var fortsatt stor 2015 och vakanserna i befintligt bestånd låga. På sikt planeras en större utbyggnad av kontor i bland annat centralenområdet, Frihamnen och på Backaplan. Forskning, utveckling och innovation i samverkan Göteborg står inför stora utmaningar med att bygga samman staden över älven och samtidigt hela staden såväl fysiskt som socialt. Det förutsätter att staden har ett nära samarbete med andra sektorer såsom näringslivet, akademiska institutioner samt ideell sektor och civilsamhället. Fler människor och organisationer behövs för att tänka framåt och bidra med nya idéer eller lösningar. Exempel på samverkansarenor där staden medverkat är Lindholmen Science Park, Johannebergs Science Park och Mistra Urban Futures Centrum för hållbar stadsutveckling. Under tre år har staden medverkat i en satsning från Vinnova om Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer som avslutades 2015. Projektet Göteborgs nya innovationsplattform har bland annat resulterat i metodutveckling kring stadens innovationsprocesser, kunskapsunderlag till kommande forskningsoch innovationsstrategi för staden samt en gemensam kunskapsagenda (inom hållbar stadsutveckling) för de tre storstäderna. I kunskapsagendan lyfts storstädernas gemensamma urbana utmaningar. Den kommer bland 44 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
BEBYGGELSE OCH BOSTAD annat användas för dialog med nationella myndigheter, ge inspel till kommande forskningsproposition och tydligare kommunicera städernas behov i olika samverkansprocesser. Staden har också sökt medel för att arbeta fram en gemensam forsknings- och innovationsstrategi för stadens verksamheter. Under året beviljade Vinnova och Tillväxtverket cirka 10 miljoner kronor för att ta fram nödvändiga underlag. Arbetet har letts av stadsledningskontoret. Under 2015 genomgick Mistra Urban Futures, som delvis finansieras av Göteborg Stad, en internationell utvärdering av centrumets verksamhet de första fem åren från 2010. Mistra, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, har därefter beslutat om anslag på ytterligare 80 miljoner kronor för perioden 2016 2019. Som en fortsättning på det urbana utvecklingsarbetet, som pågick 2013 2014, anordnade Länsstyrelserna, Boverket och Mistra Urban Futures tillsammans tre nationella kunskapsseminarier om hållbar stadsutveckling hösten 2015. Ett av seminarierna ägde rum i Göteborg. Där presenterades bland annat forskningsprojektet Delad stad vars rapporter finns tillgängliga i Kungliga Tekniska Högskolans webbdatabas DiVA. En av projektets slutsatser var att stadens form och uppbyggnad har betydelse för sysselsättning och integration. Stadsbyggande påverkar i hög grad tillgängligheten till samhälleliga resurser, vilket i sin tur påverkar människors livschanser. Framtidsfrågor Det efterfrågas en mycket hög bostadsproduktionen på grund av hög inflyttning, rådande bostadsbrist och ökat inflöde av nyanlända. Nationellt talas om en fördubbling av bostadsproduktionen där de stora städerna förväntas ta en hög andel. Det handlar inte heller bara om nya bostäder utan också om ny infrastruktur, mer service och fler fritidsområden. Därutöver krävs åtgärder för att skydda stadens befolkning och anläggningar mot effekten av klimatförändringar och extrema väderhändelser. I alla dessa frågor krävs kunniga och engagerade medarbetare. Kompetensförsörjning är en strategisk fråga för stadens verksamheter så att kompetens och personella resurser i såväl planering som genomförande kan säkerställas. För att nå en ökad social hållbarhet är det nödvändigt att segregationen minskar. Göteborg är idag en starkt segregerad stad och tendensen är att den ökar. Hela bostadsmarknaden är inte ekonomiskt tillgänglig för alla, särskilt gäller detta nyproduktion. Ytterligare gentrifiering (utträngning av, framför allt, ekonomiskt utsatta grupper) förändrar stadsdelar som tidigare varit relativt blandade. Inom samhällsbyggnadsområdet handlar det mycket om att minska boendesegregationen genom möjligheten till blandad bebyggelse och ökad tillgång/användning av offentliga rum och mötesplatser där människor med olika villkor kan och vill mötas och få förståelse för varandras livsvillkor. Uthållighet i processer, samverkan och medborgardialog är viktiga förutsättningar för att nå målen. Särskilt när nybyggnationen ökar och allt fler göteborgare upplever hur stora mängder bostäder och infrastruktur tar plats i staden, både under byggtid och när de står klara. Den fysiska miljöns utformning och stadens rumsliga struktur ger ett ramverk för utvecklingsmöjligheterna i staden och har stor betydelse för människors trivsel, hälsa och välbefinnande och därmed också för stadens och regionens ekonomiska utveckling. Genom att skapa rumsliga förutsättningar för sociala möten och en attraktiv stadsmiljö stärks Göteborgs attraktionskraft såväl nationellt som internationellt. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 45
TRAFIK Trafik Under 2015 har planering och genomförande av en rad större infrastrukturprojekt fortsatt i hög takt. Genomförandet av Västsvenska paketet fortgick. Planering för en ny stambana för höghastighetståg Stockholm-Göteborg tog nya steg med Sverigeförhandlingen. Under mandatperioden har det hållbara resandet ökat men senaste året bröts trenden genom att biltrafiken ökade igen. Nya färdmedel som elbuss och linbana utreds. Sjöfarten i Göteborgs hamn ökade inte som en följd av konjunktursvängningarna. Kryssningstrafiken minskade efter 2014 års rekordsiffror. Västsvenska paketet skickades vidare Under året har spaden satts i jorden för flera av de stora projekten i Västsvenska paketet. Byggandet av Marieholmstunneln och den nya järnvägsbron vid Marieholm pågår nu. Hisingsbron tog ett stort steg framåt genom miljödomstolens beslut att tillstyrka projektet men domen överklagades. Innan bygget kan starta är det ytterligare två processer, järnvägsplanen och detaljplanen, som måste avgöras. Västlänken och E 45 i Gullbergsvass har projekterats vidare och ett antal genomförandeavtal mellan staden och trafikverket har beslutats. Detaljplanerna för Västlänken är nu beslutade av kommunfullmäktige. Några träd vid Station Haga har provlyfts för att få kunskap om hur träd ska flyttas i samband med bygget av Västlänken. En fungerande stad under byggtiden KomFram Göteborg är den gemensamma organisation som staden har bildat tillsammans med Trafikverket och Västtrafik för att koordinera infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt i tid och rum under den intensiva byggoch stadsutvecklingsperioden. Förhandling om tågsatsningar Genom Sverigeförhandlingen ska staten och kommunerna längs den framtida höghastighetsbanan Stockholm Göteborg komma överens om utbyggnad av stambanor och infrastrukturutbyggnad i storstadsregionerna. För Göteborgs Stad handlar det om utbyggnad av infrastruktur för att öka tillgängligheten inom storstaden och för att öka nyttan av de utbyggda stambanorna. Kommunen har därför tagit fram ett kunskapsmaterial om vad en förbättrad järnväg kan medföra och vilket bostadsbyggande som kan bli följden. Under 2015 har arbete pågått med en analys- och faktafas. Resandet ökar Jämfört med för några år sedan har resor med kollektivtrafik och cykling ökat medan resorna med bil har minskat. Under 2015 vände dock trenden och trots höjd trängselskatt vid årsskiftet ökade bilresandet under året. Bilresandet stannade dock fortfarande under nivåerna före trängselskattens införande. Under 2015 ökade således biltrafiken med 2,3 procent, kollektivttrafiken ökade med 1,5 procent medan cykeltrafiken minskade med 3 procent. Ökningarna med bil följde den nationella utvecklingen och hör samman med bättre konjunktur och billigare bensin. Fördelning av resor 41% 23% 28% Kollektivtrafik Cykel Fotgängare Bil Biltrafikandelen är nu 41 procent mot 44 procent år 2011. Ungefär en fjärdedel av alla lätta fordon i Göteborgstrafiken var miljöfordon. I stadens egen flotta av lätta fordon var nästan 95 procent miljöfordon. Renovas fordonsflotta blev helt fossilfri under 2015, främst genom biogassatsning. Cykelprogrammet rullade på Under året beslutades ett nytt cykelprogram för Göteborg. Då staden förtätas kommer fler målpunkter att ligga inom gång- och cykelavstånd. I en nära storstad ska det vara snabbt, enkelt och säkert att cykla. Det har blivit lättare att pendla med cykel mellan Göteborgs centrum och stadens utkanter. Fyra utbyggda cykel- och gångbanor blev klara; Säve, Mysterna, Hovås och Billdal. Elcykelpooler var igång på Lindholmen och Chalmers Johanneberg som en del i samverkansprojektet Elmob. De var öppna för privat användande och kompletterade de elbilspooler som fanns på områdena. I Kvillebäcken kommer en pool med ellastcyklar att testas. Användningen av Styr & Ställ ökade stadigt. Totalt lånades 727 000 cyklar ut 2015, en ökning med 9 procent. 8% 46 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
TRAFIK Nya knutpunkten Stenpiren samlar ihop buss-, färje- och spårvagnstrafiken. En följd blev att båtarna över Göta älv inte längre lade till vid Rosenlund. Staden har i år fått två internationella utmärkelser för cykelsatsningar. 49 procent av göteborgarna ansåg att Göteborg är en cykelvänlig stad. Barn på väg Tillsammans med elever och personal på skolor och representanter från stadsdelsförvaltningar genomfördes åtgärder som underlättar för barn att gå till och från skolan. I år har fysiska åtgärder genomförts vid Gunnestorpsskolan på Norra Hisingen samt Kålltorpsskolan i Örgryte-Härlanda. Samtidigt har arbetet startats upp på ytterligare två skolor i staden, Lilla Samskolan i Centrum och Bräckeskolan i Lundby. Spårvägen knöt samman I augusti togs den nya spårförbindelsen mellan Järntorget via Skeppsbron till Lilla torget i bruk. Sträckan trafikeras med två spårvagnslinjer och resan kortades med flera minuter. Den nya Knutpunkt Stenpiren samlade ihop buss-, färje- och spårvagnstrafiken. En följd blev att båtarna över Göta älv inte längre lade till vid Rosenlund. Försenade spårvagnar Leverantören av spårvagn M32 har inte rättat sin bristande leverans och därför beslöts under året att inleda ett rättslig förfarande. Eftersom spårvagn M32 inte kunnat sättas i trafik i tillräcklig omfattning har renovering av de gamla vagnarna M28/29 fortsatt. Upphandling av ny spårvagn M33 påbörjades under våren 2015. Ett arbete pågår med att ta fram en gemensam målbild för stadstrafikens stomnät i Göteborgs, Mölndals och Partilles tätortsområde. Arbetet, som är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och de tre kommunerna tog utgångspunkt såväl i tidigare kollektivtrafikplan K2020 som i annan planering som till exempel översiktsplaner, trafikstrategi och bostadsförsörjningsprogram. Målbilden för kollektivtrafiken ska göra att stadsbyggande och kollektivtrafiken stödjer varandra. Stadstrafikens stomnät kommer att utgöra underlag för kommande revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet, där stadstrafiken sätts in i ett helhetsperspektiv för Västra Götaland. Lokaliseringsstudier pågår för depåer för kollektivtrafik, något som är angeläget bland annat med tanke på den nya spårvagnen M33. Älvskyttlar och linbana De två nya älvskyttlarna Älveli och Älvfrida togs i bruk under 2015. Färjorna är utformade för snabb ombordoch ilandstigning för resenärer både med och utan cykel. Nu utreds möjligheten att bygga om dem till eldrift som plugin-hybrid-skyttlar. Göteborgs Stad har under några år utrett frågan om linbanor som en del av den kollektiva trafiken i Göteborg. Under 2015 har utredningen om linbana gått vidare. Projektet siktar på att den första linbanan Wieselgrensplatsen Järntorget ska vara klar år 2021. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 47
TRAFIK Bussarna på nya linje 55 hämtar upp passagerare inomhus och drivs med förnybar el. Foto: Volvo ElectriCity kör tyst buss inomhus I Göteborg pågår nu ElectriCity ett spännande samarbete där industri, forskning och samhälle utvecklar och testar nya lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. På nya linje 55 kan du åka med tysta, avgasfria bussar som vid ändhållplatserna hämtar upp passagerare inomhus och drivs med förnybar el. Bussen kör mellan Chalmers och Lindholmen. Uppmärksamheten kring ElectriCity har varit enorm (Silent Bus Sessions har fler än 2,6 miljoner youtube-visningar). Direkt från Göteborg till Asien Sjöfarten är en viktig del av Göteborg. Containervolymerna minskade med 2 procent under 2015. Under andra halvåret gick Göteborgs hamn från ett till två direktanlöp till Asien. Det ökade serviceutbudet gav inte förväntat genomslag på volymerna men det bedöms ske under 2016. Roro-volymerna var i stort sett i nivå med föregående år. Antalet transporterade bilar ökade med 29 procent. Att Göteborgs hamn tagit över en stor del av Volvotrafiken som tidigare gått på Wallhamn har bidragit till den starka volymutvecklingen. I oljehamnarna ökade trafiken med 10 procent. Kryssningsanlöpen under 2015 blev 50 stycken, vilket är en minskning med 31 procent från föregående år. Ett av skälen till minskningen är att ett rederi gått i konkurs. Då fartygen som anlöper Göteborgs hamn blir allt större blev motsvarande minskning av passagerare enbart 11 procent. Nedläggning av Säve airport Landningsbanan höll inte för de allt större flygplanen så nu har man slutat med dessa på Säve och flyttat trafiken till Landvetter. Antalet passagerare på Landvetter ökade därför med hela 18 procent. Kvar på Säve är bland annat räddningshelikoptrarna och privatflyget. Ökat resande med Färdtjänsten Under 2015 utförde färdtjänsten totalt 1 349 000 resor. Cirka 35 procent av dem var resor som utförs för stadens förvaltningar, kranskommuner och VGR. 612 000 av resorna var färdtjänstresor. Det var 32 000 fler än 2014. Utvecklingen var till stor del resultatet av ökade möjligheter att få fler fritidsresor i sitt grundtillstånd och att kunna ansöka om fler extra fritidsresor. 216 000 resor utfördes med flexlinjen, en minskning med 21 000 resor jämfört med 2014. Kommunfullmäktige tog under året beslut om att överföra färdtjänstnämndens verksamhet till trafiknämnden. Framtidsfrågor Det ligger en utmaning i att kunna begränsa biltrafiken samtidigt som regionen får fler innevånare. Trafikstrategin har ett mål att minska bilresandet med 25 procent på sikt för att skapa en nära storstad med hållbar trafiksituation. Detta kräver stora satsningar på såväl utvecklad kollektivtrafik som förbättrade förhållanden för cyklisterna. Det kommer att krävas stora investeringar för att skapa dessa förutsättningar för kollektivtrafiken. Idéer saknas inte. Linbanan som ett nytt inslag i framtidens resande är på gång. Flera nya länkar för spårvägen, bland annat en tunnel under älven vid Lindholmen, är sådant som utreds. Diskussionen om hur trafiken ska lösas i framtiden lär fortsätta under många år. 48 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
KULTUR OCH FRITID Kultur och fritid En röd tråd i kultur- och fritidssektorn under 2015 var perspektivet barn och unga. Barn tar och ska ta plats i stadsrummet något som Grönstrategin bevakade i stadsplaneringen. Fritids- och kultursektorn engagerade sig i mottagandet av nyanlända barn och unga genom att snabbt förse dem med bibliotekskort, intervjua de unga om deras tidigare liv samt visa på olika fritids- och kulturaktiviteter i det nya landet. Det är många nämnder och flera bolag som möter invånarna inom kultur och fritid. Inom sektorn fanns föreningsliv, lek och breddidrott, aktiviteter för barn och unga i deras närområde, bibliotek, grönområden i alla dess former, teater, musik och nöjesupplevelser. Kultur- och fritidssektorn stärkte sin roll i stadsutvecklingen Kultur- och fritidssektorn intensifierade sin medverkan i stadsutvecklingen för att i tidigt skede påverka gestaltning, plats för utevistelse och offentliga lokaler. Effekten blev bättre helhetslösningar, samutnyttjande och en effektivare planprocess. Park- och naturnämnden samt kulturnämnden engagerades i Jubileumssatsningen med planering för 7 000 nya bostäder, planeringen av Älvstaden samt de stora infrastrukturprojekten. Policydokumentet Grönstrategi för en tät och grön stad, bidrog till ett strukturerat arbetssätt i processen från planering och byggande till utveckling och skötselplanering. Grönstrategin innehåller bland annat riktvärden för avstånd mellan bostad och lekplats eller bostadsnära park, angeläget vid förtätning av staden. Ett arbete påbörjades med biblioteksplanering för att få in dessa mötesplatser vid knutpunkter. Tillgängligheten till kultur och fritid ökade Två sporthallar och tre konstgräsplaner i egen regi togs i bruk under året. Nybyggda Torslandaskolan fick sin sporthall och stadsdelen Backa fick en provisorisk hall i avvaktan på en fullmåttshall. Fotbolls- och friidrottsarenan Rambergsvallen byggd 1935 revs och Bravida Arena ersatte den som allsvensk fotbollsarena. Prioritet Serneke Arena, Nordens största multiarena, på Kvibergs idrottsområde invigdes på försommaren. Idrotts- och föreningsnämnden tecknade hyreskontrakt på sporthallar i anläggningen till föreningslivet kvällar och helger. Ett torg anlades som en ny entré till Kvibergs idrottsområde. Göteborgarnas besök på olika anläggningar var i stort sett oförändrat. Uthyrningen av hallar minskade med nästan 5 000 timmar ( 1,9 %). Kulturnämndens institutioner hade totalt 2,4 miljoner besökare, en ökning med 15 procent som berodde på att det ombyggda stadsbiblioteket hade öppet hela året. 176 600 (+3,5 %) barn och unga besökte och deltog i kulturverksamhet. Sommarunderhållningen som arrangerades av kulturnämnden hade en rekordpublik på 46 700 besökare. Kulturkalaset med 1,5 miljoner besökare fick Rättviseförmedlingens pris för sin fasta övertygelse om att: välkomna alla i ett jämlikt och inkluderande samhälle där kulturen är en dörröppnare för nya möten. Under året genomfördes Göteborg International Biennal for Contemporary Art (GIBCA) eller Konstbiennalen. Biennalen var ett återkommande internationellt evenemang under 10 veckor som lockar 45 000 besökare varav 6 600 barn. Titeln på årets biennal var A story within a story.... Biblioteken stod inte bara för mediautlåning utan även för lässtimulerande åtgärder bland barn. Projektet Bokstart, som delvis finansierades av Kulturrådet, pågick som pilotprojekt i två stadsdelar med hög andel personer med utländsk härkomst. Projektet innebar att bibliotekarier besökte nyblivna föräldrar för samtal om vikten att läsa för barn. Alla elever i årskurs tre fick i år boken Legenden om Sally Jones. Dessa och andra projekt kopplades ihop med mobiliserings- och fokusområdet Göteborg - staden där vi läser för våra barn inom Ett Jämlikt Göteborg. För vuxna genomfördes även teknik-drop-in på biblioteken för att minska den digitala klyftan. Om- och tillbyggnadsfrågor var i fokus för de stora kulturinstitutionerna som i vissa fall är gamla, otillgängliga och i behov av omfattande upprustningsåtgärder. Flera förstudier pågick och resultatet av dessa presenteras successivt under 2015-2016. Fysisk tillgänglighet, att kunna tillgängliggöra utställningar för alla funktionshinder samt ökad tillgänglighet på webbsidor åtgärdades successivt. Funktecprojektet gick in på sitt andra år med workshops för utställare. Funktecpiloterna har olika funktionshinder. Utifrån detta lämnade de råd och synpunkter till utställare. Kammarkollegiet beslutade att Stiftelsen Styrelsen för Göteborgs Sjöfartsmuseum fick förändra sina stadgar. Det innebar att stiftelsen kunde sälja museet till kommunägda Higab eftersom stiftelsen inte själv hade ekonomi för om- och tillbyggnation. Sjöfartsmuseet gjorde en sommarsatsning för att nå turistande barnfamiljer. Utställningen Amerikafeber om Amerikalinjens verksamhet och Sommarlabbet - bli havsforskare för en dag blev populära och antalet besökare ökade avsevärt. Sjöfartsmuseet fortsatte sin satsning på projektet Vi hör det vi ser under ledning av Skånes GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 49
KULTUR OCH FRITID dövas riksförbund med kartläggning och åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att nå målgruppen. Vissa programaktiviteter teckentolkades. Kulturskolan fokuserade på att bereda fler elever plats genom att bland annat anställa fler lärare, öka grupper samt anpassa och förbättra lokalerna. Samverkan mellan förskolor och skolor ökade. Nya aktiviteter och provapå-verksamhet med drop-in etablerades i flera stadsdelar för att nå nya målgrupper. Side by Side by El Sistema har som mål att bli världens största musikläger för barn och unga år 2021, då Göteborg firar 400 år. Under sommaren 2015 deltog 3 000 barn och unga från 16 länder i lägret. Genom musik, konst och kultur byggdes broar mellan människor, kulturer och kontinenter. Svetlana Aleksijevitj, tidigare fristadsförfattare i Göteborg, fick nobelpriset i litteratur 1996 blev Göteborg som första stad i Sverige fristad för en förföljd författare/konstnär. Svetlana Aleksijevitj som var fristadsförfattare 2006 2008 fick under året motta nobelpriset i litteratur. Hennes nobelpris gav publicitet till Göteborg som fristad för förföljda författare och konstnärer. Föreningslivet och stadsdelarnas kultur och fritid tog ansvar för nyanlända Kultur- och fritidsverksamheterna i stadsdelar och föreningsliv tog ansvar för att skapa meningsfull fritid och för integration i samhället av nyanlända. Statliga medel bidrog till extra satsningar för denna grupp. Metoderna var olika, vissa stadsdelar utökade befintlig verksamhet, andra genomförde riktade insatser. Till det senare hör EFS-projektet Making an Impact Together (MAIT) som tog fram en modell för att nyanlända barn och ungdomar 6 16 år ska få en bra introduktion i skolan, på fritiden och i vardagslivet. Tre stadsdelar har deltagit i projektet. Metoden innebar att barn och unga intervjuades om sina intressen och erfarenheter. Fritid i stadsdelen hjälpte till för att finna motsvarande verksamhet i det svenska samhället. Andra stadsdelar satsade på utökning av El Sistema i kulturskolan, språkcafé och stärkte sitt samarbete med Välkomsten för att informera om olika fritidsverksamheter. Några föreningar fick bidrag för aktiviteter riktade till nyanlända ungdomar. Kulturguider/språkkompetens anställdes för att skapa bra möten. Språkfrämjande aktiviteter blev en del av bibliotekens verksamhet. Barn och unga fick berätta om sin flykt och att komma till Sverige. Biblioteken delade också ut bibliotekskort till dem som inte fått svenskt personnummer. Gäster/besökare 1 000-tal 2013 2014 2015 Uthyrning av idrottsanläggningar (planer och hallar, timmar) 449 475 462 Gästnätter vid idrottscuper 225 214 238 Bad 1 009 1 099 1 111 Teater 195 204 237 varav barn 26 17 34 Bibliotek 3 423 4 247 4 165 Museer 882 803 775 varav barn 208 170 177 Uthyrda fritidsbåtplatser, antal 7 200 7 300 7 200 2013 Stadsbiblioteket stängt. 2014 Stadsbiblioteket öppet maj december. 2015 Två stadsdelsbibliotek helt och delvis stängda. En röd tråd i kultur- och fritidssektorn under 2015 var perspektivet barn och unga. Barn tar och ska ta plats i stadsrummet något som Grönstrategin bevakade i stadsplaneringen. 50 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
NÄRGSLIV OCH TURISM Näringsliv och turism Näringslivsklimatet i Göteborg har förbättrats, men staden når inte upp till sina mål. Näringslivsklimatet i Göteborg är avgörande för tillväxten. Göteborgs Stad driver därför sedan ett antal år tillbaka ett målmedvetet arbete i syfte att förbättra Göteborgs företagsklimat. Kundnöjdheten har det senaste året ökat något, men detta räcker inte då stadens mål har varit att nå högre betyg än Stockholm och Malmö, vilket inte infriades. Stadens betyg var vid den senaste mätningen även lägre än riksgenomsnittet. Omfattande investeringar i containerterminalen bidrog till produktionsstörningar och minskande fraktvolymer Under året minskade containervolymen i Göteborgs Hamn med 2 procent. Under första halvåret 2015 genomfördes ett intensivt investeringsprogram vilket påverkat tillgänglighet och service på ett negativt sätt. Under andra halvåret har containerterminalen knutit till sig ytterligare ett transoceant direktanlöp. Numera trafikeras containerterminalen regelbundet av två transoceana rederier. Bland annat trafikerades hamnen sedan i höstas av världens största containerfartyg. Genomförda investeringar i kombination med den ökade transoceana trafiken förutspås ge ökade volymer under 2016. Transporterade Roro-enheter minskade under året med 5 procent. Positiv utveckling för besöksnäringen Antalet gästnätter för Göteborgs hotell ökade kraftigt under 2015. En prognos för helåret indikerade på 4,5 miljoner gästnätter vilket innebar en ökning med knappt 11 procent jämfört med 2014. Privatturismen gynnades av låga räntor och starkare valutakurser för euro och pund. Antalet utländska besökare ökade i snabbare takt än de svenska. Svenska Mässan och Liseberg har haft stor betydelse för hotellnäringen i Göteborg. Liseberg har beräknat att deras verksamhet har genererat en knapp miljon gästnätter (20 25 procent av totalmarknaden). Svenska Mässans mötesverksamhet har utvecklats positivt det senaste året. Detta resulterade i 136 000 delegatdygn vilket innebar en tillväxt på 36 procent. Mässans kraftigt utökade hotellkapacitet har varit en förutsättning för att locka till sig allt fler kongresser. Målgången för Volvo Ocean Race var det enskilt största evenemanget som genomfördes under året. Göteborg & Co beräknar att 335 000 personer besökte evenemanget. Liseberg lockade rekordpublik besökare trots regnig avslutning på året Liseberg lockade 3,1 miljoner besökare vilket var i nivå med rekordåret 2014. Årets stora nyhet var Halloween på Liseberg. Konceptet lockade 200 000 besökare vilket var dubbelt mot var som förväntades. Lisebergsåret avslutades med Jul på Liseberg. Dåligt väder bidrog till 22 procent färre besökare. Framtidsfrågor Business Region Göteborg (BRG) som har processansvar för stadens näringslivsmål har bedömt att förbättringsarbetet avseende företagsklimatet behöver intensifieras framöver. Efterfrågan på globala transporter har minskat. För att möta detta är det avgörande att Göteborgs Hamn är aktiva och hittar nya godsslag och utvecklar nya, effektiva logistiklösningar i form av nya lager- logistikbyggnader i hamnterminalernas närhet. På lite längre sikt måste hamnen genomföra omfattande investeringar för att utveckla terminalernas konkurrenskraft. För att Liseberg framöver fortsatt ska kunna konkurrera på den internationella marknaden och bidra med ett stort antal inresta besökare bedömer Liseberg att nöjesparken behöver genomföra en kraftig expansion under de närmaste 5 åren. En expansionsplan håller på att arbetas fram som kommer att presenteras för kommunfullmäktige under 2016. 1 000-tal 2012 2013 2014 2015 Containers TEU 900 858 837 820 Ro/ro enheter 534 557 549 532 Gästnätter Hotell 3 600 3 800 4 100 4 500 Besökare Lisebergsparken 2 800 2 800 3 100 3 100 Besökare gamla Ullevi 318 341 303 407 Besökare Scandinavium 680 607 660 601 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 51
KLIMAT OCH MILJÖ Klimat och miljö Året 2015 har uttryckts vara ett ödesår för människans möjligheter att vidta åtgärder för att hejda klimatförändringarna och att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Städer är tydliga påtryckare i klimatarbetet och vid FN:s klimatmöte i Paris deltog Göteborg i ett stort borgmästarmöte och vid seminarier om minskade utsläpp av växthusgaser. Göteborgs arbete med gröna obligationer och klimatprogram uppmärksammades. I september fastslog FN 17 globala hållbarhetsmål som har till syfte att minska fattigdom och minska klimatpåverkan samt arbeta för en hållbar värld ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Verktyg i stadens miljöarbete Trots att mycket arbete på klimat- och miljöområdet genomförs är det fortfarande en bit kvar innan vi når upp till stadens miljökvalitetsmål. För att möta klimatutmaningen har staden tagit fram ett klimatstrategiskt program. Det gör miljömålet Begränsad klimatpåverkan mer konkret. I dokumentet finns ambitiösa mål för att övergå till ett koldioxidsnålt samhälle. Miljöprogrammets handlingsplan innehåller åtgärder som ska bidra till att stadens miljömål uppnås. De stimulansmedel som har avsatts under 2015 har bidragit till att många projekt har förverkligats. Aktivitet enligt Kemikalieplanen har kommit igång och inom ramen för det arbetet har ett kemikalieråd bildats i staden samtidigt som arbetet med kemikalieregistrering inom våra verksamheter pågår. Miljömedvetna medarbetare är en viktig grund för stadens miljöarbete. Under året lanserades en webbaserad miljömålsutbildning för att underlätta för stadens verksamheter att utbilda sina anställda. Utbildningen har haft 2 300 unika besökare. Staden har tagit fram en film om Göteborgs Stads miljöarbete som ingår i utbildningen. Det har även erbjudits en kompletterande utbildning som letts av miljöutbildare, drygt 500 anställda har deltagit i detta. 2015 var ett jubileumsår för stadens miljödiplomering, verksamheten firade 20 år. Årets miljödiplomeringsarbete har resulterat i diplomering av 197 verksamheter och tio event. Miljödiplomering är ett miljöledningssystem enligt miljöstandarden Svensk Miljöbas. Energiskt energiarbete och energieffektivisering 2015 gick till historien som ett mycket varmt år och efter frågan på energi för uppvärmning minskade generellt. Göteborg Energis demonstrationsanläggning GoBiGas lämnade sin startsperiod och är i kontinuerlig drift. Denna anläggning för produktion av biogas levererade under december 2015 förnybart bränsle som räcker till över 14 000 genomsnittliga bilar under en månad. Samtidigt levererade anläggningen under samma månad förnybar fjärrvärme motsvarande förbrukningen för 1 000 villor. Vid Renovas avfallskraftvärmeverk var fjärrvärmeleveranserna de högsta någonsin och elproduktionen något under tidigare rekord. Energiutvinningen per ton avfall uppgick i medeltal till 3,3 MWh/ton vilket också var rekordhögt. Göteborg Energis produktion av förnyelsebar el steg under året till 140 GWh jämfört med 124 GWh 2014. Bolagets totala produktion av biogas ökade kraftigt och slutade på totalt 210 GWh jämfört med 137 GWh förra året. Mark- och miljööverdomstolen beslutade under året att inte ge prövningstillstånd vilket innebär att Mark- och miljödomstolens beslut om att avslå Göteborg Energis ansökan om att etablera Vindplats Göteborg i Hakefjord gäller. Lokalnämnden som förvaltar och bygger lokaler och boenden för stadens verksamheter har antagit en energieffektiviseringsplan för att uppfylla stadens mål att öka energieffektiviteten. I linje med det har all nybyggnation av skolor, förskolor och äldreboenden under året byggts som lågenergibyggnader och lokalförvaltningens fastigheter har driftsoptimerats. Göteborg är den kommun som bygger flest lågenergibyggnader i Sverige. Stadens bostadskoncern Framtiden minskade under året energianvändningen för uppvärmning med drygt två procent vilket överträffar bolagets mål på en årlig minskning med en procent. 2015 dominerades stadens energi- och klimatrådgivning av en stor satsning på rådgivning till företag. Antalet rådgivare utökades under året och 84 företag och föreningar fick besök. Det har uppskattats av företagen och energi- och klimatrådgivarna har upplevt att de råd och tips som företagen fått har betydelse för företagens fortsatta energi- och klimatarbete. Procent Målvärde 2011 2012 2013 2014 2015 Andel färdigställda bostäder i markanvisningar enligt programmet för miljöanpassat byggande 100 0 21 53 77 80 52 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
KLIMAT OCH MILJÖ Programmet för miljöanpassat byggande är ett verktyg som driver utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle och avsikten är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande. Andelen miljöanpassade nybyggda bostäder har successivt ökat sedan programmet fastställdes 2009. Göteborg inspirerar Europa Göteborg är bland de ledande i Europa och världen när det gäller fjärrvärme. Det utbyggda fjärrvärmenätet har gett Göteborg en stor miljövinst genom effektivt utnyttjande av energi. Göteborgs Stad och Göteborg Energi leder EU-projektet Celsius och under året fortsatte arbetet som siktar på att ansluta 50 städer till projektet. Potentialen för att ta tillvara outnyttjad spillvärme i Europa är stor. Göteborg ger städer i Europa kunskap och referensobjekt som stöd för deras utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla. Avfall gör också nytta Göteborgarna gör varje dag ett miljöarbete genom att sortera ut sitt farliga avfall, elavfall, matavfall och förpackningar. Avfallsmängderna behöver minska men det som slängs kan också bli en resurs om det sorteras och behandlas på rätt sätt. Återbrukets försäljning av begagnat byggmaterial ökade jämfört med året innan. Antalet besökande kunder har också ökat. Under året har Återbruket lagts in som en leverantör i Winst, stadens stöd för inköp. Detta möjliggör för stadens verksamheter att återanvända istället för att köpa nytt genom att till exempel handla begagnat byggmaterial. Återbruket finns i Kretsloppsparken Alelyckan. Öppettiderna på fyra återvinningscentraler utökades under året för att ge bättre service. Den totala insamlade vikten blandat och restavfall från hushållen minskade med en procent jämfört med förra året vilket är i linje med målet att avfallsmängderna inte ska öka. Av det brännbara avfallet görs fjärrvärme och el, matavfallet blir biogödsel och biogas till fordon. Insamlad mängd matavfall som gått till biologisk behandling ökade 2015 med fem procent. Mängden grovavfall fortsätter också att öka. Gryaab:s produktion av biogas har fungerat väl och når den högsta siffran sedan biogasanläggningen togs i drift 1990. Under året har Gryaab producerat 24 450 ton slam som varit godkänt enligt REVAQ-certifieringen och därmed godkänts för återföring av näringsämnen till odlad mark. Totalt har Gryaab producerat cirka 58 000 ton slam. Ur detta utvinns biogas som uppgraderas av Göteborg Energi till cirka 70 GWh fordonsgas. Ett pilotprojekt med fastighetsnära insamling av textil i flerbostadshus har varit lyckat. Nu pågår undersökning om sådan insamling kan utökas till hela staden. För att minska mängden trädgårdsavfall som dumpas i stadens grönområden och för att kunna erbjuda bra service till göteborgarna infördes en tjänst för fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall i Askim, Högsbo och Frölunda. Grönt och blått I projektet Pedagogiska odlingsträdgårdar arbetar elever och pedagoger tillsammans för att gröngöra skolgårdar och genom det skapa en lustfylld och pedagogisk miljö. I somras presenterade staden projektet vid World Environment Education Congress. Under 2015 startade fem nya skolor med odling - totalt har nu 16 skolor i staden pedagogiska skolträdgårdar. I syfte att nå ut till fler skolor fick elever och lärare fröer som belöning för städinsatsen i samband med Trygg och vacker stads vårstädningskampanj. Mängden drickvatten som såldes till fastigheter inom Göteborg var under året 43,6 Mm3. Produktion och distribution av vatten har fungerat bra under året och avvikelserna har varit få. På Lackarebäcks anläggning har insatser för ökad rening och produktionskapacitet tagits i drift under året. Under året har det första ultrafiltrerade vattnet levererats till delar av Göteborg även om anläggningen inte är helt klar och invigd ännu. Under året lanserades en så kallad kranmärkning för event som inte serverar flaskvatten utan bara rent kranvatten. Göteborgs Kulturkalas och Göteborgspriset för hållbar utveckling var två event som kranmärktes under 2015. Förvaltnings AB Framtidens vattenanvändning har minskat framför allt beroende på utbyggnad av individuell mätning och debitering. Gryaab renar avloppsvatten från ägarkommunerna och tillvaratar i möjligaste mån det som är värdefullt i vattnet. Reningsverksamheten på Ryaverket har överträffat förväntningarna trots pågående om- och tillbyggnader. SECA-direktivet som reglerar svavelutsläpp från sjöfart skärptes kraftigt under 2015. Göteborgs Hamn premierar fartyg med hög miljöprestanda genom miljörabatt i hamntaxan. Till grund för premien ligger två olika miljöindex. Detta bidrar till att några fartyg med regelbunden trafik inom SECA-området har anpassat sina fartyg avseende rening och val av bränsle. Vår livsstil har stor betydelse En av strategierna i klimatprogrammet kallas för Klimatsmarta göteborgare och en av satsningarna är GreenhackGBG som startade 2015 för att hjälpa invånarna till hållbara val. Genom projektet har staden star- Foto: GreenhackGBG. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 53
KLIMAT OCH MILJÖ tat en digital plattform för kommunikation. Syftet är att inspireras av nytänkare i framkant och anta utmaningar för en hållbar vardag men även dela idéer och diskutera. Allt detta händer på projektets hemsida, Facebook, Instagram och Twitter. GreenhackGBG har samlat på sig totalt drygt 6 100 följare under 2015. GreenhackGBG bedömdes ha hög trovärdighet som opinionsbildare inom hållbarhetsområdet när två analysföretag kartlade det senaste årets digitala samtal på Twitter. Spelet Future Happiness Challenge är ett av resultaten inom projektet Wellbeeing in Sustainable Cities, WISE som avslutades 2015. Spelet är ett digitalt spel för både unga och vuxna, framtaget för att göra forskning om hållbar utveckling i städer tillgänglig. Innehållet i spelet är vetenskapligt förankrat i rapporten Klimatomställning Göteborg. Staden fortsatte att följa utvecklingen av den kollaborativa ekonomin och börjat med att se över kommunens roll. Samarbete med föreningar, genomförande av Global Sharing Week, ett flertal bytesaktiviteter och massmedial uppmärksamhet i frågan har resulterat i att Göteborg placerat sig på kartan som en stad som främjar delandets, cirkulär och kollaborativ ekonomi. Miljöfokus vid upphandling Andelen ekologisk mat för staden ligger på 45 procent. Den höga andelen beror till stor del på att staden sedan november 2014 har ett nytt grossistavtal som innebär att konventionell mat successivt fasas ut till förmån för ekologisk mat. Särskilt värt att uppmärksamma är att ekologiskt kött utgjorde nästan 73 procent 2015 jämfört med 34 procent 2014. Inspirationsutbildningar i vegetarisk matlagning erbjuds till måltidsverksamheterna och årets utbildning har varit den mest uppskattade med 106 deltagare. Andelen Fairtrade-märkt kaffe som upphandlats inom stadens ramavtal var 92 procent som kan jämföras med året innan då andelen låg på 62 procent. Ett annat exempel på miljöfokus vid upphandling är att lokalförvaltningen har ökat andelen miljögodkända golv. Göteborg Stad utsågs till årets svenska klimatstad 2015 i Världsnaturfondens klimatutmaning mellan städer. Foto: Martin Jacobsson, Världsnaturfonden WWF Arbetet enligt stadens kemikalieplan kom igång under året. Arbete pågår med att tillämpa kemikalieplanens krav och Konkurrensverkets kriterier för giftfri förskola vid upphandlingen av möbler och inredning. Utmärkelser och åtaganden Göteborg Stad utsågs till årets svenska klimatstad 2015 i Världsnaturfondens klimatutmaning mellan städer. Tävlingen sker på global nivå. Stadens klimatstrategiska program var ett starkt kort i tävlingen. Programmet utmärker sig genom att det inkluderar konsumtionsperspektivet. Även stadens arbete med gröna obligationer bidrog starkt till att staden lyckades få utmärkelsen. Göteborg är tredje bäst på miljöarbete i Sverige enligt tidningen Miljöaktuellts ranking av bästa miljökommun 2015. Staden klättrade upp från en sjundeplats och tredjeplaceringen är den bästa hittills. Miljöaktuellts kommunrankning baseras på tidningens egen enkät till kommunerna samt på aktuella uppgifter från ett antal myndigheter och intresseorganisationer. Staden anslöt sig till initiativet Compact of Mayors under 2015. Det är ett åtagande för städer att tillsammans nå utsläppsminskningar av växthusgaser. Det är tre nätverk för städer C40, ICLEI och UCGL som lanserade Compact of Mayors med stöd av FN vid FN:s klimatmöte i New York i december 2014. Staden har undertecknat Green Digital Charter under 2015. Arbetet med chartern innebär att europeiska städer ska arbeta tillsammans och använda informations- och kommunikationsteknologi för att nå EU:s klimatmål. Inför klimatförhandlingarna COP21 i Paris i december anmälde staden sig till initiativet Fossilfritt Sverige. Regeringen har startat Fossilfritt Sverige med syftet att synliggöra aktörer som i sin verksamhet bidrar till att lösa klimatfrågan och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle. På jakt efter god ljudkvalitet Arbete med att förtäta staden samtidigt som vi vill uppnå en god ljudkvalitet innebär en utmaning. Under 2015 har arbetet med åtgärder i Åtgärdsprogram mot buller drivits framåt - både för förskolor och för parker. Stadens bullerkarta för väg- och spårvagnstrafik har delats in i stadsdelar och har en upplösning som medger att man kan zooma in och få reda på ljudnivå vid husfasader. Sedan slutet av 2015 finns en ny Vägledning för trafikbuller i planeringen. Syftet med vägledningen är att uppnå en bättre helhetssyn på bullerfrågan och möjliggöra planering av goda boendemiljöer. Framtidsfrågor Mycket arbete på klimat- och miljöområdet har genomförts under åren och mycket pågår. Det är fortfarande en bit kvar innan vi når stadens miljökvalitetsmål och budgetmål. Utmaningarna är många vilket kräver fokus och uthållighet. Staden står väl rustad med program, strategier och planer som visar vägen. 54 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
KLIMAT OCH MILJÖ GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 55
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Mänskliga rättigheter Stadens arbete med de mänskliga rättigheterna har framför allt uppmärksammats genom insatserna för flyktingar som sökt sig till Göteborg. Men även insatser som riktats till invånare och anställda i staden har fortsatt under året, liksom kontinuerliga möten med de samråd som staden har en dialog med. Antalet deltagare på West Pride och MR-dagarna slog rekord i Göteborg Göteborgs Stad deltog i West Pride som slog rekord med 14 300 paraddeltagare och 20 000 åskådare i den avslutande Regnbågsparaden. Även konferensen MR-dagarna för mänskliga rättigheter som staden medarrangerade slog rekord med över 4 000 besökare. I anslutning till konferensen utbildades 400 personer från stadens ledningsgrupper i mänskliga rättigheter. Insatser för delaktighet och inflytande ökar Insatser för ökade kunskaper för att verkställa stadens principer för medborgardialog har genomförts i förvaltningar och bolag. Dialoger med brukare exempelvis i socialtjänsten har också förts för ökad delaktighet och inflytande. Inom skola, kultur och fritid har många aktiviteter genomförts för att öka barns och ungas delaktighet och inflytande. Minoritetsfrågor har fått en ökad synlighet Ambition och medvetenhet om kommunens skyldigheter kring nationella minoriteter har ökat. Under året har ett flertal verksamheter utsett kontaktpersoner och ett systematiskt arbetssätt har inletts. Ett romskt informations- och kunskapscenter vid nämnden för konsument- och medborgarservice inrättades under året, vilket ger en möjlighet att införliva erfarenheter från pilotprojektet för romsk inkludering i stadens ordinarie arbete. Reglementet för det sverigefinska rådet har reviderats för att effektivisera samrådet mellan staden och den sverigefinska minoriteten. En processhandledare för finsk äldreomsorg har anställts för att stödja verksamheterna och fler aktiviteter på finska har erbjudits. Även riktlinjer för informationsmaterial på finska och material har tagits fram. Rådet för integration och samhällsgemenskap Rådet har tidigare lämnat en rapport med förslag hur staden kan förbättra arbetet för integration. Kommunstyrelsen har beslutat att Rådets förslag omhändertas i stadens arbete för ett Jämlikt Göteborg. Rådet har nu fullgjort sitt uppdrag. Den svåraste flyktingsituationen i modern tid Den aktuella flyktingsituationen har krävt extra insatser av staden under året. Samtidigt har staden arbetat vidare med åtgärder som långsiktigt bidrar till en jämnare fördelning av mottagandet i staden. Den akuta flyktingsituationen under hösten har krävt att staden i samverkan med myndigheter och frivilligorganisationer bland annat bemannat centralenområdet och färjeterminalerna, och ordnat tillfällig övernattning för barnfamiljer. Staden har även bistått Migrationsverket med ankomstplatser när verkets platser för asylsökande inte räckt till. Även det stora antalet ensamkommande barn har krävt särskilda åtgärder för att ordna boende. Samverkan med frivilligorganisationer och andra kommuner i Göteborgsregionen har varit en förutsättning. Tillsammans med Mölndals stad har staden även svarat för transitboende för ensamkommande barn som ska anvisas till annan kommun. Omkring 2 500 nyanlända har tagits emot i Göteborg i år. Strategiska frågor som staden arbetar med är boende, barns och ungas utbildning samt effektivare etableringsinsatser för vuxna. Förslag på både temporära och mer långsiktiga boendelösningar har tagits fram. Staden har även antagit handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning mellan skolor av nyanlända elever. Framtidsfrågor Centralt för nyanländas etablering är varaktiga boendelösningar, arbete och effektivt stöd för att underlätta barns och ungas skolgång. Stärka samverkan med externa aktörer och civilsamhället är också avgörande frågor för ökad integration. Det krävs engagemang och nytänkande för att stärka Göteborg som en stad för alla där olikheter blir en tillgång. Medskapande och delaktighet är nödvändiga förutsättningar för ett öppet och inkluderande Göteborg där allas resurser tas till vara. 56 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet Det systematiska arbetet för jämställd service har stärkts och nya verksamheter har inkluderats i arbetet. Som tidigare år har systematiken att integrera jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet och verksamhetens planering, budgetering och uppföljning, varit mest utbredd bland verksamheterna i stadsdelarna. Därefter följer några fackförvaltningar och enstaka bolag. I några stadsdelar har man arbetat brett, där många verksamheter och sektorer vidareutvecklat sina metoder och systematik ytterligare. En stadsdel och två fackförvaltningar har valt samma linje, där man påbörjat arbetet med att jämställdhetsintegrera varje sektor och verksamhet. En annan stadsdel har valt att fokusera på några få sektorer som under året påbörjat eller fortsatt att jämställdhetsintegrera/budgetera sina verksamheter. Budgeten är ett viktigt styrmedel att fördela resurser jämlikt mellan könen En kartläggning som genomfördes 2015 för att se hur resurser fördelats, är fastighetskontorets granskning av ansökningar för bidrag till bostadsanpassning. Denna visade att fler kvinnor än män sökt och fått bidrag, men att män både ansökt och fått anpassningar som varit mer omfattande, samt kostat mer i genomsnitt. Man kommer nu att gå vidare för att undersöka varför det förhöll sig så. Det finns skillnader i hur kvinnor och män transporterar sig. Trafikkontoret som ansvarar för ett väl fungerande transportsystem gjorde därför en jämställdhetsbedömning av sina investeringsplaner. Den visade att kvinnor i lite högre grad än män kommer att ha nytta av de kommande planerna i staden. Ett stort antal aktiviteter har genomförts i staden för att främja jämställdhet Följande är ett urval av insatser som genomförts under året från olika verksamhetsområden. Flera skolor har arbetat med medveten marknadsföring och rekrytering för att få elever av det underrepresenterade könet att söka utbildningar som har en mycket ojämn könsfördelning. Fokus har även legat på att systematiskt arbeta mot trakasserier och kränkande behandling. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning och en stadsdel har särskilt fokuserat på insatser för utrikes födda kvinnor, eftersom denna grupp har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och har varit långvarigt beroende av försörjningsstöd. I individ- och familjeomsorgen har rutiner och biståndsbeslut börjat ses över så att de åtgärder som erbjuds är likvärdiga och jämställda. Inom ramen för planen för våld i nära relationer har ett lokalt arbete i stadsdelarna påbörjats. Kvinnor upplever större otrygghet än män i att röra sig i den offentliga miljön. Fackförvaltningar och bolag som ansvarar för stadsutveckling har upprustat eftersatta platser, torg och miljöer i anslutning till parkeringsanläggningar så att tryggheten ökar. Bolag inom kultur- och evenemangssfären har arbetat med att få scenprogrammen jämställda och ett utbud som attraherar båda könen. Inom teatern bevakas jämställdhetsaspekterna i det konstnärliga arbetet kring vad man berättar från sina scener. Framtidsfrågor Jämställd utbildning och hälsa har lyfts fram på senare tid som viktiga områden att arbeta med. Även det förebyggande arbetet kring våld, kränkningar och trakasserier, med fokus på maskulinitetsnormer har fått allt större inflytande i jämställdhetsdebatten. Det är områden som är viktiga och behöver förstärkas i stadens jämställdhetsarbete de kommande åren. En ytterligare trend i stadens jämställdhetsarbete är att andra perspektiv, såsom etnicitet och ålder, i allt större utsträckning börjar införas i jämställdhetsarbetet. Det finns utmaningar i att hantera flera perspektiv samtidigt, där risk finns för att jämställdhetsfrågorna förminskas. För att kunna erbjuda olika kvinno- och mansgrupper en bra service, behöver ansatsen vidareutvecklas. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 57
FOLKHÄLSA Folkhälsa I Göteborgs Stads budget för 2015 fanns två prioriterade mål för arbetet med folkhälsa, Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska samt Barns fysiska miljö ska bli bättre. Fokus under året har varit insatser riktade till barn och unga samt deras familjer för att förbättra psykisk hälsa och minska skillnaderna i livsvillkor. Båda målen var mycket långsiktiga. Bedömningen var att måluppfyllelse bör kunna nås inom en generation. Under året påbörjades och genomfördes ett antal aktiviteter med syfte att uppnå de prioriterade målen. Fler kuratorer till ungdomsmottagningarna I budget 2015 avsatte kommunfullmäktige 4,0 mkr som användes till att anställa fler kuratorer på de sex ungdomsmottagningarna i Göteborg. Syftet med satsningen var att möta behovet hos ungdomarna och förbättra den psykiska hälsan. Satsningen har implementerats i de nya avtalen om ungdomsmottagningar i Göteborg som började gälla 1 januari 2016. Familjen i centrum En del av Stadens arbete med skillnader i livsvillkor och hälsa handlar om familjecentrerat arbetssätt (FCA) och familjecentraler (FC). Under 2015 skrev stadsdelarna tillsammans en samordnad strategisk plan för familjecentrerat arbetssätt. Eftersom både FCA och FC är en samverkan mellan staden och Västra Götalandsregionen bildades en gemensam styrgrupp med representanter från båda huvudmännen. Utbildning i folkhälsa och folkhälsoarbete Under hösten 2015 genomförde staden i samarbete med Högskolan Väst utbildningen Folkhälsa och folkhälsoarbete med särskild inriktning mot hälsopromotion 7,5 högskolepoäng. Utbildningen omfattade lärarledda lektioner vid 8 tillfällen, grupparbeten och ett examensarbete. De 15 deltagarna var både politiker och tjänstepersoner från olika sektorer så som boendestöd, ungdomsmottagningar och äldreomsorg. Framtidsfrågor En av framtidens utmaningar är att minska skillnaderna i hälsa och livsvillkor i Göteborg. För att lyckas minska skillnaderna måste samverkan ske både inom staden och med andra huvudmän. Ett exempel på kommande samverkan är de statliga stimulansmedel som under 2016 kommer att betalas ut till kommuner och landsting som arbetar tillsammans med utveckling av ungdomsmottagningar. 58 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET En av framtidens utmaningar är att minska skillnaderna i hälsa och livsvillkor i Göteborg.
BARN Barn I Barnkonventionens sjätte artikel understryks varje barns rätt att överleva och utvecklas. För Göteborgs kommun innebär det att bidra till att barnen växer upp under trygga förhållanden, skyddas mot skador, får möjlighet att leka, lära sig nya saker och tänka självständigt. Barnets utveckling Det är viktigt att föräldrar, förskola, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård samverkar på ett positivt sätt. I arbetet med Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar fastställdes att familjecentrerat arbetssätt ska prioriteras. Detta görs bland annat genom att skapa så kallade familjecentraler. Vid familjecentralerna är öppen förskola, barnavårdcentral, barnmorskemottagning och socialtjänst samordnade under samma tak. Det fanns sex familjecentraler i Göteborg förra året och ytterligare sex planerades. Under året genomfördes också kompetensutveckling kring samverkansavtalet Västbus, riktlinjer för familjehemsplacerade barn samt användandet av verktyget Samordnad individuell plan. Nästan alla barn (86 procent) mellan 1 och 5 år hade en plats i förskolan och från 7 års ålder var skolan tillgänglig för alla. 83 procent av eleverna som avslutade grundskolan 2015 hade behörighet att söka till ett av gymnasieskolans nationella program, övriga kunde söka till ett introduktionsprogram. I princip alla ungdomar påbörjade en gymnasieutbildning. Den ökade migrationen innebar ett hårt tryck på grund- och gymnasieskolor. Särskilt hårt på gymnasieskola då mer än hälften av de asylsökande barnen var i gymnasieåldern. Mottagandet av nya elever var ojämnt fördelat på skolorna. Kommunstyrelsen beslutade om handlingslinjer för att få nyanlända elever på fler skolor i syfte att förbättra förutsättningarna för integration. När det gäller ensamkommande barn ansvarar kommunen för boende, vård och omsorg. Under 2015 kom nära 1 700 ensamkommande barn till Göteborg, vilket är en ökning med mer än 400 procent jämfört med året innan. Alla stadsdelar hade ungdomsråd men det varierar stort över staden hur dessa gavs möjligheter att arbeta och påverka. Råden identifierade gemensamt att vuxna strukturer fortsatt hindrade ungas möjligheter till inflytande samt att en större öppenhet och kunskap krävdes för att få till en förändring. I jubileumsplanen för Göteborg 400 år var 2015 utsett till Av och med unga året. Fler dialoger och projekt genomfördes. Det var dels konkreta uppgifter som genomfördes av barn och vuxna såsom vattenrutschkanan under kulturkalaset, dels jubileumskonferensen Ungt inflytande 2021. Skydd mot skador Trafikolyckor och självmord är de vanligaste dödsorsakerna för svenska barn som omkommer till följd av en skada. Göteborgs Stad ska bidra till att barnen växer upp under trygga förhållanden, får möjlighet att leka, lära sig nya saker och tänka självständigt,. Trafikkontoret, stadsdelarna och skolor har arbetat aktivt med frågan om säkra skolvägar. Kartläggningar har gjorts vid skolor som sedan resulterat i åtgärder såsom uppmärkning av övergångsställen, hastighetssänkning, vägbulor, ombyggnad av vändplats och riktade informationsinsatser. Dessutom innehöll trafikantveckan en ungdomsdialog för att fånga upp åsikter från unga. Cirka 350 unga delgav staden sina åsikter. Säkerhet vid hållplatser, tillgång till kollektivtrafik och separerade gång- och cykelvägar kom högt på listan. Riktade insatser för att förhindra självmord bland unga prioriterades. Ungdomsmottagningarna hade i uppdrag att arbeta utåtriktat med suicidprevention och ungdomars psykiska hälsa. Framtidsfrågor Att stärka barns drömmar och framtidstro är en angelägenhet för alla. Barns möjligheter att praktisera demokrati behöver stärkas. Likaså är minskade klyftor och ökad folkhälsa viktigt. Det behövs ett attraktivt alternativ till parallella samhällen. Förslagsvis gör vi detta genom att bygga ett starkt innanförskap med öppna dörrar. GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET 59
STIFTELSER Stiftelser Göteborgs Stad förvaltar 100 stiftelser och 7 gåvor för olika ändamål. Förmögenheten på över 900 mkr ger en avkastning som varje år delas ut i enlighet med gåvogivarnas uttalade ändamål. Under 2015 delade stiftelserna ut totalt 24,7 mkr till enskilda göteborgare, lärare och elever, föreningar, kulturinstitutioner och andra allmännyttiga ändamål. Göteborgarnas filantropiska inställning förr i tiden har satt tydliga spår i samhället. Flera göteborgska familjers förmögenheter lade grunden till institutioner och verksamheter som lever kvar än i dag. Sahlgren, Röhss, Chalmers, Dickson, Wijk och Lindberg är några av alla dessa familjer som gett upphov till bland annat sjukhus, museer, skolor, bostäder och parker. Stiftelsernas förvaltning Göteborgs stad förvaltar enbart avkastningsstiftelser, vilket innebär att staden ansvarar för stiftelsernas kapital och att avkastningen delas ut enligt de ändamål som den som skänkte pengarna har bestämt. Stiftelsernas huvudinriktningar är att ge bidrag till ekonomiskt behövande eller personer med funktionshinder (sociala stiftelser), stipendier med mera till elever och lärare (utbildningsstiftelser) och att främja konst och kultur för göteborgarna (kulturstiftelser). Därutöver ingår stiftelser som delar ut pengar till andra organisationer för olika allmännyttiga och välgörande ändamål. Sjöfartsmuseet var ett av museerna som fick bidrag under året. Foto: Olle Andersson Stiftelsernas kapital ingår i en gemensam samförvaltning, vari varje stiftelse har en andel. Varje stiftelse är dock en egen juridisk person med egna räkenskaper. De allra flesta av stiftelserna är skattebefriade, eftersom ändamålen är allmännyttiga. Det samlade marknadsvärdet för stiftelsernas kapital uppgick i december 2015 till cirka 930 mkr. Kapitalförvaltningen upphandlades i konkurrens under året och pengarna finns nu placerade i tre fonder med en riskspridning i enlighet med stadens antagna riktlinjer. Utdelning ur stiftelserna Inom kulturområdet lämnades i huvudsak bidrag till Stadsmuseet, Konstmuseet, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet. För pengarna har inköpts konstverk i form av tavlor, skulpturer och andra föremål. Pengar har också använts till konserveringsarbeten, utställningar och forskning med mera. Inköp har även gjorts för utsmyckning av offentliga platser. Totalt har 7,7 mkr delats ut i stiftelser med kulturinriktning. Inom utbildningsområdet lämnades bidrag i form av stipendier och resebidrag till elever och lärare, huvudsakligen i de kommunala grund- och gymnasieskolorna. Elever har också fått premier för goda skolprestationer och andra framsteg och skolor har beviljats ekonomiskt stöd för genomförande av olika klassaktiviteter. Totalt har 6,7 mkr delats ut. Det är cirka 700 elever som direkt fått pengar, medan över 1 000 elever fått del av olika aktiviteter som stiftelserna betalat för. Drygt 200 lärare har fått resebidrag för olika former av kompetensutveckling. Inom det sociala området lämnades bidrag till ekonomiskt behövande barnfamiljer, äldre och vuxna samt till enskilda med funktionsnedsättning eller deras familjer. Totalt har 8,3 mkr kr delats ut i ekonomiskt stöd till cirka 1 500 personer, de flesta med belopp mellan 3 000 kr och 6 000 kr. Andelen kvinnor uppgår till 57 procent och män 43 procent. Under året har 23 föreningar och ideella organisationer med allmännyttig verksamhet tilldelats 2 mkr för olika projekt och aktiviteter. Stiftelserna kommer vara till nytta för göteborgarna många år framåt. 60 GÖTEBORGS STAD VERKSAMHET
3 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER Med Göteborgs kommun avses nämnderna och övriga poster inom den skattefinansierade verksamheten. I detta block analyseras kommunens finansiella ställning och utveckling ur ett antal perspektiv. Här återfinns också de lagstadgade räkenskapsrapporterna med tilläggsupplysningar. 61
GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 63 Finansiell analys av Göteborgs kommun En finansiell analys görs av Göteborgs kommun där utveckling, trender och helhetsperspektiv är viktiga inslag. Analysen ska ge förutsättningar att bedöma organisationens förmåga att finansiera en kvalitativt god verksamhet både på kort och på lång sikt. 68 70 God ekonomi hushållning, balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv I detta avsnitt görs en analys av kommunens ekonomiska utveckling med avseende på begreppet god ekonomisk hushållning och de riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. Därefter följer en beskrivning av balanskravet och en balanskravsutredning genomförs. Avslutningsvis redovisas kommunens resultatutjämningsreserv, även kallad RUR. Finansiella nyckeltal kommunen Ett antal finansiella nyckeltal redovisas över en femårsperiod. Här finns också kommunens skattesats. 72 Sponsring Genom sponsring bidrar Göteborg stad till aktiviteter som ligger utanför stadens kommunala uppdrag, men som ändå förväntas ge positiva effekter i form av ett gott samhällsklimat, goda levnadsförutsättningar för medborgarna och en stärkt image för staden. 76 79 84 88 89 90 Kommunens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Kommunens finansiella rapporter redovisas på tre sidor. Noter kommunen I avsnittet finns noterna till kommunens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Tillämpade redovisningsprinciper En viktig del för att leva upp till redovisningens uppgift, att utgöra ett relevant bedömnings- och beslutsunderlag, är att olika redovisningsprinciper redovisas på ett öppet och informativt sätt. Stadsdelsnämnder ekonomiskt utfall Stadsdelsnämndernas ekonomiska utfall för året analyseras. Facknämnder ekonomiskt utfall Här redovisas en kort analys av större facknämnders ekonomiska utfall. Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisning som enligt lagstiftningen ska finnas med i årsredovisningen. 73 Finansiell uppföljning och riskhantering Göteborgs kommun har stora finansiella åtaganden genom en betydande upplåning för kommunens eget behov men också för att täcka bolagens behov. Under dessa avsnitt redovisas bland annat olika risker kring stadens åtaganden. 62 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUN Finansiell analys av Göteborgs kommun Göteborgs kommun redovisade ett strukturellt resultat på 180 mkr för år 2015. De ekonomiska marginalerna för nettokostnader jämfört mot skatteintäkter minskade därmed ytterligare och bedöms fortsatt vara låga med tanke på de finansiella utmaningar Göteborgs Stad står inför. Resultatet på sista raden var 824 mkr och i detta räknas poster av engångskaraktär med. Investeringsvolymen var i nivå med föregående år men under de senaste åren har en mindre ökning skett vilket är en följd av påbörjad stadsutveckling av stora mått. I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs kommun. Med Göteborgs kommun avses nämnderna och öviga poster inom den skattefinansierade verksamheten. Diagrammen nedan visar utfall över en tioårsperiod för att ge en bild av utvecklingen över tid och möjlighet till en grov trendbedömning. Analysen däremot har fokus på utvecklingen under verksamhetsåret som gått och de närmast föregående åren. uppgick detta till 0,7 procent. Under den senaste fem åren har Göteborg kommun haft ett genomsnitt på 2,0 procent och en fallande trend noteras för måttet. Skatte- och nettokostnadsutveckling Finansieringsutveckling och nettokostnadsutveckling Årets resultat och resultatutveckling Strukturellt resultat mkr 1 400 1 200 1 000 mkr 27 000 25 000 23 000 21 000 Skatteintäkter Strukturell nettokostnad 800 19 000 600 17 000 400 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 15 000 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2015-12-31 Göteborgs kommun redovisade ett resultat på sista raden på 824 mkr för 2015. Men för att analysera vad resultatet står för i ett längre perspektiv och i jämförelse med tidigare år är det viktigt att eliminera engångsposter av olika slag. Därför exkluderas så kallade extraordinära poster och jämförelsestörande poster liksom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning och eventuell utdelning från bolag för att få fram det underliggande löpande driftresultatet. Diagrammet ovan som är rensat från nämnda engångsposter visar att Göteborgs kommun har redovisat positiva driftresultat över en längre tid. Årets strukturella resultat var 180 mkr vilket är något lägre än föregående års resultat. Relateras resultatet till storleken på skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Överskott i resultaträkningen betyder att den samlade verksamhetens nettokostnader varit lägre än skatteintäkterna. Skatteintäkterna ökade under 2015 med 4,8 procent vilket är något högre än de närmast föregående åren som haft en ökningstakt på 3 till 4 procent. Under motsvarande period ökade de strukturella nettokostnaderna med 4 till 6 procent per år. Ökningen för 2015 var 5,1 procent. Diagrammet ovan visar att skillnaden mellan skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnader minskat under de senaste åren. Analys av det strukturella resultatet visar att de ekonomiska marginalerna är små med tanke på de utmaningar Göteborgs Stad står inför vad gäller stadsutveckling med stora investeringsbehov och ökade kostnader till följd av demografisk utveckling. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 63
FANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUN Analysgrunder Årets intäkter och kostnader 2013 2014 2015 1. Årets resultat (mkr) 9 595 392 824 avgår, extraordinära poster (mkr) 8 697 254 0 2. Årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) 898 138 824 avgår, jämförelsestörande poster (mkr) 170 472 199 3. Årets resultat exklusive jämförelse störande och extraordinära poster (mkr) 728 610 625 Årets resultat exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) 2,9 2,4 2,3 avgår, realisationsvinster och eventuell utdelning (mkr) 209 364 445 4. Strukturellt resultat (mkr) 519 246 180 Intäkter 10% 1% 6% 65% 3% 7% 6% 2% Taxor, avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Finansiella intäkter Begreppet extraordinära poster används ytterst sällan, men under 2013 och 2014 har de tekniska effekterna av genomförd omstrukturering av bolagssektorn definierats som extraordinära händelser. Eventuell utdelning från bolag redovisas i resultat exklusive extraordinära poster. 2014 är det enda år under 2000-talet som möjligheten att använda utdelning från bolag (226 mkr) nyttjats. Under 2015 erhöll kommunen 171 mkr i återbetalda försäkringspremier från AFA, vilka redovisas som en jämförelsestörande post. Avsättning för infrastrukturprojektet för nedsänkning av E45 har justerats genom upplösning och indexering på totalt 28 mkr. Inom ramen för den utvecklingsfond som skapades i bokslutet för 2012 genomfördes under 2015 särskilda åtgärder till en omfattning av 120 mkr. Fonden minskades med motsvarande belopp vilket innebar att resultatet för 2015 inte påverkades av dessa åtgärder. Under 2014 redovisades jämförelsestörande post för avsättningar medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder motsvarande 472 mkr. Inom ramen för ovan nämnda utvecklingsfond genomfördes under 2014 särskilda åtgärder till en omfattning av 103 mkr. Även under 2013 påverkades resultat av jämförelsestörande poster, men då med en positiv nettoeffekt motsvarande 170 mkr. Dels erhöll kommunen 355 mkr i återbetalda försäkringspremier från AFA, dels medförde en förändrad diskonteringsränta att uppräkning av kommunens pensionsförpliktelser belastade resultatet med 185 mkr inklusive löneskatt. Årets realisationsvinst för fastighetsaffärer låg på 445 mkr. Fjolårets realisationsvinst var 138 mkr och motsvarande siffra för 2013 var 209 mkr. För tidigare år under 2000-talet redovisas ett genomsnitt på drygt 100 mkr per år. Totalt för kommunen uppgick årets intäkter till 36,7 mdkr vilket innebär en ökning med 5,1 procent i jämförelse med föregående år. Skatteintäkterna tillsammans med den kommunalekonomiska utjämningen är den största intäktsposten på 27,0 mdkr och mellan åren ökade denna med 1,2 mdkr, 4,8 procent. Övriga intäkter i verksamheten bestående av till exempel taxor och avgifter, hyror och arrenden och bidrag ökade med nära 4 procent. Förändringen beror dels på höjda taxor, avgifter och ersättningar men även till del på ökad verksamhetsvolym. Kostnader 3% 1% 2% 27% 9% 2% 2% 3% 51% Personalkostnader Försörjningsstöd Entreprenad och köp av verksamhet Lokalhyra och markhyra, fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial och reparationer Övr verkskostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Bruttokostnaderna för året uppgick till 35,9 mdkr, en ökning på 3,9 procent. Personalkostnaderna som är den enskilt största posten ökade mellan åren med 6,5 procent vilket dels är en effekt av fler anställa, dels en effekt av årets lönerörelse. Räknat i årsarbetare arbetad tid, som är ett mått som anger tid i produktion, var ökningen 970 årsarbetare eller 2,7 procent. Rörelsekostnaderna för verksamheten som består av bland annat kostnad för lokaler och inköp av material och tjänster ökade med drygt 7 procent. Ökade kostnader är till del en effekt av att befolkningsmängden växte under året vilket påverkade till exempel uppdragens omfattning inom vård, skola och omsorg. Inflationstakten har allmänt varit näst intill obefintlig under året men då en stor del av kommunens kostnader består av köpt verksamhet ligger det även prisstegringar i kostnadsökningen. 64 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUN Utveckling av eget kapital och soliditet Investeringar Utveckling av eget kapital Investeringar mkr 25 000 Årets resultat (sista raden) Summa eget kapital mkr 3 000 Investeringar Investeringar inklusive investeringsinkomster 20 000 2 500 15 000 2 000 1 500 10 000 1 000 5 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Göteborgs kommuns egna kapital förstärktes i och med årets resultat på 824 mkr och uppgick till 19 234 mkr per den siste december 2015. En fördubbling av det egna kapitalet skedde 2013 i och med resultateffekterna av omstrukturering av bolagssektorn (extraordinär post på 8 697 mkr). Överföring av bolagen till Göteborgs Stadshus AB var en ren koncernintern affär och är därför eliminerad i Göteborgs Stads sammanställda redovisning. Soliditet, enligt balansräkningen % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Diagrammet ovan visar utvecklingen av soliditeten enligt den så kallade blandmodellen, där vissa pensionsförpliktelser redovisas utanför balansräkningen. Soliditeten förstärktes kraftigt 2013 i och med de nämnda resultateffekterna av omstrukturering av bolagssektorn och låg vid utgång 2015 på cirka 32 procent. Soliditeten har minskat något sedan 2013 beroende på ökad balansomslutning genom stigande anläggningstillgångar och kortfristiga fordringar och på skuldsidan genom ökade kort- och långfristiga skulder. Göteborgs kommuns samlade investeringsvolym under året uppgick till 2,2 mdkr. Det var cirka 1,4 mdkr lägre än vad som planerats i budgeten, vilket i huvudsak berodde på att projekt skjutits fram tidsmässigt. Delar av investeringsvolymerna finansieras av investeringsinkomster på 0,2 mdkr, vilket innebar att den investeringsvolym som ska finansieras av egna medel uppgick till ungefär 2,0 mdkr. Diagrammet ovan illustrerar hur investeringarna ökat över tid med viss uppbromsning i samband med lågkonjunkturen som inleddes under slutet på 2008. Den omfattande stadsutveckling som Göteborgs Stad står inför har ännu bara till del slagit igenom i redovisningen av investeringsvolymerna. Årets investeringar, inklusive investeringsinkomster, i förhållande till kommunens bruttokostnader låg på 6 procent. Detta är en ökning från i fjol då motsvarande siffra var 5 procent och Göteborg har därmed närmat sig genomsnittet för svenska kommuner som legat på 6 till 7 procent under de senaste åren. Merparten av årets investeringar, cirka 45 procent, gjordes inom lokaler och bostäder varav förskolor och skolor stod för 27 procent. Investeringar i infrastruktur utgjorde cirka 35 procent, VA-verksamhet omfattade 14 procent och idrotts- och fritidsanläggningar 4 procent. Skattefinansieringsgrad av året nettoinvesteringar % 120 100 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 65
FANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUN Skattefinansieringsgraden av gjorda investeringar under året mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Trots ökade nettoinvesteringar jämfört med föregående år ökade skattefinansieringsgraden till 87 procent. Orsak till det höjda värdet var att årets resultat (exklusive extraordinära poster) var starkare än fjolårets. Det är dock viktigt att notera att realisationsvinster bidrar till drygt hälften av detta resultat. Utveckling av nettolåneskuld Utveckling av nettolåneskuld mkr 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 Diagrammet ovan visar hur nettolåneskulden förändrats över en tioårsperiod. Nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskad med vidareutlåning till bolagen och den likviditet som tillfälligt placerats i marknaden. Låneskulden åskådliggör det likvida flödet för kommunen och fluktuerar ständigt beroende på händelser i verksamheten. I stort påverkas den av driftresultatet i verksamheten, investeringsvolymen och av engångsposter. De stora och de snabba förändringarna består av exempelvis fastighetsförsäljning och när större statsbidrag flyter in eller när utbetalningar till pensionsvalet sker. Förändringar i verksamhetens omfattning och av investeringsvolymen slår inte omgående igenom likvidmässigt utan dessa blir successivt synliga i redovisningen. Trendkurvan visar översiktligt hur nettolåneskulden sjönk under 2009 och 2010 för att åter igen öka något de senaste åren. Under året ökade låneskulden med 800 mkr från 2,5 mdkr till 3,3 mdkr vilket i huvudsak är en följd av de minskade ekonomiska marginalerna. Pensionsåtagande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 mkr 2013 2014 2015 Avgiftsbestämd pension inkl löneskatt 649 681 744 Långfristig pensionsavsättning (not 13) 1 700 1 816 1 940 Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem (före 1998) m m (not 18) 10 001 9 604 9 313 Pensionsåtagande 11 701 11 420 11 253 Särskild löneskatt 2 839 2 770 2 729 Pensionsåtagande och löneskatt 14 540 14 190 13 982 Kommunens totala pensionsåtagande inkl löneskatt uppgick 2015 till 14 726 mkr varav 11 572 mkr (9 313 + löneskatt) avser åtaganden som är äldre än 1998, så kallade pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkning enligt kommunal redovisningslag. För år 2015 uppgick pensionskostnaderna inklusive löneskatt till 1 576 mkr. Jämfört med 2014 ökade dessa med 80 mkr. I kostnaderna ingick bland annat utbetalning av pension från pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen med 430 mkr, avgiftsbestämt pensionssparande med 618 mkr samt avsättning till förmånsbestämd ålderspension (FÅP) med 188 mkr. Till detta kommer löneskatt med 306 mkr. Kommunens borgensåtagande Ändamål (mkr) 2013 2014 2015 Övriga egna bolag 1 674 2 846 3 067 Småhus, bostadsrätter 6 4 3 Stiftelser 603 560 503 Föreningar 186 190 178 Övrigt 2 Pensionsåtaganden 830 810 817 Totala borgensåtagande 3 301 4 410 4 568 Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till de kommunägda bolagen, men även för andra externa verksamheter så som föreningar och stiftelser. Kommunens samlade borgensåtagande uppgick 2015-12-31 till 4 568 mkr, vilket är en ökning med 158 mkr i förhållande till 2014. Ökningen kan i huvudsak härledas till de egna kommunala bolagen. Borgen för föreningar minskade med 12 mkr under året. Borgensramen för idrotts- och föreningsnämnden uppgår till 250 mkr. Kommunens borgen för pensionsåtaganden hos vissa kommunala bolag, kommunalförbund och stiftelser uppgick vid årsskiftet till 817 mkr. En ökning med 7 mkr i förhållande till 2014. Göteborgs kommun har under 2015 inte behövt infria något borgensåtagande. Kommunalskatt 2015 var den primärkommunala skatten 21,12 procent medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 procent. Den genomsnittliga kommunalskatten i regionen var 21,25 och i landet 20,70 procent. Utfall i förhållande till budget mkr Budget Bokslut 2015 2015 Resultat nämnder 61 178 Resultat kommuncentrala poster 209 2 Resultat före engångsposter 270 180 Jämförelsestörande poster 0 199 Reavinster 0 445 Utdelning från bolag 670 0 Resultat 400 824 66 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL ANALYS AV GÖTEBORGS KOMMUN Kommunfullmäktige budgeterade ett överskott på 400 mkr 2015. En förutsättning för att nå detta resultat var en utdelning av bolagsvinster på 670 mkr. Nämnderna som hade budgeterat ett underskott på 61 mkr redovisade slutligen ett överskott på 178 mkr. Budgetavvikelsen uppgick därmed till +239 mkr. Ställs resultatet mot nämndernas totala kostnader på 40,5 mdkr (inklusive kommuninterna poster) var avvikelsen 0,4 procent. Avvikelsen bedöms som måttfull i förhållande till omfattningen på nämndernas uppdrag. I årets resultat som var på 824 mkr ingick bland annat engångsintäkter från AFA-försäkring på 171 mkr och realisationsvinster på 445 mkr som inte var budgeterade. Dessa positivt påverkande poster som redovisades centralt innebar att någon utdelning från bolagsvinster inte behövde göras. Prognossäkerheten under året var sammantaget relativt god, vilket är en viktig parameter för stadens styrning och kontroll. Vid delårsbokslutet per augusti prognostiserades ett resultat på 600 650 mkr, vilket var en avvikelse på +150 200 mkr mot det budgeterade resultat på 400 mkr. Årets resultat som stannade på 824 mkr var i sin tur cirka 200 mkr högre än det resultat som beräknades i prognosen vid delårsbokslutet. En orsak till differensen mot augusti var att det samlade resultatet för nämnderna blev cirka 80 mkr högre än prognostiserat. Vidare redovisades cirka 100 mkr högre intäkter centralt då bland annat statsbidrag för flyktingsituationen och ökad bemanning inom äldreomsorgen bokfördes och realisationsvinster för fastighetsaffärer blev högre än tidigare beräknat. Sammanfattande analys Göteborgs kommun befinner sig i inledningen av ett expansivt skede. Staden växer med fler invånare, bostäder och arbetsplatser där omfattande infrastrukturprojekt är en förutsättning för tillväxten. Med ökat antal invånare ökar även på sikt storleken på den kommunala verksamheten, vilket innebär bland annat fler anställda och investeringar i nya verksamhetslokaler. Resultatet på sista raden för Göteborgs kommun blev bättre än budgeterat och de senaste årens resultat har legat på en stabil nivå. Men denna resultatnivå har till stor del uppnåtts på grund av ökade realisationsvinster. Trenden för det strukturella resultatet har varit fallande och det framstår som lågt i förhållande till de utmaningar staden står inför. Marginalen mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkterna har minskat från 2011 och är på en nivå som ger begränsade möjligheter att möta ökade kostnader eller finansiera investeringar i samma utsträckning som tidigare. Den finansiella utmaningen framöver ligger i att klara stadsutvecklingens höga investeringsbehov och möta ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen. Ännu har inte de planerade investeringsvolymerna fullt ut fått genomslag i ekonomin då relativt stor del av projekten har skjutits fram i tid. De kommande åren planeras investeringsvolymerna öka kraftigt. En oförändrad resultatnivå riskerar medföra hög lånefinansiering av kommande investeringar som i sin tur kan leda till ökade krav på effektivisering i den löpande verksamheten. I detta framåtblickande perspektiv framstår den, redan idag knappa, ekonomiska situationen ha begränsade marginaler. Den önskvärda resultatnivån i relation till skatteintäkterna och därmed verksamhetens omfattning behöver värderas för att säkerställa fortsatt god ekonomisk hushållning. Det som framför allt blir avgörande för att den ekonomiska situationen ska förbli hållbar är kontroll över kostnadsutvecklingen och möjligheten att bedriva effektiv verksamhet. God framförhållning och långsiktig planering, noggrann uppföljning med fördjupade analyser tillsammans med kontroll, uppsikt och styrning av verksamheten blir än viktigare. Nedan sammanfattas några finansiella mått med bedömning om trenden för måttet är konstant, ökande eller fallande. Kommentar Resultat Skatte- och nettokostnadsutveckling Finansieringsgrad av investeringar Soliditet Göteborgs kommun har redovisat positiva resultat under ett antal år, men under de senaste åren har realisationsvinsternas betydelse för resultatet ökat. Kommunen har hittills klarat balanskravet alla år. De ekonomiska marginalerna mellan de strukturella nettokostnaderna och skatteintäkterna har minskat. Marginalen bedöms som knapp utifrån de omfattande finansiella utmaningar Göteborgs Stad står inför. Volymen nettoinvesteringar har successivt ökat de senaste åren men ett starkt resultat för året gör att graden av skattefinansiering av investeringar ökade trots detta. Det egna kapitalet i relation till balansomslutningen anger kommunens soliditet. Detta mått är relativt stabilt och ligger runt 30 procent. Krävs det ökade lån för att finansiera det omfattande investeringsbehovet framöver kan måttet komma att påverkas nedåt. Acceptabelt värde Lågt värde/risk Konstant/varierande trend Stigande trend Fallande trend GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 67
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNG, BALANSKRAVET OCH RESULTATUTJÄMNGSRESERV God ekonomisk hushållning, balanskravet och resultatutjämningsreserv I detta avsnitt görs en analys av kommunens utveckling avseende begreppet god ekonomisk hushållning enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. Därefter följer en balanskravsutredning och redovisning av kommunens förutsättningar för avsättning till resultatutjämningsreserv (även kallad RUR). Kommunen har fattat beslut om Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv. Dessa riktlinjer anger att kommunfullmäktige i sitt årliga budgetbeslut ska ta hänsyn till sex inriktningar kopplade till stadens finansiella situation. Här redogörs översiktligt för utveckling kopplat till dessa sex inriktningar. 1. Resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering. Storleken på årets resultat (sista raden) utgjorde 3,0 procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Motsvarande jämförelse utifrån resultat exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster visade på 2,3 procent. Genomsnittet för det sistnämnda måttet ligger över en period på fem år på 3,0 procent. Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolym i en kommun. I och med årets resultat krävdes inte någon utdelning från Göteborgs Stadshus AB vilket var budgeterat. Inriktningen med resultatöverskott på minst 2 procent bedöms som uppnått både för 2015 och över tid. 2. Investeringsvolymerna ska vara förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad ska eftersträvas. Göteborgs kommuns nettoinvesteringar uppgick under 2015 till 2,0 mdkr. Här kan dock påpekas att ett antal investeringar skjutits fram i tid och därför kommer att belasta 2016 och framåt. Resultatmåtten under punkt 1 låg inom det intervall, 2 3 procent, som generellt ger förutsättningar att skattefinansiera investeringar i tillräcklig omfattning. Årets ökade investeringsvolym medförde tack vare ett starkt resultat att måttet för grad av egenfinansiering av investeringar ökade till 87 procent. Därmed kan sägas att målsättningen med hög egenfinansieringsgrad är uppnådd. 3. Exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning. Målsättningen att stadens exploateringsverksamhet ska bedrivas inom ramen för god ekonomisk hushållning ska ses över tid. 2015 års exploateringsverksamhet gav ett positivt utfall på 6 mkr, men över en period från och med 2010 redovisas i genomsnitt ett negativt utfall på cirka 65 mkr per år. Resultat av exploateringsverksamheten har dock rymts inom ramen för andra mått som utgör grund för analys av god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har genom budget för 2015 uttryckt en rad inriktningar för att stärka stadens investerings- och exploateringsekonomi, bland annat att staden över tid behöver bedriva stadsutveckling på ett långsiktigt hållbart sätt så att verksamheten samlat över tid inte skapar en finansieringsproblematik. Kommunfullmäktige tog i samband med budget även beslut om att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram en strategi/handlingsplan för att stadens exploateringsverksamhet ska finansiera sig bättre. Arbetet har påbörjats och syftar till att stärka möjligheterna för styrning kopplat till exploateringsekonomin, för att på sikt säkerställa inriktningens intentioner. 4. Ägarstyrning över stadens bolag Staden ska över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag. Strukturen i stadens bolagskoncern har nyligen varit föremål för översyn. Dels har Göteborgs Stadshus AB, med sju underliggande kluster, bildats i syfte att öka den 68 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNG, BALANSKRAVET OCH RESULTATUTJÄMNGSRESERV politiska styrningen av Göteborgs Stads bolag. Stadens upplåning är samlad i en central finansfunktion vilket innebär att all nyupplåning från stadens bolag, liksom för kommunen, sker via stadens centrala finansfunktion. Kommunfullmäktige har i budgeten satt ett tak för hur stor Göteborgs Stads skuldvolym får vara. Den löpande skuldvolymen har med marginal legat under detta tak. Beslut om skuldvolym och fastställt arbetssätt för att värdera denna löpande säkerställer god uppsikt över förändringar vilket stärker ägarstyrningen. Göteborgs Stadshus AB arbetar aktivt med att utveckla rutiner för när bolags beslut, av principiell beskaffenhet eller stor vikt, ska underställas kommunfullmäktige enligt kommunallagens bestämmelser 3:17. 5. Värdera finansiella konsekvenser Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige anger i budgeten för år 2015 att alla beslut om att förändra stadens verksamheter och åtaganden ska ske på beslutsunderlag som belyser ekonomiska konsekvenser för staden på längre sikt. Detta i syfte att säkerställa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Inom stadens organisationer pågår arbetet med att stärka beslutsunderlag för att säkerställa inriktningens intentioner. 6. Resultatutjämningsreserv Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningarna på grund av framför allt konjunkturella svängningar. Göteborgs kommun har utifrån tidigare resultat ett beräknat saldo för resultatutjämningsreserven på 549 mkr. Årets resultat innebar en ytterligare avsättning på 108 mkr till totalt 657 mkr. Avsättningen ger möjlighet att möta snabbt uppkomna intäktsbortfall till följd av omvärldsförändringar för att uppnå balanskravet. Därmed ökas kommunfullmäktiges tidsfrist för att återställa ekonomisk balans i det fall det blir aktuellt. Inriktningens intention är uppfylld. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Utvecklingen av de sex inriktningarna för god ekonomisk hushållning måste värderas i en helhet. Vidare bör också bedömningen av dem ses över tid då ett enskilt år kan ge en för snäv bild i förhållande till inriktningarnas intentioner. De flesta inriktningarna är möjliga att mäta mot en önskad nivå, rikmärke, medan två av dem mer kan betraktas vara beroende av ansvarsfrågor och god arbetsordning (inriktning fyra och fem). God ekonomisk hushållning bedöms råda i Göteborgs kommun utifrån avvägningar av samspel mellan inriktningar och dess resultat över tid. Balanskravsutredning mkr 2013 2014 2015 Årets resultat 9 595 392 824 Avgår samtliga realisationsvinster 8 905 392 445 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter 0 0 0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 0 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsutredning före avsättning till RUR 690 0 379 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 549 108 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 Årets balanskravsresultat efter avsättning till RUR 141 0 271 Medel till resultatutjämningsreserv avsattes 2013 dels för det enskilda året (441 mkr) dels enligt lagens möjlighet till retroaktiv reservering från åren 2010 2012 (108 mkr), totalt 549 mkr. Årets avsättning uppgick till 108 mkr vilket innebär att avsättningen totalt uppgår till 657 mkr. Balanskravet Balanskravet innebär att kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet vid årets slut ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. En så kallad balanskravsutredning genomförs varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Enligt utredningen uppfyllde kommunen det lagstadgade balanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på 379 mkr 2015. Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunen kan enligt särskild lagstiftning använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framför allt konjunkturella svängningar. Lagstiftningen är ny från och med 2013. En förutsättning för när det kan vara aktuellt med avsättning till eller användning av reserven handlar således om att analysera aktuellt konjunkturläge. Kommunfullmäktige anger i sina riktlinjer för god ekonomisk hushållning förutsättningarna för såväl avsättning till som användning av reserven. Tidigare år har totalt 549 mkr avsatts till denna reserv. Kommunen uppfyllde 2015 det lagstadgade balanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på 379 mkr. Detta resultat ställt mot 1 procent av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning gav ett överskott på 108 mkr som därmed ökade på reserven så att denna vid årets utgång uppgick till 657 mkr. Årets balanskravsresultat efter avsättning till RUR uppgick till 271 mkr och Göteborgs kommun har därmed uppfyllt balanskravet samtliga år sedan införandet år 2000. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 69
FANSIELLA NYCKELTAL KOMMUNEN Finansiella nyckeltal kommunen Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 RESULTAT KAPACITET Skatteintäktsutveckling 3,6 % 3,3 % 4,1 % 3,6 % 4,8 % Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 5,2 % 6,3 % 3,7 % 4,2 % 4,8 % Driftskostnadsandel 98,3 % 97,2 % 96,4 % 99,5 % 97,0 % varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 90,9 % 93,9 % 93,5 % 94,8 % 94,0 % varav planenliga avskrivningar 3,2 % 3,2 % 3,3 % 3,4 % 3,3 % varav finansnetto 0,9 % 0,3 % 0,3 % 0,5 % 0,3 % varav jämförelsestörande engångsposter 3,3 % 0,3 % 0,7 % 1,8 % 0,7 % Årets resultat exklusive jämförelse- och extraordinära poster / skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 5,0 % 2,5 % 2,9 % 2,4 % 2,3 % Årets resultat exklusive extraordinära poster / skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 1,7 % 2,8 % 3,6 % 0,5 % 3,0 % Årets resultat / skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 1,7 % 2,8 % 38,5 % 1,5 % 3,0 % Skattefinansieringsgrad av året bruttoinvesteringar 76 % 58 % 72 % 46 % 78 % Bruttoinvesteringar / bruttokostnader 5 % 8 % 8 % 7 % 6 % Skattefinansieringsgrad av årets nettoinvesteringar 82 % 69 % 108 % 58 % 87 % Nettoinvesteringar / bruttokostnader 5 % 7 % 5 % 5 % 6 % Nettoinvesteringar / avskrivningar 187 % 269 % 193 % 200 % 221 % Soliditet enligt balansräkningen 19 % 20 % 35 % 32 % 32 % Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 10 % 8 % 11 % 11 % 13 % Total skuld- och avsättningsgrad 81 % 80 % 65 % 68 % 68 % varav avsättningsgrad 9 % 8 % 6 % 6 % 6 % varav kortfristig skuldsättningsgrad 20 % 25 % 24 % 27 % 25 % varav långfristig skuldsättningsgrad 51 % 47 % 35 % 35 % 38 % Primärkommunal skattesats (%) 21,55 21,12 21,12 21,12 21,12 RISK OCH KONTROLL Kassalikviditet 129 % 108 % 66 % 70 % 81 % Finansiella nettotillgångar (mkr) 4 329 5 366 5 367 6 074 7 092 Nettolåneskuld (kommunens räntebärande låneskuld) (mkr) 1 929 2 854 2 638 2 518 3 315 70 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
DEFITIONER Definitioner Skatteintäktsutveckling: Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster: Utveckling av intäkter jämfört med kostnader, exklusive skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, jämförelsestörande och extraordinära poster. Driftkostnadsandel: Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Skattefinansieringsgrad av investeringar: (Resultat före extraordinära poster + avskrivningar) / bruttoinvesteringar, respektive (Resultat före extra ordinära poster + avskrivningar) / nettoinvesteringar. Investeringar / bruttokostnader: Bruttoinvesteringar / verksamhetens kostnader, respektive Nettoinvesteringar / verksamhetens kostnader. Soliditet enligt balansräkningen: Eget kapital / summa tillgångar. Total skuld- och avsättningsgrad: Avsättningar / summa tillgångar, resp. kortfristiga skulder / summa tillgångar, resp. långfristiga skulder / summa tillgångar. Kassalikviditet: (Kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank) / kortfristiga skulder. Finansiella nettotillgångar: (Finansiella anläggningstillgångar, exklusive aktier och andelar + omsättningstillgångar) (kortfristiga + långfristiga skulder). GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 71
SPONSRG Sponsring Genom sponsring bidrar Göteborgs Stad till aktiviteter som ligger utanför stadens kommunala uppdrag men som ändå förväntas ge positiva effekter i form av ett gott samhällsklimat, goda levnads förutsättningar för medborgarna och en stärkt image för staden. Genomgång av stadens sponsringsåtaganden För att säkerställa en enhetlig definition och tillämpning av regelverket om sponsring inom staden antog kommunfullmäktige i mars 2013 en policy och riktlinjer för sponsring i Göteborgs Stad. För att få en heltäckande bild av stadens sponsringsverksamhet och förbättrade möjligheter till samordning och kontroll beslutades samtidigt att varje nämnd och styrelse årligen ska upprätta en förteckning över samtliga sponsringsåtaganden som beslutats på nämnd- eller styrelsenivå. Uppgifterna nedan grundar sig på de uppgifter som rapporterats av nämnder och bolag angående sponsringsåtaganden som varit gällande hela eller delar av år 2015. Under året har målgången i Volvo Ocean Race ägt rum i Göteborg. Göteborgs Stad har beslutat att sponsra denna händelse. Det innebär att sponsringsbeloppet har ökat betydligt för vissa bolag jämfört med föregående år. Vad är sponsring? Enligt Göteborgs Stads policy definieras sponsring som ett frivilligt affärsmässigt avtal till ömsesidig nytta mellan två eller fler parter där den ena (sponsorn) förbinder sig att lämna ersättning i form av kontanta medel, varor och/eller tjänster och där den andra parten (sponsormottagaren) som motprestation tillhandahåller exponering av företagsnamn, varumärke eller tjänster till nytta för sponsorn i dennes verksamhet. Om det inte finns något krav på motprestation är det inte fråga om sponsring. Sponsring får inte ha som huvudsakligt syfte att ekonomiskt stödja ett visst företag eller en viss organisation. Det finns också en viktig skillnad mellan sponsring och kommersiell marknadsföring, det vill säga reklam. För att anses som sponsring ska exponeringen endast innehålla uppgift om vem som står bakom sponsringen, till exempel sponsorns namn, varumärke eller tjänster. För övriga sponsringsåtagande redovisar bolaget 0,5 mkr vilket tillsammans blir 9,1 mkr i totalt sponsringsbelopp för år 2015. Göteborgs Energi AB har åtaganden om 3,2 mkr fördelat på elva avtal. Higab AB har fem sponsringsåtaganden om 1,3 mkr. Förvaltnings AB Framtiden har deltagit i Volvo Ocean Race med ett belopp om 1,0 mkr. Göteborgs Spårvägar AB redovisar ett åtagande om 0,6 mkr. Renova AB redovisar fyra åtaganden om totalt 0,6 mkr. Got Event AB har åtaganden om cirka 0,1 mkr och Grefab har två åtaganden om totalt 60 tkr. Förvaltnings AB Göteborgslokaler har redovisat totalt 45 t kr fördelade på två sponsringsavtal. Nämnder Göteborgs Stads stadsdelsnämnder har inga sponsringsåtaganden. Vad gäller facknämnderna har park- och naturnämnden ett femårigt sponsoravtal upprättat 2013 med Göteborg Energi AB gällande en eldriven båt för renhållning av kanalerna. Kulturnämnden är mottagare av sponsring till utställningen Musiklivet Göteborg 1955 2018. Sammanfattning Stadens bolag står alltjämt för merparten av sponsringsåtagandena. Sponsringsåtaganden har ökat sedan förra året vilket kan tillskrivas Volvo Ocean Race. Övriga åtaganden är i stort sett oförändrade och rör sig till stor del om ändamål som är kopplade till ungdomar, idrott eller kultur och större publika evenemang, till exempel Göteborgsvarvet och Julstaden. Medvetenheten om den existerande policyn är hög. Totalt uppgår de rapporterade sponsringsåtagandena för staden år 2015 till 39 mkr, jämfört med knappt 25 mkr år 2014. Bolag Lisebergs AB har sponsringsåtaganden med totalt 11,6 mkr, huvudsakligen avseende sportevenemang. Göteborgs Hamn AB har sponsrat Volvo Ocean Race med 8,4 mkr som ett engångsbelopp. Utöver detta har bolaget utgett ytterligare 3,1 mkr i sponsring vilket totalt blir 11,5 mkr i sponsringsåtagande för år 2015. Älvstranden Utveckling AB redovisade ett sponsringsbelopp om 8,6 mkr till målgången i Volvo Ocean Race. 72 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL UPPFÖLJNG OCH RISKHANTERG Finansiell uppföljning och riskhantering Den totala upplåningen i hela koncernen uppgick vid årsskiftet till 38,4 mdkr vilket är en ökning med 0,1 mdkr kronor jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga kapitalbindningen på den samlade externa låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,2 år och räntebindningen var i genomsnitt 3,4 år. Under 2015 har fyra större upplåningar genomförts och kommunens långa nyupplåning hamnade på 8,0 mdkr. Gröna obligationer i stadens regi fortsatte att locka investerarna då staden gav ut sin tredje gröna obligation på 1,0 mdkr. Kreditbetygen har bibehållits på samma höga nivå som tidigare. Relationer med investerare Investerarrelationer har blivit ett stående inslag i stadens arbete med den stora skuldportföljen. Under året har träffar med flera större investerare gjorts i syfte att informera om stadens marknadsaktiviteter. Göteborgs Stad har representerat och marknadsfört staden i flera både inhemska och utländska sammanhang, bland annat COP21 i Paris. Stadens webbplats för finansiell information och investerarrelationer har ökat sin besökstrafik från alla delar av världen. På webbplatsen finns finansiell information, såsom ratingrapporter, att tillgå. Finanspolicyn för Göteborgs Stad Stadens finanspolicy, som är beslutad av kommunfullmäktige, fastlägger riktlinjer och riskramar för stadens och dess helägda bolags finansiella verksamhet. De risker som regleras är bland annat finansieringsrisk, ränterisk och motpartsrisk. Finanspolicyn uppdateras vid behov och uppdaterades senast i december 2015. Den finansiella infrastrukturen Koncernen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av kommunobligationer och kommuncertifikat. En grund i detta är att man har etablerade låneprogram. Kreditvärdigheten är en av faktorerna som styr vilka priser man i slutändan får betala på emitterade obligationer. Rating Hög kreditvärdighet Kreditvärderingsinstituten Moody s och Standard & Poor s har under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg från Moody s är sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygen har stabila utsikter. Låneprogram I sin upplåning använder sig kommunen av sitt Euro Medium Term Note program med en ram på 6 miljarder EUR, sitt certifikatprogram med en ram på 6 miljarder SEK samt sitt ECP-program med en ram på 500 miljoner USD. För närvarande har koncernen bilaterala lån på 5,1 mdkr. Dessa lån ingår inte i låneprogrammen. Staden har tecknat lånefaciliteter med EIB gällande infrastrukturfinansiering på 4,9 mdkr, varav man hittills har dragit 4,2 mdkr. Låneprogram Program Låneram Nyttjandegrad EMTN 6 MDR EUR 21,3 MDR SEK KCP 6 MDR SEK 0,3 MDR SEK ECP 500 M USD 3,0 MDR SEK Kommuninvest 2,9 MDR SEK Billaterala lån 5,1 MDR SEK Skuldportföljen Koncernens externa upplåning uppgick vid årsskiftet till 38,4 mdkr, en ökning med 0,1 mdkr i jämförelse med 2014. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade låneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,2 år och räntebindningen till i genomsnitt 3,4 år. Den totala låneskulden fördelas på upplåning via staden (29,6 mdkr), Förvaltnings AB Framtiden (5,8 mdkr) och lån upptagna av bolagen utanför internbanken (3,0 mdkr). Den skattefinansierade verksamhetens del av skulden, nettolåneskulden, uppgick till 3,3 mdkr, cirka 8,6 procent av den totala upplåningen. Upplåning via Kommuninvest i Sverige AB har skett framför allt i bolagssektorn och uppgick vid årsskiftet till 2,9 mdkr. Under 2015 har kommunen börjat arbeta med återköp av egna obligationer med kort tid till förfall. För 2015 uppgick detta till drygt 1 mdkr. Sedan februari 2015 har reporäntan varit negativ, vilket medfört att kommunen kunnat låna med negativ ränta på de korta programmen. För EMTN-lånen finns däremot ett räntegolv som gör att räntan aldrig kan understiga 0 procent. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 73
FANSIELL UPPFÖLJNG OCH RISKHANTERG Upplåningens förfallostruktur mkr 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Nettolåneskuldens utveckling Nettolåneskulden är skyddad mot ränteuppgångar med ränteswappar. För fastränteswapparna är nivåerna mellan 0,1 till 2,9 procent. Nettolåneskulden uppgick den 31 december 2015 till 3,3 mdkr vilket är en ökning med 0,8 mdkr. Nettolåneskuldens utveckling mkr 4 000 3 500 3 000 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 >2023 2 500 2 000 Derivatportföljen Derivatinstrument används i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Derivatportföljens nominella värde uppgick till 19,4 mdkr. Kommunen hade vid årsskiftet negativt marknadsvärde om 171 mkr på sina derivatpositioner som avser räntesäkringen av nettolåneskulden. Säkringsinstrumentens effektivitet Instrumenten för säkring av skuld i utländsk valuta överensstämmer helt avseende belopp, löptid och räntebas. Avseende ränterisken avspeglar inte skulden och säkringen varandra helt avseende belopp och löptid, men då avvikelsen mellan den säkrade skuldportföljen och säkringsinstrumenten understiger 20 procent anser vi säkringen effektiv. Motpartsrisk Kommunen är genom derivatavtal utsatt för en risk att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motparterna är både svenska och internationella banker. Beräknat på affärsvolym fanns 76 procent av motpartsrisken hos lägst AA-ratade motparter och 24 procent av risken hos A1- till A3-ratade motparter. På grund av kraftigt sjunkande marknadsräntor, vilket resulterat i stora negativa marknadsvärden på koncernens derivatpositioner, bedöms motpartsrisken vara väldigt låg per årsskiftet. Finansieringsrisk Under det kommande året har kommunen låneförfall på 7,6 mdkr. För att möta det har kommunen bindande lånelöften om totalt 9 mdkr. Lånelöftena samt likviditetsreserven på 1,4 mdkr ska även täcka bolagens externa förfall som under 2016 uppgår till 1,8 mdkr. Stadens riskhantering Typ av risk Policy Utfall Ränterisk 2 6 år 3,4 år Finansieringsrisk 2 6 år 4,1 år (långa externa lån) Motpartsrisk Max 30 % Inom policyram volym/motpart Valutarisk Ingen Ingen 1 500 1 000 500 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Gröna obligationer Inom ramen för sitt miljöprogram emitterar Göteborgs Stad obligationer för finansiering av olika miljöprojekt inom bland annat förnyelsebar energi, kollektivtrafik, vattenrening, energieffektivisering, smarta elnät, stadsplanering och avfallshantering. Göteborgs Stad har emitterat en grön obligation för tredje året i rad. Staden återvände till marknaden för gröna obligationer den 23 juni 2015 och lånade 1,0 mdkr som förfaller år 2021. Totalt för dessa tre år har 3,4 mdkr i gröna obligationer emitterats av Göteborgs Stad. Likviden från de gröna obligationerna är öronmärkta för att finansiera gröna projekt enligt stadens ramverk för gröna obligationer. Intresset från marknaden har varit stort och gröna obligationer som fenomen fortsätter att växa. Under 2015 fick Göteborgs Stad äran att öppna handeln på London Stock Exchange i samband med att staden som första emittent noterat alla sina gröna obligationer på ett nyskapat segment för gröna obligationer på Londonbörsen. Det gröna segmentet är ett steg i att ytterligare väcka intresse för gröna investeringar och underlätta handeln med gröna obligationer. Idag utgörs 3,4 av de totalt 38,4 mdkr som Göteborgs Stad har i lån av gröna obligationer. Långsiktigt och transparent klimatarbete Göteborgs Stads arbete med gröna obligationer har under året granskats av Cicero, ett oberoende miljö- och klimatforskningsinstitut vid Universitetet i Oslo. Cicero har lämnat en så kallad second opinion om stadens ramverk för gröna obligationer. I Ciceros second opinion fastslås att Göteborgs stad utför ett viktigt arbete för att minska stadens koldioxid- och miljöavtryck. Stadens miljöstrategi och ramverk för gröna obligationer beskrivs av Cicero som transparent, omfattande, långsiktigt och robust. 74 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL UPPFÖLJNG OCH RISKHANTERG Projektfördelning Gröna obligationer Projekt (mkr) Förvaltning/Bolag Område 2013 2014 2015 Ultrafilter Kretslopp och vatten Vattenrening 150 420 0 GoBiGas Göteborg Energi AB Biobränsle 300 0 620 Elbilar Gatubolaget AB Energieffektivisering 30 19 14 och hållbar transport Kväverening Gryaab Miljö 47 123 Trädplantering Park- och Naturförvaltningen Miljö 8 6 Celcius Göteborg Energi AB Energieffektivisering och 5 0 förnybar energi Fotgängarstaden Trafikkontoret Hållbar kommunikation 50 Cykeltrafikstaden Trafikkontoret Hållbar kommunikation 60 Energieffektivisering Trafikkontoret Energieffektivisering 49 av trafikbelysning och hållbar kommunikation Hållbart byggande-lågenergilokaler Lokalförvaltningen Hållbart byggande 382 314 Energieffektiva bostäder Förvaltnings AB Framtiden Hållbart byggande 388 DEFITIONER Emission: När vi ger ut nya kommunpapper till försäljning. Derivatinstrument: Finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande vara. Derivatinstrument används för att hantera kurs- och ränterisker. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och swappar. Motpartsrisk: Motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser eller förpliktelser att leverera andra säkerheter. Ränteswap: Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 75
RESULTATRÄKNG KOMMUNEN Resultaträkning kommunen Belopp i mkr 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter not 1 7 442 7 768 8 995 Verksamhetens kostnader not 2 30 733 32 230 34 428 Jämförelsestörande verksamhetsposter not 3 170 472 199 Avskrivningar och nedskrivningar not 4 825 866 904 Verksamhetens nettokostnader 23 946 25 800 26 138 Skatteintäkter not 6 21 806 22 524 23 635 Kommunalekonomisk utjämning m m not 6 3 106 3 290 3 416 Finansiella intäkter not 7 1 118 1 121 480 Finansiella kostnader not 7 1 186 997 569 Resultat före extraordinära poster 898 138 824 Extraordinära intäkter not 8 8 697 254 Extraordinära kostnader Årets resultat 9 595 392 824 Balanskravsutredning 2013 2014 2015 Årets resultat 9 595 392 824 Avgår samtliga realisationsvinster 8 905 392 445 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsutredning före avsättning till RUR 690 0 379 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 549* 0 108 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat efter avsättning till RUR 141 0 271 * År 2013 avsattes medel till resultatutjämningsreserv dels för det enskilda året (441 mkr) dels retroaktiv reservering från åren 2010 2012 (108 mkr), totalt 549 mkr. 76 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
BALANSRÄKNG KOMMUNEN Balansräkning kommunen Belopp i mkr 2013 2014 2015 TILLGÅNGAR ANLÄGGNGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar not 5 21 9 10 Materiella anläggningstillgångar not 5 17 040 18 459 19 984 Finansiella anläggningstillgångar not 9 25 919 27 935 28 077 Summa anläggningstillgångar 42 980 46 403 48 071 OMSÄTTNGSTILLGÅNGAR Förråd och lager m m not 10 229 313 507 Kortfristiga fordringar not 11 6 181 9 906 11 075 Kassa och bank 2 070 1 110 1 388 Summa omsättningstillgångar 8 480 11 329 12 970 Summa tillgångar 51 460 57 732 61 041 EGET KAPITAL, AVSÄTTNGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL not 12 18 018 18 410 19 234 varav årets resultat 9 595 392 824 AVSÄTTNGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 13 2 114 2 256 2 410 Övriga avsättningar not 14 900 1 212 1 057 Summa avsättningar 3 014 3 468 3 467 SKULDER Långfristiga skulder not 15 17 898 20 148 23 046 Kortfristiga skulder not 16 12 530 15 706 15 294 Summa skulder 30 428 35 854 38 340 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 51 460 57 732 61 041 SUMMA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBDELSER Borgensförbindelser not 17 3 301 4 409 4 568 Pensionsförpliktelser inom linjen not 18 10 001 9 604 9 313 Särskild löneskatt not 18 2 426 2 330 2 259 Framtida leasingkostnader not 19 2 015 849 941 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 77
KASSAFLÖDESANALYS KOMMUNEN Kassaflödesanalys kommunen Belopp i mkr 2013 2014 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 9 595 392 824 Justering för ej likvidpåverkande poster 1 144 1 591 1 134 Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 10 739 1 983 1 958 Ökning ( ) / minskning ( + ) kortfristiga fordringar 4 822 3 725 1 169 Ökning ( ) / minskning ( + ) förråd och lager 210 84 2 Ökning ( + ) / minskning ( ) kortfristiga skulder 1 885 3 176 413 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 236 1 350 374 VESTERGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 24 17 6 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 20 30 0 Investering i materiella anläggningstillgångar 2 388 2 190 2 456 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 58 20 59 Investeringsinkomster 744 437 305 Investering i finansiella anläggningstillgångar 8 700 147 318 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 500 2 11 Kassaflöde från investeringsverksamheten 9 790 1 865 2 405 EXPLOATERGSVERKSAMHETEN Investering i exploatering 130 178 233 Kassaflöde från exploateringsverksamheten 130 178 233 FANSIERGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 7 390 5 840 7 955 Amortering av långfristiga skulder 9 456 3 993 5 347 Ökning ( ) / minskning ( + ) långfristiga fordringar 2 902 1 871 174 Minskning av avsättningar på grund av utbetalningar 120 195 207 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 088 219 2 575 Ökning ( ) / minskning (+) långfristiga fordringar UTBETALNG AV BIDRAG TILL STATLIG FRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 700 48 33 Årets kassaflöde 1 528 960 278 Likvida medel vid årets början 542 2 070 1 110 Likvida medel vid årets slut 2 070 1 110 1 388 SPECIFIKATION TILL KASSAFLÖDESANALYSEN Specifikation av ej likvidpåverkade poster (mkr) Justering för av- och nedskrivningar 825 866 904 Justering för gjorda avsättningar 3 312 7 Justering för gjorda avsättningar pensioner 380 142 232 Justering för övriga ej likvidpåverkade poster och rearesultat 64 271 9 Summa ej likvidpåverkande poster 1 144 1 591 1 134 78 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
NOTER KOMMUNEN Noter kommunen 1. Verksamhetens intäkter mkr 2014 2015 Avgifter 2 125 2 273 Hyror och arrenden 1 188 1 213 Statsbidrag* 1 643 2 264 EU-bidrag 41 15 Övriga bidrag 232 233 Aktiverat arbete 89 103 Försäljning verksamhet och entreprenader 1 930 2 098 Exploateringsintäkter 175 441 Realisationsvinster 36 59 Övriga intäkter 309 296 Summa verksamhetens intäkter 7 768 8 995 * Här ingår 1/13-del, 28 mkr, av statsbidrag på 368 mkr för flyktingsituationen. 3. Jämförelsestörande poster mkr 2014 2015 Intäkter Återbetalning av AFA Fora 171 Upplösning, avsättning och återbetalning av infrastruktur 28 Återföring utvecklingsfond 103 120 Summa jämförelsestörande intäkter 103 319 Kostnader Kostnad för bidrag statlig infrastruktur 418 Indexering för bidrag statlig infrastruktur 54 Användning utvecklingsfond 103 120 Summa jämförelsestörande kostnader 575 120 Summa jämförelsestörande poster 472 199 2. Verksamhetens kostnader mkr 2014 2015 Löner och sociala avgifter 15 606 16 638 Pensionskostnader 1 496 1 576 Ekonomiskt bistånd 1 182 1 146 Lokal- och markhyra, fastighetsservice 1 138 1 223 Entreprenad och köp av verksamhet 8 331 9 251 Bränsle, energi, vatten m m 377 378 Förbrukningsmaterial och reparationer 889 949 Exploateringskostnader 70 55 Leasingkostnader 504 524 Realisationsförluster och utrangeringar 14 6 Övriga verksamhetskostnader 2 623 2 682 Summa verksamhetens kostnader 32 230 34 428 4. Avskrivningar och nedskrivningar mkr 2014 2015 Avskrivningar immateriella tillgångar 5 5 Avskrivningar byggnader och anläggningar 820 859 Avskrivningar maskiner och inventarier 41 38 Nedskrivningar 2 Summa avskrivningar och nedskrivningar 866 904 5. Fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier mkr Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Markreserver och övriga fastigheter Pågående nyanläggningar Maskiner, inventarier tekn anl, fordon, konst Summa Anskaffningsvärde 73 15 420 3 574 6 214 2 166 2 555 1 657 31 659 Ack avskrivningar 35 6 123 1 868 3 311 453 1 344 13 134 Ack nedskrivningar 29 26 2 57 Ingående bokfört värde 9 9 271 1 706 2 901 1 713 2 555 313 18 468 Årets nettoinvesteringar 6 646 437 147 5 1 176 45 2 462 Årets försäljning/utrangeringar 6 4 10 Årets avskrivningar 5 565 91 180 23 0 38 902 Årets nedskrivningar 2 2 Omklassificeringar/överföringar 7 6 11 1 3 22 Utgående bokfört värde 10 9 339 2 052 2 860 1 680 3 730 323 19 994 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 79
NOTER KOMMUNEN 6. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning med mera mkr 2014 2015 a) Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter innevarande år 22 578 23 653 Preliminär slutavräkning innevarande år 3 23 Slutavräkning föregående år 57 41 Summa kommunala skatteintäkter 22 524 23 635 b) Kommunalekonomisk utjämning m m Inkomstutjämning 2 640 2 842 Strukturbidrag 55 56 Kostnadsutjämning 322 323 Regleringsbidrag/avgift 124 21 LSS-utjämning 72 81 Generella bidrag 41 Kommunal fastighetsavgift 721 740 Summa kommunalekonomisk utjämning m m 3 290 3 416 Summa skatt och kommunalekonomisk utjämning 25 814 27 051 9. Finansiella anläggningstillgångar mkr 2014 2015 Aktier och andelar 9 484 9 800 Övriga långfristiga fordringar 18 451 18 277 Summa finansiella anläggnings tillgångar 27 935 28 077 Aktier och andelar Göteborgs Stadshus AB 9 451 9 451 Intressebolag 1 1 Kommuninvest 17 336 Övriga bolag, bostadsrätter och grundfondskapital stiftelser 15 12 Summa aktier och andelar 9 484 9 800 10. Förråd, lager och exploateringsfastigheter mkr 2014 2015 Förråd och lager 20 21 Exploateringsfastigheter 293 486 Summa förråd, lager och exploateringsfastigheter 313 507 7. Finansiella intäkter och kostnader a) Finansiella intäkter och kostnader mkr 2014 2015 Finansiella intäkter Ränteintäkter 258 9 Ränteintäkter från dotterbolag 619 429 Resultat från aktier och andelar (inkl utdelning) 229 9 Övriga finansiella intäkter 15 33 Summa finansiella intäkter 1 121 480 Finansiella kostnader Räntekostnader 945 513 Ränta på pensionsavsättningar 26 28 Övriga finansiella kostnader 26 28 Summa finansiella kostnader 997 569 Exploateringsfastigheter Ingående värde 210 293 Årets utgifter 154 171 Uttag bokfört värde 71 10 Omklassificering/omvärdering 0 32 Summa exploateringsfastigheter 293 486 11. Kortfristiga fordringar mkr 2014 2015 Kortfristiga fordringar koncernföretag 7 245 8 521 Kundfordringar 534 536 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 1 101 1 087 Fordran moms 238 262 Fordringar hos staten 358 194 Övriga kortfristiga fordringar 430 475 Summa kortfristiga fordringar 9 906 11 075 Finansnetto 124 89 b) Marknadsvärde ränteswappar mkr Säkrad låneskuld 2 868 3 808 Marknadsvärde ränteswappar 229 171 Säkrad skuld i utländsk valuta 3 178 3 865 Cross currency swappar* 78 232 * Avser hela skulden. 8. Extraordinära poster 12. Eget kapital mkr 2014 2015 Ingående eget kapital 18 018 18 410 Årets resultat 392 824 Utgående eget kapital 18 410 19 234 Uppdelning av eget kapital Resultatutjämningsreserv 549 657 Övrigt eget kapital 17 861 18 577 Utgående eget kapital 18 410 19 234 mkr 2014 2015 Extraordinära intäkter Resultat från försäljning av helägda dotterbolag 254 Summa extraordinära intäkter 254 80 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
NOTER KOMMUNEN 13. Avsättningar för pensioner mkr 2014 2015 Förmånsbestämd ålderspension 1 780 1 904 Avtalspension, visstidspension m m 36 36 Löneskatt 440 470 Summa pensionsavsättningar 2 256 2 410 Avsättningens förändring över året Ingående avsättning 2 114 2 256 Nya förpliktelser under året 192 202 varav nyintjänad pension 169 170 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 23 31 varav ändring av försäkringstekniska grunder 1 1 varav pension till efterlevande 6 5 varav övrigt 6 3 Årets utbetalningar 79 78 Årets förändring särskild löneskatt 28 30 Summa pensionsavsättningar 2 256 2 410 Aktualiseringsgrad % 100 100 14. Övriga avsättningar mkr 2014 2015 Avsatt för återställande av deponi (1) Redovisat värde vid årets början 34 32 Periodens avsättningar Ianspråktagna avsättningar 2 6 Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 32 26 Avsatt för Västsvenska paketet (2) Redovisat värde vid årets början 32 5 Periodens avsättningar Ianspråktagna avsättningar 27 Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 5 5 Avsatt för Västsvenska paketet: marknyttor (3) Redovisat värde vid årets början 421 420 Periodens avsättningar Ianspråktagna avsättningar 1 Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 420 420 Avsatt för utbyggnad av E20, medfinansiering (4) Redovisat värde vid årets början 40 Periodens avsättningar 40 Ianspråktagna avsättningar Outnyttjade belopp som återförts 2 Utgående avsättning 40 38 Avsatt för nedsänkning av E45, medfinansiering (5) Redovisat värde vid årets början 394 Periodens avsättningar 413 Ianspråktagna avsättningar 19 14 Outnyttjade belopp som återförts 34 Utgående avsättning 394 346 Avsatt för Götalandsbanan, medfinansiering (6) Redovisat värde vid årets början 19 Periodens avsättningar 20 Ianspråktagna avsättningar 1 19 Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 19 0 Avsatt för övriga infrastrukturåtgärder (7) Redovisat värde vid årets början 22 12 Periodens avsättningar Ianspråktagna avsättningar 10 Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 12 12 Avsatt för Utvecklingsfond (8) Redovisat värde vid årets början 373 270 Periodens avsättningar Ianspråktagande avsättningar 03 120 Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning 270 150 Övriga avsättningar (9) Redovisat värde vid årets början 18 20 Periodens avsättningar 5 53 Ianspråktagna avsättningar 1 3 Outnyttjade belopp som återförts 2 10 Utgående avsättning 20 60 Summa ingående balans 900 1 212 Summa periodens avsättningar 478 53 Summa ianspråktaget 164 162 Summa outnyttjade belopp som återförts 2 46 Summa utgående balans 1 212 1 057 1. Kretslopp och vattennämnden ansvarar för miljöskyddsåtgärder på nedlagda deponier inom Göteborgs Stad. Totalt avser avsättningen 17 stycken nedlagda deponier varav avsättningen för Brudaremossen står för cirka 50 procent. Brudaremossen ligger inom Delsjöarnas vattenskyddsområde och även andra av de nedlagda deponierna ligger inom områden med höga naturvärden. Vid vissa av deponierna finns risk för påverkan på enskilda dricksvattentäkter. Utredning och beräkning av Brudaremossens avsättning gjordes under 2010 och visar bland annat att de förebyggande åtgärder som vidtagits markant har minskat riskerna. Det råder alltjämt en osäkerhet kring avsättningens storlek då återställningsbehovet förändras över tid. Detta kan avse förändringar i miljön men också olika tekniska lösningar. Under 2015 har en utredning avseende Brudaremossens lakvatten genomförts och den pekar på att permanenta åtgärder för att rena lakvattnet kommer att behöva genomföras. Förbättringsarbeten pågår fortlöpande på samtliga deponier. 2. Kommunen har under 2010 slutit avtal kring medfinansiering av infrastrukturåtgärder inom ramen för Västsvenska paketet. Beloppet är indexuppräknat med 0 (0) mkr. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 81
NOTER KOMMUNEN 3. 400 mkr avser marknyttor inom ramen för Västsvenska paketet. Dessa har tagits upp i kommunens resultat- och balansräkning under 2011. Beloppet är indexuppräknat med 0 (0) mkr. 4. Kommunen har under 2014 slutit avtal om medfinansiering för utbyggnad av E20. Beloppet är indexuppräknat. Avtalet är ett underavtal mellan Göteborgsregionens Kommunalförbund och Göteborgs Stad. I huvudavtalet representeras Göteborgs Stad av Göteborgsregionens Kommunalförbund. Under 2015 beror förändringen på negativ indexering. 5. Kommunen har under 2014 slutit avtal om medfinansiering för bland annat nedsänkning av E45 och ny bro över Götaleden. Beloppet är indexuppräknat med 54 (-6) mkr. Under 2015 beror förändringen på negativ indexering samt att en justerad beräkning av grundavsättningen med 28,6 mkr. 6. Kommunen har under 2014 slutit avtal om medfinansiering för utredning av utbyggnad för Götalandsbanan. Beloppet är indexuppräknat. Under 2015 är avsättningen i sin helhet ianspråktagen och det kvarstår endast en mindre summa av indexeringen. 7. Avser kvarvarande åtaganden för Götatunneln, samt tidigareläggande av vissa investeringar för att förbättra kollektivtrafiken inom delar av Göteborgs Stad. 8. Kommunfullmäktige beslutade 2012-12-06 att inrätta en utvecklingsfond på 400 mkr för framtida satsningar inom framför allt den sociala dimensionen. Fondens medel ska inte ersätta nämndernas ordinarie ansvar utan främst användas för att hantera gemensamma problem som nämnderna rimligen inte kan klara inom ordinarie budget. Upplösning av fonden ska enligt kommunfullmäktiges beslut redovisas som jämförelsestörande poster i respektive års resultaträkning. Fonden har i balansräkningen redovisats som avsättning. Den uppfyller inte de kriterier som rekommendation, RKR 10.2 om avsättningar ställer som krav på en avsättning. 9. Övriga avsättningar avser förväntade skadestånd samt ej reglerade investeringsbidrag till föreningar och stiftelser. 15. Långfristiga skulder mkr 2014 2015 Skulder till banker, kreditinstitut m fl 19 420 22 046 Förutbetalda intäkter 642 932 Övriga långfristiga skulder 86 68 Summa långfristiga skulder 20 148 23 046 Långfristiga skulder förändring över året Ingående låneskuld 17 898 20 148 Årets amorteringar 0 1 137 Nyupptagna lån 5 839 7 955 Kortfristig del av långfristig skuld 3 998 4 192 Förändring förutbetalda intäkter 403 290 Förändring övriga långfristiga skulder 6 18 Summa långfristiga skulder 20 148 23 046 Förutbetalda intäkter, reglerade över flera år Anslutningsavgifter 100 140 Investeringsbidrag 507 652 Gatukostnadsersättningar 35 140 Summa förutbetalda intäkter 642 932 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta % 0,97 0,48 Genomsnittlig räntebindningstid (dagar) 259 358 Lån som förfaller inom 0 1 år 3 998 4 192 Lån som förfaller inom 1 2 år 5 079 3 379 Lån som förfaller inom 2 5 år 10 331 13 167 Lån som förfaller inom 5+ år 4 010 5 500 16. Kortfristiga skulder mkr 2014 2015 Skulder till banker, kreditinstitut m fl 8 166 7 525 Skulder till koncernföretag 1 726 1 952 Leverantörsskulder 1 598 1 802 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter* 3 848 3 601 Personalens skatter 234 260 Övriga kortfristiga skulder 134 154 Summa kortfristiga skulder 15 706 15 294 * Här ingår 12/13-delar, 340 mkr, av statsbidrag på 368 mkr för flyktingsituationen. 82 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
NOTER KOMMUNEN 17. Borgensförbindelser mkr 2014 2015 (Avser lån och pensionsåtaganden) Göteborgs Hamn AB 777 527 Göteborg Energi AB 234 236 Higab AB 1 197 1 197 Göteborgs Stadshus AB 1 050 1 526 Övriga bolag 352 345 Summa borgensförbindelser egna bolag 3 610 3 831 Övriga borgensförbindelser Småhus statliga bostadslån 4 3 Stiftelser 560 503 Föreningar 190 178 Övrigt 45 53 Summa borgensförbindelser externt 799 737 Summa borgensförbindelser 4 409 4 568 Göteborgs Stad har i november 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Göteborgs Stads ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommun invest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 621 mkr och totala tillgångar till 319 574 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 7 249 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 7 063 mkr. 18. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar mkr 2014 2015 Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva 4 435 4 111 Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer 4 726 4 784 Pensionsförpliktelser livränta 412 392 Summa pensionsförpliktelser PA-KL 9 573 9 287 Pensionsförpliktelser chefsavtal 21 14 Pensionsförpliktelser övrigt 10 12 Summa totala pensionsförpliktelser 9 604 9 313 Särskild löneskatt 2 330 2 259 Summa pensionsförpliktelser och särskild löneskatt 11 934 11 572 Inlösen av pensionsförpliktelser inom ansvarsförbindelsen gjordes år 2001 med 420 mkr samt år 2002 med 260 mkr, sammantaget 680 mkr. Göteborgs Stads överskottsmedel i försäkringen uppgår 2015-12-31 till 37 (6) mkr. 19. Framtida leasingkostnader mkr 2014 2015 Operationella leasingavtal Årets betalda leasingavgifter 504 524 Avtalade framtida leasingavgifter Med förfall inom 1 år 268 268 Med förfall mellan 1 5 år 447 534 Med förfall senare än 5 år 134 139 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 83
REDOVISNGSPRCIPER KOMMUN OCH SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Redovisningsprinciper kommun och sammanställd redovisning En av redovisningens viktigaste uppgifter är att utgöra ett relevant bedömnings- och beslutsunderlag. För att det ska kunna göras måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. I detta avsnitt beskrivs de principer som används av Göteborgs Stad såväl inom kommunen som inom den sammanställda redovisningen. Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel åtta samt Lag om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Göteborgs Stad följer RKR:s utgivna rekommendationer, förutom vissa delar av följande rekommendationer; RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser, RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal, RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar och RKR 8.2 Sammanställd redovisning. I den sammanställda redovisningen tillämpas inte RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar, RKR 19 Nedskrivningar samt delvis inte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Under året har kassaflödesanalys för den sammanställda redovisningen anpassats till RKR:s rekommendation 16.2 Redovisning av kassaflöden. För att möjliggöra jämförelse har 2014 års siffror justerats på motsvarande sätt. År 2013 utgår som jämförelseår. Nuvarande tillämpning av rekommendationer bedöms ge en god bild av resultat och ställning. Ett arbete kommer att inledas under året för att utreda förutsättningar och konsekvenser av att tillämpa regelverket i ännu högre grad. En utförligare beskrivning av avstegen från rekommendationerna görs under respektive rubrik. Förändringar i redovisningsprinciper En översyn av exploateringsredovisningen har påbörjats under 2015 och kommer att fortsätta under 2016. Kommunen påbörjade under 2014 ett arbete med att införa komponentavskrivning från och med 2017. Arbetet fortlöper enligt plan. RESULTATRÄKNG Redovisning av skatteintäkter Kommunens redovisade skatteintäkt består av preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året, prognos för slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skattintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter. Övriga intäkter I kommunen redovisas servis- och anslutningsavgifter från och med 2012 som en förutbetald intäkt bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperiod. Tidigare intäktsfördes anslutningsavgifterna i sin helhet. Inkomsten i kommunen uppgick år 2015 till 43 (42) mkr varav 3 (2) mkr intäktsförts under året. Göteborg Energi AB intäktsför sina anslutningsavgifter i samband med påbörjad leverans av anslutningen, vilket inte justeras i den sammanställda redovisningen. Anslutningsavgifter som intäktsförts i den sammanställda redovisningen uppgick 2015 till 91 (67) mkr. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp och vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Under 2014 gjordes en avsättning på 418 miljoner till medfinansiering av statliga projekt till E20, E45 och Götalandsbanan samt indexuppräkning av västsvenska paketet med 55 mkr. Avsättningen för utvecklingsfonden löstes upp med 103 mkr. Detta innebar att de jämförelsestörande posterna uppgick netto till 472 mkr. Under 2015 erhöll kommunen 171 mkr i återbetalda försäkringspremier från AFA och de gjorda avsättningarna för infrastrukturåtgärder löstes upp med 28 mkr. Avsättningen för utvecklingsfonden löstes upp med 120 mkr. Detta innebar att de jämförelsestörande posterna netto uppgick till 199 mkr. Extraordinära poster En post ska klassificeras som extraordinär om följande tre kriterier samtidigt är uppfyllda: 1. Händelsen eller transaktionen som ger upphov till posten saknar ett tydligt samband med den ordinarie verksamheten. 2. Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet. 3. Posten uppgår till ett väsentligt belopp. Göteborgs Stad genomförde under 2013 och 2014 en 84 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
REDOVISNGSPRCIPER KOMMUN OCH SAMMANSTÄLLD REDOVISNG större omstrukturering av bolagssektorn vilken innebar att bolag såldes och överfördes till modern Göteborg Stadshus AB. Försäljningen innebar att kommunen redovisade extraordinär intäkt på totalt 8 697 mkr respektive 254 mkr. Samtidigt gav kommunen ett aktieägartillskott till Göteborgs Stadshus AB motsvarande den extraordinära intäkten. Effekten för balansräkning av affären innebar att kommunens finansiella tillgångar i form av aktierna ökade med 8 697 mkr för 2013 och med 254 mkr för 2014. Detta påverkade bland annat soliditetsnivån som ökade väsentligt 2013. Överföringen av bolagen till Göteborgs Stadshus AB är en ren koncernintern affär och har därför eliminerats i den sammanställda redovisningen. Lånekostnader i samband med investering Lånekostnader i samband med investeringar kan enligt RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader redovisas både enligt huvudmetoden och enligt alternativregeln. Huvudmetoden innebär att lånekostnaderna direkt belastar resultatet och alternativregeln innebär att lånekostnaderna under vissa förutsättningar får belasta anskaffningsvärdet på anläggningen. Under 2015 har Göteborgs Stads nämnder aktiverat lånekostnader som anläggningstillgång med 0 (1) mkr. I den sammanställda redovisningen har lånekostnader aktiverats för 18 (28) mkr. Leasing Enligt beslut i Kommunfullmäktige ska kommunens investeringar i lös egendom från och med år 2007 finansieras genom leasing, med det kommunala bolaget Kommunleasing i Göteborg AB som leasinggivare. Leasingavtal tecknade före år 2003 samt leasingavtal med en löptid om tre år eller kortare betraktas i enlighet med RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal som operationella avtal och redovisas som hyresavtal. Finansiell leasing av anläggningstillgångar ska enligt RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal redovisas som anläggningstillgång och skulden till leasinggivaren redovisas i balansräkningen. Eftersom nuvärdet av finansiella leasingavtal utgör en mindre del i förhållande till balansomslutningens värde redovisas samtliga leasingavtal som hyresavtal. Göteborgs Stad följer därmed inte RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal vad gäller redovisning av finansiella leasingobjekt (anläggningstillgång samt skuld i balansräkningen). En översyn av kommunens hantering av finansiell leasing kommer att göras under 2016. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 85
REDOVISNGSPRCIPER KOMMUN OCH SAMMANSTÄLLD REDOVISNG BALANSRÄKNG Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. I den sammanställda redovisningen består immateriella anläggningstillgångar av bland annat goodwill. Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av förvärvade nettotillgångar, alternativ inkråmet vid förvärvstillfället. I samtliga fall betraktas investeringarna som strategiska. Materiella anläggningstillgångar Inom Göteborgs Stad betraktas en tillgång som anläggningstillgång då nyttjandeperioden överstiger tre år och anskaffningsvärdet överstiger ett halvt basbelopp. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Från och med 2013 reducerar inkomsterna inte anskaffningsvärdet, utan periodiseras som intäkt under nyttjandeperioden. Ingångna avtal om lämnade bidrag av staten eller annan juridisk person för investeringar i anläggningstillgång som Göteborgs Stad inte kommer att äga eller förfoga över, redovisas som kostnad i resultaträkningen och avsättning i balansräkningen när avtal tecknas. Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs normalt för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som gör att det är nödvändigt, till exempel verksamhetsförändringar och teknikskiften. Normalt omprövas inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller kortare. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Kommunen följer inte RKR 11.4 vad gäller tillgångarnas indelning i komponenter. Komponentredovisning kommer att införas enligt plan från och med 2017. Kommunens rekommenderade avskrivningstider År Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 5 Goodwill 5 10 Markanläggningar 20 50 Byggnader 20 50 Kiosker, paviljonger, baracker 10 Maskiner, tekniska anläggningar och inventarier 5 10 Persondatorer och IT-inventarier 3 Exploateringsfastigheter Nya exploateringstillgångar redovisas från och med 2013 som omsättningstillgångar. En fortsatt översyn av redovisning och klassificering kommer att ske under 2016. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas som långfristiga eller kortfristiga poster beroende på deras karaktär. Omklassificering till kortfristig sker när posten ändrar karaktär eller då den finansiella posten inte förlängs. Pensioner Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Det innebär att all pension som intjänats före år 1998 i tidigare pensionsavtal redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen och tas inte tas upp som avsättning i balansräkningen. Framtida förväntad särskild löneskatt tas också upp inom linjen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Göteborgs Stad beräknar aktuell pensionsskuld enligt angivna riktlinjer, RIPS 07. Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsen har gjorts med totalt 680 mkr (420 mkr 2001 och 260 mkr 2002). Aktualiseringsgraden var 100 (100) procent för pensionerna under 2015. Avsättningar Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp och avser enligt RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser endast formella förpliktelser. Avsättningar för deponier har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en projektering som gjordes år 2010 och som kompletterades med en utredning om lakvatten under 2015. Kalkylen uppdateras löpande. Deponier inom Göteborgs Stad saknar nuvärdesberäkning och avsättningens förändring redovisas direkt via resultaträkningen i stället för via ansvarsförbindelse. Göteborgs Stad följer därmed i dessa delar inte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Kommunfullmäktige beslutade 2012 att inrätta en utvecklingsfond på 400 mkr för framtida satsningar inom framför allt den sociala dimensionen. Fondens medel ska inte ersätta nämndernas ordinarie ansvar utan främst användas för att hantera gemensamma problem som nämnderna rimligen inte kan klara inom ordinarie budget. Ianspråktagande av fonden ska enligt kommunfull- 86 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
REDOVISNGSPRCIPER KOMMUN OCH SAMMANSTÄLLD REDOVISNG mäktiges beslut redovisas som jämförelsestörande poster i respektive års resultaträkning. Fonden har i balansräkningen redovisats som avsättning. Den uppfyller därmed inte de kriterier som rekommendation, RKR 10.2 om avsättningar, ställer som krav på en avsättning. Enligt RKR 10.2 ska informella förpliktelser som redovisats som avsättningar i koncernföretag omklassificeras till ansvarsförbindelser i den sammanställda redovisningen. Inga avsättningar har angetts vara informella från koncernföretagens sida, varför ingen omklassificering skett i den sammanställda redovisningen. Ingen ytterligare analys har gjorts. POSTER OM LJEN Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. Ansvarsförbindelser Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtagande och den del av pensionsåtaganden som är äldre än 1998. SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt RKR 8.2 Sammanställd redovisning, med vissa avsteg vad gäller RKR10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser, RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar och RKR 19 Nedskrivningar. Kassaflödesanalysen i den sammanställda redovisningen är baserad på de rapporterade kassaflödesanalyserna för de underliggande enheterna och med elimineringar för interna transaktioner. Göteborgs Stad bedriver omfattande verksamhet genom i första hand hel- eller delägda aktiebolag, men också genom kommunalförbund, i vilka kommunen direkt eller indirekt har mer än hälften av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande. För bolagens redovisning tillämpas Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1). För kommunalförbund gäller Lagen om kommunal redovisning med vidhängande rekommendationer. Skillnad i redovisningsprinciper mellan bolagen och kommunen kan förekomma på grund av att olika rekommendationer tillämpas för kommunen respektive bolagen. Det gäller bland annat leasing och redovisning av pågående projekt. Konsolideringsprinciper Den sammanställda redovisningen upprättas inte enligt proportionell konsolidering utan är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att moderbolaget indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och skulder, värderade till verkligt värde. I den sammanställda balansräkningen elimineras moderbolagets bokförda värde av andel i dotterbolag mot förvärvad andel av dotterbolagets egna kapital. I den sammanställda redovisningens eget kapital ingår därmed enbart den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet tillsammans med moderföretagets eget kapital. I resultaträkningen redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovisas i separat post i balansräkningen. Avyttrade dotterföretag inkluderas i resultatet till och med avyttringstidpunkten. Vid förvärv av dotterföretag inkluderas resultat från och med förvärvstidpunkten. Koncernernas bokslut används som underlag för konsolidering av den sammanställda redovisningen. Interna mellanhavanden samt interna vinster av väsentlig betydelse har eliminerats. Intressebolag Intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Som intressebolag redovisas bolag som inte är dotterbolag, med ett långsiktigt direkt eller indirekt innehav om minst 20 och högst 50 procent (vanligen andel av röstvärdet). I moderbolag redovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärde. I den sammanställda redovisningen redovisas andel i intressebolag till anskaffningsvärde justerat med koncernens andel av intressebolagets egna kapital samt 78 procent av obeskattade reserver. I den sammanställda resultaträkningen ingår den ägda andelen av intressebolagets resultat före skatt i de finansiella intäkterna. Den ägda andelen av intressebolagets skatt redovisas som skattekostnad. Obeskattade reserver Obeskattade reserver i enskilda bolag delas upp i en del eget kapital, vilken redovisas som bundet eget kapital, samt i en del som uppskjuten skatteskuld. I delägda kommunalförbund samt dotterbolag redovisas utomstående andels-/aktieägares andel av eget kapital samt obeskattade reserver som minoritetsintresse. I resultaträkningen redovisas minoritetens andel av resultat efter skatt. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 87
STADSDELSNÄMNDER EKONOMISKT UTFALL Stadsdelsnämnder ekonomiskt utfall Under året har stadsdelsnämnderna gjort ekonomiska satsningar på skola och äldreomsorg. Nämnderna har också haft extrakostnader för mottagande av flyktingar och asylsökande. Trots det har nämnderna totalt sett klarat att bedriva verksamheten inom de budgeterade ramarna. Göteborg är från 2011 indelat i 10 stadsdelsnämnder. Nämndernas verksamhet finansieras till allra största delen med kommunbidrag. Kommunbidraget till stadsdelsnämnderna, som grundas på befolkningens storlek och sammansättning i respektive stadsdel, skall finansiera stadsdelens nettokostnader för förskola, grundskola, äldreomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättning, försörjningsstöd med mera. Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag för ett antal resursnämndsuppgifter där nämnden ofta har ansvaret för att tillgodose behoven för flera stadsdelar eller för hela staden. Ekonomiskt utfall Skillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnaden är nämndernas resultat. Genom att använda tidigare års överskott kan nämnden finansiera ett negativt resultat. Nämnderna kan använda upp till motsvarande en halv procent av kommunbidraget utan godkännande av kommunstyrelsen. 2015 redovisade stadsdelsnämnderna ett resultat på drygt tio miljoner kronor vilket var knappt 40 miljoner högre än vad nämnderna hade budgeterat. Fem nämnder redovisade ett positivt resultat och fem nämnder ett negativt resultat. För två nämnder, Östra Göteborg och Norra Hisingen, var resultatet också betydligt lägre än vad nämnderna hade budgeterat. Gemensamt för båda dessa nämnder var att antal barn och unga blev betydligt fler än vad som hade beräknats och vad nämnderna hade fått resurser för. Orsaken var framför allt ett stort mottagande av nyanlända flyktingar. Ökade kostnader för socialt boende och familjehem Nettokostnaden för försörjningsstöd minskade 2015 med drygt 40 mkr vilket motsvarade en minskning med knappt fyra procent jämfört med 2014. Däremot ökade kostnaderna för övrig individ- och familjeomsorg med 180 mkr. I första hand var det kostnaderna för sociala boenden och familjehemsplaceringar för barn och unga som ökade. Även kostnaderna för skolan och äldreomsorgen ökade mer än tidigare år. Främsta orsakerna var en kraftig elevökning och satsningar på ökad bemanning inom båda områdena. Framtidsbedömning Flyktingsituationen har gjort planeringsförutsättningarna betydligt svårare för stadsdelsnämnderna. Omfattningen av antal flyktingar som Göteborg kommer att ta emot är osäker liksom fördelningen mellan stadsdelarna. Klart är att det kommer att ställa ytterligare stora krav på bostäder, lokal- och kompetensförsörjning. Årets resultat 2015 Nämnd (mkr) Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Stadsdelsnämndernas befolkningsram 20 861 20 873 11 Resursnämndsuppgifter 192 197 5 Totalt SDN 21 054 21 070 16 Kostnads- och personalvolymsutveckling för befolkningsramen Förändring i procent 2013 2014 2015 Nettokostnad 4,3 4,9 6,3 Lönekostnad 3,7 5,1 5,1 Personalvolym, antal arbetade timmar 1,2 2,5 1,3 Nettokostnadsförändring per verksamhet Förändring i procent 2013 2014 2015 Förskola 6,6 6,1 3,9 Grund-, särskola och skolbarnomsorg 6,8 5,3 9,0 Äldreomsorg 1,0 3,3 6,1 Individ och familjeomsorg 1,5 6,5 4,2 Funktionshinder 5,1 4,1 6,4 88 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FACKNÄMNDER EKONOMISKT UTFALL Facknämnder ekonomiskt utfall Sammantaget redovisade facknämnderna ett resultat för år 2015 som avvek positivt från såväl budget som föregående års bokslut. Flertalet nämnder har uppdrag inom stadsutvecklingsområdet där takten i arbetet ökade under 2015, dock inte fullt ut i planerad omfattning, vilket lett till överskott. Göteborgs Stads tjugotal facknämnder bedriver verksamhet inom ett flertal områden av olika karaktär. Här hanteras bland annat frågor kring stadsutveckling, bebyggelse, kretslopp och trafik men även kultur, utbildning, medborgarservice och olika former av interna stödfunktioner. Ekonomiskt utfall Facknämnderna redovisar sammantaget ett resultat för år 2015 på 162 miljoner kronor vilket är 213 miljoner kronor bättre än budget för året. Årets resultat innebär också en positiv avvikelse jämfört med bokslutet 2014, då det samlade resultatet uppgick till 31 miljoner kronor. Facknämndernas egna kapital uppgår vid årsskiftet till 500 miljoner kronor. Totalt redovisar facknämnderna kostnader på 15,5 miljarder kronor för år 2015 vilket innebär att resultat om 162 miljoner uppgår till cirka en procent av kostnadsomslutningen. Facknämnderna finansieras till 2/3-delar av kommuninterna samt externa intäkter, 10,8 mdkr. 1/3-del av intäkterna kommer från kommunbidrag uppgående till 4,8 mdkr. Trafiknämnden, fastighetsnämnden, kretslopp och vattennämnden och byggnadsnämnden redovisade relativt stora positiva resultat. Dessa nämnder är också viktiga aktörer i statsutvecklingsarbetet och, som nedan framgår, har inte planerade investeringsvolymer genomförts vilket också påverkar nämndernas löpande driftskostnader. Beslut om överföring av färdtjänstnämnden och översyn av facknämndsorganisationen I slutet av året fattade kommunfullmäktige beslut om att överföra färdtjänstnämnden till trafiknämnden från och med 2016. Kommunfullmäktige har under året också beslutat att en översyn av den samlade facknämndsorganisationen ska genomföras. Syftet är att skapa en mer effektiv och transparent organisation med fokus på nytta för göteborgarna. Vidare ska möjligheten till sammanslagningar och nämndernas storlek belysas. Återredovisningen av uppdraget kommer ske successivt under arbetets gång, med en slutrapport som beräknas vara klar till sommaren 2017. I takt med översynens genomförande kommer ytterligare preciseringar göras vilket i sin tur kan komma att kräva tilläggsuppdrag från kommunstyrelsen samt justeringar i tidplanen. Framtidsbedömning Stadens visioner och mål för stadsutveckling, bostadsförsörjning och trafikutveckling är omfattande. Realiseringen av dessa innebär stora utmaningar för såväl organisationen, som för stadens ekonomi, både när det gäller planering och genomförande. Nämndernas investeringar Nämndernas budgeterade investeringsutrymme för 2015 uppgick till 3,6 miljarder kronor. Nämndernas utfall uppgick för år 2015 till 2,2 miljarder kronor vilket i stort innebär en oförändrad investeringsnivå jämfört med föregående år. Således har 62 procent av de planerade investeringarna genomförts under året. Flera stora investeringar, exempelvis Hisingsbron, har skjutits fram i tid och kommer istället att belasta 2016 och framåt. Större investeringar under året utgörs bland annat av nybyggnation av förskolor, investeringar som en följd av Västsvenska paketet samt investeringar inom vatten och avlopp. GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 89
DRIFTSREDOVISNG NÄMNDER Driftsredovisning nämnder mkr Intäkter Kostnader Netto kostnader Kommun bidrag Årets resultat Utgående eget kapital STADSDELSNÄMNDER Angered 313,4 3 107,5 2 794,1 2 796,1 2,0 95,0 Askim Frölunda Högsbo 479,4 2 865,0 2 385,5 2 410,0 24,5 38,9 Centrum 333,6 1 779,5 1 445,9 1 475,7 29,7 53,0 Lundby 366,0 1 841,1 1 475,1 1 472,9 2,2 36,4 Majorna Linné 487,1 2 367,6 1 880,5 1 877,2 3,3 31,6 Norra Hisingen 410,2 2 431,4 2 021,2 1 999,4 21,8 25,7 Västra Göteborg 457,7 2 618,9 2 161,1 2 155,4 5,7 55,4 Västra Hisingen 379,2 2 754,4 2 375,2 2 379,9 4,6 78,8 Örgryte Härlanda 511,3 2 366,4 1 855,1 1 862,5 7,3 41,2 Östra Göteborg 326,4 2 794,0 2 467,6 2 443,7 23,8 13,5 Resursnämndsuppgifter 52,5 244,7 192,2 196,8 4,6 18,6 SUMMA STADSDELSNÄMNDER 4 116,8 25 170,5 21 053,7 21 069,7 16,0 488,2 FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD RIKTNG Byggnadsnämnden 184,3 288,2 103,9 122,1 18,1 30,9 Fastighetsnämnden 1 219,9 526,7 693,2 670,7 22,6 40,1 Färdtjänstnämnden 151,9 340,7 188,8 190,5 1,7 19,2 Idrotts och föreningsnämnden 137,3 502,5 365,2 374,9 9,7 27,2 Kommunledning 238,7 519,3 280,6 288,7 8,1 17,7 Nämnden för Konsument och medborgarservice 48,9 79,2 30,3 37,6 7,3 11,8 Kulturnämnden 118,7 494,1 375,4 378,4 3,0 20,5 Lokalförsörjningsnämnden 2 710,8 2 501,2 209,5 209,2 0,3 58,6 Miljönämnden 57,8 109,8 52,0 52,5 0,5 5,0 Nämnden för Intraservice 663,2 683,2 20,0 24,1 4,1 19,2 Park och naturnämnden 394,3 607,5 213,2 215,3 2,1 27,1 Sociala resursnämnden 808,6 1 303,2 494,6 498,7 4,1 34,1 Trafiknämnden 1 692,1 2 178,8 486,8 528,7 41,9 69,6 Utbildningsnämnden 892,4 2 446,0 1 553,6 1 568,9 15,3 63,9 Valnämnden 0,0 1,5 1,5 1,3 0,2 0,5 Vuxenutbildningsnämnden 181,8 680,3 498,4 510,7 12,3 37,3 Överförmyndarnämnden 2,5 16,9 14,4 14,6 0,2 1,4 FACKNÄMNDER MED TAXEFANSIERAD VERKSAMHET Nämnden för Kretslopp och vatten 1 321,5 1 302,4 19,1 0,0 19,1 21,6 90 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
DRIFTSREDOVISNG NÄMNDER mkr Intäkter Kostnader Netto kostnader Kommun bidrag Årets resultat Utgående eget kapital ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAG Arkivnämnden 37,0-51,9-14,9 18,6 3,7 3,9 Business Region Göteborg AB 0,0-18,2-18,2 18,2 0,0 0,0 Fastighetsnämnden transfereringar 0,1-68,8-68,8 61,5-7,3-7,3 GBG & Co Träffpunkt AB 0,0-118,9-118,9 118,9 0,0 0,0 Idrotts- och föreningsnämnden: Studieförbunden 0,0-31,2-31,2 31,2 0,0 0,0 Revisorskollegiet 5,3-36,8-31,5 31,7 0,2 3,1 Räddningsförbundet Storgöteborg 0,0-312,1-312,1 312,1 0,0 0,0 Trygg vacker stad 0,0-38,7-38,7 38,8 0,1 0,1 Överförmyndarnämnden Arvoden 12,0-31,0-19,0 14,1-4,9-4,9 SUMMA FACKNÄMNDER 10 878,8-15 288,8-4 410,0 4 572,0 162,0 500,5 SUMMA NÄMNDER 14 995,6-40 459,4-25 463,7 25 641,7 177,9 988,7 Tabellen inkluderar kommuninterna intäkter och kostnader. mkr Intäkter Kostnader Netto kostnader Kommun bidrag Årets resultat Utgående eget kapital KOMMUNALFÖRBUND Räddningstjänsten Storgöteborg 591,6 589,6 2.0 2,0 101,8 Förvärvsbolag Göteborgs kommunalförbund 0,7 0,7 0,7 6,6 Minoritetsintresse 0,6 0,6 0,6 30,8 TOTALT KOMMUNALFÖRBUND 592,3 590,2 2,1 2,1 77,6 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 91
VESTERGS- OCH EXPLOATERGSREDOVISNG Investerings- och exploateringsredovisning mkr Fastighetsnämnden Lokalnämnden Parkoch naturnämnden Idrottsoch föreningsnämnden Trafiknämnden Nämnden för Kretslopp och Vatten Summa VESTERGAR Utgifter/inköp* 90 879 46 95 766 338 2 214 Bidrag, statliga och EU 179 179 Inkomster exkl försäljning* 17 2 1 0 20 40 VESTERGAR NETTO 73 878 45 95 566 338 1 995 EXPLOATERG Exploateringsrelaterade investeringar Utgifter/inköp 156 1 306 89 552 Inkomster exkl försäljning 6 237 243 Exploateringsrelaterade investeringar netto exkl försäljning* 150 1 69 89 309 Exploatering Utgifter/inköp 264 264 Inkomster exkl försäljning 138 138 Exploatering netto exkl försäljning 126 126 Inkomster, försäljning 441 441 Summa försäljning 441 441 EXPLOATERG NETTO 165 1 69 89 6 Justeringspost för effekter av nettoredovisning* 22 22 Investeringar i anläggningstillgångar (* ovan ger summa för denna rad) 223 877 46 95 794 427 2 462 VESTERG OCH EXPLOATERG NETTO 92 877 46 95 636 427 1 989 92 GÖTEBORGS KOMMUN FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
4 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning. I detta block analyseras den sammanställda redovisningens finansiella ställning och utveckling ur ett antal perspektiv. Här återfinns också de lagstadgade räkenskapsrapporterna med tilläggsupplysningar. 93
SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 95 100 103 Finansiell analys av sammanställd redovisning I avsnittet görs en finansiell analys av den sammanställda redovisningen. Viktiga inslag i den är trender och helhetsperspektiv. Analysen ska ge förutsättningar att bedöma organisationens kontroll över att kontanta in- och utflöden på kort och lång sikt hålls på en nivå som tillåter en kvalitativt god verksamhet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Här redovisas den sammanställda redovisningens räkenskapsrapporter. Noter sammanställd redovisning Här återfinns noter till de finansiella rapporterna. 107 111 Analys av Göteborgs Stadshus AB och dess kluster På dessa sidor redovisas en kort finansiell beskrivning av modern Göteborgs Stadshus AB och de sju så kallade klustren tillsammans med interna och regionala bolag. Göteborgs Stadshus AB och dess kluster i siffror Ett antal finansiella nyckeltal redovisas i tabellform för varje koncern eller bolag. Det handlar om verksamhetens intäkter, resultat efter finansiella poster, årets resultat, investeringar, balansomslutning, eget kapital och soliditet. 106 Interna mellanhavanden I den sammanställda redovisningen finns ett antal interna transaktioner mellan de olika redovisningsenheterna. I detta avsnitt sker en övergripande redovisning av dessa. 94 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Finansiell analys sammanställd redovisning Årets resultat uppgick till 1 219 mkr. I förhållande till föregående år ökade resultatet med cirka 800 mkr. Investeringsvolymen minskade med knappt 300 mkr till 6,0 mdkr 2015. Ekonomiska mått som beskriver såväl kort, medel som lång finansiell handlingsberedskap förstärktes under året. I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs Stads sammanställda redovisning, eller, som den benämns i privat sektor koncernredovisning. Målsättningen är att identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Årets resultat Årets resultat mkr 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 500 1 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat för sammanställd redovisning uppgick till 1 219 mkr, varav kommunen bidrog med 824 mkr, bolagen med 363 mkr och kommunalförbund med 2 mkr. Justeringar för att hantera interna mellanhavanden, kommunen och bolagen, uppgick till 30 mkr och bestod i huvudsak av extern vidareförsäljning av tidigare realiserad intern fastighetsförsäljning. Under 2014 fanns det några större poster som eliminerades på koncernnivå, den extraordinära intäkten på 254 mkr då resterande bolag från bolagsöversynen överfördes till Göteborgs Stadshus AB och utdelning från Göteborgs Stadshus AB på 226 mkr. I årets resultat ligger nedskrivningar på 1 027 mkr som avser GoBiGas, vindkraftsanläggningar, övriga biogasanläggningar och centraler för fjärrkyla. Verksamhetens omsättning Koncernen Göteborgs Stad redovisade under 2015 intäkter på knappt 51 mdkr, varav drygt hälften bestod av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Jämfört med 2014 ökade intäkterna med 2,5 mdkr, skatteintäkterna stod för merparten av denna ökning. Inom kommunen ökade intäkterna med drygt 5 procent eller 1,8 mdkr. I bolagssektorn ökade rörelsens intäkter med drygt 2 procent jämfört med föregående år, främst beroende på ökade realisationsresultat vid försäljning av andelar i koncernföretag. Investeringar Göteborgs Stad står inför stora investeringsbehov i och med en omfattande stadsutveckling och tillväxt av staden i form av ökad befolkning och utbyggnad av verksamhet. Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 6,0 mdkr, vilket var 0,3 mdkr lägre än föregående år. Totalt sett var investeringsvolymen cirka 2,3 mdkr lägre än budgeterat och den huvudsakliga orsaken till detta var att projekt skjutits fram i tid. Av avvikelsen står kommunen för cirka 1,4 mdkr och bolagen för 0,9 mdkr. Förvaltnings AB Framtiden samt Göteborg Energi AB stod för 2,0 mdkr av bolagssektorns investeringsvolym, vilket utgjorde 54 procent av bolagens totala investeringsvolym på 3,8 mdkr. Övriga bolag som hade en stor investeringsvolym under 2015 var Kommunleasing i Göteborg AB, Higab AB och Göteborgs Hamn AB som tillsammans investerade för drygt 1,1 mdkr. Grad av egenfinansiering av årets investeringar % 120 100 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Koncernen uppnådde full egenfinansiering av årets investeringar, vilket är en ökning från fjolårets 85 procent. Ökningen beror främst på att bolagssektorn jämfört med i förra året redovisade högre avskrivningar som frigjorde finansieringsutrymme och att kommunsektorns resultat var starkare än föregående år. SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 95
FANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Balansomslutning Koncernens balansomslutning uppgick till 83,1 mdkr, varav kommunen stod för 61,0 mdkr och bolagen för 60,8 mdkr. Interna mellanhavanden inom koncernen var 39,5 mdkr. Göteborgs Stads balansomslutning i andelar av kommunalförbund var 0,8 mdkr. Kommunens balansomslutning ökade måttligt med knappt 6 procent och bestod främst av ökade anläggningstillgångar och långfristiga skulder. I bolagssektorn står klustren Energi, Bostäder och Lokaler för merparten av tillgångarna och dessa kluster står för över hälften av omslutningen. Balansomslutningen minskade med 2 procent jämfört med 2014 vilket främst är en följd av de kraftiga nedskrivningarna inom Energi. Avkastning på eget kapital samt totalt kapital är exempel på lönsamhetsmått, som beskriver resultatet i förhållande till kapitalinsats. Avkastning på eget kapital för koncernen ökade 2015 till 5 procent (2). Även avkastningen på totalt kapital för koncernen visade en mindre ökning till 3 procent. Genomsnittet över en femårsperiod var drygt 3 procent (2). Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att dessa mått bara ska ses som en indikator över tiden, då nyckeltalen inte används i styrningen av koncernen. och bolagen som ingår i sammanställd redovisning har en god soliditet, annars riskerar kommunen som ägare att få skjuta till medel om bolagen får finansiella svårigheter. De flesta av Göteborgs Stads bolag redovisar goda soliditetsnivåer och i många av bolagen har soliditeten ökat eller legat på oförändrade nivåer de senaste åren. Skuldsättning Total skuld- och avsättningsgrad % 78 76 74 72 70 68 66 64 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditet Soliditet % 35 30 25 20 15 10 Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser Den totala skuldsättningsgraden uppgick till 69 procent, vilket var en fortsatt minskning om än marginell jämfört med föregående år. Detta är positivt för koncernens finansnetto, samtidigt som den minskade skuldsättningen innebär en minskad finansiell risk för koncernen. Den totala upplåningen i koncernen uppgick vid årsskiftet till 38,4 mdkr, vilket var i stort sett samma nivå som i fjol. Den förbättrade skuldsättningsgraden beror främst på minskade långsiktiga lån inom bolagssektorn och minskade kortsiktiga lån inom kommunen. Kommunens avsättningar minskade något under året, vilket främst beror på ianspråktagande av medel från utvecklingsfonden. 5 Likviditet 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kassalikviditet Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av det egna kapitalet och tillgångar. För 2015 uppgick soliditeten till 31 procent, vilket var en marginell förbättring jämfört med föregående år. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen som inkluderar samtliga pensionsförpliktelser ökade med 2 procent och uppgick år 2015 till 17 procent. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en koncern av Göteborgs Stads storlek, men en hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar liksom förmågan att hantera fluktuationer i resultatutvecklingen. Än viktigare är att de enskilda koncernerna % 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 96 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Årets kortsiktiga handlingsberedskap i form av kassalikviditet ökade med 5 procent jämfört med föregående år och låg 2015 på 35 procent. Kommunens kassalikviditet ökade till 81 procent (70) medan bolagens minskade med 5 procent till 30 procent. Kommunen fungerar som internbank för flertalet av kommunens bolag. Kommunen har under de senaste åren haft en nivå på kassalikviditeten som innebär att kommunen i kort och medellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningar. Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar mkr 30 000 32 000 34 000 36 000 Sammanfattande analys Koncernen Göteborgs Stad redovisade ett positivt resultat på drygt 1 200 mkr för år 2015. Ett antal finansiella nyckeltal visar på positiv utveckling under året. Resultatet bidrog starkt till full egenfinansiering av årets investeringsvolym. En längre tid av positiva resultat har förstärkt det egna kapitalet och ökat koncernens soliditet vilket ger ökade förutsättningar att möta eventuella framtida fluktuationer i resultatutvecklingen. Skuldsättningsgraden har minskat över en längre tid vilket bidrar till minskad finansiell risk. Måtten för kort och medellång finansiell handlingsberedskap vände upp något efter att över en tid successivt försvagats. Det råder stor osäkerhet kring utvecklingen av den globala ekonomin och hur denna kan komma att påverka ekonomin i Sverige och Göteborgs Stad. Det innebär att det är än viktigare att bevaka den egna ekonomiska utvecklingen och utöva en aktiv ägarstyrning för att minimera risker vid bland annat lågkonjunkturer. En framtida utmaning är att styra de stora investeringarna som behöver genomföras både i kommunen och i enskilda bolag. 38 000 40 000 42 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10 20 års sikt, nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Måttet har försvagats under en längre tid men vände under året upp då de finansiella nettotillgångarna förstärktes med 0,6 mdkr från -41,3 mdkr till -40,7 mdkr. Förbättringen inom bolagssektorn påverkade måttet mest. Pensionsåtagande Koncernen Göteborgs Stads totala pensionsåtaganden uppgick 2015 till 15,6 mdkr, en minskning med 0,2 mdkr jämfört med föregående år. Den främsta förklaringen till minskningen var årets pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen. Av det totala pensionsåtagandet avsåg 11,8 mdkr åtaganden för pensioner och särskild löneskatt som är äldre än 1998. Dessa åtaganden redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 97
FANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Resultaträkningen uppdelad på kommun, kommunalförbund och bolag mkr Nämnder Kommunalförbund Bolag Eliminering koncernen Sammanställd redovisning Verksamhetens intäkter 8 995 591 17 774 4 105 23 255 Verksamhetens kostnader 34 428 559 12 856 4 133 43 710 Jämförelsestörande poster 199 5 0 1 205 Avskrivningar och nedskrivningar 904 29 4 081 24 4 990 Verksamhetens nettokostnader 26 138 8 837 53 25 240 Skatteintäkter 23 635 0 0 0 23 635 Kommunalekonomisk utjämning 3 416 0 0 0 3 416 Finansiella intäkter 480 1 459 453 486 Finansiella kostnader 569 7 913 446 1 042 Resultat efter finansiella poster 824 2 383 46 1 255 Aktuell och uppskjuten skatt 0 0 44 16 60 Minoritetsandel 0 0 24 24 Åres resultat 824 2 363 30 1 219 Balansräkningen uppdelad på kommun, kommunalförbund och bolag mkr Nämnder Kommunalförbund Bolag Eliminering koncernen Sammanställd redovisning Anläggningstillgångar 48 071 244 55 598 28 374 75 539 Omsättningstillgångar 12 970 551 5 176 11 115 7 582 Summa tillgångar 61 041 795 60 774 39 489 83 121 Eget kapital 19 234 108 16 390 9 932 25 800 Avsättningar 3 467 504 4 721 144 8 549 Långfristiga skulder 23 046 1 24 661 17 621 30 087 Kortfristiga skulder 15 294 182 15 002 11 792 18 685 Summa skulder och eget kapital 61 041 795 60 774 39 489 83 121 98 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
FANSIELL ANALYS AV SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Finansiella nyckeltal 2013 2014 2015 Omsättning per kommun och bolag (mkr) 48 230 48 470 50 792 varav kommun 33 472 34 703 36 526 varav bolag 18 670 17 747 18 232 Resultat per kommun och bolag Resultat efter finansiella poster (mkr) 1 922 561 1 255 varav kommun 898 138 824 vara bolag 1 033 157 383 Årets resultat (mkr) 1 733 433 1 219 varav kommun 9 595 392 824 varav bolag* 847 39 363 Årets resultat exklusive jämförelsestörande- och extraordinära poster (mkr) 1 563 905 1 014 varav kommun 728 610 625 varav bolag 847 39 363 Några nyckeltal från balansräkningen Balansomslutning (mkr) 81 074 81 468 83 121 varav kommun 51 460 57 732 61 041 varav bolag 61 900 62 041 60 774 Avkastning på eget kapital (%) 7,2 1,8 4,7 Avkastning på totalt kapital (%) 4,4 2,4 2,8 Kassalikviditet (%) 33 30 35 Investering Investeringsvolym (mkr) 6 647 6 248 5 955 varav kommun 2 394 2 190 2 214 varav bolag 4 217 4 118 3 761 Investeringar inklusive inkomster (mkr) 5 805 5 530 5 699 Investeringsvolym/bruttokostnader (%) 14 13 13 varav kommun 8 7 6 varav bolag 31 32 29 Finansieringsgrad av investeringar (%) 100 85 110 varav kommun 108 58 87 varav bolag 97 89 117 Soliditet (%) blandmodell 30 30 31 fullfondering 14 15 17 Skuldsättningsgrad (%) 70 70 69 varav avsättningsgrad 10 10 10 varav kortfristig skuldsättningsgrad 28 24 22 varav långsiktig skuldsättningsgrad 33 35 36 varav kommun 65 68 68 varav bolag 74 74 73 Finansiella nettotillgångar (mkr) 40 629 41 333 40 686 * I resultatet för 2014 ingår bland annat utdelning till kommunen på 226 mkr och eliminering av interna realisationsvinster på 254 mkr, vilket motsvarar ett resultat på cirka 500 mkr för bolagskoncernen. SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 99
RESULTATRÄKNG SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Resultaträkning sammanställd redovisning Belopp i mkr 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter not 20 22 554 22 191 23 255 Verksamhetens kostnader not 21, 36 40 984 41 895 43 710 Jämförelsestörande verksamhetsposter not 22 170 472 205 Avskrivningar och nedskrivningar not 23 3 871 4 128 4 990 Verksamhetens nettokostnader 22 131 24 304 25 240 Skatteintäkter not 6 21 806 22 524 23 635 Kommunalekonomisk utjämning m m not 6 3 106 3 290 3 416 Finansiella intäkter not 25 764 465 486 Finansiella kostnader not 25 1 623 1 414 1 042 Jämförelsestörande finansiella poster 0 Resultat efter finansiella poster 1 922 561 1 255 Aktuell och uppskjuten skatt 193 137 60 Minoritetsandel 4 9 24 Årets resultat 1 733 433 1 219 100 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
BALANSRÄKNG SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Balansräkning sammanställd redovisning Belopp i mkr 2013 2014 2015 TILLGÅNGAR ANLÄGGNGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar not 24 459 371 333 Materiella anläggningstillgångar not 24 72 178 74 082 74 703 Finansiella anläggningstillgångar not 26 424 215 503 Summa anläggningstillgångar 73 061 74 668 75 539 OMSÄTTNGSTILLGÅNGAR Förråd och lager m m not 27 720 861 1 125 Kortfristiga fordringar not 28 4 729 4 507 4 728 Kortfristiga placeringar 174 167 0 Kassa och bank 2 390 1 265 1 729 Summa omsättningstillgångar 8 013 6 800 7 582 Summa tillgångar 81 074 81 468 83 121 EGET KAPITAL, AVSÄTTNGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL not 29 23 896 24 344 25 548 varav årets resultat 1 733 433 1 219 MORITETSTRESSE 267 251 253 AVSÄTTNGAR Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 30 3 477 3 620 3 793 Uppskjuten skatteskuld 3 034 3 101 3 116 Övriga avsättningar not 31 1 334 1 804 1 640 Summa avsättningar 7 845 8 525 8 549 SKULDER Långfristiga skulder not 32 26 681 28 568 30 086 Kortfristiga skulder not 33 22 384 19 780 18 685 Summa skulder 49 065 48 348 48 771 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 81 074 81 468 83 121 Borgensförbindelser och pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar not 34 och 35 20 013 16 422 14 771 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 101
KASSAFLÖDESRAPPORT SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Kassaflödesanalys sammanställd redovisning Belopp i mkr 2014 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före finansiella poster 1 510 1 810 Justering för ej likvidpåverkande poster 5 607 5 268 Erhållen/erlagd ränta 621 1 007 Betald skatt 42 69 Kassaflöde från verksamheten före rörelsekapital 6 454 6 002 Ökning(-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 428 855 Ökning(-) / minskning (+) förråd och lager 142 72 Ökning(+) / minskning (-) kortfristiga skulder 720 628 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 020 5 703 VESTERGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 56 57 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 30 3 Investering i materiella anläggningstillgångar 5 942 6 031 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 467 578 Investering i finansiella anläggningstillgångar 410 324 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 178 493 Kassaflöde från investeringsverksamheten 5 733 5 338 FANSIERGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 7 486 8 431 Amortering av långfristiga skulder 12 480 7 848 Ökning(+) / minskning (-) kortristiga skulder 3 739 436 Ökning(-) / minskning (+) långfristiga fordringar 83 3 Utdelning/aktieägartillskott 3 23 Minskning av avsättning på grund av utbetalning 196 204 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 371 37 UTBETALNG AV BIDRAG TILL STATLIG FRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 48 33 Årets kassaflöde 1 132 295 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Likvida medel vid årets början (inklusive kortfristiga placeringar) 2 564 1 432 Likvida medel vid årets slut (inklusive kortfristiga placeringar) 1 432 1 727 SPECIFIKATION AV EJ LIKVIDPÅVERKANDE POSTER 2014 2015 Av- och nedskrivningar 4 421 4 996 Avsättningar - nya och upplösta 615 236 Övriga ej likvidpåverkande poster 571 36 Summa ej likvidpåverkande poster 5 607 5 268 Kassaflödesanalysen visar stadens kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av likvida medel under året. Årets kassaflöde (ökningen av stadens likvida medel) är positivt och uppgår till 295 mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten är 5 703 mkr. Detta har beräknats via indirekt metod genom att årets resultat exklusive realisationsvinster/-förluster samt återläggning av ej likvidpåverkande poster i form av avskrivningar, avsättningar etc. justerats med årets förändring i rörelsekapital (lager, kortfristiga rörelsefordringar och rörelseskulder). Investeringsverksamheten (likviditetspåverkan avseende förvärv och försäljningar av anläggningstillgångar) är 5 338 mkr. Kassaflödet för finansieringsverksamheten (nettot av nya lån och amorteringar) är 37 mkr. Under året har också bidrag till statlig infrastruktur utbetalats med 33 mkr. 102 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
NOTER SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Noter sammanställd redovisning 20. Verksamhetens intäkter mkr 2014 2015 Avgifter 12 288 * 7 174 Hyror och arrenden 2 426 * 7 403 Statsbidrag 1 605 2 177 EU bidrag 47 14 Övriga bidrag 472 453 Aktiverat arbete 210 230 Försäljning verksamhet och entreprenad 2 074 2 213 Exploateringsintäkter 94 412 Realisationsvinster 35 176 Övriga intäkter 2 940 3 003 Summa verksamhetens intäkter 22 191 23 255 * 2014 har 4 854 mkr redovisats som avgift istället för hyra. 21. Verksamhetens kostnader mkr 2014 2015 Löner och sociala avgifter 19 171 20 298 Pensionskostnader 1 880 2 000 Övriga personalkostnader 97 107 Ekonomiskt bistånd 1 182 1 146 Lokalkostnader 787 635 Entreprenad och köp av verksamhet 6 886 9 074 Bränsle, energi, vatten m m 4 585 3 446 Förbrukningsmaterial och reparationer 1 925 1 632 Leasingkostnader 187 181 Exploateringskostnader 70 51 Realisationsförluster och utrangeringar 96 159 Övriga verksamhetskostnader 5 029 4 981 Summa verksamhetens kostnader 41 895 43 710 22. Jämförelsestörande poster mkr 2014 2015 Intäkter Återbetalning av AFA Fora 176 Upplösning, avsättning och återbetalning infrastruktur 29 Återföring utvecklingsfond 103 120 Summa jämförelsestörande intäkter 103 325 Kostnader Kostnad för bidrag till statlig infrastruktur 418 Indexering för bidrag statlig infrastruktur 54 Förändrad diskonteringsränta Användning utvecklingsfond 103 120 Summa jämförelsestörande kostnader 575 120 Summa jämförelsestörande poster 472 205 23. Avskrivningar och nedskrivningar mkr 2014 2015 Avskrivning immateriella tillgångar 115 112 Avskrivning byggnader och anläggningar 2 138 2 217 Avskrivning maskiner och inventarier 1 704 1 671 Nedskrivningar 171 990 Summa avskrivningar och nedskrivningar 4 128 4 990 24. Fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier Maskiner Övriga Pågående och tekniska mkr Goodwill immateriella tillgångar Byggnader och mark nyanläggningar anläggningar Övriga inventarier Summa Anskaffningsvärde 305 854 80 249 4 577 22 855 9 201 118 041 Ack uppskrivningar 3 549 3 549 Ack avskrivningar 179 550 29 574 3 10 974 4 265 45 545 Ack nedskrivningar 54 5 968 45 392 129 1 593 Ingående bokfört värde 72 299 53 256 4 529 11 489 4 807 74 452 Årets nettoinvesteringar 50 1 242 3 348 46 1 538 6 224 Årets försäljningar 7 500 8 11 100 626 Årets avskrivningar 26 88 2 203 908 764 3 989 Årets återförda nedskrivningar 56 24 13 93 Årets nedskrivningar 1 56 27 997 2 1 083 Årets uppskrivning 0 Omklassificeringar/överföringar 33 2 200 2 465 513 316 35 Utgående bokfört värde 46 286 53 995 5 401 10 132 5 176 75 036 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 103
NOTER SAMMANSTÄLLD REDOVISNG 25. Finansiella intäkter och kostnader mkr 2014 2015 a) Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter 269 30 * Resultat från aktier och andelar 181 441 Övriga finansiella intäkter 15 15 Summa finansiella intäkter 465 486 28. Kortfristiga fordringar mkr 2014 2015 Kundfordringar 1 297 1 382 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 1 658 1 660 Fordringar hos staten 991 912 Övriga fordringar 561 774 Summa kortfristiga fordringar 4 507 4 728 Finansiella kostnader Räntekostnader 1 348 976 * Ränta på pensionskostnader 38 33 Övriga finansiella kostnader 28 33 Summa finansiella kostnader 1 414 1 042 Finansnetto 949 556 b) Marknadsvärden ränteswappar Säkrad låneskuld 38 314 38 255 Marknadsvärde ränteswappar 1 930 1 495 Säkrad skuld i utländsk valuta 3 178 3 865 Cross Currency swappar 78 232 * Redovisning sker från 2015 enligt RKR 21. 2014 års siffror ska minskas med 242 mkr för jämförbarhet (motsvarar intäkt 27 respektive kostnad 1 106). 26. Finansiella anläggningstillgångar mkr 2014 2015 Aktier och andelar 124 443 Uppskjuten skattefordran Övriga långfristiga fordringar 91 60 Summa finansiella anläggningstillgångar 215 503 Aktier och andelar Intressebolag 99 85 Kommuninvest 17 336 Övriga bolag, bostadsrätter och grundfondskapital stiftelser 8 22 Summa aktier och andelar 124 443 27. Förråd, lager och exploateringsfastigheter mkr 2014 2015 Förråd och lager 391 418 Exploateringsfastigheter 470 707 Summa förråd, lager och exploateringsfastigheter 861 1 125 Exploateringsfastigheter Ingående värde 319 470 Årets utgifter 226 332 Uttag bokfört värde 76 110 Omklassificering/omvärdering 1 15 Summa exploateringsfastigheter 470 707 29. Eget kapital mkr 2014 2015 Ingående eget resultat 23 896 24 344 Övriga justeringar 15 15 Årets resultat 433 1 219 Utgående eget resultat 24 344 25 548 2015: Övriga justeringar omfattar bland annat utdelning ( 6 mkr) och förändrad koncernstruktur ( 9 mkr). 2014: KLAB 4 mkr och Renova AB +20 mkr. I årets resultat 2014 ingår 8 mkr som avser upparbetat resultat i Göteborgs Tekniska College och Cityflygplatsen innan ägandet överfördes till Göteborgs Stadshus AB. 30. Pensioner mkr 2014 2015 Avsättning pensioner Förmånsbestämd ålderspension 3 049 3 189 Avtalspension, visstidspension m m 37 37 Löneskatt 534 567 Summa pensioner 3 620 3 793 Avsättningens förändring över året Ingående avsättning 3 477 3 620 Nya förpliktelser under året 254 279 varav nyintjänad pension 208 203 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 49 65 varav ändring av försäkringstekniska grunder 1 15 varav pension till efterlevande 6 5 varav övrigt 10 2 Årets utbetalningar 141 146 Årets förändring särskild löneskatt 30 33 Summa pensioner 3 620 3 793 31. Övriga avsättningar mkr 2014 2015 Återställande av deponier (1) 85 81 Västsvenska paketet och övrig medfinansiering (2) 890 821 Utvecklingsfond (3) 270 150 Framtida åtaganden (4) 141 142 Garantiåtaganden (5) 50 95 Framtida miljöåtgärder (6) 70 61 Nedskrivning i projekt (7) 230 225 Övrigt (8) 68 65 Summa övriga avsättningar 1 804 1 640 104 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
NOTER SAMMANSTÄLLD REDOVISNG Övriga avsättningars förändring över året Vid årets början 1 334 1 804 Tillkommande avsättningar 802 121 Ianspråktagna belopp 303 223 Återförda ej utnyttjade belopp 25 57 Omklassificering m m 4 5 Summa övriga avsättningar 1 804 1 640 1. Avsättning för återställande av deponi avser bland annat kommunens nerlagda deponier, varav Brudaremossen står för cirka hälften av avsättningen. Avsättning i Göteborgs Hamn AB avser främst återställande av mudderdeponi Torsviken som beräknas genomföras under 2016 2019. 2. Avser kommunens avsättning för medfinansiering av infrastrukturåtgärder inom Västsvenska paketet inklusive marknyttor (425 mkr). Resterande avsättning avser medfinansiering för utbyggnad av E20, nedsänkning av E45 samt övriga infrastrukturåtgärder (se kommunens not 14). 3. Kommunens utvecklingsfond är en avsättning för framtida satsningar inom framför allt den sociala dimensionen. 4. Avser avsättning hos Älvstranden Utveckling AB för framtida åtaganden avseende fastigheterna Stora Torp, Kvillebäcken och Västra Göteborg. 5. Avsättning för garantiåtaganden avser till största del enstegstätade putsfönster inom Förvaltnings AB Framtiden. 6. Avsättning för framtida miljöåtgärder i Göteborg Energi AB avser omställning av stadsgasnätet. Liseberg AB redovisar en avsättning avseende förorenad mark i ett dotterbolag. Räddningsförbundet Storgöteborg redovisar en miljörelaterad avsättning avseende sanering av Färjenäs markområde. 7. Avsättning avser framtida nedskrivningsbehov i projekt inom Higab AB. 8. Övriga avsättningar innehåller framför allt avsättning gjord inom kommunen (skadestånd). Den omfattar även omstrukturering inom Göteborgs Spårvägar AB. 32. Långfristiga skulder mkr 2014 2015 Skulder till banker, kreditinstitut m fl 27 851 29 118 Förutbetalda intäkter 643 898 Övriga långfristiga skulder 74 70 Summa långfristiga skulder 28 568 30 086 33. Kortfristiga skulder mkr 2014 2015 Skulder till banker, kreditinstitut m fl 10 295 9 345 Leverantörsskulder 2 715 2 558 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 5 850 5 740 Personalens skatter 272 306 Skulder till staten 55 81 Övriga kortfristiga skulder 593 655 Summa kortfristiga skulder 19 780 18 685 34. Borgensförbindelser mkr 2014 2015 Övriga borgensförbindelser Småhus statliga bostadslån 4 3 Stiftelser 560 503 Föreningar 190 178 Övrigt 45 53 Summa borgensförbindelser 799 737 Övriga ansvarsförbindelser* 480 555 Ställda säkerheter 3 012 1 721 * Göteborg Energi AB har bankgarantier på betydande belopp. 35. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar mkr 2014 2015 Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva 4 443 4 119 Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer 4 909 4 958 Pensionsförpliktelser livränta 412 392 Summa pensionsförpliktelser PA-KL 9 764 6 469 Pensionsförpliktelser chefsavtal 21 14 Pensionsförpliktelser övrigt 10 12 Garantiåtaganden FPG/PRI 6 6 Summa totala pensionsförpliktelser 9 801 9 501 Särskild löneskatt 2 330 2 257 Summa pensionsförpliktelser och särskild löneskatt 12 131 11 758 Förutbetalda intäkter, reglerade över flera år Anslutningsavgifter 100 140 Investeringsbidrag 508 653 Gatukostnadsersättningar 35 105 Summa förutbetalda intäkter 643 898 Anslutningsavgifter, investeringsbidrag samt gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är 50 år. 36. Leasingkostnader mkr 2014 2015 Operationella leasingavtal Årets betalda leasingavgifter 187 181 Avtalade framtida leasingavgifter Med förfall inom 1 år 34 36 Med förfall mellan 1 5 år 50 96 Med förfall senare än 5 år 5 25 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 105
TERNA MELLANHAVANDEN OCH UPPDRAGSFÖRETAG Interna mellanhavanden och uppdragsföretag I koncernen Göteborgs Stad ingår kommunen, de kommunala bolagen samt kommunalförbunden. Ett stort antal transaktioner sker mellan de olika enheterna inom koncernen Göteborgs Stad, nedanstående tabell ger en bild av dessa transaktioner. Inom koncernen Göteborgs Stad sker en omfattande internförsäljning från Göteborg Energikoncernen till övriga enheter inom Göteborgs Stad avseende fjärrvärme och el. Även Kretsloppskontoret har en omfattande internförsäljning till andra enheter. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska kommunens investeringar i lös egendom finansieras genom leasing med det kommunala bolaget Kommunleasing i Göteborg AB som leasinggivare. Detta innebär ett stort antal transaktioner med övriga bolag, nämnder och kommunalförbund. Den största delen av lånen utgörs av mellanhavanden gentemot finansavdelningen, som utgör internbanksfunktionen inom Göteborgs kommun. Finansavdelningen har borgensåtaganden mot stadens bolag. Borgen tecknas av kommunen dels för lån och dels för vissa pensionsförpliktelser. Försäljning Räntor mkr Bolag Kommun Summa mkr Bolag Kommun Kommunalförbund Kommunalförbund Summa Säljare Bolag 3 010 9 3 019 Kommun 674 16 690 Kommunalförbund 3 434 437 Summa 677 3 444 25 4 146 Räntor Bolag 4 4 Kommun 429 429 Kommunalförbund 1 1 Summa 429 5 434 Utlåning Borgen mkr Bolag Kommun Summa mkr Bolag Kommun Kommunalförbund Kommunalförbund Summa Långivare Bolag 1 575 1 575 Kommun 26 807 26 807 Kommunalförbund 444 444 Summa 26 807 2 019 28 826 Utställare borgen Bolag Kommun 3 710 121 3 831 Kommunalförbund Summa 3 710 121 3 831 Koncernbidrag och aktieägartillskott som Göteborgs Stadshus AB erhållit/lämnat år 2015 Bolag (mkr) Lämnat aktieägartillskott Erhållit koncernbidrag från Lämnat koncernbidrag till Higab AB 80,8 154,8 Göteborgs Stads Upphandlings AB 8,8 Göteborgs Spårvägar AB 4 Business Region Göteborg AB 5 37,7 Kommunleasing i Göteborg AB 132,4 Göteborgs Hamn AB 33,6 135,6 AB Gothenburg European Office 2 Förvaltnings AB Framtiden 69,4 89 Göteborg & Co Kommunintressent AB 952,9 86 280,7 Göteborgs Gatu AB 17,5 Summa 1 143,7 491,7 454,8 106 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
ANALYS AV STADSHUS AB OCH DESS KLUSTER Analys av Stadshus AB och dess kluster Göteborgs Stadshus AB (Stadshus AB) är moderbolag för samtliga hel- och delägda bolag. Samtliga aktier ägs direkt av Göteborgs Stad. Huvuddelen av bolagen är inordnade i sju olika underkoncerner eller kluster efter olika politikområden; Energi, Bostäder, Lokaler, Näringsliv, Kollektivtrafik, Hamn och Turism, Kultur & Evenemang. De regionala bolagen samt bolag som är interna tjänsteleverantörer till stadens bolag och förvaltningar är direkt underställda Stadshus AB och grupperade i två separata kluster. Boplats Göteborg AB är tillfälligt placerad direkt under Stadshus AB, i avvaktan på en översyn av verksamheten. Stadshus AB har i uppdrag att utöva ägarrollen över stadens bolag genom att styra, leda och samordna stadens verksamheter i bolagsform mot målen i kommunfullmäktiges ägardirektiv, budget och andra styrande inriktningsdokument. Målet för bolagets verksamhet är att säkerställa att verksamheten i stadens bolag, tillsammans med stadens övriga verksamheter, skapar nytta för staden och dess invånare samt medverkar till utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Stadshus AB ska inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt återföra väsentlig och strategisk information till kommunstyrelsen i syfte att stärka stadens styrning av bolagen. Ett viktigt inslag i Stadshus AB:s roll är att genomföra ägardialoger med moderbolagen i underkoncernerna samt övriga bolag som är direkt ägda av Stadshus AB. Ägardialoger har under året genomförts med dessa bolag. Handlingsplanerna från ägardialogerna kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Styrelsen och verkställande direktören bedömer att verksamheten är i linje med kommunens ändamål med sitt ägande av bolaget och att bolaget följer de principer som framgår i bolagsordningen. Göteborg Stadshus AB Koncernen Koncernens redovisade 2015 rörelseintäkter på 17 933 mkr och resultatet efter finansiella poster uppgick till 382 mkr (616). Resultatet var en försämring jämfört med föregående år med 234 mkr. Årets resultat efter skatt och med justering för minoritetsintresse uppgick till 363 mkr. I jämförelse med 2014 avvek Bostäder, Lokaler och Hamn positivt. Avvikelsen i klustret Lokaler beror till stor del på Älvstrandens försäljning av fastigheter med en reavinst om 345 mkr samt att det under 2014 gjordes en nedskrivning av kvarteret Högvakten inom Higab AB som påverkat resultatet med 225 mkr. För Hamnen ökade intäkterna med 7 procent och då främst genom ökade volymer inom energisegmentet. Avskrivningar och personalkostnader var också lägre än föregående år. Energi visade ett kraftigt sämre resultat än föregående år till följd av nedskrivningar av biogasanläggningar och vindkraftsanläggning med totalt 1 027 mkr ( 70). Den största nedskrivningsposten rör anläggningen GoBiGas. Övriga bolagskluster redovisade i stort resultat i nivå med föregående år. Kollektivtrafik tillsammans med interna och externa bolag redovisade överskott medan Näringsliv och Turism, Kultur & Evenemang redovisade underskott. Balansomslutningen har jämfört med 2014 minskat med 2 procent eller 1 278 mkr, från 63 132 mkr till 61 854 mkr. Detta till stor del som en följd av de kraftiga nedskrivningarna inom Energi. Soliditeten har som följd av den minskade balansomslutningen och det positiva resultatet ökat med 0,7 procent till 28 procent. Här ingår även den i föregående årsbokslut beslutade utdelningen till ägaren Göteborgs Stad om 226 mkr. Energi Av ägardirektivet framgår att ändamålet med verksamheten i koncernen Göteborg Energi AB är att staden genom sitt ägande vill kunna integrera och utveckla energiverksamheten i stadsutvecklingen samt medverka i utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Vidare är syftet att säkerställa leveranssäker och prisvärd energi för stadens medborgare och företag. Göteborg Energi AB bedriver energiproduktion och distribution främst av fjärrvärme och el i Göteborgsområdet. I koncernens verksamhet ingår även elhandel, naturgashandel, fjärrkyla, energitjänster, data- och telekommunikation, gasnät samt förnybar el och biogas. Biogasanläggningen GoBiGas togs i drift årsskiftet 2014/2015 och är världens första demonstrationsanläggning för storskalig produktion av biogas genom förgasning av restprodukter från skog. Under 2015 redovisades en nedskrivning av anläggningstillgången GoBiGas på cirka 850 mkr kronor vilket påverkade resultatet för 2015. Faktorer som påverkat de ekonomiska förutsättningarna utgörs bland annat av fortsatt sjunkande marknadspriser på fossila bränslen och prognoser för politiskt styrda produktionsstöd. Förädlingsvärdet, TB1, uppgick till 2 811 mkr och var 10 mkr bättre än föregående år. Rörelseresultat 460 mkr är 938 mkr lägre och rörelseresultat exklusive av-/nedskrivningar och effekter av avyttringar på 1 392 mkr var 12 mkr bättre än föregående år. Nettoomsättningen 2015 uppgick till 5 641 mkr (6 036). Minskningen förklaras av lägre volymer inom elhandel och gashandel samt lägre marknadspriser inom elhan- SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 107
ANALYS AV STADSHUS AB OCH DESS KLUSTER del. Råvarukostnaderna 2 830 mkr (3 235) har minskat baserat på volymminskningen. Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgick till 1 857 mkr (958). Nedskrivningens del var 1 027 mkr och avser GoBiGas, vindkraftsanläggningar, övriga biogasanläggningar och centraler för fjärrkyla. Den största nedskrivningsposten rör anläggningen GoBiGas. Kostnader för konsulter har ökat något, främst drivet av GoBiGas och upphandling av extern IT-driftsleverantör. Övriga kostnader är oförändrade gentemot föregående år. Bostäder Förvaltnings AB Framtidskoncernen ska vara en strategisk aktör i syfte att stärka Göteborgs roll som regioncentrum och stadens utveckling genom att skapa nya bostäder och öka tempot i bostadsbyggandet, erbjuda attraktiva boenden för olika typer av bostadskonsumenter samt arbeta för ökad integration och välfärd i våra bostadsområden. Förvaltnings AB Framtidskoncernen är en renodlad bostadskoncern med dotterbolagen Bostads AB Poseidon, Göteborgs Stads Bostads AB, Familjebostäder i Göteborg, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs Egnahems AB, Störningsjouren i Göteborg AB och Rysåsens Fastighets AB. Under året har dessutom Framtiden Byggutveckling AB tillkommit. Nyproduktionen av bostäder står i fokus. Förvaltnings AB Framtidskoncernen redovisade ett rörelseresultat för perioden om 799 mkr (715) vilket var 84 mkr bättre än föregående år. Intäkterna ökade med 112 mkr genom utfallet i hyresförhandlingarna. Driftskostnader med mera var marginellt högre, underhållskostnaderna 39 mkr högre och avskrivningarna 43 mkr högre än 2014. Jämförelsestörande poster, främst nedskrivningar, var 73 mkr lägre än föregående år. Bland årets nedskrivningar ingår Göteborgs Egnahems AB:s nedskrivning till följd av en dom i Högsta domstolen gällande uppförande av putsfasader. Koncernens fastigheter värderas vid årsskiftet till 77 mdkr. Detta innebär att koncernens justerade soliditet uppgår till 62 procent. Vid utgången av året hade koncernen en låneskuld på 15 mdkr. Göteborgs Spårvägar AB är ett helägt dotterbolag till Stadshus AB och är moderbolag i Kollektivtrafikklustret. Genom Västtrafik AB upphandlas tjänster inom kollektivtrafikområdet i regionen. Foto: Göran Assner Lokaler Higab AB är moderbolag i Higabkoncernen. Inom bolagsgruppen finns fyra helägda dotterbolag. Dessa är Förvaltnings AB Göteborgslokaler, Göteborgs Stads Parkerings AB, Fastighets AB Rantorget samt Älvstranden Utveckling AB med dotterbolag. Higab AB:s uppdrag är att aktivt medverka i utvecklingen av Göteborgs Stad genom att vara ett av stadens strategiska verktyg inom fastighetsområdet. I uppdraget ligger också att bolaget ska tillvarata och vara lyhörd för de värden som präglar Göteborgssamhället. Higab AB äger och förvaltar fastigheter med en uthyrningsbar yta om totalt 603 627 kvadratmeter (605 923). Fastighetsbeståndet består i huvudsak av lokaler. Rörelseresultatet uppgick till 756 mkr (261). Ökningen härrör sig främst från Älvstranden Utveckling AB:s fastighetsförsäljning. 2014 belastades resultatet av nedskrivningen av kvarteret Högvakten. Intäkterna uppgick till 2 101 mkr vilket är 365 mkr bättre än föregående år. Göteborgs Parkerings AB tecknande av ett antal förvaltningsavtal med Förvaltnings AB Framtidskoncernen gav en ökning med 12 mkr. Resterande ökning avser främst koncernens nettoredovisning av realisationsresultat. Koncernens kostnader var något lägre än för 2014 främst beroende på en mildare vinter samt att underhåll flyttats fram i tiden. De finansiella kostnaderna uppgick till 175 mkr vilket är en förbättring med 45 mkr jämfört med föregående år. Älvstranden Utveckling AB har efter försäljningar amorterat lån och Higab AB har gynnats av den sjunkande ränteutvecklingen. Näringsliv Business Region Göteborg AB (BRG) är moderbolag i klustret, som i övrigt består av ett antal bolag där BRG har minoritetsägande. Dessa är Lindholmen Science Park AB (LSP), Johanneberg Science Park AB (JSP), Göteborgs Tekniska College AB (GTC), Almi Företagspartner Väst AB (Almi). Under året har BRG avyttrat alla aktier i Cityflygplatsen i Göteborg AB. Dessutom har det helägda dotterbolaget Utveckling Nordost AB fusionerats in i BRG. Kollektivtrafik Göteborgs Spårvägar AB är ett helägt dotterbolag till Stadshus AB och är moderbolag i Kollektivtrafikklustret. I koncernen ingår, utöver moderbolaget, GS Buss AB och GS Trafikantservice AB. Västra Götalandsregionen är huvudman för kollektivtrafiken i Göteborg. Genom Västtrafik AB upphandlas tjänster inom kollektivtrafikområdet i regionen. I moderbolaget Göteborgs Spårvägar AB utförs all spårvagnstrafik i Göteborg och Mölndal. Tjänsterna beställs av trafikkontoret i Göteborgs Stad och uppdraget inbegriper trafikledning, underhåll av spårvagnar och spårvägsbanan. I GS Buss AB utförs linjetrafik med buss som är upphandlad i konkurrens. GS Buss AB bedriver sin verksamhet parallellt med flera andra utförare av busslinjetrafik i Göteborgsområdet. GS Trafikantservice AB utvecklar tjänster och bedriver service inom Göteborgs- 108 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
ANALYS AV STADSHUS AB OCH DESS KLUSTER områdets kollektivtrafik i syfte att underlätta resande, kommunikation och underlätta trivsel och trygghet i kollektivtrafiken. Koncernens rörelseresultat uppgick till 25 mkr (37) vilket var 12 mkr lägre än för 2014. Spårvagnstrafiken visade ett bättre resultat än föregående år beroende på lägre kostnader för el och banteknik. Buss och Trafikantservice visade samtidigt ett lägre utfall jämfört med 2014. Föregående års resultat påverkades positivt genom återbetalning från FORA samt försäkringsersättningar. Hamn Göteborgs Hamn AB har till uppgift att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbart skandinaviskt godsnav. Detta innebär att Göteborgs Hamn AB ansvarar för att förvalta och utveckla hamnens mark, fastigheter och vattenområden så att dessa används på ett optimalt sätt utifrån ett tillväxt- och lönsamhetsperspektiv. Bolaget upplåter, via koncessionsavtal, en del av sin mark och sina anläggningar för hamnoperation till externa operatörer. Göteborgs Hamn AB omfattar hamnterminaler för ro/ro-, bil-, container-, färje- samt energihamnsverksamhet. Dessutom ansvarar bolaget för anlöp av kryssningsfartyg. Rörelseresultatet uppgick till 253 mkr (153). Intäkterna ökade med 7 procent och då främst genom ökade volymer inom energisegmentet samt ny avtalsstruktur inom Färja. Tillkommande fartygsanlöp påverkade också intäkterna positivt. Kostnadsavvikelsen mot föregående år förklaras genom ökning av personalkostnader. Avskrivningarna var lägre på grund av en nedskrivning med 38 mkr 2014. Försäljningsomkostnaderna har ökat med 10 mkr genom satsningen på Volvo Ocean Race. Resultatet förbättrades vilket främst förklaras av ökade intäkter men även av att kostnaderna hållits nere. Planerat underhåll och reinvesteringar har skjutits fram i tiden bland annat beroende på svårigheter att bemanna inom infrastrukturområdet. Turism, Kultur och Evenemang Göteborg & Co Kommunintressent AB (KI) är moderbolag i koncernen Turism, Kultur och Evenemang. KI leder och samordnar arbetet inom koncernen på övergripande nivå och medverkar till att stärka och utveckla besöksnäringen inom Göteborgs Stad och Göteborgsregionen samt bidra till besöksnäringens utveckling inom Västra Götalandsregionen. Övriga bolag inom klustret är Liseberg AB, Got Event AB samt Göteborgs Stadsteater AB. Got Event AB:s omsättning uppgick till 157 mkr (148) och rörelseresultatet till 168 mkr ( 156). Evenemangsverksamheten gick bättre än vad som budgeterats, däremot har underhåll och reparation på fastigheter ökat. Göteborgs Stadsteater AB:s omsättning uppgick till 66 mkr (60) och rörelseresultatet till 100 mkr ( 106). Intäkterna var bättre än budget beroende på en ökad beläggning för ett flertal uppsättningar. Liseberg AB koncernens omsättning uppgick till 1 139 mkr (1 096) och rörelseresultatet till 133 mkr (134). Rörelsemarginalen når cirka 12 procent och kassaflödet ligger över 200 mkr. Antalet gäster nådde nästan upp till rekordåret 2014 samtidigt som omsättningen översteg fjolåret då snittkonsumtionen per gäst ökat. Interna bolag Gruppen Interna bolag består av ett antal verksamheter som är 100 procent ägda av Stadshus AB och där alla har en i huvudsak specialist- och stödjande funktion för hela Göteborgs Stad. Dessa bolag är Försäkrings AB Göta Lejon som är stadens interna försäkringsbolag med fokus på tillgångar och verksamheter, Göteborgs Gatu AB som levererar miljöriktiga fordon och transportlösningar för Göteborgs Stad, Kommunleasing i Göteborg AB som hanterar finansiella lösningar/leasing för stadens förvaltningar och bolag, Göteborgs Stads Upphandlings AB som är Göteborgs Stads inköpscentral samt kompetenscentrum i upphandlingsfrågor samt AB Gothenburg European Office som har ett ansvar för stadens internationella omvärlds- och intressebevakning med utgångspunkt från EU. Göteborgs Gatu AB:s omsättning uppgick till 230 mkr (221) och rörelseresultatet till 37 mkr (29). Försäljningen av begagnade fordon har utvecklats bra under året. De administrativa kostnaderna var i linje med föregående och räntekostnaderna var något lägre. Kommunleasing i Göteborg AB:s omsättning uppgår till 408 mkr (407) och rörelseresultatet till, 11 mkr (19). Resultat efter finansiella poster uppgår till 6,0 mkr (0,5). Kostnaderna är högre än föregående år och då främst inom projekt HyrIT. Försäkrings AB Göta Lejons omsättning uppgick till 114 mkr (106) och rörelseresultatet till 7,8 mkr (10,6). På kostnadssidan är det främst försäkringsersättningar och återförsäkringar som var högre än föregående år. Göteborgs Stads Upphandlings AB:s omsättning uppgick till 64 mkr (52) och rörelseresultatet till 8,9 mkr ( 3,2). Ökningen på intäktssidan avser provisionsintäkter och där främst gällande hantverkstjänster, tekniska konsulter, data hårdvara och IT-konsulter. Regionala bolag Renova AB ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Göteborgs Stad är genom Stadshus AB majoritetsägare. Dotterbolaget Renova Miljö AB ägs till 100 procent av Renova AB. Renovakoncernens uppdrag är att tillsammans med ägarkommunerna ta ett långsiktigt ansvar för avfall och återvinning i ägarregionen. Ett väl fungerande miljöriktigt system för transporter och behandling av avfall bidrar till en hållbar tillväxt i regionen och till reduktion av växthusgaser. Renovakoncernen har ett ansvar för att långsiktigt arbeta för att minska de totala avfallsmängderna i regionen. SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 109
ANALYS AV STADSHUS AB OCH DESS KLUSTER Det åtgärdsprogram som inleddes 2013 avslutades under året. Programmet har bland annat omfattat besparingar vilka har gett stora effekter på de fasta kostnaderna. Renova AB:s omsättning uppgick till 1 138 mkr (1 149) och rörelseresultatet till 42 mkr (47). Energiintäkterna var 17 mkr lägre än föregående år. På kostnadssidan avvek pensionsskulden och de förändrade principerna av att lagra avfall negativt med tillsammans 20 mkr. Kostnaderna för avskrivningar och räntor var 16 mkr lägre än för 2014. Gryaab AB ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Majoritetsägare är Göteborgs Stad genom Stadshus AB. Gryaab AB:s huvuduppgift är att samla in och rena avloppsvatten från ägarkommunerna. Gryaab AB:s omsättning uppgick till 341 mkr (336) och rörelseresultatet till 29 mkr (32). Kostnader som var högre 2015 än föregående år är energi för större mängd behandlat vatten, konsulter relaterat till utredningar och slamhantering på grund av större volymer. Räntekostnaderna avvek positivt på grund av lägre medelränta. Det kommunala ändamålet med Göteborgsregionens Fritidshamnar AB (Grefab) är att tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och därtill hörande service för boende i ägarkommunerna. Dessutom ska bolaget medverka till att skapa förutsättningar för ett upplevelserikt båtliv samt bidra till att stärka regionens attraktionskraft. Grefab:s omsättning uppgick till 54 mkr (53) och rörelseresultatet till 2,9 mkr (4,0). Orsaken till det försämrade resultatet var ökade konsultinsatser i samband med projekteringar, underhållsplan och miljöåtgärder. Boplats Göteborg AB Boplats omsättning uppgick till 22 mkr (20) och rörelseresultat till 0,6 mkr (0,9). Kostnaderna för 2015, främst supportfunktioner som telefonsupport, var något högre än föregående år. Totala investeringar i koncernen Göteborgs Stadshus AB mkr Bokslut 2014 Budget helår 2015 Bokslut 2015 Förvaltnings AB Framtiden 1 552 2 074 1 368 Göteborg Energi AB 670 850 670 Älvstranden Utveckling AB 166 0 181 Kommunleasing i Göteborg AB 355 288 460 Renova AB 84 161 109 Higab AB 268 704 186 Göteborgslokaler AB 90 0 46 Parkeringsbolaget AB 4 0 21 Scandinavium AB 9 0 0 Göteborgs Hamn AB 393 442 247 Liseberg AB 278 0 82 Gryaab AB 99 206 157 Göteborgs Gatu AB 135 119 120 GREFAB 4 10 9 Göteborgs Spårvägar AB 48 106 71 Got Event AB 24 0 30 Göteborgs Stadsteater AB 3 0 2 Försäkrings AB Göta Lejon 1 1 1 Göteborg & Co AB 0 111 0 BRG AB 0 5 0 Göteborgs Upphandlings AB 0 0 0 Boplats i Göteborg AB 0 0 1 Elimineringar -66 0 0 Totalt 4 117 5 077 3 761 Jämfört med tidigare år redovisas vissa bolags investeringar direkt under modern för kluster. 110 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER
GÖTEBORGS STADSHUS AB MED KLUSTER I SIFFROR Göteborgs Stadshus AB med kluster i siffror mkr Rörelseintäkter Resultat efter fin poster Årets resultat Balansomslutning Eget kapital Soliditet Årets investeringar Energi 5 852 650 489 12 634 5 159 41 % 670 Bostäder 5 321 407 244 27 317 9 193 33 % 1 368 Lokaler 1 761 581 386 10 378 1 650 16 % 434 Näringsliv 1 619 45 38 78 58 74 % 114 Kollektivtrafik 1 279 25 27 725 447 62 % 71 Hamn 720 205 56 2 591 1 384 53 % 247 Turism, Kultur & Evenemang 79 146 5 1 986 1 007 51 % 0 Interna bolag 849 22 99 3 412 454 37 % 581 Regionala bolag 1 532 19 12 3 386 413 12 % 274 Moderbolaget (Stadshus AB) 26 149 186 15 849 12 333 78 % 1 Boplats 23 1 0 21 4 20 % 0 SAMMANSTÄLLD REDOVISNG FANSIELL ANALYS OCH RÄKENSKAPER 111
Revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2015 avseende Göteborgs kommuns styrelse och nämnder samt dess sammanställda redovisning Göteborgs kommun org.nr. 212000-1355 Vi, revisorer för Göteborgs kommuns styrelse och nämnder (kommunen), är valda av Göteborgs kommunfullmäktige. Genom utsedda lekmannarevisorer i Göteborgs kommuns helägda bolag med dotterbolag har även verksamhet och intern kontroll i dessa bolag granskats. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaper och redovisning är rättvisande och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vårt ansvar är att uttala oss om räkenskaper, verksamhet och intern kontroll på grundval av vår revision. Vi ska också bedöma om årsbokslutet är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet och Göteborgs Stads revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Resultatet av kommunstyrelse- och nämndgranskningen redovisas i revisionsberättelser och revisionsredogörelser som överlämnats till styrelse och nämnder. Resultatet av bolagsgranskningen redo visas på motsvarande sätt i granskningsrapporter och granskningsredogörelser som överlämnats till respektive bolag. Granskningen har även omfattat den sammanställda redovisningen för Göteborgs Stad. Årets granskning sammanfattas i en årsredogörelse som överlämnas till kommunfullmäktige. Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Göteborgs kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer sammantaget att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med kommunfullmäktiges finansiella mål. Ingen övergripande utvärdering har genomförts avseende kommunfullmäktiges prioriterade mål. Revisorerna ska till kommunfullmäktige redovisa sin ansvarsprövning av styrelse och nämnder. Lekmannarevisorernas uppdrag i bolagen omfattar inte något ställningstagande i ansvarsfrågan. Kritik i form av en anmärkning har riktats mot Magnus Nyström för hur han som individutskottets ord förande i stadsdelsnämnden Lundby agerat i ett enskilt ärende. 112
Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015, med undantag för individutskottets tidigare ordförande i stadsdelsnämnden Lundby. Vi tillstyrker att Göteborgs Stads årsredovisning för år 2015 godkänns. Göteborg den 5 april 2016 113
Anteckningar 114
Snabbfakta 2013 2014 2015 Folkmängd 31/12 533 271 541 145 548 190 Primärkommunal skattesats (%) 21,12 21,12 21,12 ÅRETS RESULTAT (mkr) Kommunen 9 595 392 824 Sammanställd redovisning 1 733 433 1 219 VESTERGAR exkl investeringsinkomster (mkr) Kommunen 2 399 2 190 2 214 Sammanställd redovisning 6 647 6 248 5 955 TÄKTER (mkr) Kommunen 33 472 34 703 36 725 Sammanställd redovisning 48 230 48 470 50 997 BALANSOMSLUTNG (mkr) Kommunen 51 460 57 732 61 041 Sammanställd redovisning 81 074 81 468 83 121 SOLIDITET (%) Kommunen 35 32 32 Sammanställd redovisning 30 30 31 Vid eventuella frågor om årsredovisningen, kontakta Stadsledningskontorets koncernredovisningsenhet 031-365 00 00. Produktion: Newsroom 115
www.goteborg.se
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-06 205, Dnr 1199/14 Avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg Handling Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 25 januari 2016. Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: 1. Avtalet mellan Göteborgs Stad och staten avseende Svenska Balettskolan i Göteborg sägs inte upp och avtalet fortsätter därmed löpa med ett år i sänder. 2. Inriktningen för Lokalsekretariatets fortsatta arbete angående Svenska Balettskolans lokalisering ska vara i de centrala delarna av staden samt att samverkan med en annan grundskola möjliggörs. 3. Reviderad ekonomisk modell för Svenska Balettskolan, enligt utredningens förslag, bereds i budgetarbetet inför budget 2017. 4. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda förutsättningarna för samverkan mellan Svenska Balettskolan och ISGR i samarbete med GR. 5. Uppdraget till stadsledningskontoret att utreda avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av Svenska Bealettskolan i Göteborg förklaras fullgjort. Expedieras Samtliga stadsdelsnämnder Utbildningsnämnden Kulturnämnden Göteborgsregionens kommunalförbund Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen Svenska Balettskolans föräldrarförening 1 (2)
Vid protokollet Lina Isaksson 2016-04-21 Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-25 Diarienummer 1199/14 Repronummer 81/16 Välfärd och utbildning Avdelningen för utbildning, barn och unga, folkhälsa Annika Andersson Telefon 031-368 04 23 E-post: annika.anderssonn@stadshuset.goteborg.se Avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Avtalet mellan Göteborgs Stad och staten avseende Svenska Balettskolan i Göteborg sägs inte upp och avtalet fortsätter därmed löpa med ett år i sänder. 2. Inriktningen för Lokalsekretariatets fortsatta arbete angående Svenska Balettskolans lokalisering ska vara i de centrala delarna av staden samt att samverkan med en annan grundskola möjliggörs. 3. Reviderad ekonomisk modell för Svenska Balettskolan, enligt utredningens förslag, bereds i budgetarbetet inför budget 2017. 4. Stadsledningskontoret ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för samverkan mellan Svenska Balettskolan och ISGR i samarbete med GR. 5. Uppdraget till stadsledningskontoret att utreda avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av Svenska Bealettskolan i Göteborg förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsen gav under 2014, KS 2014-05-27 325, stadsledningskontoret i uppdrag att utreda lokalisering och finansiering för Svenska Balettskolan i Göteborg inför en eventuell förlängning av avtalet mellan staten och Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen beslutade under våren 2015, KS 2015-05-27 325, att utan eget ställningstagande remittera genomförda utredning till samtliga stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Göteborgs Stads kulturnämnd, Göteborgsregionens kommunalförbund, kulturnämnden i VGR, och Svenska Balettskolans föräldraförening. Remissinstanserna var överlag positiva till utredningens förslag vilket medfört att stadsledningskontoret bland annat föreslår att avtalet med staten inte sägs upp och att Lokalsekretariatet ges i uppdrag att fortsatt utreda en framtida lokalisering i stadens centrala delar. GR föreslog i sitt remissvar en översyn av förutsättningarna för samverkan mellan Svenska Balettskolan och ISGR. Stadsledningskontoret delar GR s uppfattning om att det finns ett antal gemensamma beröringspunkter mellan Svenska Balettskolan och ISGR. Det finns dock ett antal frågor av administrativ och juridisk karaktär som behöver utredas vidare. Den långtgående samverkan med en grundskola som är en mycket viktig förutsättning för Svenska Balettskolan måste kunna säkerställas på ett rättsäkert sätt. 1(12)
Ekonomiska konsekvenser I utredningen föreslogs en reviderad ekonomisk modell för Svenska Balettskolan. Merparten av de svarande remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget. Stadsledningskontoret föreslår därför att modellen bereds i budgetarbetet inför 2017. Barnperspektivet Elever som blir antagna till Svenska Balettskolan har en unik möjlighet att utvecklas inom den klassiska såväl som den moderna dansen. Jämställdhetsperspektivet Våren 2016 har Svenska Balettskolan i Göteborg 67 elever, av dessa var 19 pojkar. I mars 2015 trädde en ändring i förordning (2011:7) om dansarutbildning i kraft som anger att det ska vara tillräckligt att sökanden uppvisar godkänt färdighetsprov i klassisk balett eller i modern dans för behörighet till yrkesdansarutbildningen, vilket antas gynna elevtalsutvecklingen såväl bland flickor som pojkar inom utbildningen. Mångfaldsperspektivet Det är ur ett mångfaldsperspektiv positivt att det finns skolor med olika inriktningar som tar till vara elevernas intresse och färdighet. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Tre kommunala huvudmän Göteborg, Stockholm och Piteå ingick 2011 ett femårigt avtal med staten om att bedriva dansarutbildning. Utbildningens mål är att ge eleverna förutsättningar för att kunna antas till yrkesdansarutbildningen på gymnasial nivå och så småningom kunna konkurrera på den internationella arbetsmarknaden. Bilagor 1. Protokollsutdrag från samtliga svarande remissinstanser 2. Remissvar SDN Norra Hisingen 3. Remissvar Föräldraföreningen Svenska balettskolan 4. Remissvar Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(12)
Ärendet Hösten 2014 uppdrog kommunstyrelsen till stadsledningskontoret att utreda lokalisering och finansiering för Svenska Balettskolan i Göteborg inför en eventuell förlängning av avtalet mellan staten och Göteborgs Stad om att anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9, KS 2014-05-27 325. Under våren 2015 genomförde stadsledningskontoret ett utredningsarbete i samverkan med bland annat Svenska Balettskolan i Göteborg, ledningen för SDF Norra Hisingen, Svenska Balettskolans brukarråd och föräldraförening. Kommunstyrelsen beslutade den 27/5 2015 ( 325) att utan eget ställningstagande remittera utredningen om Svenska Balettskolan i Göteborg till samtliga stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Göteborgs Stads kulturnämnd, Göteborgsregionens kommunalförbund, kulturnämnden i VGR, och Svenska Balettskolans föräldraförening med begäran om yttrande senast 2015-10-01. Vid remisstidens utgång hade remissvar inkommit från samtliga remissinstanser förutom SDN Örgryte-Härlanda, utbildningsnämnden och kulturnämnden i VGR. Stadsledningskontoret tog då kontakt med dessa remissinstanser och gav dem möjlighet att inkomma med svar före årsskiftet 2015/16. Efter denna anmodan har utbildningsnämnden inkommit med yttrande. Stadsledningskontoret har under ärendets beredning haft underhandskontakter med ansvariga tjänstemän i Örgryte-Härlanda. I dessa samtal framfördes inga avvikande uppfattningar kring utredningens slutsatser. Remissinstanserna ombads att ta ställning till utredningens slutsatser vilka sammanfattades i nedanstående punkter. 1. Avtalet mellan Göteborgs Stad och staten avseende Svenska Balettskolan i Göteborg förlängs tillsvidare, med beaktande av att de förutsättningar som utredningen bedömt som nödvändiga för att varaktigt driva skolan uppfylls. 2. Inriktningen för Lokalsekretariatets fortsatta arbete med balettskolans lokalisering ska vara de tre alternativ som är belysta i utredningens slutsatser. 3. Ett detaljerat förslag kring ekonomisk modell för balettskolan tas fram under 2016 utifrån de principer som föreslås i utredningens slutsatser. 4. Modellen arbetas in i fullmäktiges budgetförutsättningar för 2017 och införs fr o m läsåret 2017/18. Modellen tillämpas fullt ut 2018. 5. Uppdraget till stadsledningskontoret att utreda avtalsförlängning, lokalisering och finansiering av Svenska Balettskolan i Göteborg förklaras fullgjort. Ärendet är samverkat i den Centrala samverkansgruppen 2016-03-17. Bakgrund Göteborgs Stad beslutade att starta den förberedande dansarutbildningen för elever i grundskolans årskurs 4-9 vid Skälltorpsskolan i dåvarande Backa stadsdelsnämnd 1993/94. SDN Backa blev i 2010 års omorganisation av stadsdelsnämnderna en del av SDN Norra Hisingen. Dansarutbildningen är riksrekryterande och består av förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-6 och årskurs 7-9 samt yrkesdansarutbildningen i gymnasieskolan. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(12)
Göteborgs Stad har tecknat ett avtal med staten att anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Avtalet löper ut 30 juni 2016 och förlängs därefter med ett år i taget. Remissinstansernas synpunkter redovisas nedan Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(12)
Remissinstansernas synpunkter Nämnd Avtalsförlängning Lokalisering Ekonomisk modell Övrigt Angered Nämnden tar inte ställning till förslaget. I remissvaret anges att det inte med nuvarande underlag går att bedöma om det finns förutsättningar för att varaktigt driva skolan. Nämnden tar inte ställning till förslaget. I remissvaret framförs att elevernas faktiska restid med kollektivtrafik från olika stadsdelar och kommuner skulle behöva utredas närmare inför valet av lämplig lokalisering Östra Göteborg Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Örgryte-Härlanda Ej svar Ej svar Ej svar Centrum Tillstyrker SDN Centrum framför att en lokalisering av Svenska balettskolan till Guldheden och ISGR s nuvarande lokaler bara kan bli aktuell om de står klart att SDF Centrums behov av lokaler för sin grundskoleverksamhet först är tillgodosedda. Centrum är positiva till att ta över huvudmannaskapet för Svenska balettskolan Tillstyrker Nämnden tar inte ställning till förslaget beträffande ekonomisk modell och avstyrker att den arbetas in i budget 2017. I remissvaret anges att utredningen saknar analys om samverkan med andra huvudmän som fristående skolor, GR eller VGR. Man efterlyser också andra alternativ till föreslagen ekonomisk modell. Centrum påpekar dock att det i den ekonomiska modellen ska framgå hur eventuella underskott i verksamheten ska finansieras. Nämnden tar inte heller ställning till om uppdraget ska förklaras fullgjort. 5(12)
Nämnd Avtalsförlängning Lokalisering Ekonomisk modell Övrigt Majorna-Linné Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Askim-Frölunda- Tillstyrker Tillstyrker. Tillstyrker Högsbo I remissvaret betonas vikten av att en framtida lokalisering i närhet till andra dans- och sceninstitutioner. Västra Göteborg Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Västra Hisingen Tillstyrker Tillstyrker Tillstyrker Lundby Tillstyrker SDN Lundby förespråkar ingen särskild lokalisering av Svenska Balettskolan. I samband med utbyggnaden av Frihamnen och den övriga nytillkommande bebyggelsen i stadsdelen står nämnden inför tillräckligt stora utmaningar givet den demografiska utvecklingen. Nämnden önskar inte huvudmannaskapet för denna verksamhet. SDN Lundby anser att Svenska Balettskolan bör omfattas av ett resursnämndsuppdrag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(12)
Nämnd Avtalsförlängning Lokalisering Ekonomisk modell Övrigt Norra Hisingen Tillstyrker Nämnden är enig med Tillstyrker utredarna om att en central placering av skolan skulle innebära bättre och smidigare förutsättningar för många elever att ta sig till och från skolan, i synnerhet för de elever som kommer från annan kommun. Utbildningsnämnden Ej svar Utbildningsnämnden är positiva till framtida lokalisering vid Schillerska men framhåller sitt yttrande till Länsstyrelsen där nämnden bland annat anför att det är angeläget att huvudbyggnadens yttre fasad behåller sin ursprungliga karaktär och att ny bebyggelse underkastar sig huvudbyggnadens arkitektur. Ej svar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(12)
Nämnd Avtalsförlängning Lokalisering Ekonomisk modell Övrigt Kulturnämnden, Göteborgs Stad Kulturnämnden, VGR Tillstyrker Kulturnämnden framför dock i sitt remissvar att möjligheterna att införa en yrkesdansarutbildning på gymnasialnivå bör utredas när de nya lokalerna är på plats. Tillstyrker Inget tydligt ställningstagande I remissvaret kommenterar Kulturnämnden att förutsättningarna för de olika balettskolorna inte är likvärdiga i landet. Man menar att det faktum att färdighetsprov och att yrkesdansarutbildning endast finns i Stockholm försvårar förutsättningarna för skolan i Göteborg. Kulturnämnden menar att Svenska balettskolan bör jämföras med andra spetsutbildningar inom grundskolan. Man framför också att skolans minskade elevunderlag bör analyseras och en handlingsplan upprättas. Nämnden saknar också en problematisering kring att Göteborgs Operan inte längre är ett klassiskt danskompani då Svenska balettskolan har sin tyngdpunkt inom klassisk balett. Ej svar Ej svar Ej svar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(12)
Nämnd Avtalsförlängning Lokalisering Ekonomisk modell Övrigt GR Tillstyrker Tillstyrker Ej svar Föräldraföreningen, Svenska balettskolan Göteborg Tillstyrker GR anser att ett närmare samarbete med Svenska balettskolan och ISGR skulle kunna lösa de båda skolornas framtida utmaningar på ett kostnadseffektivt och kvalitetssäkrat sätt. Föräldraföreningen är positiva till utredningens förslag och lyfter särskilt fram Frihamnen och Schillerska gymnasiet som attraktiva alternativ Föreningen anser att föreslagen modell med en fast och en rörlig del är komplicerad. Föräldraföreningen anser att ett system där skolan upprättar budget med hänsyn tagen till erhållet statsbidrag. Denna budget ska vara anpassad för såväl ett stort eller litet antal antagna elever. Budgeten ska tas fram i samverkan med skolorna i Stockholm och Piteå. GR förordar att en översyn av förutsättningarna för samverkan med Svenska Balettskolan och ISGR görs Föräldraföreningen anser att tidplanen för en förändrad ekonomisk modell samt lokalförändringar kan påskyndas. Föräldraföreningen är mycket positiv till att utredningen genomförts och att den genomförts på ett öppet sätt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(12)
Stadsledningskontorets överväganden Avtalsförlängning mellan Göteborgs Stad och staten avseende förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Av de svarande remissinstanserna har ingen avstyrkt att avtalet mellan Göteborgs Stad och staten avseende förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9 inte bör förlängas. SDN Angered avstår dock från att ta ställning i frågan. Mot denna bakgrund föreslår stadsledningskontoret att någon uppsägning av avtalet inte görs och att avtalet därmed fortsätter löpa med ett år i sänder. Lokalisering I utredningen redogjordes för ett antal förutsättningar som var väsentliga för skolan vid en förändrad framtida lokalisering. En central placering då skolans elever kommer från olika delar av staden och olika kommuner runt om Göteborg, samt närhet till en annan grundskola framhölls som väsentliga för skolans långsiktiga förutsättningar. Vid tiden för utredningen framhölls framförallt nybyggnationer vid Frihamnen och Schillerska gymnasiet, alternativt i ledig lokalyta i Guldhedskolan som särskilt lämpliga. Flera remissinstanser betonar vikten av ett centralt läge och närhet till exempelvis dansscener eller andra kulturinstitutioner. I remissvaret från SDN Lundby förespråkas ingen särskild lokalisering av Svenska Balettskolan. Nämnden framför vidare att i samband med utbyggnaden av Frihamnen och den övriga nytillkommande bebyggelsen i stadsdelen står nämnden inför tillräckligt stora utmaningar givet den demografiska utvecklingen. SDN Lundby önskar inte huvudmannaskap för Svenska Balettskolan. SDN Centrum är positiva till en lokalisering i stadsdelen under förutsättning att stadsdelens behov av lokaler för egen grundskoleverksamhet är tillgodosedda. Utbildningsnämnden är positiva till en framtida lokalisering vid Schillerska gymnasiet, men hänvisar även till sitt yttrande till Länsstyrelsen avseende skyddsbestämmelser inför byggnadsminnesförklaring av Schillerska gymnasiet. I yttrandet påtalar nämnden att det är angeläget att Schillerska gymnasiet kan fortsätta bedriva modern utbildning i sina lokaler samt att huvudbyggnadens yttre fasad behåller sin ursprungliga karaktär och att ny bebyggelse underkastar sig huvudbyggnadens arkitektur. Göteborgsregionens kommunalförbund förordar i sitt remissvar att det görs en översyn av förutsättningarna för samverkan mellan Svenska Balettskolan och ISGR. Båda skolorna har ett regionalt upptagningsområde och respektive skola är i behov av nya funktionella lokaler i centralt läge. GR framför i sitt remissvar att ett närmare samarbete mellan Svenska Balettskolan och ISGR skulle kunna lösa båda skolornas framtida utmaningar på ett kostnadseffektivt och kvalitetssäkrat sätt. 10(12)
Stadsledningskontoret delar GR s uppfattning om att de finns ett antal gemensamma beröringspunkter mellan Svenska Balettskolan och ISGR. I nuläget finns det dock ett antal frågor av administrativ och juridisk karaktär, då de båda skolorna har olika huvudmän och drivs som fristående respektive kommunal skola, som behöver utredas vidare. Den långtgående samverkan med en grundskola som är en mycket viktig förutsättning för Svenska Balettskolan måste kunna säkerställas på ett rättsäkert sätt. Exempel på en sådan långtgående samverkan kan vara tillgång till behöriga lärare och undervisningens organisering. Stadsledningskontoret förordar med anledning av ovanstående att lokalsekretariatet ges i fortsatt uppdrag att i samverkan med företrädare för Svenska Balettskolan och Norra Hisingen säkerställa arbetet med att ta fram nya lokaler för Svenska balettskolan med en planerad inflyttning år 2020-2021. Inriktningen bör vara ett läge i stadens centrala delar och att lokalerna utformas på ett sådant sätt att de ger möjligheter för Svenska Balettskolan att samverka med en annan grundskola där ISGR är ett alternativ. Ekonomisk modell Av de svarande remissinstanserna avstår SDN Angered från att ta ställning i frågan. Föräldraföreningen avstyrker modellen och menar att förslaget med en fast och rörlig del är komplicerad. Föräldraföreningen menar att skolan ska ta fram en årlig budget, i samverkan med skolorna i Piteå och Stockholm, och att denna ska föreläggas respektive huvudman. Merparten av övriga remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag kring en reviderad ekonomisk modell. SDN Centrum tillstyrker modellen och framför att även finansieringen av eventuella underskott i verksamheten bör hanteras i översynen. Stadsledningskontoret har under februari 2016 redogjort för föreslagen modell vid möte med skolekonomnätverket i GR. Nätverket uttryckte sig positivt kring förslaget och att Göteborgs Stad uppmärksammat orsakerna till kostnadsutvecklingen vid Svenska Balettskolan. Stadsledningskontoret förordar att en översyn av den ekonomiska modellen genomförs enligt utredningens förslag och att denna översyn hänförs till budgetberedningen för 2017. Det är också väsentligt att modellen införs successivt med halvårseffekt 2017, dvs från och med läsåret 2017/18 och framåt. Föräldraföreningens förslag om ett gemensamt budgetarbete för de tre balettskolorna blir svårt att genomföra då en överenskommelse om detta arbetssätt måste fattas av respektive berörd kommun. Det finns dessutom ett antal underliggande kostnadsskillnader mellan kommunerna vilket gör att de ekonomiska förutsättningarna varierar. Det är däremot mycket värdefullt att regelbundet jämföra ekonomin mellan skolorna kopplat till både förutsättningar och resultat och stadsledningskontoret ser positivt på ett sådant arbetssätt. Samarbete med andra dansscener och arbetsmarknaden för yrkesdansare I utredningen om Svenska Balettskolan framhålls vikten av ett nära samarbete med branschen och skolans avnämare ur flera perspektiv. Kontakter med branschen ger ökade möjligheter för skolans elever att stå på scen men också bättre möjligheter för skolans lärare att följa utvecklingen inom området och att kvalitetssäkra målen i utbildningen. I detta perspektiv är det därför olyckligt att Svenska Balettskolan och Göteborgs Operan inte haft något samarbete under den senaste tiden samt att Kulturnämnden i VGR inte avgett något remissvar i ärendet (Göteborgs Operan är ett Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(12)
helägt aktiebolag inom Västra Götalandsregionen och där uppdrag och bidrag utgår från Kulturnämnden i VGR). Stadsledningskontoret bedömer fortsatt att det är väsentligt med etablerade kontaktytor och samarbete mellan branschen och Svenska Balettskolan. Övriga synpunkter från remissinstanserna Kulturnämnden förordar att Göteborgs Stad utreder förutsättningarna för att starta en yrkesdansarutbildning dvs en dansutbildning på gymnasialnivå. Detta önskemål har även framförts från Föräldraföreningen vid möten med representanter från stadsledningskontoret. I utredningen om Svenska Balettskolan beskrivs kortfattat den dansutbildning på gymnasialnivå som bedrivits av utbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Denna utbildning startades i slutet av 1990-talet och fasades ut inför läsåret 2013/14 då ingen antagning av elever till årskurs ett genomfördes. Den främsta orsaken till att utbildningen lades ner var ett vikande elevunderlag. I de kontakter stadsledningskontoret haft med Stockholms Stad i samband med utredningsarbetet kan konstateras, att det finns vakanta platser på yrkesdansarutbildningen i Stockholm, och läsåret 2016/17 finns sju elever från Göteborgs Stad på denna utbildning. Stadsledningskontorets bedömning är att förutsättningarna för att starta en bärkraftig yrkesdansarutbildning i Göteborg för närvarande är små. Det finns till och med en risk att utbildningen i Stockholm skulle få problem om elever med Västsvensk anknytning sökte sig till Göteborg, vilket skulle kunna medföra två gymnasiala dansarutbildningar med svag bärkraft i landet. Detta behöver emellertid inte innebära att en yrkesdansarutbildning i Göteborgs Stad inte kan etableras om ett antal år. En stabil elevutveckling på den förberedande dansutbildningen, ett fungerande samarbete med en närbelägen gymnasieskola samt kontakter med Göteborgs Operan är dock viktiga förutsättningar som behöver finnas på plats för en utvidgad dansutbildning i staden. Beslut rörande utbildningar på gymnasial nivå fattas av utbildningsnämnden. Stadsledningskontoret Annika Andersson Planeringsledare Carina Krantz Rönnqvist Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(12)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-04-06 213, Dnr Yrkande från MP, S och V angående kompletterande budget, vintern 2016 Tidigare behandling Bordlagt den 16 mars 2016, 165. Handlingar Yrkande från MP, S och V den 16 mars 2016. Yrkande från M, L och KD den 14 mars 2016. Yrkande från SD den 6 april 2016. Yrkanden Ulf Kamne (MP) yrkar bifall till yrkande från MP, S och V den 16 mars 2016. Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från M, L och KD den 14 mars 2016. Lars Hansson (SD) yrkar bifall till yrkande från SD den 6 april 2016. Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att Ulf Kamnes yrkande bifallits. Omröstning begärs. Förslaget från Ulf Kamne är Japroposition i huvudvoteringen. Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer därefter proposition på återstående yrkanden och finner att förslaget från Jonas Ransgård antagits som motförslag i huvudvoteringen. Huvudvotering Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Ulf Kamnes yrkande och Nej för bifall till Jonas Ransgårds yrkande. Mariya Voyvodova (S), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S) samt ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (6). Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M) och Martin Wannholt röstar Nej (6). Lars Hansson (SD) avstår från att rösta (1). 1 (2)
Kommunstyrelsen beslutar med ordförandens utslagsröst att bifalla Ulf Kamnes yrkande. Beslut Kommunstyrelsen bifaller yrkandet från MP, S och V i skrivelse den 16 mars 2016. Expedieras Stadens nämnder och bolag Vid protokollet Lina Isaksson 2016-04-21 Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)
Yrkande MP, S, V Kommunstyrelsen Kompletterande budget, Vintern 2016 Yrkande om Kompletterande budget, Vintern 2016 Vi föreslår följande kompletteringar för budget 2016. I yrkandet finns ett antal framställningar från nämnder och styrelser som bedöms. Det finns även ett antal poster där vi delar ut av fullmäktige redan beslutade medel. Dessa har reserverats centralt i väntan på exakt fördelning. Det finns även andra justeringar där fullmäktige vid budgetbeslutet inte haft en exakt uppfattning kring kostnaderna. Dessa tas av de generella reservationerna och vi bedömer att de kan hanteras i dessa. Vi ser att staden står inför stora utmaningar med anledning av den flyktingsituation som vi nu står i. Vår markering är att staden ska ta ansvar för att vara en positiv kraft i denna. Frågan behandlas i kommunstyrelsens arbetsutskott som följer frågan aktivt. Vi inser att det finns ett stort utökat behov av ordförandebeslut i nämnder och bolag för att hantera detta. Vi är medvetna om att situationen kan innebära höjda omkostnader för staden och vi kommer att se välvilligt på att nämnderna och bolagen väljer att ta kostnader för att bidra. Det är fortfarande svårt att exakt budgetera kostnaderna i dagsläget, utan det blir någonting vi får följa från dag till dag. I kompletteringsbudgeten föreslår vi utdelning av en del av de statliga medel som har inkommit till staden. Vidare resonemang om läget finns under den punkten. Vi kommer behöva beakta särskilt påverkade nämnders resultat i bokslutet för kostnader som kan hänvisas till situationen. 1 Framställningar och förutsättningar för genomförande av gällande budgetbeslut 1.1 Enkelt avhjälpta hinder 2016 (Budgetreservation) Kommunen avsatte i budgeten för 2016 20 miljoner kronor för att bidra till att arbetet med enkelt avhjälpta hinder fortskrider. Stadsledningskontoret och fastighetskontoret har
i samverkan med övriga fastighetsförvaltande förvaltningar samt Got Event tagit fram ett förslag till hur dessa kan fördelas. Publika lokaler och allmänna platser ska enligt lag göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utgångspunkten i bestämmelserna är att det är rimligt att kräva att hinder som inte innebär stora, omfattande och kostsamma åtgärder ska avhjälpas i den befintliga miljön. Detta sammanfattas i begreppet enkelt avhjälpt. I Göteborgs budget för 2016 ges också ett uppdrag: Alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda i kommunens publika lokaler och på allmän platsmark under mandatperioden. Stadsledningskontoret har samordnat ett möte med fastighetskontoret, park och natur, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, lokalförvaltningen, trafikkontoret samt Got Event där behov för enkelt avhjälpta hinder redovisades muntligt. Enheterna fick därefter i uppdrag att precisera sina behov enligt en given mall både för 2016 och på längre sikt. Kulturförvaltningen m.fl. är inte fastighetsförvaltande utan hyr lokaler. För kulturförvaltningens del löses detta genom att kulturförvaltningen tecknar avtal med Higab beträffande åtgärderna. De övriga förvaltningarna, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen, socialresursförvaltningen samt stadsdelsförvaltningarna, bedöms kunna genomföra mindre åtgärder varför det föreslås även dessa inkluderade dem i budgetfördelningen. Förvaltningarna använder stadens tillgänglighetsdatabas TD2.0 för inventering av sina verksamhetsanläggningar. Databasen har också använts i arbetet med kostnadsbedömning av enkelt avhjälpta hinder. Förvaltningarna har i ordinarie budget avsatt medel för tillgänglighetsskapande åtgärder, varför här föreslagna medel möjliggör ett utökat arbete. Förvaltningarna har så långt möjligt redovisat planerade åtgärder för 2016, men alla har inte kunnat lämna uppgifter över det totala behovet på längre sikt. Totalt omfattar önskemålen för 2016 cirka 35 mnkr. En prioritering har därför gjorts i samverkan med fastighetskontoret, där hänsyn tagits till såväl de kortsiktiga som de långsiktiga önskemålen. Kulturnämnden föreslås erhålla hela sitt önskade behov, eftersom staten har krävt att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade under 2016 för fortsatt kulturbidrag till verksamheterna i respektive fastighet. Fastighetskontoret och idrott och föreningsförvaltningen har redovisat ett behov på cirka 500 000 kr vardera vilket föreslås tillgodoses. Lokalförvaltningen, som redovisar ett stort långsiktigt behov på 70 mnkr, har ännu inte skapat en organisation för analys och genomförande, varför beloppet man söker för 2016 omfattar endast 3 mnkr. Vi föreslår också att stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen, social resursförvaltning samt arbetsmarknad och vuxenutbildning ges ett stimulansbidrag på vardera 100 000 kr. De arbetar aktivt enligt de inventeringar som gjorts inom ramen för
tillgänglighetsdatabasen och har behov av åtgärder för vad som kan kallas enkelt enkelt avhjälpta hinder, såsom kontrastmarkering i trappor, flyttande av hindrande krukor etc. De tillgängliga resterande medlen föreslås fördelas mellan trafiknämnden, park- och naturnämnden och Got Event. Beloppen har också anpassats till i ansökan angiven etappindelning. Trafikkontoret har ett stort behov och önskar 13,5 mnkr. De har sedan många år drivit ett systematiskt arbete och har en tydlig idé om vilka åtgärder som behöver göras. Även park- och naturförvaltningen och Got Event har utarbetat väl analyserade sammanställningar av vad som kan göras. I det fall beslut om tilldelning till GotEvent skall ske så genomförs detta genom koncernbidrag. Vi konstaterar att dessa medel skall ses som extra stimulans i arbetet och att ansvaret i grunden ligger på respektive organisation i staden. Förslag till fördelning av stimulansmedel 2016 : tkr sökt belopp,tkr Fastighetsnämnden 500 517 Idrotts- och föreningsnämnden 500 500 Kulturnämnden 1 700 1 725 Lokalnämnden 3 000 3 000 Park och naturnämnden 4 000 7 800 Trafiknämnden 6 400 13 500 Got Event, utbetalas som koncernbidrag 2 600 6 450 Stadsdelsnämnderna, 100 000 vardera 1 000 Social resursnämnd 100 Utbildningsnämnden 100 Nämnden för arbetsmarknad och 100 vuxenutbildning Totalt 20 000 Förvaltningar ska i samband med årsrapporten 2016 lämna en uppföljning av vilka åtgärder som har genomförts och till vilken kostnad. I samband med uppföljningsrapporten i augusti ska förvaltningarna redovisa en prognos på utfallet, för att ge möjlighet till eventuell omfördelning i höstens kompletteringsbudget. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att Fördela de av fullmäktige reserverade medlen avseende 2016 enligt ovan tabell genom kommun- och koncernbidrag.
1.2 Fördelning av kommuncentrala medel för arbetet med naturreservat 2016 (Budgetreservation) Det har under flera år framgått av stadens budget och översiktsplan att staden ska bilda flera olika kommunala naturreservat. Byggnadsnämnden har gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram beslutsförslag för vissa reservatsområden. Arbetet drivs av stadsbyggnadskontoret i samverkan med berörda förvaltningar i staden och andra intressenter. Välen är ett färdigbildat naturreservat där det återstår visst efterarbete. Stora Amundön med Billdals skärgård samt Lärjeåns dalgång kvarstår att bilda i en första etapp. Utifrån uppdragen tar förvaltningarna nu fram avgränsning, skötselplan, föreskrifter och beslutshandling samt driver samrådsprocessen och markfrågorna för de planerade reservaten Stora Amundön med Billdals skärgård samt Lärjeåns dalgång. För Välen kvarstår genomförande, utmärkning av gränser och uppföljning. I kommunfullmäktiges budget för år 2016 finns kommuncentralt avsatta medel om 4 300 tkr för att täcka de kostnader som naturreservatsarbetet ger upphov till. Dessa är komplement till övriga naturreservatsmedel som redan specificerats. I kompletteringsbudget höst 2015 fick de samverkande nämnderna i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med en gemensam ansökan avseende 2016 års avsatta medel. Berörda nämnder är byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, park- och naturnämnden samt miljö- och klimatnämnden, som i samverkan framställer nedanstående förslag till fördelning av 3 100 tkr av de totalt avsatta medlen om 4 300 tkr till kommunstyrelsen. Om arbete under 2016 och framåt genererar behov av ytterligare åtgärder så återkommer berörda förvaltningar med ett nytt ärende. Nämnd Belopp Nämndbeslut Byggnadsnämnden 1 400 tkr*) 2015-12-15 Park- och naturnämnden 1 100 tkr 2015-12-14 Fastighetsnämnden 350 tkr 2016-01-18 Miljö- och klimatnämnden 250 tkr 2016-01-21 Summa 3 100 tkr *) För utredning av förutsättningar att göra Ganlet till naturreservat finns redan medel inom byggnadsnämndens kommunbidrag. Då det ännu kvarstår mycket arbete med avgränsning och utformning av områden och skötselplaner är det enligt fastighetsnämnden ännu för tidigt att bedöma eventuella intrångsersättningar och kostnader för tiden efter 2016. Den slutliga utformningen av blivande naturreservat kan komma att utlösa ersättningsskyldighet under de närmaste åren efter 2016. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att fördela de av fullmäktige reserverade medlen avseende 2016 enligt ovan tabell, genom ökat kommunbidrag.
1.3 Mobilt fältteam Samverkansavtal för 2016 har upprättats mellan Göteborgs stad, Mölndals stad, Öckerö och Sahlgrenska sjukhuset för ett mobilt fältteam för uppsökande psykiatri. Teamets uppdrag är att vara första linjens specialister på fältet och skall identifiera personer som saknar kontakt med vård- och stödsystem. Uppdraget innebär också bland annat att lotsa individerna rätt och att identifiera och kartlägga problem gällande psykisk ohälsa. Teamet innehåller två psykiatrisjuksköterskor anställda av SU och två socionomer anställda av Göteborgs stad samt en samordnare som delas mellan SU och Göteborgs stad. Stadsdelsnämnd Centrum har tidigare år tilldelats ersättning för Göteborgs stads andel av det mobila fältteamet som en del av resursnämndsuppdraget Planering och samordning. Kommunbidraget för den delen av uppdraget uppgick 2015 till 1 547 tkr. För 2016 utgår inget kommunbidrag då det tidigare avtalet sträckte sig till 2015. Stadsdelsnämnd Centrum hemställer därför om 1 345 tkr i kompletterande budget för att täcka kostnaderna för 2 socionomer samt 50 procent av en samordnande socionom i teamet. Då resursnämndsuppdraget Planering och samordning i övrigt har överförts till SDN Örgryte-Härlanda bör i så fall ett nytt resursnämndsuppdrag för det mobila fältteamet tilldelas SDN Centrum. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att inrätta ett nytt resursnämndsuppdrag benämnt Mobilt fältteam under SDN Centrum som tilldelas kommunbidrag om 1 300 tkr i 2016 års budget 1.4 SDN Lundby - Resursnämndsuppdrag Regionbibliotek Hisingen Lundby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde 2015-02-03 om en framställan till kommunstyrelsen om utökat kommunbidrag från och med 2015 med 1 mkr för resursnämndsuppdraget Regionbiblioteket Hisingen. Framställan avsåg dels ökade leasing- och hyreskostnader med 400 tkr till följd av flytt av biblioteket, dels en ambitionshöjning med ökade öppettider för att möta det ökade servicebehovet till en kostnad av 600 tkr. I beslut om kompletterande budget våren 2015 avslog kommunstyrelsen yrkandet till den del som avsåg en ökad ambitionsnivå, men tilldelade SDN Lundby ett ökat kommunbidrag för 2015 med 400 tkr för ökade kostnader pga flytt. För 2016 angavs att man skulle återkomma avseende denna del i kommande kompletteringsbudget. Ingenting nytt har uppkommit som gett oss anledning att göra en annan bedömning än att SDN Lundby bör få teckning för dessa merkostnader gällande ökade leasing- och hyreskostnader.
Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att bevilja nämndens framställan om kommunbidrag för ökade leasing- och hyreskostnader om 400 tkr för 2016 och framåt. 1.5 Stadsdelsnämnderna, Social resursnämnd samt Utbildningsnämnden Ekologiska livsmedel (Budgetreservation) Kompensationen för aktuellt budgetår baseras på den faktiska kostnadsbilden från föregående år och fördelas ut i form av kommunbidrag för budgetåret. I kommunfullmäktiges budget för år 2016 finns kommuncentralt avsatta medel för att täcka kostnaderna. Kompensationen för 2015 skall därför fördelas ut som kommunbidrag för 2016. Viss preliminär kompensation, baserat på 2014 års kostnader, har redan gjorts i budget för 2016. Justeringar utifrån det faktiska resultatet 2015 görs därefter i kompletteringsbudgeten Stadsledningskontoret har tagit fram ett beräkningsunderlag för fördelning av kompensation 2015 för merkostnader för ekologiska livsmedel som köpts in under 2015. Gränserna för beräkningsgrunderna för kompensationen är f.r.o.m. 2016 års budget 10 % av kostnaden för ekologiska livsmedel, dock upp till max 40 % av den totala livsmedelskostnaden. Fördelning föreslås ske enligt nedan. Kostnad livsmedel 2015 10% upp Fördelat Nämnd Totalt Ekologiska Andel till 40% Bu 2016 Skillnad Angered 28 294 11 557 40,8% 1 100 900 200 Östra Göteborg 27 285 10 683 39,2% 1 100 800 300 Örgryte-Härlanda 29 714 10 056 33,8% 1 000 800 200 Centrum 15 189 6 198 40,8% 600 500 100 Majorna-Linné 23 761 8 931 37,6% 900 800 100 Askim-Frölunda-Högsbo 34 730 12 442 35,8% 1 200 900 300 Västra Göteborg 35 607 17 350 48,7% 1 400 1 000 400 Västra Hisingen 33 274 15 016 45,1% 1 300 900 400 Lundby 27 006 12 454 46,1% 1 100 800 300 Norra Hisingen 33 154 12 286 37,1% 1 200 900 300 Summa SDN 288 014 116 973 40,6% 10 900 8 300 2 600 Utbildningsnämnden 25 273 8 532 33,8% 900 600 300 Social resursnämnd 20 796 5 364 25,8% 500 300 200 Summa totalt 334 083 130 869 39,2% 12 300 9 200 3 100 Den föreslagna kompensationen uppgår totalt till 12,3 Mkr. Av dessa är 9,2 Mkr redan fördelade i budget för 2016. Resterande kompensation, 3,1 Mkr, fördelas enligt tabell ovan i kompletteringsbudgeten. Den totala kompensationen ryms inom av fullmäktige avsatta medel för ekologiska livsmedel.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen Att utöka nämndernas kommunbidrag för 2016 om totalt 3 100 tkr enligt ovanstående tabell. 1.6 Kulturnämnden Implementering av handlingsplaner för Göteborgs kulturprogram I år är kulturen som står i fokus på vägen till Göteborgs 400 års jubileum. Konst och kultur är kittet som binder ihop Göteborg och en stark kraft som bidrar till att skapa ett samhälle alla vill leva i. Ett viktigt mål för staden är att skapa ett jämlikt Göteborg. I detta arbete utgör tillgången till kultur en viktig faktor. Kulturnämnden beslutade 2016-01-26 att begära 1,625 mkr för 2016 hos kommunstyrelsen för åtgärder i handlingsplaner för Göteborgs stads kulturprogram. Begäran om 2,275 mkr för 2017-2018 hanteras i budgetunderlaget. Kommunfullmäktige fastställde 2013-11-07 19 Göteborgs Stads kulturprogram. Kulturnämnden har därefter utarbetat handlingsplaner som bryter ner några av programmets strategiska framtidsfrågor i konkreta åtgärder. Det finns en handlingsplan för kulturprogrammets vardera tre områden konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Följande åtgärder ingår i Kulturnämndens framställan: Utreda en stadsövergripande policy för att erbjuda hållbara ersättningar till konstnärer vid engagemang i stadens verksamheter. Årligen genomlysa ett konstområde i Göteborg avseende rådande förutsättningar och utvecklingsbehov. Kommunicera Kulturstaden Göteborg och utarbeta en strategi och kommunikationsplan för detta. Utarbeta en barn och ungdsomskulturplan för Göteborgs stad Utarbeta en Kulturplaneringsstrategi som underlag till Stadsutveckling 2035 Utveckla kulturkonsekvensanalyser och metoder för interkulturell dialog och medborgardelaktighet Kommunicera kulturstaden Göteborg Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att bevilja framställan från Kulturnämnden med föreslagna åtgärder på 1 625 tkr för 2016. 1.7 Stimulansmedel för åtgärder i miljöprogrammet 2016 (Budgetreservation) I kommunfullmäktiges beslut om budget för 2016 i juni 2015 avsattes 45,1 mkr som stimulansmedel för miljöprogrammet. Kommunstyrelsen beslutade den 4 november 2015 att ge miljö- och klimatnämnden i uppdrag att administrera ansökningsprocessen och följa upp användningen av miljöprogrammets stimulansmedel samt att nämnden får
använda 900 tkr av dessa medel för detta. Kvar att fördela på projekt är då 44,2 mkr. Vidare beslutades att kommunstyrelsen ska fatta beslut om fördelning till berörda nämnder avseende de förslag till beslut som miljö- och klimatnämnden uppdras bereda. Nämnden har föreslagit nedan projekt. Projekt som miljö- och klimatnämnden beslutade att bevilja. Sökande nämnd Projekt Summa som föreslås beviljas (tkr) Byggnadsnämnde n Fastighetsnämnde n Nämnden för konsument och medborgarservice Kretslopp- och vattennämnden Effektiva åtgärder för sänkta NO 2 halter i 500 syfte att nå miljömålen Vägledning för planering med koppling till 350 miljökvalitetsnormer (MKN) för luft Avrinningsområdesvis åtgärdsplan för att 1 900 minska översvämningsrisker Översyn av vägledningen till parkeringstal 1 000 vid detaljplan och bygglov Gödselhantering på kommunala 350 arrendegårdar på Hisingen Retoy leksaksbyten 235 Hållbarhetskalaset Rättvist klimat 700 Delandets Göteborg 340 Utveckla energi- och klimatrådgivningen 2 200 Skrota skräpet 4 140 Cirkulära Göteborg 1 350 Lokalnämnden "Vi kan påverka" för skola och förskola 981 Miljö- och Kemikalieplan för Göteborg - Lätt att 750 klimatnämnden handla kemikalierätt Gröna absorberande fasader i Göteborg 300 GreenhackGBG - en metod att inspirera och 1 022 stödja göteborgarna till hållbar livsstil Livsstilskonsekvensanalys - (LiKa) 600 Utbilda staden om ljudmiljöer 200 Utbilda kommunens personal om 940 miljömålen fortsättning Handlingsplan för god vattenstatus i 1 400
Göteborg Kemikalier i varor 250 Klimatpåverkan från Göteborgs Stads inköp 750 av varor och material Strategisk tillsyn riktad mot miljömål 2 180 Minskad miljöbelastning från fritidsbåtar 260 Administration etc enligt beslut i KS 2015-900 11-04 Park- och Utveckling av våtmarksmiljöer, planering 350 naturnämnden och åtgärder Naturvårdsröjning 525 Friluftsprogram för Göteborg 200 SDN Centrum Göteborgsmodellen för minskat matsvinn 4 996 SDN Norra Returen - kreativt återvinningscenter 1 736 Hisingen SDN Västra Ansvarsfull kemikalieanvändning 3 770 Hisingen Stadsdelsförvaltningarnas roll i det 885 utåtriktade miljöarbetet SDN Örgryte- Ökat samutnyttjande hos stadens 1 200 Härlanda verksamheter (bibliotek, kulturhus, etc) SDN Majorna- Lärande hållbara måltider 2 690 Linné Trafiknämnden Cykelstråkinventering och 1 500 framkomlighetsåtgärder i trafiksignaler Ängsmark i vägren cykelbanor 750 Elektrifierade godstransporter i city 500 Cykelparkering - informationsmaterial till 400 fastighetsägare och exploatörer Sänk hastigheten i staden 1 800 Jämnare cykelbanor 200 Totalsumma 45 100 Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att ge miljö- och klimatnämnden rätt att avropa av fullmäktige reserverade medel om 45 100 tkr 2016 enligt miljö- och klimatnämndens förslag. 1.8 Sommarlovskort för skolungdomar (budgetreservation) I kommunfullmäktiges budget finns 20 mkr avsatt för sommarlovskort för ungdomar. Ett fritidskort sommarlov Regionen runt juni-augusti kan beställas hos Västtrafik som ett
kommunalt tillköp. Beräknad kostnad per kort är cirka 600 kronor. Ett genomförande av beställningen behöver göras omgående för att alla elever ska få sina kort före den 1 juni. När detta tillköp genomfördes i Göteborgs stad 2014 fakturerades drygt 30 000 stycken kort. Grundförutsättningar var att eleven var folkbokförd i kommunen samt födda från 1995. Då beviljades elever i årskurs 6 9 samt gymnasiets årskurs 1-2, Vidare beviljades de som gick ur gymnasiets årskurs 3 som återvänder till studier under sommaren och höstterminen. Även elever med skyddad identitet, papperslösa, hemlösa och nyanlända och nyinflyttade tom den 15 juni 2014 beviljades dessa kort. 2015 gjordes inget kommunalt tillköp. Därutöver tillkom kostnader för färdtjänst för barn i samma målgrupp. Mot bakgrund av detta är en bedömning att kostnaden för sommarlovskort 2016 kan uppgå till cirka 20 miljoner, vilket avsattes i budgeten. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att att lämna uppdrag till trafiknämnden att beställa tillköp av sommarlovskort för ungdomar och ge nämnden rätt att avropa 20 mnkr av fullmäktige reserverade medel för detta. 1.9 Jubileumssatsning bostäder 2016 (budgetreservation) Inför Göteborgs jubileum 2021 gör staden en historisk stor insats på bostadsbyggandet. I kommunfullmäktiges budget har ett antal nämnder i staden fått i uppdrag att genomföra projekt Jubileumssatsningen för bostäder. Projektet syftar till att åstadkomma minst 7 000 färdigställda bostäder till år 2021 som en extra satsning utöver ordinarie verksamhet och är ett gemensamt samarbetsprojekt mellan trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret samt park- och naturförvaltningen. Uppdraget är både till volym och tid en stor utmaning för nämnderna och bostadsbyggarna. För år 2016 bedöms projektet sammantaget innebära kostnader för berörda förvaltningar. Aktuella projektkalkyler indikerar en sammanlagd nettokostnad där kostnaderna för projektåtgärder överstiger möjliga intäkter till följd av detaljplanearbete och markförsäljningar. I kommunfullmäktiges budget för år 2016 finns kommuncentralt avsatta medel om 15 mkr för att täcka nettokostnader till följd av Jubileumssatsningen. Berörda nämnder är trafiknämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden samt park- och naturnämnden som i detta ärende till kommunstyrelsen framställer ett gemensamt förslag till fördelning av avsatta medel enligt nedan. Nämnd Belopp Nämndbeslut Trafiknämnden 6,5 mkr 2015-12-18 Byggnadsnämnden 3,7 mkr 2015-12-12 Fastighetsnämnden 3,3 mkr 2015-12-14
Park- och naturnämnden 1,5 mkr 2015-12-14 Summa 15,0 mkr Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att fördela de av fullmäktige reserverade 15 mkr avseende 2016 enligt ovan tabell, genom ökat kommunbidrag. 1.10 Göteborg & Co Internationella vetenskapsfestivalen i Göteborg Göteborg & Co har via sin VD framställt till kommunstyrelsen om att Göteborgs Stad ska gå in som en av huvudmännen för vetenskapsfestivalen och då också erlägga 500 tkr årligen för tiden 2016 2018. Göteborg & Co önskar också att lämplig organisatorisk hemvist för genomförandet av Vetenskapsfestivalen utreds om staden väljer att gå in som huvudman. Kommunstyrelsen konstaterar att Göteborg & Co under tidigare år har valt att gå in med medel till vetenskapsfestivalen. Vi ser positivt på att Göteborg & Co forsätter gå in med medel till Vetenskapsfestivalen likt tidigare. Vi ser att det vore bra att Stadsledningskontoret ser över huvudmannaskapsfrågan gällande festivalen och återkommer med förslag på hemvist, samt bedömer om medel för detta bör överföras med anledning av detta. Kommunstyrelsen vill även förtydliga att vi föredrar att framställan sker via styrelser och nämnder istället för via tjänsteperson såvida inte särskilda brådskande skäl uppstått. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Att avslå bolagets framställan. Att ge stadsledningskontoret i uppdrag att se över huvudmannaskapet för Internationella vetenskapsfestivalen i Göteborg. 1.11 Trafiknämnden Återredovisning av budgetmedel avseende kapitalkostnader Trafiknämnden framställer om att få reducerat kommunbidrag på 38,1 miljoner. Reduceringen beror på en bedömning av kostnader för räntor och avskrivningar för 2016 i förhållande till budgeterat med cirka 38,1 miljoner kronor. Vi konstaterar att nämnden
såväl för 2015 som 2016 bedömt att de har väsentligt lägre kostnader än vad som tidigare förutsatts i budget. Skälet till att stora avvikelser kan uppkomma beror på att budgeterade investeringar skjuts framåt vilket leder till att kapitalkostnader i form av ränta och avskrivningar senareläggs. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att bevilja framställan från trafiknämnden om att reducera trafiknämndens kommunbidrag med 38,1 miljoner kronor för 2016. 1.12 Arkivnämnden digitalisering av journaler från skolhälsovården och BVC för medicinsk forskning och folkhälsoarbetet Sedan början av 1930-talet har elever vid Göteborgs skolor omfattas av skolhälsovård. Vid läkarundersökningar och andra kontakter med skolhälsovården har man gjort anteckningar i en särskild skolhälsovårdsjournal. I denna har man också placerat journaler från barnavårdscentralen (BVC). Skolhälsovårdsjournalerna har i Göteborg aldrig gallrats, de har bevarats av Regionarkivet. Journalerna har ett stort värde för den medicinskt forskning och behöver därför digitaliseras. För att bevara och tillhandahålla ett unikt källmaterial har digitalisering av journaler från skolhälsovård och BVC pågått i regionarkivet från 2012. Nämnden beviljades utökat budget för digitaliseringen i kompletterande budget hösten 2011 med 800 tkr årligen 2012-2015, motsvarande begäran beviljades av VGR med 1 400 tkr årligen. Vi delar nämndens bedömning att det är viktigt att slutföra påbörjad digitalisering. Digitaliseringen som påbörjades 2012 är inte slutförd. Halva materialet föreligger i dagsläget i digitaliserad form, och halva i pappersform. Arbetet har tagit längre tid än vad som tidigare beräknats. Arkivnämnden begär därför utökad budget för att färdigställa digitaliseringen som påbörjats. Arkivnämnden har hemställt till regionstyrelsen om utökat budget 1 200 tkr årligen och till kommunstyrelsen 800 årligen tkr för åren 2016-2018 för att färdigställa digitaliseringen. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att Arkivnämndens begäran om utökat kommunbidrag 800 tkr årligen 2016-2018 beviljas, dock under förutsättning att VGR fattar beslut om sin andel, 1 200 tkr årligen 2016-2018.
1.13 Got Event Hemställan om finansiering rörande Valhallabadet/sporthallar Got Event har hemställt om finansiering avseende utökat koncernbidrag för 2016 om 7 567 tkr. Motivet är behov av utökat underhåll (3 500 tkr), hyreshöjning (1 067 tkr) samt kompensation avseende politiskt beslut om fri entré till simhallar för ungdomar och seniorer (3 000 tkr). Kommunstyrelsen anser att föreslagna underhållsåtgärder är befogade. Vi kan konstatera att Got Event har ett utrymme att hantera delar av beloppet med 2015 års resultat. Got Event har även hemställt om kommunfullmäktiges ställningstagande under 2016 avseende Valhallabadets framtid och livslängd mot bakgrund av kommande kostsamma underhålls- samt investeringsåtgärder. Fastighetsägaren Higab AB har genomfört en grundlig besiktning av fastigheten och har bedömt att fastigheten behöver renoveras för 245 Mkr för att förlänga fastighetens livslängd i ytterligare 25 år. Merparten av renoveringen behöver ske under den närmaste 5 årsperioden. Detta får behandlas i senare ärende. Vi bedömer att Got Event kan hantera den del som rör hyreshöjning i resultatet. Däremot finner vi det befogat att tillskjuta kompensation för fri entré till simhallar för ungdomar och seniorer. Vi ser även att det är lämpligt att tillskjuta medel för utökat underhåll för 2016. Den långsiktiga lösningen för Valhalla får vi återkomma med längre fram. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att att ge Got Event 3 mkr årligen i kompensation genom utökat koncernbidrag gällande fri entré till simhallar för ungdomar och seniorer. Att ge Got Event 3,5 mkr 2016 genom utökat koncernbidrag för utökat underhåll. 1.14 Got Event Hemställan om finansiering rörande modernisering Scandinavium Got Event har hemställt om finansiering avseende utökat koncernbidrag för att i två fristående etapper genomföra en modernisering av Scandinavium. Etapp ett är planerad att utföras under 2016 för 39 Mkr, vilket ökar Got Events kostnader med 2,5 Mkr. Etapp två utförs 2017 för 106 Mkr, och ökar Got Events kostnader med 8,8 Mkr. Got Events syfte med investeringen är att öka arenans attraktivitet och intjänandeförmåga. Higab äger Scandinaviumfastigheten och Got Event är hyresgäst. Higab och Got Event har i december 2015 tagit fram ett samverksansavtal som reglerar parternas inbördes ansvar. I detta avtal framgår att Got Event finansierar och genomför
verksamhetsanpassningar och tillfälliga byggnationer för evenemang samt lokalanpassningar understigande 10 Mkr. Långsiktiga fastighetsinvesteringar överstigande 10 Mkr ska utföras av Higab. Investeringar som Higab genomför betalar Got Event genom ett tillägg till befintligt hyresavtal. Investeringar som Got Event genomför finansierar Got Event själva. I Got Events hemställan återfinns en tabell som redovisar de olika åtgärdernas karaktär och kostnad utifrån ansvarsförhållande mellan Higab och Got Event. Av den framgår att Got Event ansvarar för 127 Mkr av den totalt äskade summan om 145,3 Mkr. I den bilagda förstudien från Got Event framgår att Higab kommer åta sig att finansiera projektens slutkostnader genom justering av befintligt hyresavtal och Got Event endast finansierar lös inredning och restaurangkassasystem. Enligt förstudien finansierar Got Event 4,6 Mkr och Higab resterande belopp. I Got Events hemställan och i förstudien framgår att moderniseringen kommer att generera årliga nettointäkter om 8,3 Mkr och ökade kostnader om 13,0 Mkr. Got Event bedömer finansieringsbehovet för hela moderniseringen (totalt 145,3 Mkr för etapp ett och två) till 4,7 Mkr årligen. Vi delar Stadshus bedömning att ett bifall till hemställan bör villkoras Higabs ställningstagande och tillstyrkande i enlighet med gällande hyres- och samverkansavtal. Det bör vara en förutsättning att Higab tar fullt ansvar för den del av investeringen som Higab förväntas finansiera. Då etapp två kommer att genomföras under våren/sommaren 2017 hänskjuts denna del av moderniseringen till den ordinarie budgetberedningen och vi önskar att parterna återkommer med underlag som förtydligar ansvarsfördelning mellan bolagen och vilket finansieringsbehov som föreligger för 2017. Det är först från 2018 som investeringen slår igenom fullt ut såväl intäkts- som kostnadsmässigt. Vi kan i underlaget se att fler alternativ har bedömts i framställan om 145 mkr. Vi anser att bolaget ska gå vidare med de delar som har bedömts som prioritet 1, för en total kostnadsram på 100 mkr. För 2016 motsvarar det 27,6 mkr. Det är den kostnad vi har bedömt som rimlig för upprustning av verksamheten. Vi kan konstatera att det i Got Events ägardirektiv framgår att Bolaget skall aktivt arbeta för att finansieringen i huvudsak sker genom intäkter från uthyrning och produktionsuppdrag. Kapitaltillskott från moderbolaget skall minimeras. Då Got Event uppvisar ett positivt resultat om 10 Mkr för 2015 finns förutsättningar för att bolaget självt för innevarande år finansierar etapp ett med upparbetade vinstmedel. Finansieringskostnaden för etapp ett bedöms mer än väl kunna hanteras inom ramen för föregående års resultat. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att Got Events hemställan om modernisering av Scandinavium 2016, etapp 1, prioritet 1, om 27,6 mkr beviljas och behovet av utökat koncernbidrag för 2016 avslås. Att Frågan om utökat koncernbidrag i denna del avseende 2017 hänskjuts till ordinarie budgetberedning. Frågan om etapp 2 hänskjuts till ordinarie budgetberedning 2017
där Got Event och HIGAB får i uppdrag att tydliggöra ansvarsgränser samt investerings- samt driftkostnadskonsekvenser. 1.15 Fastighetsnämnden Trygghetsbostäder Kommunstyrelsen införde under 2012 en kommunal subvention till fastighetsägare som inrättar trygghetsboenden i Göteborg. Subventionen uppgår till 10 000 kr per lägenhet och år. Ersättningen gäller kostnader för gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Fastighetsnämndens nuvarande budget om 3,5 mnkr täcker kostnader för 350 lägenheter. Per december 2015 fanns 336 beslutade lägenheter. Ytterligare 20 lägenheter beslutas i januari. I januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att målbilden för trygghetsboenden ska vara 1 000 beslutade lägenheter till och med 2018. I nyproduktion finns i dagsläget cirka 200 lägenheter med planerad inflyttning under 2018. Detta innebär att fastighetsnämnden behöver besluta om cirka 150 lägenheter årligen i befintligt bestånd för att nå målet, vilket motsvarar en ökning med ca 1,5 mnkr i subvention per helår. För att kunna genomföra uppdraget behöver fastighetsnämnden utöka sin budgetram för trygghetsbostäder för att täcka kommande beslut om subvention under år 2016. För 2016 beräknas fastighetsnämnden besluta om ytterligare 170 lägenheter. Kostnaden beräknas på helårsbasis öka med 1,6 mnkr varav 1,0 mnkr kommer att betalas ut under 2016. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att Fastighetsnämndens hemställan om utökat kommunbidrag för 2016 om 1 000 tkr beviljas. Frågan om utökat kommunbidrag för 2017 och framåt överlämnas till ordinarie budgetberedning. 1.16 Flyktingsituationen Göteborgs stad har erhållit 369 mkr i statsbidrag för de kostnader som flyktingsituationen har medfört. Av dessa har en trettondel, 28 mkr, bokförts som intäkt 2015. Statsbidraget har baserats på antal asylsökande och antal mottagna nyanlända uppdelat på barn och unga (0-17 år) respektive vuxna, där barn och unga getts en högre vikt än vuxna och ensamkommande barn och unga en ytterligare högre vikt än övriga barn och unga. Det pågår ett arbete med vart i staden mottagandet ska ske. Fördelningen av vilka stadsdelar som tar vilka kostnader i samband med etablering kommer bero på hur det arbetet kommer i hamn. Vi ser även att regeringen ännu inte har aviserat ytterligare tilldelning 2017, vilket hade varit fördelaktigt för långsiktig planering. Vi bedömer därför att den mest ansvarstagande hållningen är att dela ut halva det kvarstående beloppet om sex trettondelar, 170 mkr. Resterande sex trettondelar väljer vi att avvakta med till den kompletteringsbudget som sker i samband med ordinarie budget. Vi vill redan nu markera att det inte är säkert att vi väljer att fördela resterande medel under 2016. Vi behöver noga följa kostnadsutvecklingen på området och väga in de statliga medel som berör 2017 för att inte expandera verksamheten på ett obalanserat sätt. För 2016 beräknas merkostnader för flyktingsituationen i första hand uppkomma inom stadsdelsnämnderna och Utbildningsnämnden.
För stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden väljer vi att göra en bedömning av hur många barn och grundskoleelever med asyl och permanent uppehållstillstånd som nämnderna har mottagit under 2015 och vikta utifrån det. Vi gör sedan en fördelning av 170 mkr viktat mellan dessa. Det resulterar i följande fördelning av medel: Nämnd Belopp (tkr) Angered 27 000 Östra Göteborg 18 000 Örgryte-Härlanda 7 000 Centrum 3 000 Majorna-Linné 10 000 Askim-Frölunda-Högsbo 5 000 Västra Göteborg 15 000 Västra Hisingen 24 000 Lundby 7 000 Norra Hisingen 20 000 SDN Totalt 136 000 Utbildningsnämnden 34 000 Totalt 170 000 Överförmyndarnämnden kan få extrakostnader för arvoden till gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare. Samtidigt får överförmyndarnämnden statlig kompensation. Därför väljer vi att inte tillskjuta dem särskilda medel i dagsläget. Sociala resursnämnden kan få extrakostnader för tomgångskostnader i samband med omvandling av transitboende till asylboende. Kostnaden för dessa bedömer vi som så pass osäkra i dagsläget att vi inte väljer att skjuta till medel. Samtidigt ser vi att det kommer att bli en kostnad och ett arbete med att omförhandla transitboendena. Därför ger vi nämnden rätt att disponera eget kapital upp till 30 mkr. Vi kommer ta ställning till eventuell kompensation av dessa i 2016 års bokslutsberedning. Kommunstyrelsen kan komma att få kostnader för koordinering och samordning. Vi ser inte idag att vi behöver kompensera kommunstyrelsen särskilt för detta, utan det får bedömas åter vid nästa kompletteringsbudget. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning kommer sannolikt inför hösten 2016 och vidare in i 2017 få en ökad efterfrågan på SFI. Nämnden arbetar också med olika spår för att öka möjligheten för nyanlända att komma ut i arbete snabbare. Det är i dagsläget
svårt att prognostisera hur behoven och insatserna kommer se ut och när nämnden kommer behöva intensifiera detta arbete. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning får därför återkomma med beskrivning längre fram för att kompenseras i kommande fördelning av statsbidrag alternativt i bokslut för 2016. Även andra nämnder kan komma att belastas av extra kostnader beroende på hur situationen utvecklas och vilka beslut som kan behöva fattas. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Att utöka nämndernas kommunbidrag 2016 enligt ovan tabell. Att ge Social resursnämnd rätt att disponera 30 mkr av eget kapital 2016.
2 Investerings- och exploateringsverksamheten 2.1 Idrott och föreningsnämnden Återlämnande av investeringsutrymme Idrotts- och föreningsnämnden begär hos kommunstyrelsen att få återlämna erhållet investeringsutrymme 180 Mkr för byggnation av två stycken ishallar i direkt anslutning till Frölundaborg. Nämnden har i kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan 2016-2019 fått ett investeringsutrymme om 180 Mkr för uppförandet av två stycken ishallar i direkt anslutning till Frölundaborg under åren 2016-2017. Idrotts- och föreningsförvaltningen har tillsammans med Got Event AB arbetat fram ett förslag vilket ligger till grund för investeringsramen 180 Mkr, som innebär att den nya byggnaden, de två ishallarna, blir en del av fastigheten Frölundaborg. Lisebergshallen behöver rivas för att ge plats åt Västlänken. Då uppstår ett behov av fylla för både idrotten och kulturen. Vi ser att Frölundaborg skulle kunna fylla detta behov under en övergångsfas till dess att en permanent lösning kan komma på plats som i tillräcklig utsträckning motsvarar de idrottsliga och kulturella behov som staden har. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att kommunstyrelsen godkänner Idrotts- och föreningsnämndens begäran om att återlämna investeringsmedel om 180 Mkr samt att projektet övertas av Higab. Att hemställa åt Higab att utreda om utbyggnaden av Frölundaborg kan utformas på ett sådant sätt att den kan bli en temporär ersättning för Lisebergshallen. 2.2 Fastighetsnämnden Vagnhallen Majorna Spårvagnshallen i Majorna ägs av Göteborgs stad via fastighetsnämnden sedan 1991 då Göteborgs Spårvägar blev bolag. I samband med överförandet av byggnaden till fastighetsnämnden tecknades ett hyresavtal med Göteborgs Spårvägar AB där allt ansvar för drift och underhåll av mark och byggnader ligger på GSAB. Under våren 2015 upptäckte Göteborgs Spårvägar allvarliga skador i takkonstruktionen. Skadan var inte synlig tidigare då takstolarna var inklädda i gips sedan brandskyddet sågs över omkring 1990 (enligt en teknik som rekommenderades då). En framställan gjordes i augusti 2015 från fastighetsnämnden om en utökning av nämndens investeringsrama med 85 miljoner kronor avseende allvarliga skador i takkonstruktionen i spårvagnshallen Majorna.
Kommunstyrelsen beslutade i kompletteringsbudgeten hösten 2015 att bevilja fastighetsnämnden att använda investeringsmedel för att genomföra renovering av vagnhallen Majorna till ett belopp på maximalt 85 miljoner kronor. Reparationsarbetet påbörjades under 2015 men fortgår under första kvartalet 2016. Kostnader om ca 20 mkr har belastat 2015. Fastighetsnämnden bedömer att det finns behov om 60 miljoner kronor under 2016 för att färdigställa renoveringen, vilket innebär att den totala investeringsutgiften nu bedöms till 80 mkr. Den investeringsbudget nämnden har i befintlig ram kommer inte att räcka kunna täcka dessa utgifter. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att bevilja fastighetsnämnden en utökad investeringsram för renoveringen av vagnhallen Majorna med maximalt 60 miljoner kronor. 2.3 Fastighetsnämnden förvärv av fastigheter från Higab Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen om att utöka nämndens investeringsram med 13,1 Mkr, som utgör köpeskilling inklusive förvärvsomkostnader, för 2016 med medel för förvärv av fastigheterna Olskroken 24:1, Olivedal 10:6 samt Gamlestaden 67:3. Fastighetsnämnden framställer även till kommunstyrelsen om en utökad budgetram avseende driftkonsekvenser motsvarande 1,1 Mkr per år för 2016 och framåt kopplat till en överlåtelse av fastigheter till Higab. Frågan behandlas delvis i separat ärende i kommunstyrelsen. Vi föreslår därför att frågan avvaktar kommande kompletteringsbudget. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Att hänskjuta ärendet till kommande kompletteringsbudget. 2.4 Fastighetsnämnden Ny och ombyggnad av Häljereds gård Fastighetsnämnden beslutade den 12 juni 2015 att göra en framställan till kommunstyrelsen om utökning av fastighetsnämndens investeringsbudget och driftbudget med anledning av planerad ny- och ombyggnad av Häljereds gård. Kommunstyrelsen föreslogs besluta att: Överföra 6 Mkr avseende jordbrukssatsningen från investeringsbudget 2015 till 2016 Utöka fastighetsnämndens investeringsbudget med 7,5 Mkr 2016 för ny- och ombyggnad av Häljereds gård Bevilja en årlig budgetkompensation om 630 tkr per år från 2017 och framåt för ökade driftskostnader på grund av ny- och ombyggnad av Häljereds gård
Överföra 2015 års avsatta investeringsmedel om 3,8 Mkr för en lokal biogasanläggning på Häljereds gård till 2016 (stimulansmedel för miljöprogramsåtgärder) Kommunstyrelsen beslutade den 4 november 2015 i samband med kompletteringsbudgeten att återremittera ärendet till fastighetsnämnden för att utreda om ärendet kan bedömas utgöra statsstöd. Om investeringsförslaget skulle bedömas utgöra statsstöd ska fastighetskontoret utreda hur staden kan justera ärendet så att det inte bedöms som statsstöd och genomföra de föreslagna ambitionerna. Stadsledningskontorets bedömning är att projektet kan genomföras under förutsättning av att investeringsförslaget justeras så att de delar som kan anses utgöra otillåtet stöd hanteras på ett sådant sätt att det inte står i strid med regelverken. Stadsledningskontoret föreslår att projektet delas upp i flera poster. En del som är hänförlig till fastighetsunderhåll, en del som är hänförlig till visningsdel för allmänheten och en del som avser prestandahöjning. De åtgärder som är hänförliga till visningsdel för skolor och allmänhet kan inte utgöra statligt stöd då det är en funktion som är avsedd för allmänheten och inte påverkar den verksamhetsutövande arrendatorn. Kontoret avser i arrendeavtalet att reglera att arrendatorn åtar sig att låta gården vara en öppen visningsgård för skolor och allmänhet. En stor del av kostnaderna, 60 procent består av fastighetsunderhåll vilket har sin grund i att byggnaden, och framför allt inredningen, på Häljereds gård är mycket slitna. Åtgärder hänförliga till skötsel och underhåll av fastigheten ligger normalt på arrendatorns ansvar. När en anläggning har nått slutet av sin livslängd och fortsatt underhåll inte längre är tillräckligt träder jordägarens byggnadsskyldighet in, vilket innebär att jordägaren är skyldig att ersätta uttjänt byggnad eller anläggning. De delar av investeringsprojektet som avser prestandahöjning av fastigheten och som inte bekostas av arrendatorn kommer att generera en höjd arrendeavgift. Arrendatorn ska i det nya arrendeavtalet betala en arrendeavgift som ska täcka prestandahöjningen av gården, det vill säga den förbättring som investeringen medför för arrendatorn. Detta innebär att de delar av investeringen som avser visningsdel samt fastighetsunderhåll i kommunens egen fastighet inte berörs av regler avseende stadsstöd eller gynnande av enskild näringsidkare enligt kommunallagen. Kostnaden för den planerade prestandahöjningen täcks genom höjd arrendeavgift. Genom detta förfarande minimeras risken för eventuellt stadsstöd och otillbörligtgynnande av enskild näringsidkare. De ekonomiska konsekvenserna innebär att nämndens investeringsram för 2016 behöver ökas med 17 300 tkr samt att driftkostnader från och med 2017 ökar med 800 tkr. Detta är kommunens sista mjölkbondgård och vi ser det viktigt att värna lokal produktion. Särskilt under en tid där mjölkböndernas situation är särskilt pressad. Vi har en långsiktighet i verksamheten och genom en utveckling av gården så bidrar vi till biologisk mångfald i området vid Lärjeåns dalgång då jordbruks- och kulturlandskapet hålls uppe genom betande djur. I området pågår det ett aktivt arbete tillsammans med lokala utvecklingsgrupper som bidrar att bryta segregation mellan stad och land via grön
stadsutveckling och affärsutveckling. Genom visningsdelen får människor möjlighet att komma nära djur och matproduktion, vilket är positivt. Arbetet ligger i linje med Västra Götalandsregionens mål för Livsmedel och gröna näringar. Med bakgrund av detta föreslår vi kommunstyrelsen att bevilja utökad investeringsbudget. Frågan om ökade driftskostnader från och med 2017 överlämnas till ordinarie budgetberedning. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att bevilja nämnden en utökad investeringsbudget om 17 300 tkr för planperioden 2016-2019. 2.5 Lokalnämnden ny till och ombyggnad För investeringar inom lokalområdet beslutade Kommunfullmäktige för planperioden 2016-19 en investeringsbudget på 7 720 Mkr. Totalt utgifter Utgifter 2016 Förslag till förändringar Investeringsområde/projekt 2016-2019 Förskola 1 721,0 362,0 267,0 Förskola tillägg. 100,0 30,0 30,0 Grundskola 3 717,0 827,0 721,0 Grundskola tillägg. 300,0 75,0 81,0 Gymnasieskola 295,0 16,0 17,0 Äldreboende 175,0 20,0 21,0 Boende med särskild service 466,0 130,0 103,0 Övriga lokaler 170,0 25,0 37,0 Delegationsbeslut 160,0 40,0 82,0 Indexjustering 616,0 72,0 Se not Totalt 7 720,0 1 597,0 1 359 Not: I förslaget till förändringar är index 72 mkr inräknade per verksamhetsområde.
Beslutad budget för 2016 är 1 597 mkr. Lokalsekretariatet bedömer i nuläget tillsammans med lokalförvaltningen att det är möjligt att kunna genomföra ny- till- och ombyggnadsprojekt för 1 359 mkr under 2016. Givet denna minskning, så förblir dock beslutad ram om 7 720 Mkr för planperioden oförändrad. Detta för att ett antal projekt med beräknad start 2016 har blivit försenade pga. långa handläggningstider i detaljplaneärenden, överklagande av bygglov och upphandlingar, evakueringsproblem vid ombyggnationer och ändrade förutsättningar. Detta medför att beslutad finansiering kommer senare i planperioden. Att lokalnämndens budget kommer lyfts i denna kompletteringsbudget beror på att enskilda projekt som finns med i den beslutade budgetramen 7 720 Mkr har fått nya förutsättningar och därmed har ett behov av ökad investeringsram. Men det finns också projekt i denna kompletteringsbudget som inte tidigare har en beslutad investeringsram. Dessa projekt har uppkommit efter det att lokalsekretariatet gjort behovsutredningar och funnit det lämpligt att påbörja ett visst projekt. Det ökade behovet av finansiering för enskilda projekt kan mötas främst genom att andra projekt i planperioden skjuts fram av anledningar som finns beskrivet under avsnittet förslag till kompletteringar i budget 2016. Det rör sig framförallt om vanliga dröjsmål inom lokalområdet, såsom förseningar i detaljplaner exempelvis. Detta gör att finansieringen skjuts framåt och därmed skapar detta ett investeringsutrymme för de föreslagna projekten i denna planperiod. Utöver detta uppkomna investeringsutrymme, så har även finansiering för de föreslagna projekten i denna kompletteringsbudget tagits från planperiodens investeringsramar för projekt som ännu inte var namngivna när KF tog sin budget i juni 2015. Det gäller investeringsramarna för uppräknad befolkningsprognos samt reserverat investeringsutrymme för projektstart. För uppdaterad befolkningsprognos finns ett investeringsutrymme om 30 mkr per år för förskola samt 74 mkr per år för grundskola. I denna kompletteringsbudget så föreslås justeringar avseende dessa poster om 17,4 mkr från förskolan och 74 Mkr från grundskolan. Från reserverat investeringsutrymme för projektstart finns totalt 200 mkr för planperioden för förskola och totalt 100 Mkr för planperioden för grundskola. I denna kompletteringsbudget så tas från grundskolans post 12 mkr. Nedan följer beskrivning av avvikelse mellan beslutad budget och kompletteringsbudget för respektive område. Förskola Avvikelsen mellan budget för 2016 och detta förslag som ger en minskning med 95 mkr, beror på att ett antal ärenden är senarelagda under innevarande år samt inom planperioden. Exempel på framflyttande projekt är följande: Januarigatans förskola 4 avd, Fjällbogatans förskola 6 avd, Munkebäckstorgs förskola 6 avd, Kullegatans förskola 7 avd, Lilla Solstrålegatan 6 avd, Vinlandsgtan 3 avd, Plåtslagaregatan 4 avd samt Gamla Långedragsskolans fsk 5 avd.
Grundskola Avvikelsen mellan budget för 2016 och detta förslag ger en minskning med 106 mkr, vilket beror på att ett antal ärenden är senarelagda under innevarande år samt inom planperioden. Exempel på framflyttande projekt är följande: Gunnaredskolan F-3, Kvibergsskolan F-3, Hultskolan F-6, Dalaskolans idrottshall, Nya Grevegårdskolan, Nya Kalvhagsskolan F-3, Svartedalsskolan 4-9, Toleredskolan F-9, Erikslundskolan F-6 samt Kärraskolan F-9. BmSS (Bostad med särskild service) Avvikelsen mellan budget för 2016 och förslaget, en minskning med 27 mkr, beror på att ett antal ärenden är senarelagda under innevarande år samt inom planperioden. Exempel på framflyttande projekt är följande: Stora Tolseredsgatan, Långhagsgatan, Kärravinkeln samt Tvärflöjtsgatan. Ökade behov för befolkningsökningen samt nyanlända Stadens mottagande av nyanlända barn och ungdomar kräver att staden sätter in extra resurser. Förslagen i denna kompletteringsbudget är att 52,7 mkr avsätts till skollokaler för att möta detta behov (Gärdsås 25 Mkr samt paviljonger 27,7 mkr) samt utökning i delegationsutrymmet för chefen för lokalsekretariatet med 40 mkr/år. Delegationsbeslut I budget för 2016-2019 har årsbeloppet för delegationsbeslut för chefen på lokalsekretariatet varit 40 Mkr. Här föreslås att LS att delegationsutrymmet för 2016 ökar till 80 Mkr. Detta för att minska antalet små ärenden (under 10 mkr) i kompletteringsbudgetar och därmed minska handläggningstiden i akuta ärenden. Det gäller främst uppdrag för utbildningsbyggnader samt boende och skola för befolkningsökningen samt nyanlända med syfte att kunna tillgodose behovet tak över huvudet till hösten 2016. Ett ökat delegationsutrymme kan finansieras inom planperiodens totala investeringsutrymme genom att använda medel från uppdaterad befolkningsprognos för grundskola. Paviljonger Främst med anledning av mottagandet av ensamkommande ungdomar, finns det ett ökat behov av provisoriska lösningar såsom paviljonger. Förseningar av uppförande av permanenta lösningar kräver provisoriska lösningar för att klara tak över huvudet. Detta gäller främst grundskolor där elevantalet antas öka kraftigt. I väntan på att nya detaljplaner skall vinna laga kraft, för att klara den snabba befolkningsexpansionen samt nyanlända inför höstterminen 2016, behöver även befintliga utbildningslokaler kompletteras med paviljonger. Paviljonger ska i största mån etableras vid befintliga utbildningsfastigheter, för att på så vis kunna nyttja befintliga speciallokaler såsom matsal, idrott etc. Ambitionen är att paviljongerna lokaliseras jämt över staden, dock inte i socialt utsatta områden.
Paviljongetableringen kan finansieras inom planperiodens totala investeringsutrymme genom att använda medel från uppdaterad befolkningsprognos för förskola respektive grundskola. I nedanstående tabell framgår det dels vilka projekt som har fått nya förutsättningar, samt nya projekt som är uppkomna efter behovsutredningar. Det utökade behovet för nedanstående projekt (296 mkr) kan finansieras inom beslutad ram 7 720 mkr genom följande: Nygårdsskolan har fått en minskad investeringsram till 15 Mkr. Beslutad investeringsram är 60 Mkr och därmed frigörs ett utrymme på 45 mkr. Ängåsskolan blir försenad. Ny detaljplan inväntas som kan möjliggöra byggnad i två plan. Projektering är dock en möjlighet inom planperioden 2016-19, varför 10 mkr bibehålls för projektet inom planperioden. Resterande finansiering (64 Mkr) skjuts framåt i tiden. Ny skola i Låssbyområdet blir försenad. Ny detaljplan krävs då planerad detaljplan innehåller mark med fornlämningar. Projektering är dock en möjlighet inom planperioden 2016-19, varför 20 mkr bibehölls för projektet inom planperioden. Resterande finansiering (175 Mkr) skjuts framåt i tiden. Resterat ökat behov (12 mkr) finansieras genom reserverat utrymme för projektstart som finns inom planperioden. Samtliga förslag till förändringar på projektnivå redovisas i tabeller nedan. Kommunstyrelsen anser att omfördelningen av investeringsbudgeten är nödvändig. Vi ser samtidigt att de av fastighetsnämnden föreslagna paviljongerna för flyktingmottagande kommer att kräva att lokalsekretariatet återkommer längre fram för ytterligare justeringar av lokalinvesteringarna. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen: Att bevilja lokalnämndens omfördelning av investeringsbudget för 2016-2019 avseende ny-, till-, och ombyggnad.
Projekt SDN Besluta d inv.ram, mkr Svartedalsskolan V Fördjupad förstudie Hisingen visar att nybyggnad av hela skolan är ett bättre alternativ än det tidigare förslaget som var en omoch tillbyggnad. Ryaskolan Ombyggnad av skolgård samt kök och matsal för att klara expansionen. Gärdsåsskolan Ombyggnad, anpassningar av hus A för att klara expansionen samt nyanlända ungdomar. Glöstorpsskolan V Hisingen Ö Gbg N Hisingen Förändrat behov Ny inv. ram Kommentar: 160 54 214 Svartedalsskolan Inom förstudien har en LCC-kalkyl tagits fram som visar på att en ombyggnad får samma årskostnad under en förväntad avskrivningstid på 20 år som en nybyggnad under en användningstid på 40 år, varför nybyggnadsalternativet är att föredra. Ej 25 25 Verksamheten har redan tidigare idag trångt för att beslutad tillgodose befintligt antal elever i bl.a. kök och matsal och med kommande expansion behöver kapaciteten i kök och matsal utökas för att kunna klara en expansion med 150 elever. Ej 25 25 Anpassning av hus A till tidigare undervisningslokaler för beslutad att kunna ta emot expansion i stadsdelen med ca 400 elever inför ht 2016. 90 12 102 Förstudien påvisade större investeringsåtgärder i den befintliga skolan än tidigare gjorda nyckeltals beräkningar. Utrymme inom planperiodens inv.ram: Ja Ja Ja Ja
Projekt SDN Besluta d inv.ram, mkr Bjurslättsskolan Lundby Ej Bereda plats för tidigare skollokaler i den del som beslutad har varit stadsdelskontor. Sjumilaskolan Ombyggnad av skolgård i socialt utsatt område. Tillfället korttidsboende V Hisingen Social Resurs Ej tidigare beslutad Ej tidigare beslutad Förändrat behov Ny inv. ram Kommentar: 46 46 Ombyggnation i del av Bjurslättskolan då stadsdelskontoret flyttar ht 2016. Efter genomförd ombyggnad blir Bjurslättsskolan en F-6 skola med kapacitet för ca 595 elever. 8 8 Skolgården behöver en rejäl upprustning i ett social utsatt område för att skapa trygghet och aktivitet för eleverna, med bl. a. fotbollsplaner, scen, gungor, klätterställning samt ny belysning. 105 105 Nytt boende byggs på Victor Hasselblads gata 41 pga. att Trafikverket har aviserat att akutboendet vid på Colin Campbells plats 1 behöver rivas. Marken ingår i detaljplanen för bangården i Olskroken som hänger ihop med Västlänken. Den nya byggnaden planeras för totalt 90 boenderum. Utrymme inom planperiodens inv.ram: Ja Ja Ja
Projekt SDN Besluta d inv.ram, mkr Förändrat behov Ny inv. ram Kommentar: Traktören Ej tidigare beslutad 21 21 Ombyggnation av Traktören för fler arbetsplatser. Detta projekt ersätter tidigare projekt om Trafikkontoret. Projektet fick nya förutsättningar i höstas för att klara Trafikkontorets personalexpansion. Hyresgäster är Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Stadsledningskontoret. Delsumma: 296 Totalt delegationsbeslut, Chefen för Lokalsekretariatet (enskilda lokalinvesteringar understigande 10 Mkr) 40 40 80 Utrymmet för delegationsbeslut är avsett för att kunna lösa akuta behov och mindre lokalanpassningar för ett effektivt lokalutnyttjande. En förväntad ökning av akuta projekt som framför allt beror på befolkningsökningar, kan komma att behövas genomföras skyndsamt. Därför föreslås en ökad delegationsram. Delsumma: 40 Utrymme inom planperiodens inv.ram: Ja Tar i anspråk 40 mkr för år 2016 för grundskola från uppdaterad befolknings prognos (74 mkr / år för grundskola )
Projekt SDN Besluta d inv.ram, mkr Paviljongetableringar: Ej tidigare beslut Förändrat behov Ny inv. ram Kommentar: Utrymme inom planperiodens inv.ram: Kålhagen 2 avd förskola. Expansion ht 2016 V Hisingen 0 3,4 Herrgårdskolan 6 klassrum Fjärdingsplan 8 avd förskola Björkåsskolan 4 klassrum Expansion ht 2016 Lundby 0 6 Lundby 0 9 AFH 0 2 Noleredskolan 8 klassrum Expansion ht 2016 Björlandaskolan 8 klassrum V Hisingen V Hisingen 0 5,2 0 5,2 Toleredskolan 6 klassrum Lundby 0 4 Smargadgatans fsk Evakuering av 7 avd förskola. Tidigare rivning än planerat av förskola vid Opaltorget. Vättnedalsskolan 3 klassrum Expansion HT 2016 Önneredsskolan 5 klassrum Nyanlända HT 2016 V Gbg 0 5 V Gbg 0 2,3 V Gbg 0 3,5
Projekt SDN Besluta d inv.ram, mkr Parkskolan Örgryte- Evakuering av 8 H klassrum till Kålltorpskolan för att ge plats för förskola i bef. Parkskola Delsumma paviljongetableringar 0 5,2 Förändrat behov Totalt 386,8 Ny inv. ram Kommentar: 50,8 För att klara den snabba befolkningsexpansionen till ht 2016 behöver vi tillfälligt komplettera befintliga utbildningslokaler i väntan på bl. a. möjligheter att komplettera befintliga fastigheter och i väntan på nya dpl ska vinna laga kraft. Paviljongerna ska i största mån placeras på befintliga utbildningsfastigheter för att kunna nyttja befintliga speciallokaler så effektivt som möjligt. Utrymme inom planperiodens inv.ram: Tar i anspråk 17,4 mkr för förskola & 33,4 mkr för grundskola, utrymme från uppdaterad befolknings prognos år 2016 (30 mkr/ år för förskola samt 74 mkr / år för grundskola ).
Frigjort utrymme: Projekt SDN Beslutad inv. ram, mkr Förändrat behov Ny inv.ram Frigjort utrymme inom planperioden Kommentar Nygårdskolan AFH 60 45 15 45 Anpassningar för att ta emot Skinteboskolans åk F-3 visade sig vara i mindre omfattning än gjord nyckeltalsberäkning. Projekt SDN Besluta d inv.ram Ängåsskolan Ny skola Låssby Västra Gbg Västra Hisinge n Finansier ing som skjuts fram efter planperio den Kvarstå ende finansie ring inom planper ioden Frigjort utrymme inom planperiode n Kommentar 75 64 10 64 Försenad (se text ovan) 195 175 20 175 Försenad (se text ovan) Inv.medel inom planperioden, mkr Reserverat utrymme för projektstart inom planperioden Inv. medel för uppdaterad befolkningsprognos Total ram för planperioden, mkr 100 (grundskola) 296 (grundskola) 120 (förskola) Tar i anspråk, mkr Frigjort utrymme inom planperioden 12 (grundskola) 12 73,4 (grundskola) 90,8 17,4 (förskola) Totalt frigjort utrymme inom planperioden 386,8
Revisionsredogörelse Stadsrevisionen Kulturnämnden granskning av verksamhetsåret 2015 goteborg.se/stadsrevisionen
2 Mars 2016 Kulturnämnden. Granskning av verksamhetsåret 2015 Diarienummer: 199/15 Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Yrkesrevisor: Susanne Grandin www.goteborg.se/stadsrevisionen
K U LT U R N Ä M N D E N 3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Granskning av verksamheten 5 Grundläggande granskning 5 Granskning av offentlighet och sekretess 7 Granskning av kompetensförsörjning och rekrytering 10 Uppföljning av föregående års granskning registerhantering och intern kontroll av samlingarna 13 Granskning av räkenskaper och bokslut 15 Översiktlig granskning av delårsrapport 15 Granskning av intern kontroll i redovisningsrutiner 15 Granskning av årsbokslut 16 Stadsrevisionens uppdrag och rapportering 18 Språkbruk och revisionstermer 19 S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
4 K U LT U R N Ä M N D E N Sammanfattning Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer samt att räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uppdrag är att pröva om nämnden sköter verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om nämndens interna kontroll är tillräcklig. Årets granskning av nämnden omfattar: grundläggande granskning granskning av offentlighet och sekretess granskning av kompetensförsörjning och rekrytering intern kontroll i redovisningsrutiner delårsrapport och årsbokslut uppföljning av föregående års rekommendationer. Stadsrevisionen bedömer att nämnden har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Vi bedömer även att resultaträkning och balansräkning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed samt att nämnden har följt de bokslutsanvisningar som Göteborgs Stad har gett ut. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 5 Granskning av verksamheten Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar, kommunfullmäktiges mål och riktlinjer samt att räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uppdrag är att pröva om nämnden sköter verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om nämndens interna kontroll är tillräcklig. 1 Granskningen av verksamheten omfattar en grundläggande granskning, som är en översiktlig granskning av nämndens ledning och styrning, två fördjupade granskningar samt uppföljning av tidigare års granskning. 2 Grundläggande granskning Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma nämndens ledning och styrning samt interna kontroll. Det innebär att revisorerna löpande följer nämndens protokoll och handlingar och informerar sig om verksamheten. Granskningen omfattar följande delar: följsamhet mot reglemente följsamhet mot kommunfullmäktiges budget följsamhet mot kommunfullmäktiges regler för budget och uppföljning följsamhet mot kommunfullmäktiges riktlinjer för intern kontroll styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi delegation beslutsunderlag hantering av särskilda uppdrag från kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige. 1 Uppdraget regleras i kommunallagen, 9 kap. 2 Se stadsrevisionens granskningsplan, april 2015 S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
6 K U LT U R N Ä M N D E N Iakttagelser Under våren 2015 inledde nämnden en förvaltningsövergripande översyn med anledning av att förvaltningens synlighet, närvaro och påverkan i stadenövergripande frågor inte bedömdes vara tillfredsställande samt att den interna organisationen och arbetssättet inte till fullo stödde de krav och förväntningar som ställdes på förvaltningen. Översynsarbetet ledde till att Kulturnämnden i november år 2015 fattade beslut om en ny grundstruktur för kulturförvaltningens organisation. Eftersom det är fråga om en principiell förändring av förvaltningens organisation fattades beslutet av nämnden i enlighet med delegationsordningen. Tidplanen är att förändringsarbetet kommer att fortgå under år 2016 med målet att nämnden ska ha en ny och fungerande förvaltningsorganisation från och med januari 2017. Under år 2015 har nämndens verksamhet med utjämningsbidrag/ biljettsubventionering för scenkonstföreställningar kartlagts. I kartläggningen har Stadsrevisionen noterat att det finns ett utvecklingsområde kring arbetet med riskanalys och kontroller inom verksamheten fri konst och kultur, som gäller frågor om jäv och bisysslor. På förekommen anledning har förvaltningen, enligt uppgift, genomfört en förnyad utvärdering av bisyssla samt vidtagit åtgärder med anledning av misstankar om eventuell påverkan på förtroendet för verksamheten. I det fortsatta översynsarbetet ska, enligt förvaltningsledningen, verksamheten fri konst och kultur ses över i början av år 2016 och en genomgång ska ske av verksamhetens uppdrag och arbetsuppgifter. Bedömning Stadsrevisionens översiktliga bedömning är att nämnden i huvudsak har en tillfredsställande ledning och styrning samt tillräcklig intern kontroll inom de områden som omfattas av den grundläggande granskningen. Samtidigt visar granskningen på förbättringsområden gällande arbetet med riskanalys och kontroller. Stadsrevisionen vill därför understryka att förtroendet för verksamheten kan påverkas om frågan om jäv och bisysslor inte hanteras inom ramen för arbetet med riskanalyser och intern kontroll. Stadsrevisionen kommer inom ramen för den årliga granskningen följa Kulturnämndens fortsatta arbete med omorganisering. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 7 Granskning av offentlighet och sekretess Utgångspunkter i granskningen Stadsrevisionen har granskat kulturnämndens rutiner för offentlighet och sekretess. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha rätt till insyn i kommunens verksamhet. 3 Granskningen har syftat till att bedöma om kulturnämnden har rutiner och arbetssätt som säkerställer allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Alla handlingar som har kommit in till, eller upprättats och förvaras, hos en kommunal nämnd eller bolag utgör allmänna handlingar (exempelvis pappershandling, e-post, telefonsamtal, sms). Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en kommunal verksamhet. Handlingar som omfattas av sekretess ska alltid registreras i ett diarium, övriga handlingar kan hållas ordnade på annat sätt. Som huvudregel är allmänna handlingar offentliga och ska på begäran lämnas ut till den som önskar ta del av dem. Vid begäran om utlämnande av allmän handling ska detta ske genast eller så snart det är möjligt. Först ska dock en prövning ske om handlingen är offentlig. Utlämnande av allmän handling får vägras endast om handlingen helt eller delvis bedöms vara hemlig enligt någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Vid vägran att lämna ut hela eller delar av en handling ska den som begärt ut handlingen informeras om rätten att begära ett skriftligt beslut avseende detta, för att kunna överklaga beslutet. Beslut om avslag måste fattas av behörig person. Nämnden eller bolaget har också ett arkivansvar som innebär att se till att verksamhetens handlingar bevaras, hålls ordnade och vårdas så att rätten att ta del av allmänna handlingar tillgodoses. För detta ska arkivförteckning, arkivbeskrivning samt en dokumenthanteringsplan upprättas. Därutöver ska det finnas en fastställd arkivorganisation. Arkivorganisationen ska innefatta en eller flera arkivansvariga och arkivredogörare. 3 Bestämmelser kring offentlighetsprincipen och bevarande av allmän handling återfinns i förvaltningslag (1986:223), offentlighets- och sekretesslag (2009:400), tryckfrihetsförordning (1949:105) och arkivlag (1990:782). För Göteborgs stad gäller även arkivreglemente för Göteborgs stad. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
8 K U LT U R N Ä M N D E N Iakttagelser Styrdokument för allmänna handlingar Enligt arkivlagen och arkivreglementet för Göteborgs Stad ska nämnden upprätta en arkivbeskrivning som visar nämndens arbetsuppgifter och organisation och som ger information om vilka slag av handlingar som finns i myndighetens arkiv och hur arkivet är organiserat. Nämndens arkivbeskrivning fyller även kravet på en beskrivning av en myndighets allmänna handlingar enligt offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stadsrevisionen har tagit del av nämndens arkivbeskrivning, beslutad i augusti år 2013. I arkivreglementet anges att varje myndighet ska upprätta en dokumenthanteringsplan som ska uppta myndighetens aktuella handlingar samt innehålla uppgift om handlingarnas benämning och om gallringsfrister. Stadsrevisionen har tagit del av nämndens dokumenthanteringsplan för förvaltningsgemensamma handlingar som är upprättad i augusti år 2012 samt reviderad generell dokumenthanteringsplan för handlingar i rekryteringsprocessen och generell dokumenthanteringsplan för handlingar i EU-projekt. Enligt arkivlagen och arkivreglementet ska varje myndighet upprätta en systematisk arkivförteckning som redovisar arkivets innehåll. I nämndens arkivbeskrivning framgår att sökingångar till arkivet i form av arkivförteckning eller arkivinventering saknas. Stadsrevisionen har tagit del av förslag till projektplan för ny central organisation av diarium och inom ramen för det förändringsarbetet kommer också en systematisk arkivförteckning att upprättas som tar hänsyn till den omorganisation som kulturnämnden beslutade om den 26 november år 2015. Syftet med ovan nämnda omorganisering är att genomföra en central registreringsfunktion med processorienterad informationshantering och kvalitetssäkring av de handlingar som inkommer/upprättas och diarieförs. Kulturförvaltningens hantering av allmänna handlingar har fram till hösten år 2015 varit decentraliserad. Omorganiseringen medför, enligt uppgift, att samtliga ovanstående dokument behöver ses över. Organisation och rutiner kring inkommande och utlämnande av handlingar Organisatoriskt är huvudregistratorn placerad på kulturkansliets HRavdelning. Huvudregistratorn arbetar gentemot åtta lokala registratorer som är placerade på respektive avdelning inom förvaltningen. Arbete pågår på förvaltningen med att centralisera registreringsfunktionen för inkomna och upprättade handlingar i syfte att kvalitetssäkra registrering och diarieföring. Förvaltningens diarium är sedan år 1999 LIS (ledning i samverkan) och handlingar registreras varje dag på kulturkansliet. Antalet handlingar som S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 9 totalt registrerades på förvaltningen år 2014 är 2022 stycken. Enligt huvudregistratorn har det skett en ökning de senaste åren beroende på ökad kunskap, men också att registrering sker av post som inte behöver registreras, till exempel inbjudningar. Huvudregistratorn har en formell ersättare som hanterar vederbörandes uppgifter vid frånvaro. Skriftliga rutiner finns för posthantering. Registratorerna har sedan år 2014 fullmakt att öppna personadresserade försändelser. Förvaltningen följer stadens Offentligrättsliga regler för e-post i Göteborgs Stad för att hantera personadresserad post, e-post och personliga röstbrevlådor vid längre tids frånvaro. Förvaltningen tillämpar SLK skriftliga rutiner/instruktioner för utlämnande av allmän handling Information vid begäran om allmän handling. I princip tar förvaltningen inte ut någon avgift för kopiering av allmän handling eftersom det mesta skickas via mail. Däremot tar Stadsbiblioteket ut tillämplig avgift. För att säkerställa att enskilda handläggare som har ansvar för att registrera/diarieföra allmänna handlingar som de tar emot eller upprättar så genomförs utbildningsinsatser fortlöpande. Allmänheten kan ta del av allmänna handlingar via vanlig post och e- post. Enligt huvudregistratorn är det sällan eller aldrig som allmänheten kommer för att ta del av allmänna handlingar. Vanlig kontorstid gäller för allmänheten att kunna ta del av allmänna handlingar. Vid klämdagar är kulturkansliet alltid bemannat och till stadens växel anmäls vem som är ansvarig. Kontaktuppgifter till registratorer finns på hemsidan. Om personligt besök kommer så finns registrator till hands som bistår besökare för deras rätt att ta del av allmänna handlingar. Huvudregistrator anger att ett förbättringsområde är att det finns en allmänhetens dator för de som vill ta del av nämndens allmänna handlingar på plats. Förvaltningen för ingen utlåningsdagbok. Av delegationsordningen framgår vem som ansvarar för prövning av utlämnande av allmän handling. Vid eventuell prövning av begäran om utlämnande av allmän handling som innehåller delvis sekretesskyddade uppgifter så kommer dessa att maskas. Uppgifter som är att betrakta som sekretesskyddade är, enligt förvaltningen, namn och adress till privatpersoner som lånar ut föremål till museerna, adressuppgifter till fristadsförfattare, försäkringsvärde samt personal och inköp. Rutiner finns för hur förvaltningen ska hantera sekretessbelagda uppgifter. Sekretessfunktion finns i LIS och vilken paragraf som åberopas ska anges. Sekretesskyddade uppgifter förvaras i kassaskåp och brandsäkra arkivskåp. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
10 K U LT U R N Ä M N D E N Stickprov KPMG har på uppdrag av Göteborgs Stads Stadsrevision begärt ut allmänna handlingar från kulturförvaltningen vid tre olika tillfällen. KPMG har använt påhittade mailadresser vid sina kontakter med förvaltningen. De efterfrågade handlingar har avsett: fakturor för kulturdirektörens telefonkostnader för juni, juli och augusti år 2015 anställningsavtal för ekonomichef den totala kostnaden för den interna representationen under år 2014. I det första fallet, som rör kulturdirektörens telefonkostnader, svarade förvaltningen skyndsamt och utlämnade begärda handlingar samma dag. I det andra fallet, som avser ekonomichefens anställningsavtal, dröjde förvaltningen nio arbetsdagar med att lämna ut begärda handlingar. I det tredje fallet, som rör intern representation, inkom förvaltningen med begärda handlingar samma dag. Enligt förvaltningen beror fördröjningen av utelämnandet av anställningsavtalet för ekonomichef på att de som mottog förfrågan ville stämma av med ekonomichefen. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att kulturnämnden har rutiner och arbetssätt som säkerställer allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Stadsrevisionen kommer att följa nämndens arbete med omorganisationen med bland annat införande av en central registreringsfunktion för inkommande och upprättande handlingar och särskilt beakta framtagande av arkivförteckning. Granskning av kompetensförsörjning och rekrytering Utgångspunkter i granskningen Stadsrevisionen har granskat Kulturnämndens arbete med processerna för kompetensförsörjning och rekrytering. Kulturnämndens verksamhet utgör en attraktiv arbetsplats och har under många år haft en låg personalomsättning. Under senare år har dock förvaltningen noterat dels ökad personalrörlighet framför allt bland chefer, dels svårrekryterade specialister/ kompetenser. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 11 En risk med ökad personalomsättning och svårrekryterade personalkategorier kan vara svårigheter med att dels upprätthålla kontinuitet och kunskapsnivå, dels ökade kostnader för rekryteringar. Det är risker som i förlängningen skulle kunna leda till att nämnden, under en övergångsperiod, kan få problem med att leva upp till verksamhetens mål. Därav är det viktigt att nämnden vidtar åtgärder i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Enligt fullmäktiges budget ska en handlingsplan utgöra grund för att trygga kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Ett annat revisionskriterium är kommunallagen 6:7 i vilken framgår att nämnden ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Ett mått på att den interna kontrollen är tillräcklig ifråga om processerna kompetensförsörjning och rekrytering är att nämnden har en kompetensförsörjningsplan som visar nämndens kompetensbehov på lång och kort sikt samt planerade åtgärder för att tillförsäkra verksamheten kompetensförsörjning. Syftet är att bedöma om nämnden har ett strategiskt och ett systematiskt arbete när det gäller kompetensförsörjning och rekrytering samt om nämnden bedriver ett förbättringsarbete för att utveckla rekryteringsprocessen i enlighet med resultatet från självdeklarationen år 2013. Analys har gjorts av relevanta dokument samt intervjuer har genomförts med HR-chef och HR-specialist. Iakttagelser Kompetensförsörjning Nämndens arbete med kompetensförsörjning framgår i förvaltningens handlingsplan för kompetensförsörjning, framtagen år 2015, och i verksamhetsplan för HR-avdelningen år 2015, vilka stadsrevisionen tagit del av. Nämndens arbete med kompetensförsörjning är integrerat med den övergripande styrningen och ledningen av nämnden. Till exempel redovisar HR-chefen för förvaltningens kompetensförsörjning i samband med nämndens årliga budget och bokslutskonferens. Och i nämndens budget för år 2015 anges kompetensförsörjning som ett riskområde. I nämndens handlingsplan för kompetensförsörjning finns en sammanställning över rekryteringsbehoven på kort respektive lång sikt. Ett problem på lång sikt kan vara att lönenivåerna för det strategiska skiktet halkar efter jämfört med motsvarande tjänster inom statlig- och privat sektor. En risk kan därmed vara att kompetenser inte söker tjänster på förvaltningen. Åtgärder som nämnden planerar för kompetensförsörjning inom snar framtid och längre framöver är intern rörlighet, S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
12 K U LT U R N Ä M N D E N satsning på löneläget för vissa kategorier, och arbeta på att vara en attraktiv arbetsgivare genom kontakt med skolor och utbildningar. Vad gäller uppföljning och utvärdering av arbetet med kompetensförsörjning och vidtagna åtgärder är intentionen, enligt HR-chefen, dels att utveckla handlingsplanen, dels att formulera ett antal mål kring uppföljning och utvärdering av kompetensförsörjning i budget 2017. Enligt HR-chefen pågår också ett utvecklings- och förbättringsarbete kring nämndens arbete med kompetensförsörjning. Syftet är att göra arbetet med kartläggning mer systematiskt och strukturerat inom varje avdelning på förvaltningen. Exempelvis ska varje avdelning genomföra en risk och väsentlighetsanalys kring kompetensförsörjning. Rekryteringsprocessen Nämnden arbetar efter Göteborgs Stads process för rekrytering som innefattar IT-verktyget Aditro Recruit. Styrande dokument för arbetet är stadens stöddokument samt förvaltningens lokala anvisning för rekryteringsprocessen innehållande rutiner, vilka stadsrevisionen tagit del av. Beträffande ansvarsfördelning vid anställning/rekrytering framgår av nämndens delegation att anställning av personal ska ske i samråd med HR-chef. För att säkerställa att rutinerna i rekryteringsprocessen efterlevs har HRavdelningen i uppdrag att löpande utvärdera arbetet, vilket framgår i de lokala anvisningarna. Därtill deltar HR-avdelningen, om inte i alla, så åtminstone i de flesta rekryteringarna. Av de lokala anvisningarna framgår hur nämnden ska arbeta med uppföljning av avslutade rekryteringar. Enligt uppgift följer HRavdelningen regelbundet upp avslutade rekryteringar och kvalitetssäkrar processen. Stadsrevisionen har tagit del av sammanställning över avslutade rekryteringar vecka 24 år 2015. Av den framgår inga oavslutade rekryteringar som är äldre än 10 veckor. HR-avdelningen äger ansvar för processen som sådan, medan förvaltningens avdelningschefer och enhetschefer ansvarar för rekrytering i samråd med HR-avdelningen. Vid en rekryteringsprocess ingår rekryterande chef, specialist från HR, representant från arbetsgrupp samt fackliga företrädare vid chefsrekrytering/nyckelpositioner. Beslut om att rekrytering ska ske fattas av rekryterande chef. Nämndens mål för rekryteringsprocessen framgår av nämndens budget och återspeglar de ambitioner/motiv, mål, inriktningar och uppdrag som återfinns i fullmäktiges budget avseende personal. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 13 Med anledning av 2013 års självdeklaration (verifiering av rekryteringsprocessen) har nämnden beslutat om en åtgärdsplan för att utveckla rekryteringsprocessen. 4 Enligt uppgift har förvaltningen utvecklat följande delar: behörighetsrutinen till Aditro Recruit; rutin för dokumentation av referenser, viktningsmall och rekryteringsordning samt genomfört riskanalys av rekryteringsprocessen. Stadsrevisionen har tagit del av dokumentationen. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att nämnden har ett strategiskt och ett systematiskt arbete när det gäller kompetensförsörjningen samt att nämnden bedriver ett förbättringsarbete för att utveckla rekryteringsprocessen. Uppföljning av föregående års granskning registerhantering och intern kontroll av samlingarna Stadsrevisionen granskade år 2014 registerhantering och intern kontroll av samlingarna. Granskningen resulterade i att stadsrevisionen riktade följande rekommendationer till kulturnämnden: Stadsrevisionen rekommenderar kulturnämnden att överväga hur kvaliteten på registrering av nämndens samlingar ska öka för att motsvara ställda krav. Stadsrevisionen rekommenderar kulturnämnden att överväga hur arbetet med att digitalisera samlingarna ska fortskrida. Stadsrevisionen rekommenderar kulturnämnden att vidta åtgärder för att tillse att registerhanteringen/katalogiseringen även omfattar de delar av samlingen på Röhsska museet som ännu inte registrerats/katalogiserats. Iakttagelser Beträffande kvalitén på registrering av nämndens samlingar finns det enligt kulturnämndens yttrande till stadsrevisionen, behov av att förbättra den på tidigare inregistrerade föremål. Därför genomförs löpande uppdateringar av registrerade föremål i samband med att föremål plockas 4 Kulturnämnden den 10 juni 2014 Förslag till åtgärdsplan för kulturförvaltningens Självdeklaration 2013 avseende rekryteringsprocessen. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
14 K U LT U R N Ä M N D E N fram i utställningsarbetet, lånas ut eller vid inventering. Därutöver tar konstmuseet årligen fram en prioriteringslista för att kontinuerligt förstärka tidigare dokumentation. Vad gäller digitalisering av samlingarna arbetar museerna, enligt kulturnämndens yttrande, med en långsiktig digitaliseringsplan. Museerna prioriterar digitalisering av material som är nyinsamlat eller som används internt i utställningar eller som lånas ut externt. Det fortsatta arbetet med att digitalisera samlingarna följer museernas planer utifrån de resurser respektive museum kan avsätta för detta arbete. Digitalisering av samlingarna är resurskrävande både personellt och ekonomiskt. Och museerna försöker knyta forskningsprojekt och externa medel till det löpande digitaliseringsarbetet för att förstärka och utöka det digitaliserade materialet. Enligt förvaltningen kommer ytterligare resurser att frigöras på museerna för registrering och digitalisering av samlingarna i och med att registratorfunktionen på förvaltningen kommer att centraliseras. Angående åtgärder för förvärv på Röhsska som inte varit registrerade och ej heller katalogiserade, så är samtliga förvärv år 1996 och år 1997 inventerade, registrerade och digitaliserade, enligt förvaltningen. Och originalkatalogkorten förvaras numera också i brandsäkra skåp. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att kulturnämnden omhändertagit föregående års rekommendationer som avser kulturnämndens registerhantering och interna kontroll av samlingarna. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 15 Granskning av räkenskaper och bokslut Nämnden ansvarar för att räkenskaperna är rättvisande och upprättade i enlighet med gällande lagstiftning. Revisorernas uppdrag är att pröva om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med gällande lagstiftning. Att räkenskaperna är rättvisande innebär att - den externa redovisningen ger en rättvisande bild av resultat och ställning. - årsredovisning och delårsrapport är upprättade i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed. Granskningen omfattar följande delar: översiktlig granskning av delårsrapport per augusti 2015 intern kontroll i redovisningsrutiner årsbokslut. Nedan redovisas resultatet av granskningen. Översiktlig granskning av delårsrapport En översiktlig granskning har genomförts av delårsrapporten per augusti 2015. Inga väsentliga avvikelser har noterats. Granskning av intern kontroll i redovisningsrutiner Granskningen av nämndens interna kontroll i redovisningsrutiner omfattar följande delar: bokslutsprocessen process för kassahantering process för personalkostnader inköpsprocessen intäktsprocessen. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
16 K U LT U R N Ä M N D E N Iakttagelser Resultatet av granskningen redovisas i den lägesrapport som översändes till förvaltningen i december år 2015. Lägesrapporten innehåller revisorernas iakttagelser och bedömning tillsammans med förvaltningens kommentarer. Revisorernas bedömning innehåller förslag på förbättringsåtgärder som syftar till att stärka den interna kontrollen inom granskade rutiner. Det är därför viktigt att förvaltningen tillser att revisorernas förslag till förbättringsåtgärder genomförs i verksamheten. Stadsrevisionen vill göra kulturnämnden särskilt uppmärksam på förslag till förbättringar som avser process för personalkostnader genom att dels säkerställa rutiner i samband med avslutning av anställning så att skriftliga underlag alltid upprättas. Dels stärka kontroller inför löneutbetalning så att lön inte utbetalas till personer som varit frånvarande. Enligt uppgift från förvaltningen har rutinen för avslutande av anställning förbättrats så tillvida att skriftliga avgångsvederlag ska används för samtliga avslutningar. Och kontroller inför löneutbetalningar kommer att förstärkas. Bedömning Stadsrevisionens bedömning är att den interna kontrollen inom de granskade processerna i allt väsentligt är tillfredsställande. Granskning av årsbokslut Granskningen av nämndens bokslut för verksamhetsåret 2015 omfattar upprättade resultaträkningar och balansräkningar. I tabellen nedan redovisas delar av nämndens resultat- och balansräkningar. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 17 Tabell 2: Tabell över delar av nämndens resultat- och balansräkningar 2015 (tkr) 2014 (tkr) Rörelsens intäkter 118 654 125 293 Balansomslutning 97 430 96 155 Bokslutspost* -4 440-3 650 Årets resultat 2 993 4 453 Utgående eget kapital 20 493 21 940 *Återredovisning av eget kapital avseende tilläggsanslag för Stadsbibliotekets evakueringskostnader. Iakttagelser Granskningen visar att: granskat material är i överensstämmelse med gällande lag och god redovisningssed nämnden har följt de bokslutsanvisningar och riktlinjer som Göteborgs Stad gett ut inrapporterat material är korrekt inga förhållanden som kan skada förtroendet för verksamheten har uppmärksammats. Inga väsentliga avvikelser i övrigt förekommer. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att resultaträkning och balansräkning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed samt att nämnden har följt Göteborgs Stads bokslutsanvisningar 5. 5 Källa: Göteborgs Stads Ekonomihandbok S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
18 K U LT U R N Ä M N D E N Stadsrevisionens uppdrag och rapportering Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen. Revisorerna är förtroendevalda och utses av fullmäktige. I Göteborg är de totalt 22 stycken. Revisorerna är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Revisorerna prövar årligen om ledamöter i kommunstyrelsen och nämnderna fullgör sitt uppdrag. Revisorerna uttalar sig årligen om nämndledamöters ansvar i en revisionsberättelse som lämnas till fullmäktige. Utöver revisionsberättelsen upprättar revisorerna även revisionsredogörelse, en för varje nämnd. I revisionsredogörelsen sammanfattas all granskning som revisorerna har genomfört i nämnden under året. Bland de valda revisorerna utser fullmäktige även lekmannarevisorer. Dessa har ett självständigt uppdrag att granska de bolag som helt eller delvis ägs av kommunen. I Göteborg utses i regel två lekmannarevisorer för varje bolag. Revisorerna genomför också särskilda granskningar som i regel rör flera nämnder och bolag. Dessa redovisas i revisionsrapporter till fullmäktige löpande under året. Revisorerna tar även varje år fram en årsredogörelse som sammanfattar all den granskning som gjorts i kommunen under det aktuella året. Revisorernas rapporter hittar du på www.goteborg.se/stadsrevisionen. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
K U LT U R N Ä M N D E N 19 Språkbruk och revisionstermer När revisorerna har genomfört en granskning lämnar de ofta rekommendationer till de granskade nämnderna och bolagen. Ibland lämnar de även revisionskritik. Rekommendationer lämnas då revisorerna ser brister i verksamheten. Rekommendationerna syftar till att utveckla och förbättra verksamheten. Revisionskritik lämnas då revisorerna ser brister i verksamheten som är av mer allvarlig karaktär. Revisionskritik graderas genom begreppen påpekande, erinran eller anmärkning. Anmärkning är allvarligast. När det gäller nämnderna kan en anmärkning lämnas med eller utan tillstyrkan om ansvarsfrihet. Under kommande år följer revisorerna upp vilka åtgärder nämnden eller bolaget har gjort för att följa revisorernas rekommendationer. S TA D S R E V I S I O N E N 2 0 1 6-03- 15
goteborg.se/stadsrevisionen
ARKIVNAMNDEN für Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad PROTOKOLL (nr 2) Sammanträdesdatum 2016-04-20 $23 Dnr AN-2293116 Generell klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesser fär myndigheter i Göteborgs Stad HANDLG Tjänsteutlåtande daterat 2016-04-11 och generell klassificeringsstruktur für styr- och stödprocesser daterad 201 6-04-20, version 00 1 :20 I 6. FORMATION Arkivarie Bodil Fredriksson lämnar kompletterande information i ärendet. BESLUT Arkivnämnden beslutar enligt 3 och 7 $$ arkivreglemente ftir Göteborgs Stad att a Godkänna Regionarkivets fürslag på generell klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesser att gälla ftr myndigheter i Göteborgs Stad Sänds till Samtliga myndigheter inom Göteborgs Stad tilb
f\neg ronarkrver för VÄSTRA GOTALANDSREGIONEN & COTEEONCS S'TEN Bodil Fredriksson,03l-701 50 53 bodil. fredriksson@arkivnamnden. goteborg.se TJÄNSTEUTLÄTANDE Utftirdat 2016-04-ll Dnr AN-2293116 Till Arkivnämnden Generell klassificeringsstruktur fär styr- och stödprocesser fär myndigheter i Göteborgs Stad Förslag till beslut Arkivntimnden beslutar enligt 3 och 7 $ $ arkivreglemente ftir Göteborgs Stad att o Godkåinna Regionarkivets ftirslag på generell klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesser att gälla ftir myndigheter i Göteborgs Stad. Förvaltningschef /q ft4) Bilaga: Förslag på "Generell klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser i Göteborgs Stad". Beslutet skickas till Samtliga myndigheter i Göteborgs Stad. Ärendet Arkivnåimndens beslutade 20 1 5-0 5-27 ç 47, dnr 186l I 5 7 3, om "Riktlinj er till arkivreglemente für Göteborgs Stad avseende redovisning och gallring av allmåinna handlingar". Riktlinjerna innebåir bl.a. att alla stadens verksamheter senast vid utgangen av år 2016 ska upprätta en processorienterad klassificeringsstruktur som representerar den egna verksamheten, och som ska användas ftir klassificering och registrering av handlingar i alla informationsredovisningslösningar. Y'V w Ark vmyndighetförvästragötatandsreg onen och Göteborgs Stad V Regionarkivet Box2'154 403 13 GÖTEBORG Besöks- ocl leve ra n sad re ss: Otterhällegatan 5 411 18 Göteborg Tel: 031-70'l 50 00 Fax:031-13 09 96 E-post: arkivnamnden@arkivnamnden.goteborg.se
Sida 2 av 4 R\-ECroNARKrvEr I Regionarkivets handledning "Att upprätta klassificeringsstruktur" finns ett normftirslag på klassificeringsstruktur ftir stadens styrande och stödjande processer. Det har visat sig att myndigheterna, istället ftir att koncentrera sig på att beskriva sina unika kärnprocesser, lagt ner mycket arbete på att göra om något som det redan finns ett fìirdigt normftirslag på. Regionarkivet hnner att det skulle underlätta ftir verksamhetema, arkivmyndigheten och allmänheten om normfürslaget ñr styr- och stödprocesserna, med vissa undantag, blir obligatoriskt att använda ftir hela staden. Samtliga handlingar i de styrande och stödjande processema klassificeras då i ett ftir staden gemensamt processperspektiv vilket underlättar insyn och återsökning av den information som skapas. Genom att använda en generell klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesssrna får man en bättre överblick över stadens allmåinna handlingar och en säkrare och enhetligare hantering av den information som skapas i sådana processer. Då det i staden finns flera styrande och stödjande verksamhetsprocesser som ingår i de kommungemensamma intema tjänsterna ser Regionarkivet en stor vinst med att t.ex. ekonomi- och personalprocesserna är enhetligt beskrivna i samtliga av stadens klassificeringsstrukturer. En generell klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesser skulle även underlätta informationshanteringen i samband med verksamhetsövergångar och fusioner etc. då aktuell information kan komma att överlämnas från en fürvaltning/bolag till en annan. Den generella klassificeringsstrukturen ftir styr- och stödprocesser i Göteborgs Stad blir därmed ett viktigt styrmedel i stadens informationsredovisningsprocess och kan bidra till både minskade kostnader och ökad effektivitet. Regionarkivets ftirslag på en generell klassificeringsstruktur ftir Göteborgs Stad bygger på det tidigare normftirslaget. I den generella strukturen har Regionarkivet, precis som i normfürslaget, valt aftlaggaprocesserna och processbeskrivningarna på en övergripande nivå. Det betyder att verksamheterna själva måste redogöra ftir vilka handlingar som ingår i respektive process. Därftjr kan en myndighet behöva ta bort eller lägga till exempel pä handlingstyper eller ändra i pr o c e s s b e s lcr iv nin gar n ø. Om det finns ett uttalat behov kan en myndighet skapa en klassificeringsstruktur på en mer detaljerad nivå. Strukturen ska däremot inte göras mer ftirenklad än i fürslaget. De processer som ingår i den generella klassificeringsstrukturen återspeglar enligt Regionarkivet de verksamhetsprocesser ftir styr och stöd som finns hos alla eller flertalet myndigheter i staden. Eventuella behov till avsteg från den generella klassificeringsstrukturen ska d irftir motiveras utftirligt. Bakgrund Arkivnämnden für Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad beslutade 201505-27 $ 47, dnr 186/15 73, om "Riktlinjer till arkivreglemente ftir Göteborgs Stad avseende redovisning och gallring av allmänna handlingar".
Sida 3 av 4 I(\-EGroNARKrvEr Riktlinjema innebåir bland annat att myndigheterna senast vid2016 års utgång ska ha upprättat en klassificeringsstruktur med processbeskrivningar. I korthet innebåir denna modell att allmåinna handlingar ska klassificeras och ftirtecknas efter processerna i myndigheternas egna verksamheter. Informationen knyts på så vis tydligt till myndighetens uppdrag och verksamhet. När en klassificeringsstruktur utarbetats ska den godkåinnas av Regionarkivet innan den fastställs av verksamheten. Klassificeringsstrukturer, som beslutats i enlighet med riktlinjerna, ska ersätta eventuella tidigare processorienterade klassificeringsstrukturer som inte uppffller riktlinjernas krav och som inte åir godkända av Regionarkivet. Vissa uppdrag är unika ftjr en myndighet i staden. Styrande och stödjande verksamhetsområden är däremot relativt lika fran en myndighet till en annan. De verksamhetsområden som avser kärnverksamheten visar vilka uppdrag myndigheten har. Alla myndigheter har styrande och stödjande verksamheter. Styrande och stödjande verksamhetsområden placeras överst i klassificeringsstrukturen, eftersom de åir någorlunda stabila över tiden. När helt nya verksamhetsområden tillkommer rör det sig oftast om kåimverksamheter, d irfiir ska de placeras nederst. Denna ordning gör strukturen mer byggbar på djupet. I klassificeringsstrukturen ska verksamhetsområden alltså ges ftiljande ordning: styrande verksamheter stödj ande verksamheter kämverksamheter Då det fanns behov av ett gemensamt kodverk ftir klassificering av dokument och ärenden i samband med Västra Götalandsregionens inftirande av ett nytt dokument- och åirendehanteringssystem framftirde regionen ett önskemål om en enhetlig klassificering av regionens styrande och stödjande processer. Eftersom myndighetema i ftirsta hand ska prioritera att beskriva kärnverksamhetens processer och då styrande och stödjande processer normalt sett inte behöver kartläggas eller beskrivas i detalj utarbetade Regionarkivet ett normfürslag på klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesser inom Västra Götalandsregionen. Ett liknande ftirslag togs även fram fiir myndigheterna Göteborgs Stad. Normftirslagen für Västra Götalandsregionen respektive ftir Göteborgs Stad ingår i Regionarkivets handledning "Att upprätta klassifi ceringsstruktur". I handledningen och vid Regionarkivets informationstillftillen uppmuntras myndigheterna att använda klassificeringsstrukturen. Av handledningen framgår vidare att myndigheterna inte bör göra strukturen mer ftirenklad än i ftirslaget.
R\-Ec ronarkrver Sida 4 av 4 I Göteborgs Stad, till skillnad från i Västra Götalandsregionen, har flera myndigheter valt att inte använda ft)rslaget vilket motverkar en enhetlig klassificering av informationen i de processer som finns hos samtliga myndigheter i staden. Vissa myndigheter har gjort så omfattande ändringar av styr- och stödprocesserna i normfürslaget att syftet med klassificeringsstrukturen har gått ftirlorad dvs. att kunna anvåindas fiir att klassificera och redovisa allmänna handlingar ur ett processperspektiv. Beslutets omfattning Detta ftirslag till beslut om generell klassificeringsstruktur ftir styr- och stödprocesser gäller ft)r samtliga myndigheter i Göteborgs Stad. Beslutet gäller retroaktivt fr.o.m.2016-01-01. Myndighet som efter2016-01-01 redan fått sin klassificeringsstruktur godkåind i enlighet med riktlinjerna ska dock undantas. Beslutets tillåimpning Myndighetema ska inte fatta såirskilda beslut om att tillämpa generell klassificeringsstruktur für styr- och stödprocesser. Den generella klassifi ceringsstrukturen ska i stället inkluderas i den myndi ghetsspecif,rka strukturen. Hela klassificeringsstrukturen måste skickas till Regionarkivet för beslut, dvs. både styrande, stödjande och kärnverksamheter måste finnas med i myndighetens ftirslag på klassificeringsstruktur ftir den egna verksamheten.
Klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser Göteborgs Stad 1 2016-04-20 Version 001:2016 Dnr: AN-2293/16 VO PG P Punktnotation Verksamhetsområde Processgrupp Process Processbeskrivning med exempel på handlingar VO 1. STYRA, PLANERA OCH FÖLJA UPP P 1.1 Utföra politiskt ledningsarbete Här ligger det politiska arbetet. Här kan ärenden från hela klassificeringsstrukturen hamna, processen avser beslutsfattandet/rapporteringen etc. hos nämnd/styrelse. Omfattar även övergripande styrdokument och uppdrag för nämnder och bolag. Övriga kommentarer Tjänsteutlåtanden, delegationsbeslut och protokollsutdrag utgör del av ärende och hanteras i berörd process. Exempel på handlingar: Dagordningar, Föredragningslistor, Kallelser, Anmälda delegationsbeslut till nämnden, Protokoll, Bilagor till protokoll, Kungörelser, Anmälningsärenden, Yrkanden, Nämndreglemente, Arkivreglemente för Göteborgs Stad, Centralt samverkansavtal m.m. P 1.2 Planera, förvalta och följa upp verksamheten Processen följer årscykeln från budget/verksamhetsplan till uppföljning och redovisning av resultatet. Exempel på handlingar: Budgetskrivelser (till KS), Detaljbudgetar (till egna nämnden, Årsredovisningar, Delårsrapporter, Årsbokslut, Undersökningar, Kompetensförsörjningsplaner, Kompetensutvecklingsplanr, Mål- och inriktningsdokument, Verksamhetsplaner, Uppföljning av aktivitetsplan m.m. Underlag till budget hanteras i 2.4.1 "Utforma och följa upp ekonomi" P 1.3 Utföra internt ledningsarbete Processen omfattar det styrande arbetet inom myndigheten Övriga arbets-,verksamhets- och inkl.förvaltningsövergripande grupper samt verksamhetsmöten på avdelnings- samverkansmöten redovisas i den process de hör eller enhetsnivå. Även att organisera och fördela arbete och ansvar samt att upprätta och hantera internt styrande dokument bl.a. inom ramen för myndighetens ledningssystem (t.ex. miljöledningssystem) och systematiskt kvalitetsarbete ex. brandskydds- och säkerhetsarbete (inkl. arbete med informationssäkerhet). hemma. Övergripande säkerhetsfrågor inom arbetsmiljöarbete redovisas under 1.7 "Bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete". Handlingar kring fysisk säkerhet redovisas under 2.9.2 "Hantera fysisk säkerhet och skalskydd". Exempel på handlingar: Mötesanteckningar med bilagor från ledningsgrupp, Arkivorganisation, Arbets- och delegationsordningar, Planer (t.ex. Likabehandlingsplaner), Riktlinjer, Strategier (t.ex. Upphandlingsstrategi), Mallar och andra hjälpmedel (t.ex. verksamhetsövergripande Manualer och Lathundar), Klassificeringsstrukturer, Dokumenthanteringsplaner, Risk- och sårbarhetsanalyser, Brandskyddsredogörelser, Lokala samverkansavtal m.m. Upphandlingsstrategi för en viss specifik upphandling hanteras i 2.5.2 "Hantera upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU)" P 1.4 Utveckla verksamheten Processen omfattar de projekt/utredningar som leder till att utveckla verksamheten, t.ex. nya verksamhetssystem eller organisationsförändringar. Exempel på handlingar: Interna utredningar, Medarbetarförslag, Projekthandlingar avs myndighetsgemensamma projekt (t.ex. rörande systemutveckling och processkartläggning) P 1.5 Hantera revision och granskning Processen omfattar årlig granskning av verksamheten såsom intern och extern tillsyn/revision samt internkontroll. Exempel på handlingar: Revisionsrapporter, Internkontrollplaner, Brandsyneprotokoll, Inspektionsprotokoll (t.ex. Arbetsmiljöverket) Handlingar i en myndighets tillsynsuppdrag hanteras i berörd process (kärnprocess). Handlingar som rör det interna brandskyddsarbetet hanteras under 1.3 "Utföra internt ledningsarbete" P 1.6 Samverka och förhandla som arbetsgivare Processen omfattar myndighetens förhandlingsarbete och samverkan med de fackliga organisationerna (t.ex. FSG och MBL) samt att hantera arbetsplatsträffar (APT). Exempel på handlingar: Protokoll och mötesanteckningar från de olika samverkansgrupperna t.ex. FSG och APT med eventuella bilagor, Kallelser, Dagordningar, MBL-protokoll P 1.7 Bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete Processen omfattar det övergripande psykosociala och fysiska arbetsmiljöarbetet på myndigheten Exempel på handlingar: Skyddsrondsprotokoll, Handlingsplaner, Riskbedömningar, Instruktioner för allvarliga risker, Årliga sammanställningar, Medarbetar- och ledarenkäter m.m. P 1.8 Besvara remisser och enkäter Processen omfattar remisshantering och enkäter från instanser inom såväl som utanför staden. Exempel på handlingar: Enkäter, Enkätsvar, Remisser, Remissvar Myndighetens arbetsmiljöarbete redovisas under 1.7 "Bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete". Förvaltningsspecifika avtal (lokala samverkansavtal) redovisas under 1.3 "Utföra internt ledningsarbete". Arbetsskador, friskvård och rehabilitering m.m. redovisas under processgruppen 2.3 "Hantera personalsociala frågor". Myndighetens egna enkäter och remisser hanteras i berörd process. P 1.9 Hantera externa synpunkter och klagomål Processen omfattar myndighetens handläggning av synpunkter och klagomål av övergripande karaktär. Klagomål av mer precis karaktär redovisas i berörd process. Exempel på handlingar: Synpunkter, Klagomål, Avvikelsehantering, Händelsanalyser P 1.10 Samverka med andra organisationer Processen omfattar myndighetens samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv m.fl. Exempel på handlingar: Projekthandlingar från samverkansprojekt, Mötesanteckningar från möten med andra organisationer (t.ex. Nationella nätverk)
Klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser Göteborgs Stad 2 2016-04-20 Version 001:2016 Dnr: AN-2293/16 VO 2. GE VERKSAMHETSSTÖD PG 2.1 Administrera anställning och löner P 2.1.1 Rekrytera Processen omfattar arbetet med att hantera rekryteringar, från kravställning och annonsering till tillsättning av tjänst inkl. spontanansökningar. Exempel på handlingar: Kravspecifikation/profil, Annons, Ansökningar, Spontanansökningar, Sökandeförteckning, Dokumentation av referenstagning, anställningsintervjuer och tester, Rekryteringsbeslut, Anställningsavtal P 2.1.2 Hantera anställning Processen omfattar handläggning av frågor knutna till pågående anställning fram till upphörande av anställning. Här ingår även att hantera omställning, disciplinåtgärder och entlediganden. Exempel på handlingar: Tjänstgöringsbetyg, Tjänstgöringsintyg, Arbetsgivarintyg, Uppgifter rörande uppsägning, Kvittenser, fullmakter avseende sekretessinformation, dokumentation från utvecklingssamtal samt lönesamtal, dokumenterade överenskommelser, Individuella lönebeslut, Disciplinärenden, Gratifikationer, Individuella utvecklingsplaner, Sekretessförbindelser, Underrättelse till lokal facklig organisation om tilltänkt åtgärd, Underlag till LAS- och MBL-protokoll, Underlag till HR Lön, Beslut om Lönebidrag, Begäran om avgång Ytterligare exempel på aktiviteter i processen är att genomföra lönegrundande samtal, upprätta betyg och intyg, hantera egen uppsägning, uppsägning från arbetsgivaren, upphörande av tidsbegränsad anställning, tjänstepension, avtalspension, dödsfall. P 2.1.3 Beräkna och betala ut löner, arvoden och pension Processen omfattar att hantera och registrera löneunderlag från anställda. Exempel på handlingar: Underlag för Löneberäkning, Egna utlägg, Tjänstgöringsrapporter, Tillägg, Rättelser och löneupppgifter, Ersättning för utlägg via lön P 2.2 Hantera bemanning Processen omfattar bemanningsfrågor såsom schemaläggning, semesterplanering, tjänstledighet och föräldraledighet. Exempel på handlingar: Ledighetsansökningar, Scheman, Beslut ang beviljad ledighetsansökan PG 2.3 Hantera personalsociala frågor P 2.3.1 Kompetensutveckla Processen omfattar myndighetsövergripande kompetens-utvecklingsplanering Utbildningar som myndigheten administrerar och samt att anordna eller delta i personalutbildningar. som är en del av kärnverksamheten hanteras i berörd kärnprocess. Exempel på handlingar: Anmälningar, Deltagarlistor, Kursintyg, Planeringsunderlag, Presentationsmaterial, Program, Kursinbjudningar, Egenproducerat utbildningsmaterial P 2.3.2 Tillhandahålla friskvård Processen omfattar att tillhandahålla personalen friskvård och administrera friskvårdsersättning. Friskvårdsavtal hanteras under 2.5.1 "Köpa in, beställa och avtala (direktupphandla)". Exempel på handlingar: Kvitto på utlägg, Riktlinjer för friskvårdsersättning P 2.3.3 Hantera tillbud, arbetsskada och otillåten påverkan Processen omfattar anmälan, utredning och åtgärd av tillbud, arbetsskador och otillåten påverkan. Exempel på handlingar: Anmälningar om arbetsskador, Avvikelse- och tillsbudsrapporter, åtgärdsbeslut P 2.3.4 Rehabilitera Processen omfattar handläggning av rehabiliteringsärenden och de medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärderna. Med otillåten påverkan avses här trakasserier, hot, våld och korruption som syftar till att påverka myndighetsutövningen Exempel på handlingar: Förstadagsintyg, Protokoll, Rehabmöte, Handlingsplan, Arbetsförmågebedömning, Utlåtanden, Utredning, Arbetsgivarens anpassningsåtgärder, Protokoll om avslutad rehabilitering, Kompetenskartläggning, Arbetsförmågebedömning, Kompletterande läkarutlåtande, Anteckning, Avslut av rehabärende PG 2.4 Administrera ekonomi P 2.4.1 Utforma och följa upp ekonomi Processen omfattar att upprätta budget och verksamhetsplan, redovisa och följa upp resultat samt genomföra internkontroll Exempel på handlingar: Ekonomisk uppföljningsrapport, Budgetunderlag, Prognoser P 2.4.2 Hantera intäkter från kund Processen omfattar handläggning av kundfakturor och kundinbetalningar Budgetskrivelse, Årsredovisning och Årsbokslut är dokument som hör hemma under 1.2 "Planera, förvalta och följa upp verksamheten". Exempel på handlingar:kundregister, Avbetalningsplaner, Kundfakturor, Fakturaunderlag, Listor över inbetalningar, Makuleringar, Avskrivningar av fordran P 2.4.3 Hantera kostnader från leverantör Processen omfattar att hantera och betala leverantörsfakturor samt hantera utbetalningar Exempel på handlingar: Leverantörsfakturor, Följesedlar, Listor över utbetalningar, Inkasso, Utbetalningsallegat
Klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser Göteborgs Stad 3 2016-04-20 Version 001:2016 Dnr: AN-2293/16 P 2.4.4 Hantera löpande ekonomiredovisning Processen omfattar att löpande stämma av och redovisa ekonomin och att sköta kodplanen. Exempel på handlingar: Bokföringsorder med underlag, Kontoavstämningar, Kodplan, Förteckning över anläggningstyper (avskrivningstyp), Underlag för periodisk avskrivning, Beslut om investering, Anläggningsregister, Avtal rörande tjänst, Kommunbidrag, Kassarapport, Dagrapport, Underlag till årsredovisning med resultaträkning och balansräkning, Finanseringsanalys, Noter, Underlag till delårsbokslut I den löpande ekonomiredovisningen hanteras: Inventarier och anläggningar godkännande av investeringar, inköp av investeringar, aktivering, månadsvisa avskrivningar samt avyttring av inventarier och anläggningar. Finansiering av verksamheten genom kommun-, region- och statsbidrag, försäljning av tjänster, tillhandahålla tjänster mot avgift. Likviditet hantera likvidkonton (bankkonton) samt försäljningskassor. Bokslut att sammanställa räkenskaperna till ett rättvisande resultat och skriva årsredovisning med kommentarer. P 2.4.5 Hantera skatteredovisning Processen omfattar hanteringen av frågor rörande deklarationer och jämkning av moms. Exempel på handlingar: Underlag till momredovisning, Ansökan om redovisning av moms (byte av redovisningsperiod?), Momsrapport, Periodisk sammanställning P 2.4.6 Hantera försäkringar Processen omfattar tecknandet av försäkringar i syfte att skydda myndigheten Exempel på handlingar: Försäkringsbrev, Försäkringshandböcker, Handlingar rörande ansvarsfrågor, ansvarsskador och egendomsskador, Avtal, Förfrågningsunderlag, Personalförsäkringshandlingar, Skadeärenden P 2.4.7 Hantera stiftelser, fonder och gåvor Processen omfattar att förvalta kapital och administrera stiftelser, fonder och gåvobrev Exempel på handlingar: Bedömningskriterier för urval sökande, Fondansökningar, Beslut om utdelning ur fond, Beslut att ta emot gåva, Stiftelseårsredovisning Exempel på de olika försäkringar som kan tecknas är: ansvar, tjänsteresa, olycksfall, miljö och rättskydd. Vid nyttjande av försäkringen återfinns handlingarna i de processer där skaderegleringen sker. I hantera stiftelser, fonder och gåvor ingår: - mottagande av gåvor/donationer som ligger till grund för inrättande av stiftelse - utredning och beslut att skapa/inrätta och avveckla stiftelse - förvalta stiftelser och fonder - utlysning av medel (ansökning av stipendier) PG 2.5 Köpa in och upphandla P 2.5.1 Köpa in, beställa och avtala (direktupphandla) Processen omfattar arbetet med att köpa in en vara/tjänst och direktupphandla enligt LOU samt upphandling genom avrop mot ramavtal eller genom förnyad konkurrensutsättning. Exempel på handlingar: Underlag på vad som ska direktupphandlas, Offerter/anbud, Svar på förfrågningar, Utvärdering av inkomna anbud/offerter, Tilldelningsbeslut, Beställningar, Order-, Uppdrags-, och Beställningsbekräftelser m.m. Avtal avseende faktiskt handlande (t.ex., städtjänster, service på maskiner) behöver vanligtvis inte diarieföras, utan kan registreras i ett separat avtalsregister. Avtal som handlar om genomförande (t.ex. utredning, konsultuppdrag) bör diarieföras och utgöra starten i genomförandeärendet och hanteras i berörd process (t.ex. i en kärnprocess). P 2.5.2 Hantera upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Processen omfattar arbetet med att genomföra upphandlingar i konkurrens samt att hantera överprövning av upphandling. Exempel på handlingar: Upphandlingsstrategi, Förfrågningsunderlag, Annonsunderlag, Frågor/svar samt rättelser och förtydliganden under anbudstiden, Anbud med bilagor, Intyg/bevis för kontroll av leverantör, Öppningsprotokoll, Utvärderingsunderlag, Tilldelningsbeslut Övergripande upphandlingsstrategi eller inköpspolicy hanteras i 1.3 "Utföra internt ledningsarbete" Upphandlingsprocesser avslutas med att avtal tecknas. Upphandlingsärenden bör avslutas i samband med underrättelse om tilldelningsbeslut. Upphandlingar som leder till: 1) Avtal avseende faktiskt handlande (t.ex., städtjänster, service på maskiner) behöver inte diarieföras, utan kan registreras i ett separat avtalsregister. 2) Avtal som handlar om genomförande (t.ex. utredning, konsultuppdrag) bör diarieföras och utgöra starten i genomförandeärendet och hanteras i berörd process (t.ex. en kärnprocess). Överprövnings/överklagandeärenden hanteras här men ska diarieföras som i separata ärenden. P 2.5.3 Förvalta och följa upp ingångna avtal Processen omfattar de affärsmässiga frågorna såsom löpande avstämningar och hantering av stora tvister efter att avtal slutits som följd av direktupphandling och upphandling i konkurrens. Exempel på handlingar: Tilläggsavtal, Villkorsändringar, Information om parters ändrade kontakt- eller adressuppgifter, Uppsägningar, Avtalsregister, Avtalsdatabas PG 2.6 Administrera allmänna handlingar P 2.6.1 Registrera handlingar och hantera post Processen omfattar posthantering, bedömning, registrering, fördelning, skanning, informationssökning och arkivering av diarieförda ärenden. Exempel på handlingar: Diarium, Diarieplan, Postlista, Fullmakt för postöppning, Postöppnings- och registreringsrutiner, Rek böcker Posten m.m.
Klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser Göteborgs Stad 4 2016-04-20 Version 001:2016 Dnr: AN-2293/16 P 2.6.2 Redovisa, styra och hantera handlingar och arkiv Processen omfattar att samråda med arkivmyndigheten i arkivfrågor, upprättande av arkivredovisning, gallringsutredning och mottagande av gallringsbeslut. Exempel på handlingar: Arkivbeskrivning, Arkivförteckning, IT-förteckning, Arkivinventering, Gallringsbeslut, Gallringsutredning, Gallringsframställan m.m. P 2.6.3 Ta emot arkiv Processen omfattar planering inför och mottagande av arkivhandlingar från överlämnande myndighet Dokumenthanteringsplaner och klassificeringsstrukturer utgör styrande dokument och redovisas under 1.3 Utföra internt ledningsarbete. Exempel på handlingar: Fullmäktigeb eslut om avhändande av allmän handling, Förteckning över arkivhandlingar som mottagits, Mottagandekvittenser P 2.6.4 Överlämna arkiv Processen omfattar planering och överlämnande av arkivhandlingar samt framtagande av underlag med förslag till beslut om avhändande av allmän handling (på annat sätt än genom gallring). Exempel på handlingar: Fullmäktigebeslut om avhändande av allmän handling, förteckning över arkivhandlingar som överlämnas, kopia av mottagningskvittens P 2.6.5 Hantera utlämnande av handlingar Processen omfattar sekretessprövning/menprövning, beslut om utlämnande samt skriftligt beslut av myndigheten vid ev. nekande av utlämnande. I denna process hanteras även tjänsteutlån av handlingar. Exempel på handlingar: Samtycken, Fullmakter, Begäran om utlämnande, Följebrev, Beslut om vägran att utlämna allmän handling, Överklaganden P 2.7 Kontrollera personuppgiftsbehandlingar Processen omfattar hantering av anmälan om behandling av personuppgifter, begäran om registerutdrag enligt PuL samt anmälan av personuppgiftsombud. Exempel på handlingar: Samtycke/återtagande till utlägg på webbplats, Förteckning över personuppgiftsbehandlingar, Registerutdrag, Begäran om och svar på begäran om registerutdrag enligt 26 PuL, Anmälan om personuppgiftsombud, Förteckning enligt 39 PuL PG 2.8 Hantera och förvalta IS/IT P 2.8.1 Införa it-system Processen omfattar, från initiering till avslut och överlämnande, arbetet med införandet av systemstöd i verksamheten. Genomförs vanligen som uppdrag eller i projektform. Exempel på handlingar: Införandeplan, Förstudierapport, Beslut, Uppdragshandlingar, Kravspecifikation, Korrespondens, Projektdirektiv, Slutrapport, Aktivitetslista, Leveransgodkännande, Protokoll, Systemdokumentation Upphandlingar av IT-system hanteras under 2.5.2 "Hantera upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) " P 2.8.2 Förvalta, drifta och utveckla it-system Processen omfattar förvaltning, drift, utveckling och support samt att utifrån behov, strategier och omvärld utveckla och förädla tjänster. Exempel på handlingar: Avvikelserapporter, Åtgärdsrapport, Beställningar, Användarhandledningar, Lathundar för system, Förvaltningsuppdrag (systemförvaltning), Objektplan Här ska inte kommungemensamma interna tjänster (IT-komponenter) redovisas. Kommungemensamma interna tjänster utgör kärnprocesser hos Intraservice. 2.8.3 Hantera IT-behörigheter Processen omfattar att tilldela och upphäva/återkalla behörigheter i systemstöden och anskaffning av e-certifikat. Exempel på handlingar: Beställningar, Bekräftelser, Register 2.8.4 Säkerhetsskydda information Processen omfattar att säkerställa att informationssäkerhetsincidenter och svagheter hos informationssystem rapporteras på ett sådant sätt att korrigerande åtgärder kan vidtas i rätt tid Exempel på handlingar: Incidentrapporter, Rutiner för incidentrapportering, Rutinbeskrivning, Uppgifter om genomförd åtgärd (åtgärdsprotokoll), Statistik, Risk- och sårbarhetsanalyser, Servicenivåavtal (SLA), Krypteringsnycklar, Lösenord, Loggar, VPN-avtal P 2.8.5 Avveckla it-system Processen omfattar arbetet med att säkerställa att avveckling av tjänster och enskilda driftuppdrag görs på ett kontrollerat sätt. Genomförs vanligen som uppdrag eller i projektform. Exempel på handlingar: Beslut om avveckling av tjänst, Plan för avveckling, Checklista, Utvärderingar, Konsekvensanalyser, Tidplan, Systemdokumentation Här ska inte kommungemensamma interna tjänster (IT-komponenter) redovisas. Kommungemensamma interna tjänster utgör kärnprocesser hos Intraservice. Gäller även för avställning av system/systemstöd PG 2.9 Hantera lokaler, fastigheter och fysisk säkerhet
Klassificeringsstruktur för styr- och stödprocesser Göteborgs Stad 5 2016-04-20 Version 001:2016 Dnr: AN-2293/16 P 2.9.1 Förvalta fastigheter och inventarier Processen omfattar att hantera frågor rörande hyresavtal och inventarier m.m. Här ingår även att hantera löpande drift och underhåll, reparation av lokalerna. Handlingar rörande lokalbesiktningar. Parkeringsfrågor, lokalvårdsfrågor, frågor rörande avfalls- och återvinningshantering. Förse myndigheten med konst. Investeringar hanteras under 2.4.4 "Hantera löpande ekonomiredovisning" Exempel på handlingar: Hyresavtal, Felanmälan av lokaler, Lokalbokningar och Bokningsbekräftelser, Ansökan om parkeringstillstånd, Inventarielistor över konst, Besiktningsprotokoll, Utredningar rörande fastighetsutnyttjande, Driftmötesprotokoll mm P 2.9.2 Hantera fysisk säkerhet och skalskydd Processen omfattar att hantera frågor kring fysisk säkerhet, t.ex. larm och inpassering samt ärenden som rör stölder eller obehörigt intrång i myndighetens lokaler samt att administrera tillträde till fastigheter. Exempel på handlingar: Kvittenser för passerkort/behörighetskort och nycklar, Polisanmälningar rörande stöld/hot/olaga intrång, Handlingar rörande bevakning/larm/koder Handlingar rörande miljöarbete, redovisas under 1.7 "Bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete" Handlingar rörande brandskyddsarbete, se processen 1.3 "Utföra internt ledningsarbete" Bevakningsavtal med Securitas och säkerhetstjänsteavtal hanteras under 2.5.1 "Köpa in, beställa och avtala (direktupphandla)" P 2.9.3 Genomföra byggprojekt Processen omfattar hanteringen av ny-, om- och tillbyggnad utifrån förvaltningens behov. Exempel på handlingar: Bygglovsansökningar, Ritningar, Förstudier, Bygghandlingar, Byggmötesprotokoll, Besiktningsprotokoll, Styrgruppsmötesprotokoll P 2.10 Informera, kommunicera och omvärldsbevaka Processen omfattar marknadsföring av verksamheten, utåtriktad kommunikation genom användning av olika kommunikationskanaler, medborgardialog av fråga-svar-karaktär som inte rör ärende i kärnverksamheten samt omvärldsbevakning. Exempel på handlingstyper: Hemsidor, Inlägg på sociala medier, Chatt, Pressklipp, Pressmeddelanden, Korrespondens, Broschyrer, Trycksaker, Bilder m.m. Deltaga i nätverk hanteras i 1.10 "Samverka med andra organisationer" P 2.11 Tillhandahålla bibliotek Processen omfattar att hålla bibliotekskatalog och låntagarregister aktuella samt hantera in- och utlån av media till myndighetens referensbibliotek. Broschyrer som syftar till marknadsföring hanteras under 2.10 Exempel på handlingar: Bibliotekskatalog och -databas, låntagarregister, avtal rörande tillgång till databaser och informationsresurser, Handledningar P 2.12 Bedriva internt miljöarbete Processen omfattar miljöfrågor i förhållande till bland annat energi, avfall, transporter, lokaler, kemikalier, livsmedel. Exempel på handlingar: miljöredovisningar, tillsynsrapporter och miljömanualer, Certifikat för grön el Miljöledningssystem, miljöpolicyer, resepolicyer och gränsdragningslistor utgör styrande dokument och redovisas under 1.3 "Utföra internt ledningsarbete". Handlingar rörande miljöarbete i förhållande till nybyggnation redovisas under 2.9.3 "Genomföra byggprojekt".
,Eq ARKTvNÄvrNonN lor Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad PROTOKOLL (nr 2) Sammanträdesdatum 2016-04-20 $21 Dnr AN-0194116 Generellt gallringsbeslut für ekonomi- och räkenskapsinformation ftir myndigheter i Göteborgs Stad HANDLG Tj åinsteutlåtande daterat 201 6-04-l I FORMATION Arkivarie Bodil Fredriksson lämnar kompletterande information i ärendet. BESLUT Arkivnämnden beslutar enligt I $ arkivreglemente ftir Göteborgs Stad att fastställa gallringsfrister für ekonomi- och rifüenskapsinformation som anges i detta tjänsteutlåtande. Sänds till Samtliga myndigheter inom Göteborgs Stad
f\negronarkrver röt VÄSTRAGÖTALANDSRECIONCN * COTTSORCS STAD Andreæ Segerberg,031-701 50 57 andreæ.segerberg@arkivnamnden. goteborg. se UÄNSTEUTLÅTANDE Utfärdat 2016-04-II Dnr AN- 0194116 Till Arkivnämnden Generellt gallringsbeslut för ekonomi- och räkenskapsinformation för myndigheter i Göteborgs Stad Förslag till beslut Arkivnämnden beslutar enligt 8 $ arkivreglemente för Göteborgs Stad att fastställa gallringsfrister för ekonomi- och räkenskapsinformation som anges i detta tjänsteutlåtande REGION Torgén Förvaltningschef /17 Øru Beslutet skickas till Samtliga myndigheter i Göteborgs Stad.. lrendet Såvida inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, krävs gallringsbeslut för att Ë galln allmänna handlingar. För myndigheter i Göteborgs Stad är beslutanderätten genom arkivreglemente delegerad till Regionarkivet. Gallring innebär avsiktlig och planmässig ftirstörin g av allmänna handlingar eller uppgifter i enlighet med ett i förväg fattat myndighetsbeslut. Som gallring räknas även åtgärder som utförs med handlingarna och som ger upphov till: förlust av betydelsebärande data (informationsfürlust), födust av möjliga sammanställningar, födust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas autenticitet. Aùivmyndighet för Västra Götatandsreg onenocl, Göfeöorgs Sfa, Y W Regionarkivet Box2154 403 13 GOTEBORG 8esöks- och levennsadrcss: Otterhällegatan 5 411 18 Göteborg Tel: 031-701 50 00 Fax: 031-13 09 96 E-post: arkivnamnden@arkivnamnden. goteborg.se
Sida 2 av 3 R\n.ECroNARKrvEr Gallring år enligt 3 $ arkivlagen (1990:782) endast ske under fürutsätming att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, fürvaltning och forskning. Gallring ska ske vid den tidpunkt eller efter den frist som fastställs av myndigheten. Vid fastsrällande av tidpunkt/frist ska uppmärksammas att handlingarna inte gallras innan: - föreskriven bearbetning, redovisning eller kontroll har slutfürts, - tidsfrist för revision, taxering eller preskription har gått ut och - betydelsen för styrkande av rättigheter och skyldigheter samt i övrigt från rättslig synpunkt har upphört. Detta förslag till beslut innehåller allmänna gallringsregler, dvs. reglerna kan tillämpas av samtliga myndigheter och rör handlingar som kan förekomma inom olika verksamhetsområden. Beslutets omfattning Följande ekonomi- och räkenskapsinformation omfattas av detta beslut 001 Grund- och huvudbokftiring oo2 Systemdokumentation - de delar som är nödvändiga ftir att presentera de ekonomiskahändelserna som grund-, huvud- och sidoordnad bokftirins 003 Systemdokumentation - de delar som inte är nödvändiga för att presentera de ekonomiskahändelserna som grund-, huvud- och sidoordnad bokförins 004 Behandlingshisrorik - de delar som är nödvändiga fiir att presentera de ekonomiskahändelserna som qrund-, huvud- och sidoordnad bokftiring 00t Behandlingshistorik - de delar som inte är nödvändiga för att presentera de ekonomiska händelserna som grund-, huvud- och sidoordnad bokftirins 006 De ekonomiska händelserna bokftirda så att de kan presenteras per redovisningsperiod i reskontror 007 Verifikationer och handlingar som hänvisar till verifikationer 008 Avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska ftirhållanden 009 Ekonomihandling som inte behövs ftir att fürstå verifikation 010 Undedag till deklaration och skattekontroll avseende investeri ngsvaror 011 Handling som utgör undedag ftir skatterevision Bevaras Bevaras 10 år* Bevaras 10 år* Bevaras 10 år* Bevaras 2 är* 17 âr* 10 år* 0t2 óvriga handlingar rörande skatteredovisning 10 år* 0r3 Avstämningsdokument mellan bokföringsled 10 år*
Ir\ RECIONARK VET Ref.nr Handlinsswp 0r4 Avstämningsdokument av rutinmdssig karaktär och tillfällis betydelse 015 Ekonomisk rapport/redovisning/sammanställning som utgör räkenskapsinformation och är av särskild betydelse 016 Ekonomisk rapport/redovisning/sammanställning som utgör räkenskaþsinformation orl Ekonomisk rapport/redovisning/sammanställning som inte utgör räkenskapsinformation * efter utg,ången au det kalender,år d,å rcikenskapsåret BevantGallra 2 ãr* Bevaras 10 år* 2 ãr* Sida 3 av 3 Ânmåirknine Reglerna i detta beslur gäller inte om det finns awikande bestämmelser om bevarande eller gallrin g i lag eller förordning eller i färskrifter som grundar sig på lag t.ex. ekonomi- och räkenskapsinformation som tillkommer i EU-projekt. Gallringbestämmelser för särskilt preciserade handlingstyper som finns i myndighetsspecifika gallringsbeslut udärdade av arkivmyndigheten tillämpas framför reglerna i detta ftirslag. Gallringsbesluter gäller för handlingar som inkommer eller upprättas från och med 20r6-ot-or. Beslutet gäller för arkiv hos samtliga fürvaltningar, bolag och stiftelser i Göteborgs Stad oavsett om man tillämpar lag om kommunal redovisning (1997:614) eller Bokföringsl ag (1999 : lo7 8). Beslutets tillämpning Myndigheten ska senast vid 2OI7 års utgång dokumentera tillämpningen av gallringsreglerna i myndighetens dokumenthanteringsplan. Under en övergångsperiod får myndigheten dokumentera tillämpningen i en särskild beslutsserie. Av tillämpningsbesluret ska namn på handlingstyper och gallringsfrist för varje handlingstyp framgâ.. För att beskriva vilka typer av handlingar som kan komma ifrå'ga för gallring, och för art underlätta tillämpningen av detta förslag till beslut, redovisas i bilaga till detta beslut exempel på ekonomi- och räkenskapsinformation som kan komma ifrårga för gallring. Förstöring av ursprungliga handlingar efter överföring till annan databärare kräver normalt särskilda generella gallringsbeslut från Regionarkivet. Det gäller t.ex. vid bildfångst (skanning) eller utskrift av upptagningar för automatiserad behandling på pappef.
f\necronarkrver BILAGA 001 Grund- och huvudbokftiring Bevaras Ekonomiska händelser bokftirda så att de kan presenteras i resistrerinssordnins Ekonomiska händelser bokförda så att de kan presenteras per redovisningsperiod i systematisk ordning 002 Systemdokumentation - de delar som är nödvändiga för att ptesentera de ekonomiskahändelserna som grund-, huvud- och sidoordnad bokftirinq Instruktioner om redovisninssorincioer Kontoplaner med kodförteckningar Samlingsplan Bokföringsöversikt Värderingsnormer Bevaras 003 Systemdokumentation - de delar som inte är nödvändiga föt att presentera de ekonomiskahändelserna som grund-, huvud- och sidoordnad bokfrjring. Instruktioner och program till kassaapparater eller motsvarande 10 år* 004 Behandlingshistorik - de delar som är nödvändiga för att presentera de ekonomiskahändelserna som grund-, huvud- och sidoordnad bokftiring. Rättelsepost Bevaras 00t Behandlingshistorik - de delar 10 år* som inte är nödvändiga för att presentera de ekonomiska händelserna som grund-, huvudoch sidoordnad bokförins. * efta øtgången aa å aaslutades
R\-ECroNARKrvrr 006 De ekonomiska händelserna bokftirda så att de kan presenteras per redovisningsperiod i reskontror Kundreskontrajournaler per bokslutsdatum Leverantörsreskontra j ournaler per bokslutsdatum Bevaras Anläggningsregister Register över inventarier per râkenskapsår 007 Verifikationer och handlingar som hänvisar till verifikationer Avräkningsnotor Beställningar - inkomna/utgående Beställn ingserkännande/bekräftelse - utsående Betalningar Bokföringsorder Bokßringsundedag Checkkopior som biläggs verifi kation Följesedlar - hänvisning på fakturan Handkassa, redovisning Inbetalningsjournaler Kassadifferensrapporter Kassarappotter/kassaredovisning Kontantkassa - redovisning Kontantredovisningar, kassabehållning Kontantkvitton Kontoutdrag - bankgiro/plusgiro Kontoutdrag - skattekonto Kundfakturor Leverantörsfakturor Nedskrivning av kundfordran Ordererkännanden - utgående Utbetalnings journaler Ä.rsavgiftskvitton Avskrivningsblad/register/motsv Autogiromedgivande Betalningskontrollhandlingar - avslutade inkassoärenden Kreditprövningshandl i ngar 10 år* * efter utg,ången au d t þ.alend rår d,å räken:haps,året
I(\n.ECroNARKrvEr 008 Avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden Regleringsbrev re Beslutshandlingar Handlingar rörande lån Investeringar 009 Ekonomihandling som inte behövs för att förstå verifikation Internfaktura Beställ ni ngsbekräftelse Bilagor till inkomstverifi kationer Fakturakopior Fraktsedlar Följesedlar, om faktura komplett Ordererkännande Packsedlar Betalnings{tirslag, betalning av leverantörsfakturor Biljettstammar Checkstammar/Checktalonger Clearinglistor (debitering och kreditering) Debiteringsunderlag Faktureringsundedag Kopieringsmaski n-rapportkort Kvittenser avseende matkuponger Kvittenskopior Kvi ttenslistor/-journaler/-böcker Körorder/körbeställni ngar Rekvisitioner Räkningskopior Underlag för makulering och nedskrivning av kundfakturor Utbetalningslista - bankgiro plusgiro Utbetalningsuppdrag, kopror Underlag för inmatning i anläggninqsregister Lagerrapporter Inventeringslista/rapport - tillfällig Reklamationer Kravbrev Bevaras 2ã# Betalni ngspåminnelser Handlingar i Inkassoärenden * efter utg,ången aa d t þalend r,år d,â. raâenskaps,året aash/tddes ffi
R\-EcroNARKrvEr 010 Undedag till deklaration och skattekontroll avseende investeringsvaror t7 âû 011 Handling som utgör undedag för skatterevision Bilersättningar Körjournaler Kassarapporter Kontantförsäl jning Kvitton 10 år* 0r2 Ovriga handlingar rörande skatteredovisning Momsrekvisition Deklaration och kontrolluppgift - kopia av undertecknad blankett/kvitto elektronisk sisnatur Undedag till deklaration och kontrolluooeift 10 år* or3 Avstämningsdokument mellan bokftiringsled 10 år* ot4 Avstämningsdokument av rurinmässig karaktär och tillfällig betydelse Avstämningar - kvartalsvisa för betalningsvägar Avstämningar - månatliga för balansoch resultatkonton Avstämningar - månatliga für betalningsvägar Kassaavstämningar 2ã$ Kontoavstämningar * utgången aa det aailutade
It\n.EcroNARK ver 015 Ekonomisk rapport/redovisning/ sammanställning som utgör räkenskapsinformation och åir av särskild betydelse,a,rsredovisning och specifikation till årsredovisning Bevaras Koncernredovisning Bolagsstyrningsrâpport Delårsrapport - publicerad,{rsbokslut med resultat- och balansräkningar inklusive bokslutsdokumentarion Ärsbokslut och huvudbokssammandrag Balansräkni ng x, FLrli ga Resultaträknin gar, ãdi ga Artikelförteckning or6 Ekonomisk rapport/redovisning/ sammanstdllning som utgör räkenskaþsinformation Inventeringslista/rapport årssammanställning Inventeri ngsprotokoll Inventeringsl ista/rapport - årssammanställning Kassationslista - årssammanställning Lagedistor till bokslut 10 år* oil Ekonomisk rapporthedovis ning/ sammanställning som inte utgör räkenskapsinformation Balansräkning at, mãnatli ga Bokslutsrapport, periodisk 2 ãr* Delårsrapporter med specifikâtion - ej publicerade Kvartalsrapporter Månadsrapporter Resultatrliknin gar, mânatli ga * utgången aa det þalend rår då rakenskaþsåret aarliltdd.er