Lidköping i jämförelse med andra

Lidköping i jämförelse med andra underlag till Inriktningsbeslutet SPB 2019-2021 Statistikpaketet som bilaga

Sidan 2 av 46 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattande analys och slutsatser... 4 Befolkningsutveckling... 5 Finansiella nyckeltal 2016... 6 Nettokostnadsutveckling... 6 Förskola och barnomsorg... 7 Grundskola... 9 Utbildning... 15 Vård och omsorg av äldre... 19 Funktionsnedsatta... 23 Social och arbetsmarknad... 25 Kultur och fritid... 28 Samhällsbyggnad... 31 Teknisk service... 35 Räddningstjänst... 37 Intern service... 39 Finansiella nyckeltal... 39 Definitioner... 46

Sidan 3 av 46 Inledning Detta dokument ska, tillsammans med omvärldsanalys och ekonomiska beslutspunkter, ses som ett underlag till inriktningsbeslutet Strategisk plan och budget för Lidköpings kommun 2019-2021. Statistikpaket inleds med en redovisning av befolkningsutveckling, finansiella nyckeltal och nettokostnadsavvikelse på övergripande nivå. Därefter redovisas flertalet av de SI-indikatorer som finns i Strategisk plan och budget för 2018-2020. Uppgifterna är hämtade från statistikdatabasen, Kolada. Källhänvisning anges under respektive diagram. Avslutningsvis redovisas finansiella nyckeltal. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att redovisa resultat- och kostnadsutveckling i kommunen. Underlaget ger även en möjlighet att jämföra kommunens resultat med riket. Målsättningen är att statistikpaketet även kommer vara ett viktigt underlag vid revideringen av styrkortet som kommer att ske inför Strategisk plan och budget 2019-2021.

Sidan 4 av 46 Sammanfattande analys och slutsatser Befolkningen i Lidköping fortsätter att öka. Ökningstakten har dock mattats av jämfört med medelvärdet för samtliga kommuner. Skola Barnomsorg Gymnasium Äldreomsorgen Social- och arbetsmarknad Kultur- och fritid Samhällsbyggnad Räddningstjänst Finansiella nyckeltalen

Sidan 5 av 46 Förklaring av diagram som finns i statistikpaketet. Blå pil= värdet för Lidköpings kommun i förhållande till andra kommuner. Gul prick= Lidköpings kommun Blå prickar= andra kommuner Befolkningsutveckling Förändring i antal invånare sen föregående år, andel (%) (N01963) Procentuell förändring i antal invånare sen föregående år. Avser 31/12. Källa: SCB.

Sidan 6 av 46 Finansiella nyckeltal 2016 Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ( statistiskt förväntad kostnad. Resultat över 0 indikerar högt konstnadsläge på grund av hög ambitionsnivå och /eller låg effektivitet. Från och med 2015 separeras förskola och fritidsverksamhet.

Sidan 7 av 46 Förskola och barnomsorg Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal (N11102) År 2016 Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N11023) Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarexamen) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Från 2014 hämtas uppgifter om personalens utbildningsnivå från SCB:s utbildningsregister. Källa: SCB. Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N13015)

Sidan 8 av 46 Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) (N11024)

Sidan 9 av 46 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för förskola inkl. öppen förskola, kr/inv. Pedagogisk omsorg (tidigare kallat familjedaghem) ingår inte. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Standardkostnaden för förskolan beräknas med hjälp av variablerna genomsnittlig vistelsetid på förskola samt andel 1-5 åringar. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än förväntat. Källa: SKL. Grundskola Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) (N15488) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) (N15485)

Sidan 10 av 46 Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) (N15482) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) (N15419)

Sidan 11 av 46 Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris). Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%) (N15564) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Källa: Skolverket (Siris).

Sidan 12 av 46 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) (N15403) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Elever med okänd bakgrund är exkluderade 2016. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) (N15505)

Sidan 13 av 46 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) (N15814)

Sidan 14 av 46 Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%). Mätt den 17/8 för år 2015, för 2016 avser det 13/2 år T+1. Källa: Skolverket (Siris). Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal (N15036) Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket. Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) (N15001)

Sidan 15 av 46 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för grundskola inkl. förskoleklass, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för grundskola och förskoleklass i riket, andel 6-15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL Utbildning Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) (N17898) Antal i kommunen folkbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) (N17473)

Sidan 16 av 46 År 2016 Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 3 år sedan som med behörighet till universitet/högskola inom 3 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 3 år sedan, inkl. IM. Fr.o.m. 2016 ingår inte elever som tagit examen i svenska utlandsskolor. Källa: SCB. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, kommunala skolor, andel (%) (N17511)

Sidan 17 av 46 År 2015 Antal elever år T-2 som avslutat gymnasium från gymnasium i kommunal regi i kommunen, som år T var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade, inkl. IM dividerat med antal elever år T- 2 som avslutat gymnasium från gymnasium i kommunal regi i kommunen, inkl. IM. Etablerad på arbetsmarknaden är den som är sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad), inte har några händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning samt har haft en arbetsinkomst som inte understiger en gräns som är olika för varje år beroende på den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen. År 2015 var gränsen för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden 187 100 kr. Studerande avser både högskolestudier och annan studiemedelsberättigad utbildning som t.ex. komvux eller folkhögskola. Källa: SCB. Gymnasieelever år 2: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%). (N17650) År 2016 Antal elever som angivit något av alternativen "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra" som svar på påståendet "Jag är nöjd med min skola som helhet", dividerat med det totala antalet elever som svarat på enkäten. Uppgifterna kommer från Skolinspektionens "Skolenkäten" som en gång under två läsår (T-1 och T) tillfrågat skolans gymnasieelever år 2. För data på kommunnivå avser uppgifterna enbart elever i kommunala skolor (inkl. kommunalförbund)

Sidan 18 av 46 belägna i den aktuella kommunen, medan uppgifterna på enhetsnivå och för riket även inkluderar skolor med annan huvudman. Källa: Skolinspektionen. Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%) (N17826) Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%). Mätt den 17/8 för år 2015, för 2016 avser det 13/2 år T+1. Källa: Skolverket (Siris). Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) (N17001)

Sidan 19 av 46 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för gymnasieskolan, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för gymnasieskola i riket, andel 16-18-åringar i kommunen, elevernas programval samt antaganden om merkostnader för små skolor, skolskjuts och inackorderingsbidrag. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Vård och omsorg av äldre Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U23471) År 2017

Sidan 20 av 46 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Vet ej/ingen är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde (U23401)

Sidan 21 av 46 Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (U21401)

Sidan 22 av 46 Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndagsöndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07.00-22.00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U21468)

Sidan 23 av 46 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) (N20900) År 2016 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65-79 år, 80-89 år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Funktionsnedsatta Brukarbedömning gruppbostad LSS - inflytande, andel (%) (U28518)

Sidan 24 av 46 År 2017 Antal personer boende i gruppbostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i gruppbostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Brukarbedömning servicebostad LSS - inflytande, andel (%) (U28525) Antal personer boende i servicebostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i servicebostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

Sidan 25 av 46 Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) (N28018) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för LSS, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Referenskostnaden för LSS beräknas med hjälp av antalet verkställda beslut 1/10 föregående år och personalkostnadsindex. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Social och arbetsmarknad Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - helhetssyn, andel (%) (U30452) År 2016 Antal personer med insatser från individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket nöjd eller Ganska nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer med insatser från individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på

Sidan 26 av 46 samtliga områden inom IFO. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (U33400) År 2017 Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen.

Sidan 27 av 46 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (U35409) Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återkommit till missbruksvården inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Fram till 2016 ingick återaktualisering inom alla socialtjänstens områden med undantag för försörjningsstöd och familjerätt. Källa: Egen undersökning i kommunen. Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) (N30001) År 2016

Sidan 28 av 46 Kultur och fritid Nöjd Medborgar-Index - Bibliotek (U09407) Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen, skala 0-100. Utgår från frågan: "Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Nöjd Medborgar-Index - Idrott- och motionsanläggningar (U09406)

Sidan 29 av 46 År 2015 Medborgarnas bedömning av kommunens Idrott- och motionsanläggningar skala 0-100. Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar?", "Vad tror eller tycker du om utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar?" och "Vad tror eller tycker du om belysningen i kommunens motionsspår?" Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kostnad kulturverksamhet, kr/inv (N09100) År 2016

Sidan 30 av 46 Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting inom kulturområdet (stöd till föreningar, bibliotek, musikskola etc) per invånare den 31/12. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv (N09102) År 2016

Sidan 31 av 46 Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting inom fritidsområdet, dividerat med antal invånare 31/12, Avser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Samhällsbyggnad Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. (N07905) Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. (N07906)

Sidan 32 av 46 Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Hyresrätter i allmännyttan, antal/1000 inv (U07902)

Sidan 33 av 46 Antal hyresrätter i allmännyttan. Bygger på siffror från hyresförhandlingarna 1/8 därav så kan vissa bostadsbolag ännu inte finns med. Dividerat med antal invånare 31/12 år t-1. Källa: SABO och SCB. Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutöv mm, kr/inv (N07040)

Sidan 34 av 46 Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för åtgärder inom miljö- och hälsoskyddsområdet, inklusive myndighetsutövning, och tillståndsprövning för alkoholservering, spelautomater etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Nettokostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv (N07038)

Sidan 35 av 46 Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, bredbandsutbyggnad etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser fysisk planering, bygglovsverksamhet, teknisk verksamhet och markförsörjning inklusive reglerings- och saneringsfastigheter. Även kostnader för tomma lokaler som följd av bland annat omstruktureringar i kommunen och delar av kostnader för exploatering av mark redovisas här. Som bostadsförbättring räknas sanering och upprustning av befintliga områden samt stöd till bostadsföretag. Här redovisas även bredbandsutbyggnad. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Nettokostnad väg- och järnvägsnät, parkering samt parker, kr/inv (N07039) Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för väg- och järnvägsnät, parkering samt parker etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Teknisk service Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) (N07900)

Sidan 36 av 46 Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Post- och telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Fastighetsregistret. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m. 2014 avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning. Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning (U07403)

Sidan 37 av 46 År 2015 Medborgarnas bedömning av renhållning och sophämtning i kommunen, skala 0-100. Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.)", "Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse?" och "Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Räddningstjänst Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv (N07041)

Sidan 38 av 46 Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter (U07442)

Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mätperioden avser juni T-1 till juni T där värdet ligger på år T. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm. Intern service Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under årets 6 första månader enligt KKiK, andel (%) (U07409) År 2017 Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK. Finansiella nyckeltal

Sidan 40 av 46 Eget kapital kommunen, kr/inv (N03036) Eget kapital kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Källa: SCB. Tillgångar totalt kommun, kr/inv (N03039)

Sidan 41 av 46 Tillgångar totalt kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser summan av finansiella, materiella och immateriella anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. Källa: SCB. Finansnetto kommunen, kr/inv (N03108)

Sidan 42 av 46 Finansnetto dividerat med antal invånare den 31/12. Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Källa: SCB. Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) (N03103)

Sidan 43 av 46 Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB. Soliditet kommun, (%) (N03106)

Sidan 44 av 46 Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen, exkl. pensionsåtaganden intjänade före 1998. Ju högre värde desto större del av tillgångarna är finansierade med egna medel. Är värdet negativt överstiger skulderna tillgångarna. Källa: SCB. Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen kommun, kr/inv (N03011) Verksamhetens nettokostnader dividerat med antal invånare totalt 31/12. Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minus kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Källa: SCB. Årets resultat kommun, kr/inv (N03007)

Sidan 45 av 46 Årets resultat kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Källa: SCB.

Sidan 46 av 46 Definitioner Vad är skillnaden på vägt och ovägt medelvärde? Och vad är Riket? Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Det beräknas genom att alla kommuners värde summeras och dividerar med 290. Om någon eller några kommuner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Ex: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun. Ett vägt medelvärde beräknas annorlunda. Då väger varje kommun olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter osv. Om det finns uppgifter för samtliga kommuner så kommer ett vägt medelvärde Alla kommuner att vara samma sak som ett riksmedelvärde. Ett vägt medelvärde kan även beräknas för exempelvis en grupp kommuner eller kommunerna i ett län. Har alla kommuner värden kommer ett vägt medelvärde för alla kommuner att sammanfalla med riksmedelvärdet. Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. Ex: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige. Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och lägeskommun som används för nyckeltalen om skolan? Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades. Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola.