RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende

Relevanta dokument
Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Riktlinjer för social dokumentation

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

Omvårdnadsförvaltningen

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för social dokumentation

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Social dokumentation

Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

ABCDE. Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade. Socialtjänstförvaltningen Staben

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Riktlinjer och rutiner. för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Dokumentationsriktlinjer

individuell planering och dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende

Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten

Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje. Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

Social dokumentation. En vägledning för personal i äldreomsorgen

Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA

Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Dokumenthantering/VON/HSL-journal, SoL-akt, LSSjournal

Tillsyn - äldreomsorg

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Kunden ska vara delaktig i planeringen. Enligt SOSFS 2006:5 (4 kap. 2) ska namn och titel på personalen framgå av planen.

Allmänt om journaler och akter

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Rutin: Dokumentation. (social journal och genomförandeplan)

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Dialogkonferens i social genomförandedokumentation. Borås oktober Eva Höglund och Maria Hallberg

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Riktlinjer Handläggning av ärende

Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn

Personakter enligt socialtjänstlagen, s.k. SoL-akter, inom vård- och omsorg samt LSS-verksamheten

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Social dokumentation, vägledning för omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen i. Härnösands kommun

Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Beslutad av Datum Giltighetstid Förvaltningsledning/nämnd Tillsvidare

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Granskning av beslut, verkställighet och uppföljning av bistånd inom hemvården

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Riktlinje för social dokumentation i verkställighet

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO

Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; SOSFS 2011:5

Dokumentation och gallring enligt SoL och LSS

Anvisningar Social dokumentation

Lex Sarah, anmälningsskyldighet

Telefon: Fax:

Uppföljning Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Tillsyn - äldreomsorg

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Dokumentation, riktlinjer inom Vård- och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Transkript:

Bilaga 2 Socialförvaltningen RIKTLINJE Social dokumentation inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende Beslutsinstans Socialchef Dokumenttyp Riktlinjer Ansvarig för åtgärder Respektive befattningshavare Giltighetstid Tills vidare Tidpunkt för omprövning Vid behov Ansvar för omprövning Avdelningschef biståndsenheten verksamhetschefer samt socialchef Gäller fr o m 2008-05-30

STYRANDE REGLER Avsikten med reglerna som styr social dokumentation är att den enskilde ska få sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. De bestämmelser som reglerar handläggning och dokumentation återfinns framförallt i: förvaltningslagen (1986:223) (FL) Socialtjänstlagen (SoL) 11 kap 5-6, 7 kap 3-4, 12 kap Lag om stöd och service (LSS) 21 a-b, 23 a-b De bestämmelser som reglerar dokumentationen i SoL och LSS kompletteras dessutom med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:5). SYFTE Syftet med social dokumentationen är Rättssäkerhet för den enskilde Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring både för den enskilde och verksamheten Insyn för den enskilde Tillsyn för tillsynsmyndigheter inkl kommunens revisorer Arbetsmiljö och säkerhet för personalen Anställdas rättssäkerhet VAD SKA DOKUMENTERAS Se rutin för social dokumentation dokumentation av handläggnings- och genomförandeprocessen inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg i ordinärt boende och äldreboende 2006-10-24 Figur 1. Flödesbeskrivning av dokumentation Handläggning Verkställighet Ansökan Utredning Beslut Uppdrag Vad/varför Genomförande Hur/när? Daganteckningar Baspersonal Journal Genomförandeplan Hemtjänst LSS- insatser Ä-bo

INNEHÅLL, OMFATTNING OCH UTFORMNING Dokumentationen av ett ärende ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter av betydelse. Handlingar som upprättas av socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter och utformas med respekt för den enskildes integritet. Tillräcklig - innebär att informationen ska ge nödvändig information om den enskildes bakgrund, aktuella insatser och dess motiv, planerade insatser, viktiga aktiviteter och händelser som kommer att påverka den enskilde Väsentlig - innebär att informationen inte ska vara onödigt detaljerad exempelvis inte innehålla dagliga rutiner utan det som avviker från det normala. Korrekt - innebär krav på den enskildes rätt till integritet, att anteckningarna ska vara sakliga och inte innehålla ovidkommande omdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär Respekt - inte innehålla ovidkommande omdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. Handlingar som upprättas av socialtjänsten ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Det ska tydligt framgå varifrån uppgifterna i handlingen uppkommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år mån dag) det gjordes JOURNALANTECKNINGAR Inom socialtjänsten i Bodens kommun dokumenteras handläggningen och genomförandet av ett ärende i en journal som hör till den enskildes personakt (se figur 1.). I verksamhetssystemet vård- och omsorg (VO) hittar du journalen i grundbilden under knappen dokument. I Verksamhetssystemet LSS modul hittar du journalen i grundbilden under knappen dokument och dokumenttypen person. Dokumentationen ska under handläggnings- och genomförandeprocessen göras löpande för att det ska vara möjligt att följa ärendet och vid varje tidpunkt kunna se vad som kommit fram under ärendets gång. All dokumentation i journalen ska ha en rubrik, dateras och undertecknas av den som utfört dokumentationen Exempel: 2008-05-30 Hembesök Hembesök hos Testa Testsson tillsammans med enhetschef Anna Andersson med anledning av Testas hemkomst från sjukhuset efter operationen samt maken Tests hemkomst från korttids. Ingen förändring i aktuellt beslut, ärendenummer 00000./Britta Bengtsson, biståndshandläggare

RÄTTELSE I JOURNAL En handling som upprättas inom socialtjänsten är en allmän handling och får inte ändras hur som helst. En journalhandling anses upprättad så fort den skrivits in i journalen. Om handläggaren upptäcker en felaktighet i en upprättad handling får den inte rättas genom att den felaktiga texten stryks över utan att den därigenom görs oläslig. Det finns två typer av rättelser: 1. Tilläggsanteckningar - är anteckningar som kompletteras till tidigare dokumentation 2. Rättelseanteckningar - är anteckningar som rättas i tidigare dokumentation En tilläggs- och rättelseanteckning ska skrivas i anslutning till den dokumentation som ska rättas samt rubriceras. Av dokumentationen ska det också framgå vad som ska tilläggas/rättas, vem som gjort tillägget/rättelsen och när den gjordes. Exempel tilläggsanteckningar: 2008-05-27 Hembesök Hembesök hos Testa Testsson tillsammans med enhetschef Anna Andersson med anledning av Testas hemkomst från sjukhuset efter operationen samt maken Tests hemkomst från korttids. Ingen förändring i aktuellt beslut, ärendenummer 00000./Britta Bengtsson, biståndshandläggare 2008-06-01 Rättelseanteckningar till Hembesök 2008-05-27 Hembesöket daterat 2008-05-27 blev registrerat fel. Hembesöket ägde rum 2008-05-28/Britta Bengtsson, biståndshandläggare DEN ENSKILDES RÄTT TILL INSYN I DOKUMENTATIONEN Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne, 11 kap 6 SoL och 21 b LSS. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Av dokumentationen ska det klart framgå i vilka avseenden den enskilde har en avvikande uppfattning om vad som sagts eller noterats. Det innebär dock inte att den enskilde ska kunna styra hur dokumentationen ska utformas. En handling i en personakt, om den begärs av den som akten rör, ska så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av bestämmelserna i sekretesslagen.

FÖRVARING AV HANDLINGAR Enligt 11 kap. 5 andra stycket SoL och 21 a LSS ska handlingar som rör enskildas personliga förhållanden förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. En handling ska förvaras på ett sådant sätt att endast den person som har legitim anledning att ta del av handlingen för att fullfölja sina arbetsuppgifter kan få tillgång till den. Detsamma gäller i verksamhetssystemet VO/LSS. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Med Social dokumentation menas dokumentation som omfattas av bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387) Med journal menas ett dokument som hör till en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ärenden och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. Kommentar: Journalen ska inte förväxlas med den patientjournal som ska föras enligt patientjournallagen som gäller inom hälso- och sjukvårdsområdet. Med Personakt menas en akt som innehåller handlingar om en eller flera personer som är eller har varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten. Kommentar: Personakten kan vara elektronisk eller fysisk eller både och. Den kan innehålla handlingar som har kommit in till eller upprättats inom socialtjänsten I social dokumentation förekommer olika benämningar/begrepp inom dokumentation. För att inte missförstånd ska uppstå är det viktigt att all personal har samma förklaringar på de benämningar/begrepp som används. Nedan följer förklaringar på de vanligaste benämningarna/begreppen. Med handläggning avses utredning, bedömning och beslutsfattande i ett socialt ärende, vilket innebär myndighetsutövning. Med verkställighet avses när den faktiska hjälpen planeras, genomförs, följs upp och utvärderas tillsammans med den enskilde. Med genomförandeplan menas en plan utformad som en överenskommelse med den enskilde. Planen har tidigare kallats habiliteringsplan, arbetsplan, serviceplan etc. Inom varje verksamhetsområde finns blanketter som ska användas. Med den enskilde avses den person som tar emot hjälpinsatserna. Synonymer är brukare, vårdtagare, boende, kund, arbetstagare och klient. Med baspersonal menas de som arbetar närmas den enskilda, exempelvis undersköterskor och vårdbiträden Med kontaktman/stödperson avses en bland personalen utsedd person som inom ramen för sin yrkesroll ska värna om den enskildes livssituation. Kontaktpersonen ska tillvarata den enskildes intressen, att ha ett övergripande ansvar för att denne får den hjälp som är beviljad, planerad och överenskommen och att vara kontaktlänk mot omvärlden. Med dokumentationsombud menas att någon ur personalgruppen har extra ansvar för den sociala dokumentationen i personalgruppen, vilket innebär bland annat att vara en länk mellan ledning och arbetskamrater, att man stöttar och

påminner sina arbetskamrater när så behövs samt informera och hjälpa nyanställda och vikarier när det gäller den sociala dokumentationen Med arbetsteckningar menas anteckningar som dagligen förs av berörd baspersonal. I arbetsanteckningarna framgår hur arbetet runt den enskilde fortlöper. Med rapportböcker/almanacka menas en s k kom ihåg lista för personalen, t ex noteringar om födelsedagsuppvaktning, inbokade läkarbesök etc. Med kontaktbok menas en bok som fungerar som ett stöd mellan personal och även mellan olika verksamheter för de brukare som deltar i flera verksamheter, ex dagverksamhet och boende. Kontaktboken är den enskildes egendom