Tryggare kan ingen vara? Människors trygghet i närvaro av poliser, ordningsvakter och polisvolontärer Maria Doyle, Henrik Andershed, Louise Frogner CAPS Center for Criminological And PsychoSocial research Finansierat av Örebro kommun & ett sammarbete med polisen i PMF 1
Trygghet Otrygghet kartläggs varje år i Sverige genom Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning (NTU) Ca15 % av befolkningen kände sig otrygga, 24 % oroade sig för att närstående ska utsättas för brott, och mellan 10 och 16 % oroade sig ofta för att själva utsättas för brott år 2013 (NTU, 2014). Rädslan att utsättas för brott påverkas av många olika aspekter T.ex. tidigare utsatthet för brott, individens fysiska och sociala sårbarhet och individens förtroende för rättsväsendet. Samhällets roll betonas också för utvecklingen av rädsla för brott. Om medborgarna till exempel upplever en (kraftig) ökning av brott under en period så kan detta uppfattas som att samhällets sociala kontroll brister. (Cordner 2010; Haber 2008; Hinkle & Weisburd, 2008)
Trygghet (forts.) För att minska människors otrygghet och rädsla för brott, och därmed öka känslan av trygghet, måste samhället (myndigheterna) vidta åtgärder som visar för medborgarna att man har kontroll över samhället (Andreescu, 2010; Hale, 1996; Heber, 2007; Hinkle & Weisburd, 2008; Zhao et., al, 2002). En symbol för samhällelig kontroll är, enligt vissa forskare, synliga uniformer. (Bahn, 1974; Hale, 1996; Jackson & Bradford, 2009; Wakefield, 2007; Winkel, 1986) Patrullering en symbol för att brottslighet både kan förutses och kontrolleras Denna symbolik kan därför bidra till ökad känsla av trygghet (Bahn 1974; Balkin & Houlden 1983; Ganjavi, LeBrasseur & Whissell 2000; Hale 1996; Winkel 1986) 3
Exempel på olika slags aktörer som patrullerar Ordningsvakter Polisvolontärer Grannsamverkan Guardian Angels Wardens (se t.ex.balkin, et al, 1983; Brå 2012; Hauber et al 1993; Jakobsen & Saville 1999; Kenney 1986; Klein, Luxenburg & King 1989; Noaks 2000, 2004, 2008; Pennell 1985, 1995; Pennel, Curtis, Henderson & Tayman 1989; Pepinski 1989; Steden & Nalla 2010; Troyer 1985; Walsh & Donovan 1989; Welsh, Mudge & Farrington 2010) 4
Trygghetskapande arbete Antalet studier som fokuserar primärt på minskad otrygghet i närvaro av poliser är få. (Winkel, 1986) Delade men ofta positiva effekter på trygghet vid polisnärvaro, särskilt i otrygga områden. I ett redan tryggt område indikeras att rädslan snarare kan öka vid utökad polisnärvaro (se t.ex. Balkin, et al, 1983; Bennet, 1991; Cordner &Jones, 1995; Cordner, 1986; Hale, 1996; Hinkle &Weisburd, 2008; Kelling, 1986; Knutsson, 1995; Pate et al., 1986; Salmi et., al 2004; Trojanowicz, 1986; Weisburd &Eck, 2004; Zhao et al., 2002) Få tidigare studier har undersökt olika icke-polisiära aktörers effekt på känslor av trygghet. Vissa studier visar att dessa aktörer kan påverka trygghetskänslor, medan andra undersökningar visar andra resultat (Hauber et al., 1996; Kenney, 1986; Klein, Luxenburg &King, 1989; Noaks, 2000, 2004; Pennell et al., 1985, Pennell et al., 1989; Unit, 2004; Van Steden & Nalla, 2010; Walsh & Donovan, 1989) 5
Ett experiment med systematiskt manipulerade bilder En studie använde systematiskt manipulerade bilder 124 universitetsstudenter randomiserade i fyra olika betingelser Tryggt område polisen inte närvarande Tryggt område polisen närvarande Otryggt område polisen inte närvarande Otryggt område polisen närvarande Positiva effekter av ökad trygghet syntes bara i de otrygga områdena. I redan trygga områden minskade trygghetskänslorna, speciellt hos män (De Lange, Haar, Karremans & Van De Veer 2012) 6
Ordningsvakter & polisvolontärer Ordningsvakter Utbildas av polisen Begränsad polisbefogenhet - får omhänderta, avvisa och avlägsna (plus 3) Batong och handfängsel Får också använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt Bär uniform Polisens volontärer Inte betalda eller anställda av polisen Samma befogenheter som övriga medborgare Polisens ögon och öron Nattvandringar, trygghetssatsningar och bistå polisen vid olika arrangemang Patrullerar i grupp och bär västar där det står Polisens volontärer 7
Frågeställningarna: Påverkar uniformerade personers närvaro grad av trygghet? Finns det någon skillnad vid fotpatrullering och vid polisbilspatrullering? Finns det någon skillnad mellan polisnärvaro, närvaro av polisvolontärer och ordningsvakter? Påverkar antalet poliser? Finns det skillnader mellan olika miljöer i hur trygg man blir av uniformerade personer och polisbilspatrullering? I relativt trygg miljö eller otrygg miljö som innefattar andra människor och i olika typer av otrygga miljöer som inte innefattar andra människor? Finns det några könsskillnader eller åldersskillnader vad gäller hur trygg man blir i olika miljöer av uniformerade personer och polisbilspatrullering? 8
Metod Vårt urval inkluderar: 352 respondenter mellan 18-86 år 49.1 % kvinnor Data samlades in på Örebro universitets campus och i andra delar av Örebro City Frågeformulär Korstabuleringar med tillhörande Z-tests för signifikanskontroll Repeated Measures ANOVA/Split Plot Repeated Measures ANOVA 9
Föreställ dig att du på bilden. Du är ensam. Du ska passera till fots förbi Föreställ Föreställ dig dig att att du du befinner dig i i situationen på bilden. Du Du är är ensam. Du Du ska ska passera passera till till fots fots förbi förbi McDonalds och förbi står där. McDonalds De du ser i de gula västarna är två av polisens Föreställ Föreställ Föreställ dig dig och att att dig du förbi du att befinner befinner du ungdomarna befinner dig dig dig i situationen på bilden. Du är ensam. Du ska passera till fots i situationen i situationen som står på där. bilden. på bilden. De Du du är ser Du ensam. är i de ensam. gula Du ska västarna Du passera ska passera är till två fots poliser. till förbi fots förbi volontärer. förbi McDonalds och förbi ungdomarna som står där. En polisbil krypkör förbi. McDonalds McDonalds och och förbi förbi ungdomarna ungdomarna som som står står där. där. De du De ser du i ser de i gula de gula västarna västarna är två är ordningsvakter. sex poliser. Ange med ett kryss per känsla hur hur du du tror tror du skulle du skulle känna känna om du om var du i den var i här den situationen. här situationen. Ange med ett kryss per känsla hur du tror du du skulle känna om om du var du i var den i den här situationen. Ange Ange med med ett kryss ett kryss per känsla per känsla hur du hur tror du tror du skulle du skulle känna känna om du om var du i var den i här den här situationen. här Trygg Trygg Trygg Trygg 0 1 2 3 4 5 Trygg 0 1 2 3 4 5 Trygg 0 0 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 Inte alls 0 1 5 Helt Inte alls 0 1 2 3 4 5 Helt Inte Inte alls alls Helt Helt Inte alls Helt Inte alls Helt
Metod (forts.) 0-1 = Inte trygg 2-3 = Något trygg 4-5 = Mycket trygg Trygg 0 1 2 3 4 5 Inte alls Helt 11
% 100 80 60 40 20 0 Utan uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter No Uniform 2 Police Volunteers 2 Security Relativt trygg miljö (city center) Guards 1,7 89,5 85,2 82,4 91,2 85,8 85,5 8,8 11,6 14,8 12,2 13,6 6,8 3,2 2,8 2 2 0,9 Utan uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter 2 Poliser 6 Poliser Polisbil Inte trygg Något trygg Mycket trygg 2 Police Officers 6 Police Officers Police Car 2 Poliser 6 Poliser Polisbil
Utan uniformerade personer No Uniform 2 Police Volunteers 2 Security Guards Könskillnader: 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter Männen ansåg att de blev mindre trygga i närvaro av ordningsvakter i jämförelse med ingen uniformerad närvaro Vid en jämförelse av de olika aktörerna med varandra (dvs. inte en jämförelse med utan uniformerade personer) så ansåg männen att polisbilen gav mer trygghet än ordningsvakter och att två poliser gav mer trygghet än sex poliser. Kvinnor ansåg, liknande huvudresultaten, att två fotpatrullerande poliser ingav mest trygghet, men att ingen av de uniformerade aktörerna ökade tryggheten signifikant i en relativt trygg miljö, jämfört med ingen uniformsnärvaro alls. 2 Police Officers 6 Police Officers Police Car 2 Poliser 6 Poliser Polisbil
Inga uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter No Uniform 2 Police Volunteers 2 Security Guards Åldersskillnader: Människor i åldern 18-25 kände sig tryggare av två poliser än av polisvolontärerna. Människor i åldern 26-40 kände sig tryggare av två poliser än av sex poliser. Människor i åldern 41-86 kände sig tryggare av två poliser än av ordningsvakter och polisvolontärer. 2 Police Officers 6 Police Officers Police Car 2 Poliser 6 Poliser Polisbil
Inga uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter % Relativt otrygg miljö som innefattar andra människor (city center) 100 80 77,9 72,7 60 40 20 25,3 47,2 27,5 37,8 57,3 31,5 64,2 19,9 21,9 44,3 48,6 Inte trygg Något trygg Mycket trygg 4,8 4,3 2,3 5,4 7,1 0 Inga uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter 2 Poliser 6 Poliser Polisbil 2 Poliser 6 Poliser Polisbil
Inga uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter Könskillnader: Män ansåg att polisbilen ingav lika mycket trygghet som ordningsvakter och polisvolontärer. Kvinnor ansåg att ordningsvakter och polisvolontärer ingav mer trygghet än polisbilen. 2 Poliser 6 Poliser Polisbil
100 Otrygg miljö utan andra människor närvarande (en park nattid) Inga uniformerade personer 80 80,1 60 40 47,4 31,7 40,5 50,1 Inte trygg Något trygg Mycket trygg 2 Poliser 20 0 20,8 Inga uniformerade personer 17,9 9,4 2 2 Poliser Polisbil Polisbil
100 80 60 Otrygg miljö utan andra människor närvarande (en tunnel nattid) 50,9 65,1 69 84,4 Inte trygg Något trygg Inga uniformerade personer 2 Polisvolontärer 40 20 29,8 31,2 19,3 27,5 11,9 Mycket trygg 0 Inga uniformerade personer 3,7 3,4 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter 3,7 2 Poliser 2 Ordningsvakter 2 Poliser
Kön- & ålderskillnader När män och kvinnor i olika åldrar analyserades separat försvann skillnaden mellan ordningsvakter och polisvolontärer dessa ingav nu lika mycket trygghet. Inga uniformerade personer 2 Polisvolontärer 2 Ordningsvakter 2 Poliser
Slutsatser Folk känner sig inte tryggare i närvaro av uniformerade personer eller av polisbil i en redan relativt trygg miljö. Folk känner sig tryggare i närvaro av uniformerade personer och av polisbil i relativt otrygga miljöer Polis (2, 6 och polisbil), ordningsvakter och polisvolontärer ökar alla (generellt) tryggheten genom sin närvaro Polisen ökar tryggheten mest Två och sex fotpatrullerande poliser bidrar till lika mycket trygghet All slags fotpatrull bidrar till mer trygghet än polisbilen Ordningsvakter & polisvolontärer bidrar till lika mycket trygghet 20
Slutsatser köns- & ålderskillnader I relativt trygga situationer ökar männens otrygghet vid närvaro av ordningsvakter jämfört med ingen uniformerad närvaro, medan ordningsvakterna inte påverkar kvinnornas otrygghet. I relativt otrygga situationer så ökar både fordons- och fotpatruller tryggheten hos männen, medan kvinnorna blir tryggare av fotpatruller. I de relativt otrygga situationerna kände sig kvinnor och äldre något mindre trygga än män och yngre. 21
Praktiska implikationer? Välj när och var patrullering ska ske när fokus är att öka trygghetskänslan. Det är inte nödvändigt att patrullera i redan trygga områden Fotpatrullera hellre än fordonspatrullera Ta polisbilen mellan hotspots av brottslighet och otrygghet, men väl vid plats gå ut ur bilen Effekterna på trygghet av uniformerade personer har inte testats i verkliga situationer utan i form av bilder i en enkät. 22
Praktiska implikationer? (forts.) Att använda polisvolontärer kan vara ett kostnadseffektivt komplement till att öka trygghetskänslor I områden med hög kriminalitet och hög otrygghetskänsla patrullera med polis och potentiellt ordningsvakter I områden med lägre kriminalitet med hög otrygghetskänsla patrullera med polisvolontärer och potentiellt ordningsvakter I redan är relativt trygga situationer där många män är närvarande bör ordningsvakter eventuellt undvikas Om många män är närvarande i befolkade och relativt otrygga situationer kan polisbilen användas. Om många kvinnor är närvarande i samma situation, skulle det vara mer fördelaktigt att använda fotpatrull med icke-polisiära grupper än polisbil 23
Frågor? Maria Doyle, CAPS www.oru.se/jps/caps maria.doyle@oru.se Finansierat av Örebro kommun & ett sammarbete med polisen i PMF 24